Senaste kommentarerna i forumet

Nu har snart ännu en lördag snart flugit förbi igen. Fint väder med sol har det varit, men kom idag inte längre ut i världen än på min balkong en stund. Det märktes då allt i knäna att man var ut och cyklade en del igår. Men det var faktiskt rätt trevligt så det blir nog av snart igen kan jag tänka.

Har inte haft tid att tänka trista tankar och fundera på alkohol speciellt idag. För var alldeles för fokuserad på att få upp en ny låt på musiksidan Flarran Stuff på SoundCloud. Har ju hållit på och experimenterat ett tag med att göra AI-baserad musik och dessutom sådan med lyrik sjungen av trevliga röster eller vågformer hos diverse musikgeneratorer.

Men för att det ska bli en låt som hänger ihop så är det ju en hel del finsnickeri och sånt som man måste göra även på låtar som man producerar med AI alltså. Det är väl inte direkt som att trycka på en knapp bara som många väl får det att låta som i debatten om AI-verktyg. Många tagningar, olika klipp och tid med musikredigering kan det allt bli om man vill få det någorlunda som man tänkt sig alltså.

Trevlig hobby att pyssla med då man ju nu har fått tillbaka musikkänslan är det dock. Men nog är det allt enklare att spela helt själv på sina syntar och keyboards. Men nu ka man ju låta världen få höra lite vokal skönsång också, i vilket röst och stilformat man för stunden känner för alltså. Faktiskt en riktigt rolig liten lekstuga när man är på humör för musiksnickeri alltså. Hold On, blev titeln på det musikverk som nu finns för lyssning på nämnda musiksida.

Förresten, @vår2022 det var trevligt att du tittade in och skrev några rader tidigare idag kompis. Sånt uppskattas alltid. Det här med ransonering på snusandet har väl inte gått så himla bra idag, för har riktigt trillat ned i nikotinträsket liksom då jag behövde lite extra energi för att lyckas få upp låten som jag berättat om. Men ingen alkohol har man då hällt i sig utan har bara hållit på med lite elektronisk musikterapi om man så säger.

Ha en fin kväll!

@Jonas82 Nykterhetsresan är verkligen en resa på de flesta livsområdena och framförallt den inre resan kan vara omvälvande. Hur omvälvande den är beror nog också om man tidigare gjort inre resor och hur många inre resor man gjort. Det beror också på hur mycket man använt alkohol för att förhindra inre resor och tankar/känslor som kan vara jobbiga, om sig själv eller andra. Då kan det bli extra naket, med mycket tankar och känslor. Men på något sätt kan vi inte komma undan oss själva och om man inte tar itu med det så blir det kämpigare. Vägen ut är vägen in.

Jag tror att du till slut när saker landat på plats, kommer att gilla svaret om vem du är, för det är ju den du är. Kanske är du mest orolig för att andra inte ska gilla svaret? Ofta lägger vi mer energi på hur vi tror att andra vill att man ska vara och försöker leva upp till denna bild, som ofta är ”falsk”. Till slut orkar man inte det heller, för vi vill bara kunna få vara oss själva för det tar minst energi och är sant.

Ha en fin inre och spännande resa!❤️

Vad kul att kikade in finaste @Varafrisk❤️. Ja, jag känner mig grundad och på en bra plats i livet för det mesta. Nykterheten betyder så otroligt mycket och har påverkat mig och mitt liv på ett så fantastiskt sätt. Framförallt har min inre resa öppnat så många halvöppna dörrar som stått på glänt. Jag har varit i de rummen där det rått kaos och huller om buller, rensat, lagat, ställt i ordning och städat upp så att det råder harmoni. Dörrarna är vidöppna och får frisk luft och jag vet vad som finns där. De har blivit ett med mig och jag tycker att det är intressant, givande och spännande att besöka rummen när det behövs. Jag vidgar vyerna mer och mer och min självcentrering tar inte upp lika mycket tid längre, allt handlar inte om mig, jag ser även andra.

Ha, ha! Jag skulle gärna bo i Norrland, men bor i Svealand i en liten ort nära en stor stad😁. Jag har stuga i Norrland, som är stort😁. Jag trivs så otroligt bra norröver och naturen där tilltalar mig. Jag bor precis vid skogen så trivs bra även här och då jag har hundar så är det där jag tillbringar mesta tiden på promenader och löpning.

Önskar dig också en fin helg! Kram❤️

@Carisie Haha, ja den envetne jäkeln har varit på besök idag med. Men det var fel tajmat, för jag var på en ljuvlig promenad i ett naturreservat med bokskogar och det fanns bara Ramlösa i ryggan.

Är förundrad. Och tacksam.
Kan inte förstå vad som hände i hjärnan som gjorde att oron och nedstämdheten bara försvann, och det samma dag som jag lyckades bryta. Har inte haft tillstymmelse till abstinens heller. Hjärndimman släppte. Jag blir piggare för varje dag. Måtte jag nu kunna hålla i.
Önskar alla en trevlig lördagskväll 🤗

@Jonas82 Jag känner igen mig på så många plan och även i tidsramen för olika känslor. Du nämner också "vem är jag nu". Ingen beroendepodd pratar de i nåt avsnitt om "the perfect storm" när man har ett stort skifte i livet. Ditt skifte kanske ligger i att just ta reda på vem den nyktre Jonas är 🙏🏼🩵

Ja, @ JHL vart är du?
Har du drullat dit igen så är ingen arg på dig. Jo, du själv förstås men det hjälper inte.
Hoppas att allt är okej!

@Varafrisk Tack för fina ord ❤️

@Ny dag Följer din resa och kan läsa att det går upp och ner men du dricker iaf inte💪🏻Hur lång tid har gått sedan ditt återfall? Livet är ju upp och ner. Jag tänker på dina gardiner. Det finns mycket som jag skulle vilja göra här hemma som tex rensa bort saker som inte används, rensa ut gamla dukar och handdukar men jag har varken haft energi el motivation. Jag tänker, den dagen kommer då jag vill. Har iaf städat i skåpet med ljuslyktor och ljusstakar samt lite prydnadssaker. Det behövdes!
Du kämpar på men det går framåt. Anklaga inte dig själv för något som du inte har gjort utan se allt du gör. Jag menar inte då att jobba, städa etc utan att du finns där, du skriver här och du är nykter🙏🏻

Ha en fortsatt fin helg 🌻Kram ❤️

Fjärde dagen idag. Köpt lite juice och annat märke snus. Starkare snus. Hade mer tobaks smak.
Kom nyss hem från jobbet.
Ser på hockey

@esterest

Jag har druckit i ca 10 års tid för att finna lust, hitta koncentrationen, dämpa ångest, slappna av, må bra, stänga av eller bara döva alla känslor och intryck.

Jag slutade jag tvärt efter att livet runtomkring rasade.
Jag blev påkommen, med drickandet, med min havererade ekonomi och med lögnerna.

Jag gick till psykolog för att hantera ångest och ”ilska” men gjorde också en ADHD screening som låg långt över gränsvärdet.
Fick beskedet
-”Du har jobb och ett fungerande liv, du kommer inte få någon utredning om du inte betalar för den själv.”

Jag chansade och sökte hos beroendevården både för hjälp med alkoholproblem men även för att möjligen få hjälp med en utredning.
Det är ett av de bästa besluten jag fattat i mitt liv.
Jag har blivit så fantastiskt bra bemött! Nu har jag gjort utredningen och fått diagnosen. ADHD huvudsakligen ouppmärksam form (ADD). Det är så skönt! Det förklarar så mycket av mitt liv, min usla självkänsla och de dåliga val jag har gjort.

Idag står jag på medicin för ADHD, jag får hjälp och behandling.
Jag är pigg, nykter(487 dagar) och håller på att läka som människa.

Det är förbannat svårt för att inte säga omänskligt att bryta ett beroende och bli nykter på egen hand. Sök stöd och hjälp!
Var tuff och ärlig med dig själv, men glöm heller inte att vara kärleksfull och förlåtande annars knäcker du dig själv.

/R

@Jonas82 Jag gillar dina tankar och funderingar! Det finns mycket igenkänning i det!
Vi ligger på ungefär samma dagar och jag känner oxå av en enorm trötthet, känner mig dränerad och slutkörd precis som du. Och alla dom tankar du har har även jag.
Är detta en fas man går igenom när man når 50 dagar tro?
Du gör ett fantastiskt jobb! 🤗

@PS_6

Jag har ingen universell lösning.
Själv slutade jag tvärt efter att livet runtomkring rasade.
Jag blev påkommen, med drickandet, med min havererade ekonomi och med lögnerna.

Det är något av det bästa som hänt i mitt liv. Det fanns ingen återvändo, allt var lagt på bordet för beskådning.

Jag har mött så många fantastiska människor på den här resan. Människor som jag haft i mitt liv men inte vågat berätta för, som när jag berättat om allt har stöttat mig dagligen. Människor som jag har varit säker på skulle lämna mig om de visste har gett mig en kram sträckt ut sin hand och gått med mig.

Det är förbannat svårt för att inte säga omänskligt svårt att bryta ett beroende och bli nykter på egen hand.

Sök stöd någonstans! Berätta för någon som kan stötta dig!

Ta hjälp!
Jag sökte beroendevården, det är den bästa vårdupplevelse jag någonsin mött. Jag har aldrig känt mig dömd eller dåligt bemött. Jag har fått vara med och bestämma hur min behandling ska gå till.
I väntrummet på mottagningen har jag sett människor, vanliga människor! Unga som gamla, klädda i arbetskläder, senaste modet, kostym eller förra årtiondets plagg. Ingen har pekat, skrattat eller hånat.

Skaffa någon att prata med!
Sök hjälp hos en psykolog/terapeut. Jag har under 15 års tid flyttat mina egna gränser så långt att jag inte riktigt kunde se på mig själv utan att skämmas, få ångest och bryta ihop i gråt. Jag känner inte igen mig själv helt och har inte koll på vem jag vill vara utanför det vakum jag har upprätthållit med alkoholen. Jag har behövt hjälp att rikta mitt fokus på det som är riktigt viktigt på riktigt i mitt liv. Hjälp att pånytt lägga sten för sten för att återuppbygga mig själv.

Kanske skuldsatt för livet men nykter i 487 dagar och påväg i rätt riktning med alla viktiga människor i mitt liv fortfarande hos mig.

Jag hoppas att du hittar styrkan och beslutsamheten att kämpa dig till nykterhet. Ge det tid, för det tar det!

/R

@PS_6 Kanske testa AA online?

ADD-glaset.

Min psykolog som jag precis lämnat efter ett års briefande ringade in ett ADD-mönster hos mig. Terapin handlade egentligen om något helt annat.
Jag fick ingen officiell diagnos men enligt henne uppfyllde jag kanske alla kriterier. Eftersom jag “fungerar på jobbet” (finns mycket att reflektera på här om det stämmer) så får jag ingen remiss vidare för utredning. Hon sa att, om det är viktigt med diagnos så kan jag göra en privat utredning för 30000 kronor. Vilket jag inte tänkte göra.

“ADD-diagnosen” har oavsett påverkat mig mycket. Jag kanske har tänkt att jag nästan vart tvärtom? Nu är det som en pusselbit faller på plats.

Därmed tänker jag på ADD-glaset. Att det många gånger “samlat ihop” mig inför sociala situationer, under dem, och efter dem.

Det är en sjukt stor insikt just nu.

Läst igenom din tråd, många kloka tankar. Följer dig gärna på resan framåt 👋🏻

@Himmelellerhelvette Det är livsviktig resa du gör, och det är just en resa. Ingen vet vilka vägar den tar och när resan tar slut. Det är precis som med den nyktra resan. I början var det lite jobbigt att tänka att man inte blir klar någon gång. Nu är det mer en livsbejakande känsla, att man kan utvecklas hela tiden. Man upptäcker nya saker som på olika sätt fördjupar och förstärker känslor.

Kram 🐘

Dagbok från ett parallellt antialkoholuniversum:

Fredag:
Tog initiativ till en avslutande aw på en arbetsresa och beställde in 0,0 procentig öl till mig själv. Gottade mig i min styrka men inser att jag behöver öva på sociala sammankomster där jag är nykter.

Lördag:
Var delmoderator på en stormiddag med 45 personer, och minglade i 4 timmar med 0,0 procentigt bubbel…gick hem först av alla….lååångt före alla andra..

Söndag:
Insåg att jag minglade med mig själv större av delen av tiden dagen innan och började ifrågasätta varför jag ens var där.

Måndag:
Gjorde som någon klok och fin person här på forumet föreslog och sprang 5 km för att rensa skallen.

Tisdag:
Fick inte nästan nobelpris i konflikthantering, flippade totalt på ett möte. Gick i försvar på en skitgrej, självförtroendet försvann. Inte mig själv för tillfället, slutkörd.

Onsdag:
Författade en ursäkt till mötesgruppen, ville stressa av med vin på kvällen men drack lemonad istället.

Torsdag:
Kreativ peak, organiserade ett studiebesök, stående ovationer, självförtroendet tillbaka.

Fredag:
Tog tag i papparollen, fixade pasta till kidsen, inhandlade fredagsmyset, planerade in lekkamrat med minstingen. Röjde av hemmet och avslutade med löprunda.

Morgonens tankar

Nämnde i tidigare inlägg att jag skulle berätta för min åkautiskogenochsupahejdlöstitredagarkompis. Han visade på en mycket stöttande sida. Några dagar senare hörde han dessutom av sig och berättade för mig att han nu har påbörjat samma resa.

Av de än så länge dryga 30 personer jag talat med har åtminstone 4-6 personer funnit egen styrka i samtalet, återstår att se hur det går, men det känns fint på nått sätt.

Listan är slut tror jag, några namn till men lusten finns inte där längre, den kommer kanske tillbaka. Min starkaste strategi är över men lever kvar som ett löfte mot mig själv för lång tid framöver.

Min totala utflippning på arbetet hänger självklart ihop med senaste tidens tankeverksamhet. Jag är slut i både kropp och själ.

I veckan efter utbrottet (på betald arbetstid) gjorde jag en förkortning/mantra som jag satte upp lite halvdiskret på kontoret.

L.T.S.F

Ja, jag känner mig tramsig men så här anonymt kan jag dela med mig.

Jag är Lugn, Jag är Trygg, Jag är Stark, jag är Fri. = L.T.S.F

Apropå meditation och någon form av inre röst/mantra som skapar styrka i vardagen.

Den fjärde, Fri, dvs frihet. Jag skrev det som namn på min klocka i appen ”nomo”. Det kom av farten och det var först efter en tid som jag reflekterade över mitt val av namn. I dag står det 50 dagar i frihet.

Det är en befrielse, en frihet, jag känner det som den starkaste känslan, den vinner än så länge över tvivlet.

Min fru berättade att hon känner en sorg för min skull, att hon ser en förlust hos mig och att hon noterar en sorg även hos mig. Det ligger något i det, det är en form av identitetsbyte jag gör, som jag inte ännu vet vad det för med sig.

Jag för dagbok, små reflektioner förs ner, både i arbetet och efter. Så mkt tankar sista tiden, det är befriande och utvecklande men också energikrävande.

Varför är vi här, och har livet en mening eller skapar vi den själva? Vad händer efter döden, är det bara mörker, eller något mer? Hur vet man att man är på rätt väg i livet? Tänk om jag ångrar mina val senare? Hur påverkas vi av våra barndomsminnen i vuxen ålder? Varför längtar vi ofta bort, även när vi har det bra? Hur vet man när det är dags att släppa taget om något, eller någon? Kan man förändras helt, eller är vi i grunden desamma?

Vem är jag nu när alkoholen försvinner, Jonas, den drivande AW-killen, navet som för människor samman, som alltid är PÅ.

Är jag mig själv? Föredrar jag vald ensamhet framför mötet med andra som den nyktra Jonas?

Jag har ställt mig precis den här frågan i ett annat viktigt sammanhang tidigare, vem är jag?

Förs nu är jag beredd att ta reda på det på riktigt, hoppas jag gillar svaret.

Kämpa på, ni där ute i era parallella universum!

@JHL Instämmer i @vår2022 's fråga. Vart tog du vägen? Dina inlägg saknas. 🩵

Och helt plötsligt så närmar jag mig 120. Känner mig bekväm att se på andra konsumera eller handla åt de på systemet. Skönt!!!

Lördag har kommit.Solen jag hoppats på uteblev& det är kallt ute.Lyckats knipa en tvättid.Så nu tvättas det för fullt.Slötittar lite på tv mellan maskinbyten.Promenad ska det bli lite senare & handling.Mello ikväll.

@Nila Har funderat på AA men inte vågat pga att jag har utvecklat någon form av panikångest.

@Se klart Vill bara titta in till dig och höra hur du har det och hur du mår❤️Saknar dig när du inte skriver. Men, du har mycket omkring dig och en lång nykterhet, det är ju många som försvinner fr forumet. Hoppas att du tittar in när du orkar, har tid och lust.

Ha det fint🌻Kram❤️

Finaste @vår2022 ❤️Vill bara titta in till dig lite grann och säga hej! Det är som oftast sådan harmoni när jag läser dina inlägg, så grundat på ngt vis. Ibland händer det ngt på ditt jobb som tar din energi men du brukar hantera det också.
Tänker att du bor i Norrland utan att veta. En fd kollega t mig flyttade tillbaka t sin stad Luleå där hon hade bott under sin uppväxt. Hon sa, ni säger oftast Norrland men Norrland är stort det är som om jag skulle säga att min man är från Götaland vilket vi inte brukar säga.

Önskar dig en fin helg☀️🏃🏼‍♂️Kram 🥰

@vår2022 God morgon 🌬️ Ja vindarna är hårda och kalla ute och det känns mer som början av april än mitten på maj 🙄 Jobbmässigt har jag ju i princip samma "börda" året om - utom julafton och juldan då folk är upptagna med sill och nubbe och dylikt. Men de dyker upp som gubben i lådan redan på annandagen med bröstsmärta.

Åh, nytvättade och utomhustorkade lakan 🥰 det är grejer det!!! Jag ligger här och lyssnar till vada delar ur DN bla om Måns Z och om en medelhavsdiamant - mysigt ❤️

Hoppas du får ett fint firande och en härlig helg. Kram! ❤️

Tack snälla, fina @Andrahalvlek & @Varafrisk, jag blir så berörd av känslan jag får från era ord, jag utläser en genuin medkänsla för mig. Och jag får en medkänsla med mig själv. Jag har för längesedan förstått att jag tog hjälp av min ätstörning för att fly känslor, rädsla, oro, skräck och allt i min dysfunktionella familj som liten. Började med att ”tröstäta” sedan var det barn och vuxna som påpekade att jag blivit tjock, (jag som alltid hade fått komplimanger för hur fin jag var). Då slutade jag äta, gick ner fort i vikt och fick uppmärksamhet, jag var fin igen! När jag var 15år fick jag på något sätt, minns inte hur reda på att man kunde kräkas upp det man åt, vilken lättnad! Slippa bemästra känslan av hunger! Sedan har jag kombinerat dessa två med olika inslag som näringslära och träning och alkoholen blev vid ca 28års ålder en väldans hjälp att slippa tankarna kring kroppshets, när jag var berusad kunde jag tycka om mig själv och de självkritiska tankarna tystnade. Det blev ett lyft i kroppen och hjärnan!
Även nikotinet har haft sen stor del av att slippa suget på att äta så jag missbrukade även det, blev jag sugen rökte jag ett par cigg på raken, mådde illa och slapp suget på att äta eller tog ett par extra snusar, mådde illa och kunde gå och lägga mig istället för att äta. Så min grund och botten ligger i en obearbetad barndom som jag nu bearbetat successivt under några år genom tusen samtal, många dagböcker och mycket inlärning av kunskap kring hur många olika saker betraktas olika, tagit hjälp av massa olika terapimetoder, det finns så otroligt mycket självhjälpsmaterial att tillgå och i kombination med att ha många olika relationer och er på forumet läker jag hela tiden och lär mig nytt som hjälper mig vidare. Att lära känna mig själv och min historia är det som hjälper mig framåt hela tiden. Att iaktta tankarna som bråkar i mitt huvud, den ena som berättar för den andra att det är ätstörda tankar, den andra som bara pekar på alla defekter, den ena som säger att du är omtyckt för den du är inte ditt utseende, den andra som säger att ingen gillar dig om du är ful och fet, att mitt värde sitter i mitt utseende! Kram och tack❤️