Hej, tack för ni finns och för ni stöttar. Jag ringde polis, de noterar och ska hålla utkik efter hans bil. De tipsade även om att jag kunde kontakta tingsrätten och få ett kortvarigt beslut fram till skilsmässan att han inte har tillträde till huset.
Mannen blockade jag. Tyst en halv dag , i går ringde han på kvällen och gråter och beklagar sig. Alla har vänt honom ryggen, bråkat med föräldrar, bilen gått sönder OCH han måste betala HYRA! Det anklagade han mig för, jag försökte synliggöra att jag stått själv med alla räkningar jämt och BOENDEKOSTNADER! Han fattar inte, säger ja men jag lagade ju mat! Herregud!
Det som räddar mig, det är att gå in här och läsa vad jag skrivit tillbaka i tiden, det gör jag när jag "börjar tycka lite synd om" slår till... Oumbärligt!
Jag önskar han åker hem till sitt hemland-men det har han inga planer på...ännu.

Svårt att förklara i text men vi jobbar mycket med att jag ska ändra mitt tankemönster också. Jag och terapeuten. Det går bara långsamt. ❤️

Önskar så att gilla knappen fanns kvar @Se klart. ❤️ Ja jag jobbar på det med. Med terapeuten hjälp jobbar jag på att se sannolikheten i mina påståenden. Om jag ältar att jag är en dålig mamma tex. ”Vilket händer allt för ofta” så försöker jag tänka hur troligt är det. Är det bara tankar osv. ❤️

Boys and girls! Jag har sovit! Det gör jag förstås litegrann varje natt, men de senaste TVÅ nätterna har jag sluppit myrkrypningar helt och sovit gott. Knappt jag vågar skriva det 😱 Håll tummarna! Fyra tabletter av ”rätt” magnesiumsort tar jag just nu.

Så ovan att sova gott att jag vaknade kl 5 och hade skallen full med planer. Har redan fått iväg fyra förfrågningar om dejter av olika slag med olika kompisar. Så länge sen sist 😍

Biljetter till Peter & Bruno den 28/1 har jag hunnit boka också. Ska gå dit ihop med två körkompisar. Helt nya kompisar som jag lärt känna via kören. Eller rättare sagt, vi har potential att bli kompisar 😍

Kram 🐘

@Se klart Spännande med SUP! Ser fram emot en rapport 🙏🏻

Kram 🐘

@Se klart Haha 😂 Överraska är min grej!

Kram 🐘

Min man, 78 år, är alkoholist. Han dricker en halv flaska whisky om dagen. Vi har varit gifta i 45 år, och jag vill hjälpa honom att sluta, eller åtminstone att minska konsumtionen. Det har blivit värre under pandemin, innan drack han inte lika mycket.
Jag försöker om och om igen att prata med honom, men allt vänds till att det är mitt fel, jag försöker styra honom. Han vill dricka, det är den han är, och jag ska inte försöka ändra på honom.
Hans drickande kompliceras av att han har så dåligt minne. Jag försöker få honom att söka hjälp, men han vill inte, säger att han vill leva så här.
Finns det någon här som har liknande erfarenhet? Hur får man någon som vill dricka att söka hjälp?

En stor fråga för mig just nu.. Är man verkligen anonym här? Kan man prata om "allt"? 😱😑❤️

Vill höra mer om detta! ❤️ Jag är i samma sitts, läste "varningar" om det innan... Men trodde aldrig det skulle hända mig! 😑🙈❤️

Men det är stort! Bra jobbat! Skippa ölen också ett tag sen. Du har verkligen allt att vinna på att avstå. Kul att det verkar gå så bra.

Jag tänker att den där oroskänslan är nåt som många dricker på. Att det är rätt vanligt bland flera av oss härinne att grubbla och vara lite oroliga och rastlösa.
Jag tycker du är lite häftig som trots att du är så ung har kommit så långt i självanalys och självrannsakan. Blir lite imponerad faktiskt. Och alla planer sen. Att börja gilla att umgås med sig själv är rätt viktigt och jag tänker att du verkar ha hittat en hel del av dina flyktmönster. Mich jäkligt bra jobbat med nykterheten. Det är så kul också att du skriver att det inte är nån stor sak - det går att ha minst lika kul att och vara social ändå. Jag håller verkligen med! Och det är skönt att minnas dagen efter.

Bra jobbat!
Det är verkligen lätt att halka tillbaka i ovanorna om man börjar dricka igen. Men det är bara att ta nya tag. Du vet att du kan sluta.

@Sisyfos Alla droger skadar väl kroppen, i viss mån? Du menar kanske att alkohol gör värst skada? Kan jag mycket väl tänka mig; jag och flera andra jag känner blir tusen gånger mer slitna av alkohol än tjack! Och jag försvarar inte tjack! Inget beroende är bra eller sunt!

Om jag inte förvånats tillräckligt av att läsa dagens nyheter så kan jag gå in här och läsa hos dig. Alltid nya saker! Snickare my god. Så kul. Nästa år bygger du väl en egen sup.
Imorrn har jag ledig tid innan hemresa och tänkte som en hommage till dig (och mih) testa att sup-a. Håll en tumme. Kram 🤗

@Sländan Kan du då förstå att en sån som jag, som varit deprimerad större delen av livet, och känner att jag aldrig haft nåt liv ens, är tveksam till att sluta med det jag hittat som gör att jag står ut? Och att jag blir väldigt sårad och kränkt av deras bemötande?

@Se klart
Super tack för orden, ska verkligen försöka göra en ansträngning. Försöka tänka nyktert till jul. Sen vet jag inte riktigt hur jag ska tänka kring födelsedagen ska man sjuka sig från kompisarna 🤣. De flesta av dem har ju inga problem alls med alkoholen så det kommer ju upplevas som att man är en karaktärslös människa som inte klarar av att bara minska ner lite grann. Kompisarna tycker ju att jag är impulsiv och ofta har festat hårt för stunden under kväll/natt men i relation till att man sköter allt i livet runt om kring ink träning kost aktiviteter med barn varje vecka både sommarar och vintrar så tycker ingen utom min sambo att jag har ett alkoholproblem. Jag själv får ju ångest av skiten dagen efter 8 av 10 gånger för att jag kommer hem runt 6-8 på morgonen i vissa få fall inte kommit hem förens 11 på dagen. Medans 2 av 10gånger så håller jag alkoholkonsumtion nere, tycker alltid det är lite små tråkigt när jag inte krökar hårt för stunden. Dock så är jag alltid glad när jag vaknar dagen efter pga att jag inte är bakis. Jag förstår att jag inte är en alkholist då jag inte har något sug dagligen eller varje vecka efter alkohol. Däremot så har jag oerhört svårt att sluta dricka när jag väl börjar. Dricker fort,blir full fort, fortsätter hela natten. Vinglar inget, blir aldrig nekad på att gå in någonstans. Dock snurrar ju hela världen när man ska lägga sig, kräks ca 2-3 gånger om året så inte så farligt ändå. Känner mig lite ambivalent när det kommer till alkhol har jag problem eller inte. Behöver jag sluta eller inte. Kan jag lära mig dricka måttligt eller inte. Ser jag tillbaka på de absolut senaste åren så inser jag att vid ett par tillfällen har jag ställt till det då jag haft ansvarsområden dagen efter som jag inte kunnat deala med pga att jag fortfarande varit full. Ca 2-3 gånger per år så totalt kanske 10-12 gånger de senaste 5 åren.
Det är därför jag ifrågasätter mitt drickande och för att det ändå har eskalerat sista åren med annat som dykt upp på efterfester och inte tackat nej som jag gjort innan i ca 15 år.
Tänkte skriva någon rad blev lite mer än tänkt. Sovgott

Hm, makes me think @torn. Idag skulle jag utbringa en skål i ett större sällskap. Jag drack cola (z) ur colaglas. Höjde det där glaset och kände mig stolt! ”Förr” drack jag oftare alkoholfri dryck ur vinglas. Nuförtiden är den där ”njutningen” att dricka något inte så stor, jag känner inte längre att jag önskar härma beteenden som påminner om när jag drack.
På middag eller en fredagkväll hemma, då tar jag gärna ett glas på fot. Men ett glas räcker, sen dricker jag ändå inte mer..: kram 😘

@Liten tjej Tack, vad skönt att höra att jag nog inte behöver oroa mig för att jag blir på det sättet! 💟🙂
En fråga till alla här: Måste man ha koll på hur många dagar/veckor/etc man varit nykter? Jag tycker det verkar deprimerande att räkna dagar, och jag personligen skulle nog bli så "nervös" av det att jag tog återfall bara därför! Kan man inte bara vara nykter och konstatera att man är nykter? Eller är det en förutsättning för att bli frisk att man vet exakt hur länge man varit..",frisk"?

Jag tror inte heller att folk menar något illa, men vissa saker som folk säger till mig GÖR mig väldigt illa trots att jag förstår att det inte är deras avsikt! Ja, de som jag kände via AA vill förmedla så starkt hur bra de mår, att det verkligen kommer ut fel och blir för mycket! Min känsla har varit att de sett mig på mig och föraktat att jag inte är lika "duktig" som de. Sedan är det faktiskt inte ALLA som mår bättre bara för att de är nyktra! Fördelar, stolthet, visst, men vissa har beskrivit hur tungt och meningslöst allting känts när de inte ens haft alkoholen.. Detta är något som de bortser från eller inte är medvetna om, att det finns inga garantier för att jag skulle må lika bra som de gör! Och några av dem har haft privilegiet att få åka på behandlingshem och fått jättebra hjälp av att vara på avgiftning etc. Jag fick höra att jag var ansvarslös trots att jag flera gånger sökt både avgiftning och behandlingshem men fått avslag alla gånger. Kändes för j-ligt då jag inte har fått samma chanser och förutsättningar, att få höra att man är ansvarslös!

Hej,
Jag har en dotter som varit mycket deprimerad genom åren. En del av det vi pratade mycket om då var att hitta sätt att gilla ”hela” sig själv, acceptera sig själv, hela rasket. Vi är så snabba på att bedöma vad som är positiva egenskaper (glad pigg rolig). Men genetisk klarar sig gruppen bäst om olika finns. Alltså redan på savannen. Nu förstår jag att det inte hjälper just idag. Men jag funderar på det som vi brukade öva på, att inte värdera sig som bra/dålig/utan att öva på bara ÄR. Se på sig själv med en snäll blick. Förkasta ord som dålig - om sig själv, ersätta med trött eller ledsen. Glad eller utvilad. Att ta bort de ständiga värderingarna för det minns jag att hon liksom hakade upp sig på. Jag älskar ju henne som den komplexa helhet hon är. Och önskar så att det gick att programmera om bara lite grann, när de där tankarna nästlar sig in. Kram 🥰

Men hej! Välkommen hit! Vem skulle döma dig? Så funkar det inte här, här simmar vi i samma flod men med lite olika tekniker. Jag skulle ändå säga att de flesta försöker sig på ett längre uppehåll när man väl hittat hit. Jag tror (liksom många med mig) att tre månader minst behövs för att kunna ta vettigare beslut om framtiden. Mitt beslut landade i att sluta helt och numera skriver jag i Det vidare livet. Fråga, läs skriv så hjälps vi åt! Kram.

@Kennie Ja så tror jag, att många mår fantastiskt bra som nyktra. Men jag har mått ännu sämre psykiskt under mina nyktra perioder! Och det är jag också rädd för, att jag kommer må så dåligt av att inte ha något att trösta mig med/döva känslorna med, att jag går under!

Nej, jag har inte känt mig hotad av såna personer! Men fan vad de har sårat mig!! Även om deras avsikter är goda, så gör de en lik förbannat illa med sitt dömande och kritiserade! Folk som beter sig så mot mig får mig enbart att må dåligt och gör att jag blir sjukare i beroendet, inte friskare! Därför tog jag avstånd och bröt kontakten med dem.

Jag är inte rädd för själva nykterheten, bara för att misslyckas med att hålla den! Har misslyckats med det så många gånger förr! Och för varje återfall känner man sig mer och mer värdelös!

Personer som lyckats (haft turen att få rätt hjälp!) borde vara lite mer ödmjuka istället mot oss som inte lyckats hitta ett sätt än, de borde inse att de varit där vi är nu och kunna tänka sig hur det skulle känts då att bli behandlad på det sättet de behandlar oss!

@Bullret Låter toppen! Att göra saker som man själv verkligen har lust med är ett bra recept. Ingen att deala med, ingen kompromiss - bara göra. Det är förstås ovant för dig att vara självsam, men det är i mångt och mycket en vanesak. Se till att ha mycket sociala kontakter på jobbet så är det bara skönt att vara självsam kvällstid och delar av helgen.

Kram 🐘

@TappadIgen Visst är det? 😉 Dessa fick mig verkligen att må dåligt en period och fick mig att känna mig så som jag kände när jag var mobbad i skolan. Så jag tycker det är tufft av mig att jag poängterade att det finns folk här som verkligen varit taskiga, men utan att nämna vilka de är! 🙂

Vila, vila och tillåt dig att vara trött. Det är det mest återkommande tycker jag, så många som frågar sig; hur trött kan man vara, och hur länge? svar: jättetrött jättelänge. Vi behöver vila ikapp! Gör det, det är viktigt, kram och heja dig.

Flyttat mig till måttlig-forumet.
Har funderat en del de 30 dagar jag varit helt alkoholfri.
Kom fram till att jag behöver på allvar pröva att dricka lagom innan jag eventuellt blir helt utan alkohol i livet. Har aldrig testat det på riktigt. Att göra programmet här. Skriva av mig. Fundera och reflektera.
Det har gått hyfsat ”lätt” att vara utan vin. Några riktigt jobbiga sug men annars ok.
Däremot inser jag att jag är sårbar och skör inför alkoholens effekt. Kommer INTE dricka på sug. Det är uteslutet. Där måste jag stå ut och hantera vad det än är som triggar.
Det är också uteslutet att börja förhandla hit och dit med antal glas och annat. Det är inget för mig då jag innerst inne redan vet när det är förhandlaren som styr skutan och inte jag. Så. Inte dricka på sug. Inte ensam. Inte bli berusad.
Antingen så fungerar det. Eller så fungerar det inte. Och då är det stopp. Då har jag prövat även det.
60 dagar av detta. Sen får jag bestämma mig. Fortsatt ok relation till vin. Eller inget alls.
Lätt som en plätt 🙃😅 Ja, det inte enkelt detta.. men nu gör jag något för mig själv och tar det på allvar 🙏🏼

Hej,

Det verkar som att du verkligen har bestämt dig och då är chansen att du löser detta betydligt högre. Se till att hålla i och hålla ut när tankarna på att "du kanske kan dricka som alla andra" kommer smygandes, för det gör de ofta förr eller senare...

Nej, man bör lyssna på de visa ord min farfar sa till mig när jag var 17 år gammal: Kan man inte hålla sin sprit ska man ge fan i det!

/Bullret

Det kommer vara tufft i början men efterhand som dagarna och veckorna går så kommer du komma ur bubblan. Det farligaste du kan göra nu är att tänka att det inte var så farligt när det värsta har lagt sig. Se till att hålla i och hålla ut, det är enda sättet att slå sig fri. Efter tre månader så kommer du se på det helt annorlunda och du kommer ha fått tillbaka energin och mycket mer därtill.

Ha en fin kväll,
Bullret

Hej igen,

Har nu börjat gå i samtalsterapi för att få bukt med oroskänslorna. Märkte inte av min oro lika mycket när jag fortfarande drack stora mängder alkohol, så detta är ett helt nytt problem som har kommit upp till ytan för mig. Jag hade min första session igår för att börja kunna bena ut hur mina relationer till både mig själv och andra ser ut. Kom fram till att jag måste börja trivas i mitt eget sällskap och ska hålla mig borta från det jag alltid fallit in på förr eller senare: Kvinnor.

Sedan jag var 13 har det inte gått mer än tre månader mellan mina sexpartners (ja jag räknar orgasmer som sex i detta sammanhang) och det har gjort något med mig. Det har framförallt skapat en inre stress av att jag måste ha en ny hela tiden för att släppa den förra. Denna gång tänkte jag göra annorlunda, bryta mönstret. Så ska ge mig tid till att fokusera på mig själv och se vad jag har för potential när jag lägger min energi på annat än kvinnor. För jag har aldrig haft svårt att träffa någon och kommer inte ha det framöver heller tror jag.

Däremot har jag alltid varit översexuell och velat ha något djupare än själva orgasmen i min kontakt med andra, är genuint intresserad av sex och närhet. Så jag ska försöka utforska den delen på en tantrakurs framåt hösten.

Jag ska även ta en helg helt ensam och bo i en stuga i fjällen. Vandra och basta blir det då.

Sedan så har jag anmält mig till en halvdagstur för att lära mig rida islandshäst, jag har aldrig suttit på en häst så det kommer bli minst sagt intressant. Försöker hitta saker som jag gillar att göra själv.

Ska även anmäla mig till jägarexamen, med fysiska träffar varje söndag då jag gillar att vara ute i naturen och läran om hur man tar hand om djur och natur.

Något jag inte ska göra är att höra av mig till en tjej i Stockholm när jag är där nu i helgen (vilket jag 100% annars hade gjort, kanske sviker och tar en frukost med henne ute på stan bara för att det är trevligt, inte för att börja dejta).

Det känns som att jag tar mig tiden för att vara för mig själv och hitta saker som jag uppskattar.

Detta för att kunna veta hur jag vill leva mitt liv.

Allt gott,
Bullret

@Madde1972 hej tack för att jag fick ta del av en bit av din vardag🌹 jag blir tårögd då jag läser och känner hur illa denna man behandlar dig, jag förstår helt hur mycket man vill hjälpa och stötta. Men han måste också vilja sluta och inse hur illa han faktiskt gör dig och din familj! Du har fått stå ut med på tok för mycket och vridit och vändit på dig själv efter hans pipa. Du måste tänka på dig och vad du mår bra av! Jag hoppas du tar ställning till ditt mående och ibland är det bättre att gå och veta att man är värd bättre
Kram till dig

Ha-ha, ja alla är vi olika.😅 Jag blir påmind om alkohol av vinglas = blä! 🤢 Och så tycker jag att vinglas är opraktiska som välter lätt, och ofta går i kras.
Sedan har jag blivit väldigt känslig för doften av just vin. Jag tycker det luktar surt som sjutton.😂 Nä, jag gillar inte vinglas helt enkelt.

Kram

@Stormenlilla

Hejsan! Jättebra att du fortsätter kämpa 👍

Jag är en person som gillar att ibland gå rakt på sak. Därför frågar jag dig (utan någon som helst klander i tonen) - vad tror du ”botten” för dig skulle vara? Alltså vad tror du skulle krävas (om du inte själv klarar att säga stopp till alkohol) för att du skulle bestämma dig för att vara nykter? Skulle det kunna vara att du gör bort dig på en firmafest? Att du på fyllan slår till någon? Att du är otrogen? Skilsmässa? Vårdnadstvist? Att du blir stoppad för rattfylleri? Att du rattfull kör på någon? Att du under berusat tillstånd blir utnyttjad? Att du stjäl alkohol från någon och blir påkommen? Att din lever blir dålig och läkaren varnar dig? Att du får gulsot? Att barnen inte längre vill se dig? Att förhållande efter förhållande och vänskap spricker? Att du blir vräkt? Förlorar jobbet (det sistnämnda är dock väldigt ovanligt då det brukar vara det sista en problemdrickare super bort).

Jag har hört (vilket jag väljer att tro på) att man måste nå sin personliga botten för att helt och hållet kapitulera och erkänna sig besegrad av alkoholdjävulen.

Vad tror du? - ja frågorna är provocerande men relevanta anser jag. Frågorna kanske inte leder till nykterhet men kanske till några tankar och scenarier i ditt huvud?

Kämpa på 👍❤️ du har bevisat här att du är en kämpe.

Jag instämmer med @ Sländan. Jag vill också dricka i vackra glas gärna på fot. Att vackra glas på fot inte behöver vara lika med vin utan att tillfället är festligt 😃

Kram

Tack @Varafrisk! Va roligt om det kan vara till någons hjälp 🤗💕

@Se klart läste nu i Sländans tråd. Snart är jag där men just nu skitjobbigt🥲Vaknar tidigt och har ångest. Jag vet precis vad lösningen är på problemet…ingen alkohol. Vill inte skämmas men skäms…och vet att jag inte behöver skämmas men skäms så fruktansvärt mycket inför er vänner här på forumet. För att jag inte slutat. För att jag verkar klok. Men jag är klok. Å jag vet mycket. Dagen idag var åter igen en ledsen dag. Men jag vet…det blir bättre🙏🏻

@Se klart..jag förstår vad du menar med blommorna…minns när vi var i Colombia och det växte julstjärnor vid vägkanten. Eller när man har varit i något sydligt europeiskt land… hibiskusen eller bouiganvillea…underbart 👌🏼

Kram 🥰

@Torn skrev:"Han som bjöd hade även slarvat med dukningen, så jag hade ett vinglas framför mig."

Så olika vi tänker 🤔😅 hos mig heter det numera glaspåfot. Jag älskar vackra glas gärna på fot, det känns festligt 🥳 jag skulle blivit lite stött om jag fick ett vanligt glas framför mig på en middag,jag hade bett om att få ett glaspåfot 😂
Kram 💕 sländan

@Sländan Jag är så otroligt tacksam för att du skriver och berättar. Det betyder så mycket🙏🏻

Kram💗

Jag vill tacka Dig Blenda för allt du skrivit här.
Många saker känner jag igen och jag förstår att jag har lång väg till nykterhet efter år av missbruk.
Dina erfarenheter har redan hjälpt mig. Tack för att Du delar med dig.
Har varit nykter i 6 dygn nu, det jobbigaste är att inte kunna sova ordentligt. Det tröttar ut mig helt..

Tack. Ja jag behöver bli bättre på att se ljusglimtar. Jag grottar ner mig i allt dåligt och får katastrof tankar. Vet att en del är min diagnos. Men även att jag måste lära om mig att bli mer positiv. Jag tycker om mig själv när jag är i maniska perioder. Då är jag glad och positiv. Ångesten är nästan borta och jag är rolig. Men sån är jag oftast bara korta perioder. Mitt vanliga tillstånd verkar vara dystert. Jag är inte lika låg som förr och jag fungerar i vardagen nu. Men det är inte bra. Något är fortfarande fel.

Idag har jag möte med min terapeut iaf då brukar jag bli på bättre humör.

@Andrahalvlek, det låter utmärkt, allt! Och så underbart att marsvinen fattade galoppen direkt! Jag kan nästan se dem framför mig, förstår att de drar uppmärksamheten till sig. Kul att det blev så bra🤗

@Sländan Stort grattis till 10 månader i frihet!😍 Det är härligt att ha dig här på forumet och att ha kunnat följa din resa. Du har verkligen gått från klarhet till klarhet och jag har känt igen väldigt mycket I hur jag själv utvecklades under de första 10 månaderna. När skammen tynade bort och försvann. Att man måste öva på olika saker där det jämt ingick alkohol förr mm.

Det tar sin ” lilla” tid, men det är inte konstigt med tanke på alla dessa år som man har trott att alkoholen var ett måste för att må bra och kunna njuta av livet.

Någon skrev i en tråd idag, att man kan dricka måttligt om man vill.( vilket jag förövrigt inte håller med om att alla kan) Jag bara undrar, varför i hela fridens namn skulle man vilja göra det?! När det går att slippa dricka.😍

Kram

Har inte druckit något vin på 3 dgr. minns inte när det hände sist….. dock druckit typ en stor öl endast. Tänk att det kan kännas stort….. galet men sant.

@Ostrukturerad skrev:"Att jag kommer tappa verkligheten och tro att livet är himmelriket bara för att jag inte dricker (vilket det inte är, man tror bara det!)"

Vi har alla olika bakgrunder och olika bottnar när vi börjar vår nykterhet.
Jag kan mycket väl förstå att en människa som mist allt i sitt liv, och går mot sin egen
Undergång kan bli helt besatt av sin nykterhet. Det har ju räddat hen från att faktiskt dö, vilket en alkoholist gör för eller senare. För en sådan person blir ju nykterheten så mycket större, än för en person som inte fallit ända ner i djupaste botten och tappat allt i sitt liv.
Jag tror att man får vara ödmjuk och tänka att det viktigaste är ju att vi alla hittar en väg till nykterhet.
💕 sländan

Tröttheten blev helt plötsligt helt överväldigande. Mycket trött och får verkligen kämpa för att laga mat till familjen. Nu börjar verkligheten komma ifatt. Måste skärpa mig..
Vila hinner jag göra senare ikväll...

@Erikme skrev:"På senare år dricker jag cirka 2-3 ggr/veckan och då 7-8 standardglas varje gång. Har svårt att sluta när jag väl dricker och åker nästan alltid och köper mer."
Ditt inlägg skulle kunna vara mitt för + 10 månader sedan. Jag ansåg mig inte som den värsta stor konsumenten av alkohol och drack mestadels på helgerna, och nästan alltid en kväll i veckan.
När jag insåg att det inte är mängden och dagar som avgör, utan att det alltid blir mer än vad man tänkt sig, det är alltså inte en själv som bestämmer längre, utan alkoholen som tar över hjärnan. Jag provade olika metoder i 20 år för att dricka mindre, men tyvärr blev det bara mer för varje år. Att bli helt nykter är det bästa jag gjort 🙏🏻💕
Det är inte förens jag började på allvar med att fina mig själv, främst andligt som jag börjat få ett inre lugn och en lycka som jag inte har haft tidigare i mitt liv.
Det låter kanske flummigt, men det fungerar för mig och för väldigt många andra.
Kram 💕 sländan

Grattis @sländan du är så cool, imponerad av dig, och inspirerad! Kram kram 🥰

Hej @varafrisk
Kikar in och kollar läget, det händer saker hela tiden här ju🤗
En timme i taget tror jag inte att jag hört från dig tidigare- så bra mantra!
Läste du hos @sländan idag om hennes många försök att till sist hitta rätt. Du kommer dit. Är snart där.
Där jag är nu har de trädgårdar som är helt makalösa. Du vet, blommor som vi har i små krukor hemma- är stora träd och buskar här. Så fint! Tittar ut över havet nu när jag har en liten paus, och läser lite här. Kram, hoppas du får en bra kväll!

@Sländan Grattis till det livsviktiga besluter! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Idag är det 10 månader sedan jag bestämde mig för att Ge upp alkoholen 💪🏼❤️ Det var då jag förstod att jag kommer aldrig kunna dricka alkohol som en vanlig människa.
En lång kamp på många år som jag provat det mesta för att få det att fungera.
Det bästa den här dagen var känslan av frihet. Jag slipper kämpa, jag ger upp den satans alkoholen. Jag trodde nog aldrig att det skulle kännas så befriande.
Fjärde maj i påskas så tog känslan över att få fly mitt liv med hjälp av alkohol, jag visste inte bättre hur man skulle hantera en väldigt jobbig situation. Efter de har jag inte druckit en droppe alkohol.
Tack och lov så har jag lärt mig att hantera mina känslor nu 🙏🏻❤️
Det blir aldrig bättre med alkohol, bara en dubbeldos av ångest.
Därav har jag mina två datum, men det viktigaste är datumet då jag bestämde mig.
Men det datumet kan jag givetvis inte använda på AA och få medalj för. Det är mitt andra datum och det är inte så långt kvar till 6 mån 🙏🏻💕

@Erikme 💚

Hej!
Den eviga önskan om att kunna dricka "normalt" återkommer alltid...det är grymt svårt att klara det men vill man så kan man. Men ärligt talat så är det lättare att bryta helt och hålla sig helvit.
Jag har hållit på i typ fyra år att förändra mitt drickande.
Har haft flera månader helvita som varit ok men ändå känt att jag vill kunna dricka ibland. Jag har också varit uppåt i humöret när jag vet att jag ska få dricka senare samma dag.
Det är något som händer i en när man vet att snart får jag ta de där första klunkarna av vinet eller ölen.
Gå ner i varv och börja sortera saker både praktiska och känslomässiga...

Sedan ett halvår tillbaka så har jag lyckats träna på att hålla måttligheten.
Dricker sällan mer än en liten flaska vin och låter det gå 7-10 dagar emellan. Man får helt enkelt bestämma sig och välja sina tillfällen. Inte dricka alla de dagar som lusten faller på utan verkligen vänta på den dagen då det är "lovligt".
Om livet känns tråkigt emellan varven så beror det på att det är det normala. Det kan inte vara roligt hela tiden, det är lätt att säga men jag vet också hur det känns när meningslöshetens gråa tankar börjar gro i hjärnan...
Då är det lätt att bara ge efter. Men det är då man måste ha sin strategi klar.
Ja, det var några tankar från mig🤗

Kram 💚

Tack @Varafrisk 🙏🏻💕 jag tror att det är bra att reflektera. Det är då man ser sina förändringar.
Kram💕 sländan

@Sländan Stämmer rätt väl med min erfarenhet, runt tio månader kände jag mig stabil i nykterheten och den kändes självklar. Vid 1,5 år kändes alkohol verkligen som en icke-fråga. Inget är jobbigt med icke-drickandet längre 🙏🏻

Kram 🐘

Hej Peppin, du startade en tråd här i april, ”När ska man gå”. Du beskriver nu att du inte orkat vara här lite för att det känns som du går bakom ryggen på honom. Din situation låter ohållbar och inte konstigt att en blir dränerad på energi och ork att leva som du gör i denna situation så länge. Inte konstigt heller att du behövt försökt att hitta sätt att ta hand om dig, kanske tagit ett glas vin eller vad det än må ha varit, i panik att inte veta vad du ska ta dig till, försök att sortera i allt och tänka klart. Tufft du har det.

Att inte veta varken ut eller in när en är mitt i allt är vanligt och du är långt ifrån ensam. Nervsystemet är triggat dygnet runt och kan gissa att du har svårt att återhämta dig för att kunna tänka klart, se situationen objektivt och finna just ork för att veta hur du kan ta dig ur den eller ändra på den. Skam och skuldkänslor gör inget bättre och spär på ditt mående. Om en vän berättat detta för dig, vad hade du rått den vännen att göra i denna situation?

Trots detta är du här nu igen och skriver, jättebra! Du finns för dina barn och det hörs att du gjort allt för att försöka påverka honom. Valet att ta hjälp, göra en förändring ligger hos honom. Det finns ingen hjälp i världen som kan hjälpa någon som inte är beredd att ta emot den. Samtidigt är du och era barn också i behov av stöd och hjälp och ni vill ha den som det låter, det är inte att gå bakom ryggen att prata här, att ta stöd det är snarare klokt och kan i slutändan vara ett sätt att även hjälpa honom. I slutändan om han inte blir hjälpt har i alla fall du och barnen kanske fått en liten push längs vägen att ta hand om er själva och må bättre.

Hur ser ditt stöd ut annars, finns någon tanke om att ta stöd från kommun, vårdcentral eller kanske testa att ringa Alkohollinjen? Såklart är du mer än välkommen att skriva och läsa här, tänker bara om det kanske skulle vara skönt att också prata med någon ansikte mot ansikte eller i alla fall i telefon.

Skriv gärna till oss på admin också om det är något du undrar eller liknande under fliken frågor!
Hoppas något här på forumet blev hjälpsamt för dig och att budskapet gått fram; du gör inget fel när du tar stöd, pratar om er situation här eller om du skulle vända dig till andra, bra att du skrev här igen!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

@Sattva Det är verkligen en en resa, och det känns som om det är nu det börjar på riktigt. Tänk om jag vetat de när jag började för 10 mån sedan.
Kram 💕 Sländan

@Rehacer Det är nog samma med mig, svårt att kunna kommentera, det är så mycket aktivitet på forumet just nu... Blir glad för din hälsning, tyckte jag läste att du tar några A-fria dagar! Önska lycka till o styrkekram! Jag kämpar på, är på dag 17 och vill försöker tänka lite positivt mellan varven!

@TappadIgen Ja, jag gör mitt bästa för att försöka prioritera... Det som försiggår förutom min egen häls/alkoholen är dödsfall, sjukdom i familjen o allt vad det för med sig och allt som det "vanliga" livet innehåller. Jag har så lätt att bli stressad. Försöker verkligen prioritera dag för dag inklusive vila för mig själv... Tack för din omtanke, den värmer så!
Är på dag17 alkoholfri!!!

@Soffi Jag håller med Sattva, du borde vara sjukskriven på heltid för att ha en chans att må bra igen. Så som du mår nu låter ju fruktansvärt.❤️

Kram

Hej Majsan_nu,
Jag läser allt här och är med dig i tanken även om jag är dålig på att kommentera.
Hoppas allt ordnar upp sig och att du snart får lugnare dagar! 🤗

@Ostrukturerad om du så starkt ogillar den typen av människor tror jag inte du behöver oroa dig över att förvandlas till en sådan. Jag tänker att det finns olika typer av människor i alla sammanhang och då även vid dessa träffar. Alla är vi olika och hanterar saker på olika sätt. Jag har själv väldigt svårt för människor som tror de är bättre än andra och håller mig så långt ifrån dessa som jag bara kan vilket kan vara svårt ibland tex på en arbetsplats🙄 Jag tror heller inte de menar något illa utan bara vill förmedla att de mår så mycket bättre utan alkohol och att det kanske kommer ut fel och blir för mycket ibland. Eller så är det så att det är vi som fortfarande dricker som inte fattar någonting av vad det är vi missar.

Ta hand om dig🌸

Varma kramar till dig @Kaffetanten88🧡 Du är en kämpe av högsta grad👊

@Kennie skrev:"Sen är det väl inte oväntat att en beroendepersonlighet går all in även på nykterheten."

Spot on! Ingenting kan vi göra med måtta 🙈

Kram 🐘

Så härligt att läsa att det går så bra för dig @knickan ⭐️ Jag vill ju samma som du men igår gjorde jag precis det jag bestämt mig för att inte göra, drack ensam, vardag och 5 glas! Jag är sjukt besviken på mig själv men försöker peppa upp mig och tänka nya tag👊

Du får ha en riktig toppentorsdag🧡

@Orolig själ 1 ja nu fångar vi dagen och gör det bästa av den👊❤️

@Liten tjej åh jag förstår. Den där ångesten är så oerhört hemsk 😥. Men bakslag hör ju till, det är så vi lär oss ❤️. Som du säger, ny dag och nya tag 💪🏻. Lycka till med allt idag!

Styrkekramar i massor till dig du tappra människa ❤️ Du har en speciell plats i mitt hjärta eftersom igenkänningen är enorm. Min yngsta dotter föddes svårt sjuk och handikappad - och shit vad jag har fått strida för den ungen. Ibland går man på reserver som man inte tror att man har. Nu har hon fyllt 22 år och har flyttat till egen lägenhet på ett LSS-boende och det känns som jag har oceaner av tid över. En sak har hon verkligen lärt mig och det är att glädjas åt varje ljusglimt i en tillvaro som ibland är överjävlig. Ljusglimtarna finns och man mår bättre om man lyckas fokusera på dem och verkligen glädjas.

Kram 🐘

@Soffi skrev:"Och framför allt - jag har ett radikalt ändrat synsätt och dryckesbeteende. Alkohol är inget mys eller avkoppling. Det är en besk "medicin" som jag inte vill ha."

Rom byggdes inte på en dag 😉 Jag tror att du har helt rätt i att du måste ta tag i orsaken till att du dricker. Orsaken till att du behöver ”medicinen”. Sen är inte det plättlätt att ta itu förstås, men du måste börja med en sak i taget. Lära dig säga nej, bevaka dina gränser. Få på pränt vad som är okej och vad som inte är okej.

Så gjorde jag när jag gick tillbaka första gången efter min första sjukskrivning - jag skrev på ett papper vad som kändes okej för mig och vad som inte kändes okej, och sen gav jag pappret till mina chefer. De fick muntligen okeja mina ”villkor” på ett rehabmöte med Företagshälsan närvarande.

I mitt fall fick jag skapa rutiner som jag sedan tvingade mina kollegor att förhålla sig till. Tex tog jag bara emot ledighetsönskemål på mail. Folk hade en tendens att i förbigående vid kaffeautomaten be om ledigt. Big no no. Då gick min hjärna igång direkt: ”Hur ska jag lösa det?” Vid helt fel tillfälle, då jag skulle fika och skratta med mina kollegor. Jag sa också till mina chefer att jag inte tänker kolla/svara på mail kvällstid och helger, och att ingen skulle störa mig när jag var ledig. Min ledighet är viktig.

Så nummer ett är att du själv hittar dina viktiga ”regler”, och sen måste du tjata, tjata, tjata tills omgivningen verkligen fattar. De fattar inte direkt, man måste verkligen tjata. ”Säg inte det till mig nu när jag ska fika, maila mig istället är du snäll.”

Kram 🐘

@Soffi Detta är ett sånt inlägg där jag känner en sån stark impuls att ringa dig!!! Men det kan jag ju inte. Jag är inte läkare, men har ett annat legitimerat yrke där jag träffar bla personer med utmattningssyndrom och det är solklart i mina ögon att du behöver ta din hälsa på allvar. Utmattningssyndrom, tydligt. Kanske inte hela svaret, men denna trötthet och kognitiva påverkan samt fysiska symtom talar sitt tydliga språk. Och det har pågått över lång tid. Vad bra att du inte pressar dig idag. Du behöver få en tid på VC för sjukskrivning. Alltså, jag har pat som varit sjukskrivna flera år. Ju längre det tar innan man sätter stopp, desto hårdare krasch. I akuta fasen är det kravlös vila som gäller. På sikt skulle jag råda dig att byta jobb. Nu är jag krass mot dig, men det är för att jag är rädd om dig!❤😍❣

"För att man blir nykter" skulle det stå i början... 😊

@Erikme Välkommen hit! Här finns otroligt mycket klokskap och kärlek ❤️

Kram 🐘

@Sisyfos skrev:"Medicinerade deppighet nu när livet blev svart, men det funkar verkligen inte för mig för jag mår verkligen inte bättre av det. Knappt ens för stunden. Den insikten är ju lite tråkig eftersom det inte finns några andra quickfix i mitt medicinskåp, men det man fattar är att det går över. "

Otroligt bra förklarat! Jag delar din uppfattning till fullo. Och att ha fått tillbaka hela mitt känsloregister, även de dåliga känslorna faktiskt, är en gåva 🙏🏻 Känslor är bara känslor och tankar är bara tankar - och de går alltid över. Här och nu.

Kram 🐘

Tack snälla för era kommentarer, jag har gått med i programmet och ser en vinst i det. Det peppar och utbildar samtidigt som jag får en bra koll på mig själv. Känner dock att jag mår lite bättre redan nu vilket också ger lite styrka i vardagen.
Min långsiktiga plan är att vara nykter i 3 månader. Sen får vi se. Det ska ALDRIG bli kvällsdrickande ensam i soffan, det är helt klart. Det lite konstiga är att suget inte varit extremt dessa första 6 nyktra dagar. Det kan komma i sjok under kortare tider, men det har jag lyckats trycka bort ganska lätt än så länge.
Jag har aldrig druckit på dagarna, då har jag umgåtts med familjen och våra djur. Sällan på fester med kompisarna.
Det är kvällarna som är jobbiga.
Jag känner inte igen mig i den trötta kroppen. Jag är egentligen vältränad som åkt Vasalopp och tränat på gym. När värsta tröttheten gått över tänker jag börja träna på gym igen. Lite försiktigt i början på kvällarna för att trycka undan tankarna på alkoholen.
Jag har försökt sluta flera gånger tidigare men haft svårt att sova med "myrben" och lite ångest. Då hjälpte alkoholen mig med det problemet och så fortsatte spiralen.
Denna gången har jag inte haft dessa problem vilket känns bra.
Varför jag tog tag i detta problem var att jag ringde till en vän på fyllan som jag har stort förtroende för, som har jobbat med beroendefrågor. Där fick jag stöttning och kunde ta ett fast beslut.
Jag är inte redo för att förklara för familjen eller mina arbetskamrater ännu. Det kan bli FÖR jobbigt och det vi vad det kan leda till. Eller hur?

@Orolig själ 1 jag förstår men bättre sent en aldrig🧡 För mig går det sådär, jag känner att jag borde bryta helt med alkoholen då jag aldrig kommer kunna lita på att jag kan kontrollera den men jag har inte kommit dit än. Jag känner ändå att det går framåt men igår blev det ett rejält bakslag för mig. Jag har satt upp regler för mig, inte dricka ensam och inte på vardagar om det är inte är något speciellt. Igår var jag ensam hemma och bestämde mig av någon anledning för att ta ett glas vin när jag lagade mat, det glaset blev till 5. Det är första gången jag gör något sånt här dumt på flera månader så jag är lite chockad över mitt beteende och besviken såklart. Jag hade läget under kontroll och fick inga minnesluckor som är något jag haft mycket innan och är livrädd för men jag vaknade inatt med ångest, huvudvärk och svettningar. Så idag är det lite tungt men jag försöker att inte racka ner på mig själv för mycket då det ändå inte gör något gott. Ny dag nya tag👊 Jag känner igen mig i väldigt mycket av det du beskrev i ditt inlägg. Du får ha en fin torsdag💕

@Tofu Tack för ditt svar 🤍

Ja absolut, håller verkligen med dig. Det där trevliga som tanken ska vara är lätt att det blir jobbigt. Är egentligen som att ge alla nötter, laktos och gluten och hoppas att ingen blir dålig. Även om alkohol ändå är så accepterat och ofta beteendet som kommer med det.. men det är absolut svårt för den här känslan av att vilja vara med fullt ut (lika med att dricka) ställer ju till det för många. Jag visste ju också - inte dricka för då blir det för mycket och då får jag ångest, men sen hade jag det där glaset i handen, var stressad och mådde inte så bra = hejdå kvällen. Men vem försöker jag lura, hade kunnat vara glad och ändå haft samma resultat.

Du har rätt i att jag både är framåt och för hård mot mig själv. Finns nog få som slaktar sig så mentalt. Eller här inne har jag nog fler likasinnade.

Du har rätt, det är ju det här att ställa om. Klamrar mig fast vid små spillror. Igår var jag och spelade biljard och då drack en i sällskapet öl och jag drack cola, inget konstigt med det. Men tänkte direkt - hit kan ju jag gå med min kille i helgen och dricka öl! Honom kan jag ju dricka med (en av få det inte spårar med så). Jag blev så insvept i stämningen men fick sekunden efter den där jobbiga magkänslan som sa att jag ju inte kan. Tjejerna brevid oss sänkte öl efter öl och jag kom på mig själv bli ledsen att jag inte kan göra samma sak. Sen gick jag in här och läste era inlägg och tänkte vad i helvete tänkte jag där igår.

Ni är bäst 🤍

Hej fina gänget!

@Sisyfos Tack för ditt inlägg, det var ett himla bra ett 🤍.
Jag tror absolut att det är som du säger, att jag har blivit lurad av alkoholnormen. Jag har också skapat mig en identitet som ingen bett mig behålla, som den där roliga på festen. Roliga är ju att jag då har ”gjort” något man kan ”skratta åt” dagen efter. Men också att jag ju aldrig vill att festen ska ta slut när jag är igång. Kanske mindre roligt för mig..
kanske är det man själv som målar in allt i glitter? Som mycket annat måste man ju ställa om allt man trodde att saker skulle vara, så det här faller väl in där. Det är skönt att läsa och höra att det inte alls behöver vara så, att man kan känna att man har lika kul och att andra inte tycker att man är tråkig.

Jag ska på en middag på fredag och skrev i måndags, för att jag visste att känslan jag hade då antagligen skulle försvinna och jag skulle tänka att jag kunde dricka några glas skulle komma - att dom inte behövde köpa alkohol åt mig, att jag ska ta med alkoholfritt till mig själv. Även om det var helt rätt tänkt av mig (för nu vill jag ju inte backa ur det), så kände jag lixom en känsla av att nu tycker dom att jag är tråkig.. men det är väl något man måste brotta sig igenom? Andra vänner har sagt att jag är minst lika rolig utan alkohol, konstigt att man ändå väljer att tänka att man inte är det.

Jag tror verkligen att du satte fingret på något där med att vara här och nu. Jag är en person som tänker lite mycket och jag tror absolut att det är en drivande tjusning, i stunden är jag helt och hållet när jag är full - då finns bara här och nu och festen. Samt stressen av att någon ska gå hem så att festen måste sluta.

Vi har fått komma hem igen. I förrgår faktiskt. Sonen mår mycket bättre nu. Lite hosta kvar bara. Jag är lite slutkörd dock. Mentalt. Sova på sjukhus är inte det lättaste. Sen all oro på det. Har massvis med ångest och är trött.

Snart ska vi flytta så måste egentligen packa och städa inför visningar. En är imorgon så ska försöka mig på ett ryck idag. Jag har inte orken men måste ju.

Så ser livet ut just nu. ❤️

Jag tror inte man ändrar personlighet gör att man blir nykter, däremot kan man bli väldigt entusiastisk över hur bra man mår som nykter och vilja dela det och förmå andra att också hitta till det välmåendet. Sen är det väl inte oväntat att en beroendepersonlighet går all in även på nykterheten.. Det kan kännas hotfullt om man själv känner sig svag och inte tror att man kommer lyckas bli nykter, men jag tror verkligen att missionerandet kommer ur en vilja att hjälpa medmänniskan. Sen kanske sättet att hjälpa inte passar en själv, man får hitta sin egen väg.

@Sisyfos @Sattva Man ska tänka sig för vad man frågar efter! 😉😉😉
Ja, nu ställde ni ju ingen direkt fråga, men det här riskerar att bli ett lååångt inlägg ... och rörigt … eller så raderar jag allt igen ... som jag gjort de senaste dagarna.

Jag mår inte bra. Jag är hemma sjuk ... eller "sjuk" ... beroende på hur man ser på det ...
Jag har mått dåligt länge. Men igår var en så'n där dag när jag redan kvällen innan undrade hur i hela världen jag ska få ihop allt ... när morgonen kom och jag skulle gå upp tog det emot mer än vanligt, för mycket helt enkelt ... Jag vände mig och somnade om!!! Vaknade igen först 5:30, för sent för att hinna till jobbet. Sjukskrev mig för huvudvärk och ruggighet, kanske på väg att bli förkyld. Det första var helt sant, jag hade huvudvärk och kände mig skitruggig som om jag är på väg att bli (eller är?) sjuk. Men ... det var egentligen inte värre än vanligt, hur jag mår varje morgon. Men det tog som sagt stopp.

Nu vet jag varken ut eller in. Vad ska jag ta mig till? Vad ska jag göra för att må bra? Söka hjälp? För vad? Sömnen/tröttheten? Ångesten? Huvudvärken? Känslan av dimmighet? Minnesproblem, att jag glömmer så mycket?

Jag är i alla fall nykter!
Eller, nja, jag drack förra veckan…
Kortversionen:
Torsdag kväll var jag så där förtvivlat trött igen. Drack två glas och blev såååå besviken på mig själv. Efter jag var klar med det som behövde göras satte jag mig och kopplade av med en kopp te.
Fundering på fredag morgon: Varför dricker jag när jag redan känner mig full? För det är ju sådan min trötthet är, den som får mig på fall, jag vinglar, fumlar och snubblar, tappar ord och "pratar baklänges", svårt att fokusera blicken, luddig men samtidigt ett fullkomligt vansinnigt surrande getingbo i skallen. Och det får mig att ta beslutet att dricka!?!? För att orka fixa "det sista"...
-Ja det är klart!! Hjärnan tolkar ju kroppens signaler som att jag redan har druckit en hel del - fast jag inte gjort det - än ... Och då tar hjärnan beslutet att jag ska typ fortsätta = börja dricka.
Kan det vara så?

Men - jag har också hunnit lära in ett nytt mönster. När jag är klar med mina måsten och får sätta mig och koppla av - då vill jag inte ha alkohol. Jag vill ha te!
Oerhört tacksam för det!!

Samma sak på lördagen. Massor att göra. Slutkörd. Tog ett (1) glas när jag lagade middag.
Fick äntligen koppla av när vi satte oss att äta. Dela en flaska vin med gubben? Nej tack! Beslutet var enkelt. Gubben fick dricka sitt vin men jag tog en a-fri öl. Han såg lite besviken ut – men det är hans problem! Sedan te i soffan framför en film medan gubben tog sitt andra glas vin.

Jag vill ju inte dricka!
Jag vill vara nykter och må bra!

För att se lite positivt på det hela: Nej, jag är inte bäst i klassen på nykterhet.
Men, jag dricker mindre än vad jag från början (2019) satte som målkonsumtion, vad jag ville komma ner till. Och framför allt - jag har ett radikalt ändrat synsätt och dryckesbeteende. Alkohol är inget mys eller avkoppling. Det är en besk "medicin" som jag inte vill ha.
Jag har grälat så oerhört mycket på mig själv för att jag ändå "väljer" att dricka, för att jag inte är kritvit.
Men för att kunna välja fritt behöver jag ett liv där jag inte blir så fullkomligt slutkörd av jobb och jag behöver få ordning på min sömn. Eller är det något annat som får mig att ständigt känna mig bakfull – och direkt packad när jag blir övertrött? För det är så jag har identifierat känslan nu…
Hur mycket påverkar det faktum att jag inte lyckats hålla mig helt vit hela året? Kanske en del … men ångesten, den riktigt svåra ångesten, den kom efter semestern när jag varit helt nykter över en månad. Och jag har ju inte druckit mig onykter någon gång sedan 16 januari och dessutom bara druckit något glas ett fåtal gånger. Jag tror mer på att mitt mående ”legat under” alkoholen, att jag dolt det genom att dricka typ hela livet.
Jag kan till och med se något direkt komiskt med hur jag dricker nu – jag har blivit en så’n där obegripligt konstig typ som tar ett glas eller två och sedan inte vill ha mer!! Jo, jag vet, jämförelsen är inte sann. Den normala 1-2-glas drickaren tar de där glasen av helt annan anledning... Men det kan underlätta att skratta åt elände…

Vad ska jag göra nu då?
Jag stannar iaf hemma idag också, vilar, tar hand om hästen, myser med katterna. Då vet jag också att jag inte kommer att dricka.
Funderar. Stressen över att dricka när jag blir övertrött – den är inte bra. Den tröttar också, ökar min stress på jobbet. ”Jag får inte bli för trött om jag ska hålla mig nykter..”
Det stressar mig också att behöva erkänna här när jag druckit. Fast jag vet ju att det är det bästa för mig, att skriva det här, annars är jag verkligen ute i en ”slippery sloap”, riskerar att det eskalerar.
Acceptans - Jag har fortfarande så svårt med det ordet. Jag tolkar in att jag måste gilla läget och att jag inte kan eller ska göra något åt det.
Okej - det ordet köper jag helt. Okej: Så här ser det ut just nu och det är okej - men jag kan på sikt förändra!
”Nöjd? Nej, men tillfreds! Jag har slutit fred med mig själv.
Nyansskillnader. Viktiga nyansskillnader.
Kanske är freden bara ett eld upphör ... ? Jag vet inte.”
Det sista om att vara tillfreds skrev jag i söndags. Då hade jag en stund då jag kände mig helt tillfreds! Då jag kände att jag kommit långt i nykterheten för att jag stannar vid ett glas, att det glaset får mig att stanna upp och känna efter – nej jag vill inte dricka!
Det var bara eld upphör. Men jag försöker hitta tillbaka dit. Försöker att sluta fred med mig själv igen.

Kraschlandning. Den här kraschlandningen, att tvingas/välja att sjukanmäla mig.
Jag hoppas att det är den krasch jag behöver för att samla kraft att resa mig och lösa mina problem (som jag skrev om härom veckan) och att den inte blir långvarig.

Samtidigt hörde jag ett citat häromdagen:
”Livet är inte ett problem som skall lösas utan en verklighet som skall upplevas.” Sören Kirkegaard

Okej.
Den verklighet jag upplever just nu är inte den jag skulle vilja ha om jag fick välja. Men det är min verklighet just nu och den är okej. Det är mitt liv och jag vill leva och ha det så bra jag kan. Försöker verkligen vara tillfreds med det.

KRAM!

@Liten tjej

Blir arg på mig själv för att jag inte tagit tag i detta tidigare bara 😴.

Hur går det för dig?

@Torn Snyggt blev det inte, men funktionellt. Och marsvinstjejerna älskade tunneln 😍 De kryper under spångarna också (heter det så?) Får se om de vågar sig upp på platån också. Jag tänkte mig hela tiden sådana där orangebruna avloppsrör, men gråa var betydligt snyggare 😉 Från början tänkte jag ett rakt rör, men jag hittade bara med böjar så det fick bli så.

Kram 🐘

Nåt saknas skriver ni och jag kan mycket väl förstå den känslan, men jag är helt övertygad om att det finns andra vägar att bli hel. Fast det är ju såklart inte lätt att hitta det som funkar och alkoholen är snabb.
Nu skriver du Erikme att ditt rekorduppehåll är en månad. Tror det tog 2 månader för mig första gången jag slutade innan jag fick de riktigt positiva upplevelserna av ett uppehåll. 6 år eller till och med mer har jag jobbat med alkoholen. Har under de här åren aldrig druckit varje dag, periodvis mer, periodvis mindre. Det jag vill säga med det är att det är ett problem att dricka så mycket åt gången som du gör. Det vet du säkert redan, men jag hade lite lätt att bagatellisera det ibland när jag jämförde mig med andra.
Jag har fattat att jag inte kan medicinera med alkohol. Du skriver att du vill kunna dricka 3-4 glas i veckan och anledningen till att du vill det är för att du vill må bra. Vinäger gör så, men jag kan inte hantera ett sånt drickande. Jag tror mig kunna dricka nåt glas då och då ute, men det drickandet har aldrig varit mitt problem. Vanedrickande hemma har inte funkat för mig, då blir det mer efter ett tag som medicin när jag inte mår bra.
Alkohol påverkar hela kroppen på ett sätt som andra droger inte gör, vilket gör att det finns en kroppslig effekt också. Jag tycker det är knepigt därför. Att sluta helt åtminstone en lite längre period än en månad gör att du kan veta hur du mår utan alkohol i kroppen och knoppen. Halveringstiden för Pethvärdet är ganska lång, så man kan ju se mätbara förhöjningar av åtminstone ett protein under lång tid -ett par månader. Man kan fundera över hur det påverkar.
Jag blir inte hel med alkohol. Medicinerade deppighet nu när livet blev svart, men det funkar verkligen inte för mig för jag mår verkligen inte bättre av det. Knappt ens för stunden. Den insikten är ju lite tråkig eftersom det inte finns några andra quickfix i mitt medicinskåp, men det man fattar är att det går över. Ett långt alkoholuppehåll tycker jag har gjort att alla känslor är skarpare. Det inkluderar också glädjen och att skratta med hela kroppen det är bättre en varje fylla jag har upplevt.

@Se klart Jag lyssnade på podden ”Snacka snyggt” med Elaine Eksvärd i morse. Där pratade de om att man behöver berätta för omgivningen om sin post-covid-personlighet. För vi har förändrats. Jag kommer nog aldrig kunna mig bekväm med att ta hand igen tex. Jag har aldrig varit en person som kramar både kända och okända, men var man tidigare en ”kramare” så kan det vara bra att berätta det. På temat ”det är inte du, det är jag”.

De pratade om hemifrånarbete också, att man inte ska linda in sig i för många förklaringar utan säga typ: ”Från och med i höst finns jag på kontoret måndag till onsdag, på torsdagar och fredagar syns och hörs vi digitalt.” De gav även tipset att varje chef ska ta initiativ till att prata i gruppen om hur vi har förändrats post-covid. Skapa nya ”regler” och lyssna in hur alla vill ha det. (Sen kan förstås inte alla göra lite som de vill, vilket en del på mitt jobb verkar tro.) Men alla fördelar med covid ska vi ju ta med oss.

Jag tänker aldrig flyga till Stockholm igen för att gå en utbildning, eller ytterst sällan i alla fall. Och hade jag ingått i koncernledningen på mitt jobb hade jag lobbat för fortsatta digitala möten 9/10 gånger, för att vinna tid och miljö med tanke på alla bilresor man slipper.

På lördag ska jag gå en utbildning för tjejjouren jag jobbar med. Heldag på zoom. Tidigare var det två dagar i Stockholm med övernattning för sådana utbildningar. Det har jag inte plats för i mitt liv. Jag har ju marsvinstjejerna att ta hand om nu 😉

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det blev ju jättebra! ( såg bilderna) Gött att det gick att få fäste med skruvarna i röret utan att skruvspetsen gick igenom röret. Jag trodde inte inte det var riktigt så… grova rör du hade tänkt använda.😅 Nu när du har fått kläm på skruvdragaren så finns det ingen gräns för hur många och stora projekt du kan sätta igång med.😍

Kram

@Ostrukturerad skrev:" Finns ett par såna här på forumet också, nämner inga namn!"

Så nobelt av dig. :)

Godmorgon och Tack vänner!

Tack för påminnelsen @ Sisyfos ! Jag är bra på att prata negativt om mig själv mindre bra att lyfta det positiva. Så ..jag älskar mina slingor..även om det är svindyrt är det värt varenda öre👌🏼Ni vet… Blondes have More fun😃

Pratade men min fd kollega och vän igår kväll. Vi känner varandra väl och hon känner till mina styrkor både i jobbet och privat. Och det är väl så att mina styrkor kommer inte till sin rätt på min nuvarande arbetsplats. Det finns så mycket tradition i vad en kurator kan göra och inte kan göra. Och kanske är det så att jag måste gå vidare för att utvecklas…må bra…

@Tofu mina föräldrar och även syskon ibland har många gånger försökt skydda mig från jobbiga känslor som att tex inte bli ledsen. Fast jag tror många gånger att det handlade om deras egna rädsla för att bli ledsen. Jag tycker inte att det är så jobbigt att bli ledsen …jo kanske när jag inte riktigt förstår ledsenheten. Det är svårare att stå ut i ångesten.

@Ase jag förstår vad du menar. Jag skulle aldrig våga slinga håret själv så det får bli frisören😃
Hörde din röst igår på Zoom tyvärr så var det ngt tekniskt strul med mikrofon.

Nu tar jag en timma i taget…

Kram💗

Så klok du är @Sländan 💗Vilka bra reflektioner! Modigt att våga säga att du är alkoholist.

Kram💗

Låter som ett bra möte hos terapeuten. Att stanna i känslan och inte trycka undan jobbiga känslor hela tiden är rätt viktigt.
Jag tittade på en fånig serie häromdagen där följande dialog utspelade sig mellan 2 personer ”ingen gillar dig” - ”jag gillar mig”.
Tänkte att det räcker rätt långt Att man tycker om dig själv.
@Varafrisk skrev:"För det är som om tillsammans med någon blir jag någon...ensam finns jag inte...stort behov av bekräftelse."
Har tänkt på att du så ofta skriver rätt negativa saker om dig själv. Du finns även ensam VaraFrisk. Se dina goda sidor för de är rätt många och du behöver egentligen inte bekräftelse från andra om du börjar bekräfta dig själv lite mer. Jag brukar säga att vi får alldeles för lite beröm - eller konkret positiv feedback. Så man får lov att berömma sig själv. Som AndraHalvlek när hon har byggt en lekhage… inte ett ord om att hon borde ha planerat bättre så hon inte var så rörig i affären, borde haft en skruvdragare, att den inte blev som hon tänkt… utan bara tillfredsställelsen i att ha gjort, ha gjort klart, glada marsvin… Ett sunt sätt att hantera livet och sig själv.
Alltså jag vet att det inte är lätt… särskilt inte när man dricker. För känslan av att man inte är bra finns där och gnager, men nåt kan man plocka fram ändå. Som åh vad snygg jag blev i håret, vad bra det där samtalet gick… Jag tror att det är viktigt.
Och du är bra!

@Sländan Så spännande der verkar vara, en verklig självutvecklingsresa!

@Se klart Tror inte alls du uppfattas tråkig, men kanske just som du säger, som en person med hög integritet. Och inget fel med det. Många anledningar att man behöver ensamtid. Jag skulle ha dragit mig undan oavsett nykter eller inte, orkar inte umgås med människor så intensivt. Introvert, som jag tror jag skrev om tidigare? Jag tycker man snarare signalerar att man tar hand om sig, gör det man behöver. Säkert många av dem som fortsätter kvällen som hellre hade velat vara ifred? Alla på konferensen kan ju inte vara alkoholglada extroverter?
Njut av nykterheten och att leva i sanning med dig själv!😍

Kul att skapa, och att göra fint för dina små mrsvinstjejer! Duktig du är!!😍

@Erikme Tack för att du delar med dig av detta, och får såna som mig att förstå att ni med fina yrken inte bara är lyckliga och perfekta och har bra liv!
Oh ja, visst saknas det något! Och som du säger, det är inte alls samma sak med träning etc. Det ger mig inte på långa vägar det jag behöver! Alkohol och droger ger en kort stund av välmående, men hellre en kort stund av välmående än inget välmående alls! Precis, vad har man att se fram emot?!

Såg nu att det sparats i forumet, i tråden under! 😃👍

Men för FAN, nu har jag skrivit ett långt inlägg och så sparades det inte!! HELVETE!! Orkar inte skriva om!

Jag har träffat många nyktra alkoholister, som blivit nyktra via AA. Och jag vill inte bli som dem! Är rädd för att bli som dem när jag slutar dricka! Mer verklighetsfrånvända, narcissistiska och tvångsmässiga människor får man leta efter!
Detta gäller såklart inte alla som går på AA! Men har haft med flera att göra, som varit SÅ fulla av sig själva, de har hybris, gudskomplex, är fixerade vid att räkna dagar och år (ägna sitt liv åt att räkna dagar, hmm, det är ju verkligen så jag vill leva - NOT!! De blir "höga" av nykterheten och allt är bara himmel och rosa moln. De har glömt var de själva varit och står och bröstar upp sig mot fortfarande-aktiva som om de vore Gud Fader själv.. Finns ett par såna här på forumet också, nämner inga namn!
Alltså, jag vill ALDRIG bli så patetisk, men jag är rädd för att jag kommer bli så så fort jag har varit nykter i några dagar bara! Att jag kommer tappa verkligheten och tro att livet är himmelriket bara för att jag inte dricker (vilket det inte är, man tror bara det!). En av dessa personer som har bröstat upp sig och visat på svår hybris tog återfall.. nu vågar han inte visa sig för att han skäms. Jag är även rädd för detta, att fallet blir ju högre och hårdare om man lyckas och sedan tar återfall!

@Varafrisk skrev:"det handlar ju om att stå ut i den jobbiga känslan....." Det är verkligen intressant detta. Har någon någonsin i din uppväxt pratat med dig om detta? Att det inte är farligt och rid ut stormen?

Jag har aldrig fått höra det men hade verkligen behövt det. Då kanske man inte snörat på sig springskorna så fort något blir jobbigt och istället insett att saker passerar.

@Lillek Det blev inte så dyr skruvdragare som @Torn tipsade om ovan, utan en Meec 12 v för 299 kr för medlemmar just nu på Jula. Liten och smidig. Så nu är jag medlem där också - kalla mig snickare! En måttstock (tumstock?) fick jag med mig hem också, en 1,20-bräda (som jag sågade i fyra bitar!) och två bitar avloppsrör med böjar, varav en rörbit hade två ingångshål. Av det byggde jag en tunnel/platå med tre tunnelhål och två uppgångar till platån uppe på röret. Funkade utmärkt att skruva utan att förborra. Himmel, att jag har en skruvdragare 😱

(Ni fattar inte hur stort det här är! I min 24-åriga relation med barnens pappa fick jag aldrig hjälpa till med något praktiskt som inkluderade verktyg eller pensel. Han kunde bäst - jag kunde nöja mig med att städa efter honom, tyckte han. Så det gjorde jag. Jag har aldrig ens tapetserat. Aldrig. Min pappa var dessutom målare till yrket, så i mitt barndomshem fick jag inte heller hjälpa till. Jag är förstås därför urusel på allt sånt, känns bokstavligen som jag har tummen mitt i näven. Att jag därför ens umgås med husköparplaner är obegripligt.)

Tillbaka till marsvinen, det är roligare. Marsvinstjejerna fick tokfnatt och sprang runt, runt i rastgården, in och ut genom tunneln, varv på varv konstant tjattrande. Då och då tuggade de på ett grässtrå eller maskrosblad. Snart får jag kanske se popcorndans också?! Marsvin har en studsande gångstil när de är på väldigt gott humör, studsar liksom fram som popcorn gör i en gryta. Har jag lärt mig på youtube. Allt finns på youtube. Men ikväll har jag tittat mer på marsvinstjejerna än på tv:n 😍 Och pratat med äldsta dottern i telefon i två timmar ❤️

Kram 🐘