Senaste kommentarerna i forumet

Igår var jag ute, gick käpprätt åt helvete. Så besviken på mig själv. Men jag har inte direkt ångest heller. Känner att jag gjorde rätt val att sluta dricka och är mer taggad att fortsätta på det spåret.

Behövde jag falla en sista gång för att verkligen inse att nykterist är det jag måste bli?

Ta inte det första glaset! Kör bil. Se till att andra ska åka med dig. Bestäm vad du ska dricka (alkoholfri öl, alkoholfritt vin, alkoholfria drinkar, Cola, Ramlösa... Vad som helst!) innan.
Du fixar det!

Jag ska hålla mig från krogen ett tag...

Som Mulletant säger. Gå nu eller ställ ultimatum, mig eller spriten.

Jag oroar mig så mycket för kommande vecka. Har en aw på torsdag och en jobbfest på fredag och både är tillfällen där jag absolut inte får bli full.
Efter detta har jag inga "fester" planerade och det kommer bli lättare att hålla sig nykter.
Jag visualiserar hur jag får vakna på lördag utan ångest och nu måste jag se till att det blir så också. Håll tummarna för att jag fixar detta.

du kommer att backa och ta tillbaka allt du sagt vilket inte alls är omöjligt.
Så har du faktiskt i flera timmar stått på dig och växt.
Men det är ju det som är det svåra.
Att stå på sig och inte vika ned sig för husfridens skull.
Eller för ilskans skull,eller det dåliga samvetet.
Utan bara enkelt uttrycka sin egen ståndpunkt utan ilska eller annat.

Lycka till.

sätta gränser.
Och det kan man ju ibland klara rätt bra.
Jag lämnar dig om du inte söker hjälp.
Jag skiter i dig på festen om du blir för full,eller vad det nu kan vara.

Men att istället sätta den gräns som är passerad för längesen när man är med någon som dricker blir omöjligt.
När gick gränsen för vad som är acceptabelt?
Vad hände med en som gjorde att man flyttade gränsen då man märkte att den klevs över gång på gång?

Jo man urholkas och självvärdet och tryggheten i att man har rätt till vissa grundläggande saker i en relation sätts ur spel.
Det är ok att bli skälld på i fyllan.
Det är ok att ta hand om en människa som är bakfull,självömkande och inte kan utföra ett vettigt handtag på flera dagar osvosv.

Någonstans där så passerar man nog både sin egen och den drickandes gräns.

Det är inte längre ett respektabelt liv man lever och det man kanske en gång såg som självklart i en relation har för länge sen smugit ut genom bakdörren.
Och samtidigt försvinner då också stora delar av ens känsloliv,drömmar ambitioner och sunt förnuft.

Men när det sakta kommer tillbaka,när man vågar sätta ned foten och stå kvar vid det så byggs man sakta upp igen.

Jag har precis hittat en ny ingrediens i min nya kärlek.
Han ser mig.

Inte arbetsmaskinen,älskarinnan vännen eller någon annan roll jag spelar eller försöker spela.
Utan han ser faktiskt mig,under alla lager som jag med åren lagt på mig själv för att kunna fungera och tro att jag duger.
Han låter min duktiga flicka vara där,men bekräftar henne inte.

Han bekräftar mitt sanna jag med sin värme i blicken och oftast när jag vågar blotta mig och visa hur svag jag egentligen är.

Och det skrämmer skiten ur mig.Ska han verkligen tycka om de mörka vrårna och den kärlekstörstande,nej utsvultna människa jag är.
Eller ska han inse vilken fälla han trillat i och dra sig ur medan tid är?

Så går de icke uppbyggliga tankarna.
Däremellan syster duktig och syster värdelös så finns då lagoma Ullabulla som kan se var hon nått och som kanske,men bara kanske är värd att hålla fast i.

Och min något tilltufsade nya kärlek står fast och kvar.
Fortsätter bygga på sig och sitt och låter mig fladdra mellan dessa ytterligheter att vilja släppa honom eller älska honom till döds.

Det kan inte vara så lätt att vara i relation till en tillfrisknande medberoende heller,trots att vi tror att vi är så djla bra :)

Och det går ju bra för dig även om du inte är helt nöjd. Ingen kan ju egentligen vara den duktiga flickan eller hur? Var snäll och ta det inte så allvarligt om det blir ett snesteg ibland, det finns alltid en ny dag i morgon. Och det är ju du som bäst vet hur du ska kunna göra så att du mår bättre !
Vad var det som inte blev bra på escren?

om ursäkt för att jag inte läst in mig i din tråd men jag reagerade på din första mening här ovan : ".......min sambo ställde upp på att vara med vår son!"
"Ställde upp" ???????
Hur bra är din relation med barnets pappa ? Dricker han ? Eller "bara" svårt medberoende från barndomen ?
Kommer du från ett missbrukarhem ? Isf känner du kanske igen dig i detta : http://www.accentmagasin.se/missbruk/gomda-bakom-rollerna/

Jag kanske bara rör till det för dig och då ber jag återigen om ursäkt.

Kram !

Ja hjärnan är kidnappad av ademonen. Men över tid och om den inte får näring så avtar tankarna och suget. De där med trötthet har jag oxå känt, tror kroppen tar tid på sig att hitta balansen igen. Bra jobbat på 12dgr:-)

har gått på högvarv på grund av alkoholen. Det är ju rätt mycket jobb med att städa bort giftet du hällt i dig.
Ett suveränt tecken på att din kropp fortfarande fungerar som den ska och att du är på rätt väg. Ta tacksamt emot tröttheten !!
Du behöver den och du är värd att njuta av en trötthet utan påverkan av giftet. Sov massor !!!

Är så himla trött hela tiden. Trodde att om man slutade med alko skulle man bli piggare men för mig är det precis tvärt om just nu.

Nån som har liknande erfarenheter eller vet varför det kan bli så?

Kram på er!

Över 11 veckor nu. Har haft två öl i kylen i snart 4 veckor (jag har inte köpt dem). Känns skönt att de bara står där. Dessa två jävlar kan vara vägen tillbaka till ångest, minnesluckor, slösade pengar, huvudvärk o förtstörd sömn. Den vägen, vilken naturligtvis har någon rolig stund oxå känns helt främmande och avlägsen. Jag går mycket hellre längs den vägen jag behärskar. Den vägen som ger mig ett bra liv, välmående och själslig ro. Jag gör det en dag i taget.

Det kunde varit jag dom skrev detta Karin!
Jag ska vara vit ett tag, typ 90 dagar, sedan ska jag fundera på ifall jag ska tillåta mig att dricka.
Jag vet ju när jag INTE ska det. På puben. På fester. När det blir stimmigt och aktivt.
Kanske på restaurang eller dela en (EN!) flaska vin hemma med någon kär, men inte "festa". Det klarar jag ju inte.

Vi sitter i samma båt. ❤️

Träning ger endorfiner, de ger ett lugn och du mår bättre,, ta en promenad i det högsta tempot du känner funkar.
Kaffe har en tendens att göra en lite firrig och spänd,, drick lite grönt Te eller något annat.
Kör hårt,stå emot och var då stönig du bara kan,,
Ge fan i drickat, du kommer tacka dig själv tusen gånger

Shit vad ni kämpar. Var stolta över det.

Åh kära du, du har börjat. Det är det enda sättet: att börja någonstans, och det har du gjort.

Om du funderar på att ta livet av dig så behöver du berätta det för någon. Kanske på en vårdcentral, kanske för en kollega, kanske för en vän eller anhörig som kan hjälpa dig vidare. Det ska inte behöva kännas så och det är inte sant att världen blir bättre utan dig eller att du inte orkar leva. ❤️

Om du inte orkar jobba, se till att gå till en läkare och berätta hur du mår. Så ärligt du orkar.

Kram! Du har tagit ett stort och viktigt steg och har en sju-jäkla resa framför dig som kommer vara värd allting. Fortsätt. Ett andetag i taget.

Ja, det var en stor lättnad att få frågan. Och skönt att svara nej. ?

I morgon skall jag till VC o få hjälp o sluta, de sa att man behöver nått lugnande får att inte bli sjuk när man slutar helt. Har försökt att trappa ner men det har under sommaren spårat ut helt. Efter VC skall jag träffa min alkoholtant sedan skall jag o min man äta lunch ute....
Känner mej livrädd samtidigt att det känns skönt att jag har bestämt mej.
I kväll blir det sista flaskan vin till middag, allt annat skall hällas ut i morgon efter möterna....

Jag har en depression i botten som gör att jag medicinerar mig med alkohol... Förut, för några r sedan, på ett vis. Nu på ett annat. Men ju mer jag jobbar med depressionen, ju mer förstår jag mitt förhållande till alkoholen.
Kram. Du är bra, du gillar inte det alkoholen gör med dig och du gör något åt det. Klokt. Bra. <3

Just det, det blev en halv öl och två små glas vin istället och det räckte gott! Lagom är bäst! Nu har jag läst och läst och jag hittade några så fina rader på Heueh tråd
"Ha en fantastisk dag ni alla som tagit er in hit och därmed skrapat fram den första rutan på er egen vinstlott"
Så positiva ord, jag tar dom till mig och fortsätter att göra fint i sovrummet med nya gardiner och nytt överkast. I morgon finns en ny vecka och då ska jag träna och jobba, läsa och reflektera över allt som skrivs på forumet.

Det är skönt att ta ett glas om man haft det körigt, det smakar skitgott med ett glas rött till en biff och du landade i alkoholen när du var tretton.
Vi är alla olika och jag läste ett citat från en gammal grekisk bok "ge mig arton bägare med vin jag älskar att vara full" jag antar att det är saker i ditt liv som du inte trivs med så bra och att det fanns det redan när du var tretton år.
Jag som du har tänkt en hel del över mig själv och alkoholen. Lycka till och gör kloka val som Levande brukar skriva.

Träning kommer bli ett verktyg för mig också. Springa en runda osv... Lusten att dricka avtar betydligt då.

Borde känna mej nöjd och lite stolt efter en nykter helg, men det känns bara förjävligt?
Ångest som sliter och drar.

Träningstanten, jag tog faktiskt en joggingtur i morse. Ska verkligen testa med ditt tips om träning. Tror det kan vara min grej. Blir ju dubbelt positivt också att få igång kroppen. Tack.

Och du har sagt mycket roligt och klokt så jag kopierar ett av dina visdomsord på min sida. Blev så glad av den positiva tonen. Jag hoppas det finns ett äppelträd i din trädgård, Signe Tillisch är så goda. Kan lagras hela vintern på vinden!
Jag tyckte att det inte var dig och din hund jag såg för några veckor sedan när jag fikade på stan, du hade full skinnmundering och hjälm. Hunden hade snygg dräkt, hjälm och halsduk och sin egen plats framtill på hojen. Ångrar att jag inte tog ett kort!
Ha en bra söndagsfrukost och njut!