Senaste kommentarerna i forumet

Hej Mulletant! Vill ha det som du... Jag kämpar, kämpar och kämpar. Grubblar, vrider och vänder, undrar och söker. Men beslutsamheten första veckorna och glädjen och energi som sedan följde är nu vecka åtta utbytta mot uppgivenhet, tårar, trötthet och sorg. Hur går jag vidare?

Hoppas du härdade ut, kände mig precis som du. Kolla min tråd om hur jag hade det igår. När jag läste ditt inlägg kändes det som att vi "satt i samma båt". Kanske man ska titta in här för pepp innan fredagskvällen drar igång? Jag försökte mig på en alkoholfri öl för att höja stämningen men jag blev mest besviken då jag inte "kände" något. Vi kan väl ge varandra tips om hur sjutton man ska göra?

Vad skulle jag göra utan forumet? Struntade i familjen i går. Tog datorn, en skål med godis och satte på mig hörlurar och kollade på film. När jag började bli trött tog jag med datorn till sängen och somnade från filmen vid halv tio tiden. Utan att vara trevlig eller mysig. Mannen försökte prata när jag bara grät, men jag sa att det är nog bäst att inte prata med mig nu. Så jag drog på mig hörlurarna och stängde alkoholdjävulen ute med en halvbra action.

Vaknade såklart tidigt och har nu kollat klart filmen. När jag läser det ni skriver känner jag mig så tacksam för att ni finns. Sims, du beskrev det hela så på pricken. Undrar om det inte var så att det var när jag läste receptet i vår "matkasse" där det fanns vin tips (min gamla favorit Valpolicciella) till maten som alkospöket vaknade till liv. Eller den här utanförskaps-känslan. Som att det normala är att alla som lagar Tastelines matkasse idag borde unna sig ett passande glas vin till..... Tänker säga upp matkassen.

Så mannen stack till flyget innan jag vaknat utan varken fredagsmys, hejdåkram eller ett "allt är ok" från mig. Känner mig helt tom och utmattad efter gårdagen. Får vara tacksam för att det inte fanns något vin hemma igår och att jag "överlevde".

♥ / A

Sommar12 - öppna nu ett fönster och hiva ut den där alkoholdjävulen. För du har inte glömt varför du är här, eller hur? Om du tänker efter? Tänk på det där stora fina mysiga glaset, följ hela vägen precis som sims333 beskriver det, den beskrivningen känner åtminstone jag igen mig själv i! Jag vill inte ha ETT mysigt glas, jag vill ha hela flaskan. Och det vill du med, och hur mysiga är vi sen då??? Not so much.

Brygg dig en kanna gott te, ät något gott, spring ut och kuta i skogen, dofta på en jordig skogsbacke - gör vad som helst , men ta inte det första glaset!!!

Bara lite pinsamt, ungefär som sommar 12 säger om böner. Om man inte är van vid att be eller att bära kors? Om man inte är säker på att man HAR en kristen tro? Jag håller på att lär mig. Eftersom jag inte ens för mig själv kan säga att jag har en tro (bara att jag skulle vilja ha en), så vill jag att det skall vara privat, att jag inte skall behöva "stå till svars" för korset om du förstår vad jag menar. Jag har ett öppet sinnelag och anser att de olika religionerna egentligen är värdsliga uttryck för samma sak: en tro på en högre makt som är större än oss små människor!

Det är alkospöket som har infunnit sig hos dig, hoppas du lyckades mota bort det. Kram!

...märker bokstavligen hur min svenska blir sämre dag för dag. Vet inte längre vilka ord som finns på riktigt och vilka jag har "hitte på". Nu vill jag poängtera att jag inte har blivit en utlandssvensk som "glömt" mitt modersmål...löjligt, varför skulle ni döma mig? Nåja, det var inte det som var pointen.

Nu kliver jag in här och vilar....satan i gatan vilka två vidriga veckor jag har haft. Har väl väl inte bokstavligen slagits med alkoholdjävulen...men tanken har funnits där. Hur lätt det vore att bara glömma/överleva/stå ut. Så nu när jag landat på säker mark igen...ja, då vill jag bara dra en filt över mig själv och nanna kudden en stund. Detta rum tycks perfekt. Så nu kurar jag ihop mig och snarkar. Ciao NN....hoppas allt är väl med dig. Tack för utrymmet! /R

Hej A! Har inget vettigt att tillföra. Vill vara titta in och säga Hej! Sitter och läser "ikapp" (finns det ordet?) efter en en nästan två veckor lång tjänsteresa utan upptäckning. Blir glad när jag läser din tråd...att du och mg har det bra. Det var väl allt ;-) Kram/R

Och till sist, men inte minst: sommar12: jag har druckit bort min sambo och mina barn, pga detta fredagsmys, som blev mer än fredag i slutänden. Så snälla: var inte arg för det beslut du gjorde. Se det som en seger istället. Vill så gärna rädda dom som räddas kan och du är en av dom som inte gått så långt som mig, så, läs, tänk efter är du snäll.

Och förresten: det där med fredagsmys och alkohol tror jag beror på att i nästan varje recept på mat man läser finns ett vin rekommenderat. Varje fredag kör både tv 4 och tv 1 matförslag med vinrekommendationer. Andra kanaler gör reklam för whisky, öl, likör, ja, kort sagt: man blir matad av alkoholreklam.

För min del har jag nog trott att det var så man skulle leva. Äta gott och dricka fint vin till, för det är helt ok. Fast för min del blev det där fina vinet en ingång till att dricka mer och mer. Det räckte inte med fint vin till den fina maten. Förresten gjorde jag som dom på tv: drack medan jag gjorde maten, för det är ju såå mysigt. Tråkigt nog, när maten va klar va jag så lullig i skallen att jag inte kunde uppskatta den goda maten. Min hjärna var bara inställd på mera vin. Åt helsike med maten, liksom. Vill inte skrämmas, eller vara negativ, men jag vill samtidigt säga detta på skarpen: det som jag gjorde är nästa steg efter det "gulliga fredagsmyset", som förvandlas till ett helvete. Tyvärr om du har alkoholmissbrukgenen i dig.

Hoppas du får en härlig fredag ändå? Kram/sims

Oj, duu, vännen sommar12. Det är inte du som pratar nu, det är alkoholdjävulen. Det märks lång väg. Du är besviken på att du inte får ta ditt stora Fina rödvinsglas, till brädden fyllt med vin. Det som lovar dig avslappning och lugn och lite festlighet i vardagen? Visst är det fint och mysigt? MEN, så tar glaset slut; nej men ojdå, så fort det gick! Ja,ja, jag fyller på. Åh, va mysigt vi har det. Nej,men är glaset slut igen..? Fasen, ja, jag fyller väl på igen då. Ojj! Men, shit! Vinglar jag nu? Va pratade jag o sambon om nu igen? Måste ju komma ihåg det nu när jag går från köket och till vardagsrummet. Inte vingla..skärp dig nu. Oj, ett barn är vaket, oj, hjälp! Hur ska jag nu kunna vara normal och få lillan i säng utan att sluddra...?

Känns det igen? Snälla vännen, det feta glaset med vin är lika med soptippen- skit och förbannad lögn för dig och mig som har denna problematik- alkoholproblem!!!

Kram sims som inte alls klarar det heller på något vis. Vi behöver varandra?

Äntligen fredag och en riktigt tuff jobb-vecka är slut. Hemma med man och barn - mannen reser till Frankrike med jobbet i morgon och vi ska ha det så där fredagsmysigt. Men jag är bara arg, arg, arg och så väldigt, väldigt ledsen. Arg för att jag inte sitter här i myset med ett stort glas rött vin. Sörjer den tiden då jag satt här i soffan med våra fina stora glas med vin och tända ljus. Sörjer hela livet "före". Ångrar att jag gav mig in på det här, ångrar att jag "erkände" både för mig och mannen att jag inte kan hantera alkoholen. Önskar att jag hade fortsatt smussla så att jag kunde sitta här i dag med ett glas vin och njuta av att vara ledig. Ska livet fortsätta så här? Så tråkigt, oromantiskt och vardagligt. Vill ta tillbaks allt. Vill ha mitt liv tillbaks som det var förut. Orkar inte fortsätta vara den konstiga som inte kan dricka eller den duktiga som kämpar på. I kväll finns inget att göra då vi inte har något hemma, men med mannen borta till tisdag finns hur många tillfällen som helst. F-n jag har glömt bort varför jag ville sluta dricka. Drack ju aldrig på vardagar så varför kan man inte få unna sig det på helgerna? Hela livet blir ju bara en enda präktig och tråkig resa. Så här såg jag inte min framtid när jag var ung. Först var jag så arg, men nu bara gråter jag. Hjälp, vad händer?

där kom den, fredagsrastlösheten. Det överväldigande tråkiga i att inte få till nån riktigt bra känsla utan bara harva omkring i samma gamla vanliga. Storslagna planer och förväntningar på extrem-mys som bara nöts ner en efter en ju tröttare och gnälligare alla blir.
Usch, jag VET att jag går omkring och "osar" dåligt humör nu och att det påverkar alla omkring mig men jag har svårt att starta om. Bortflugna är alla storslagna visioner om att vara närvarande - det enda jag vill just nu är BORT.
Är det detta ni refererar till som alkoholspöket? Det känns som att jag blivit förgiftad av surhet och otrevlighet. Nä nu jävlar. Nu bjuder jag motstånd!

Visst är missbruket konstant. Ngt ska man ha. Som småbarnsföräldrer (fast nu är de mina kanske inte är små längre) så har jag och min ex alltid givit ongarna kött...trots att jag vägrade äta det (pga. djurtransporterna) men sen ett par månader så vill jag bara ha kött. Antar att det är sundare än socker/cigg men det äcklar mig. Skiten luktar uppriktigt sagt skit/illa. Ja ja. Men jag iaf. nykter...man får väl ta det. Nasty habit. Men jag tror att allt är bättre än A. /R

Jag förtsår tänket; Att sluta skriva...vad tjänar det till? Kanske nada för dig...men det hjälpte mig...att veta att du fanns fär ute. Min bror....en man i typ mina år...ngn slags vän (som så många påpekar), men vill du inte så ska du inte. Kram brorsan/+++ R

Ja, Askan, någonstans där inne fanns jag kvar med skrattet i behåll - och det gör du också, det är jag säker på! =)

Tack höst trollet, och detsamma!

Måste bara gnälla lite i min tråd så att jag får det ur mig. Jag blir så irriterad på min sambo och särskilt de helger då vi har möjlighet att hitta på något för oss själva för att barnen är hos kompisar. Förr gick vi alltid ut och åt middag, drack oss berusade och gjorde spontana saker som att ta in på hotell fast det var nära hem. Jag saknar det så förbaskat mycket! Och jag saknar att prata på det där sättet man gör när man är fulla tillsammans, när man pratar om saker man inte tar upp annars (saknar inte fylletjafset dock!). Saknar att känna mig busig tillsammans med honom, att träffa på mer eller mindre udda typer ute och ljuga ihop historier tillsammans. Känna mig sådär snygg och sexig som man bara gör efter tre glas vin. Jag saknar att se honom full och inte så kontrollerad som annars.

Han har inte druckit någonting sedan jag slutade. Inte för att jag bett honom sluta, utan för att han själv får väldig ångest av att dricka och tycker att det är skönt att slippa helt enkelt.

Då när jag drack tyckte jag att han var oerhört tråkig de gånger han inte ville "bli full", bara drack tre öl på en kväll om vi gjorde något tillsammans. Men jag har upptäckt att jag känner precis likadant nu när jag INTE dricker. Jag önskar att han skulle dricka! Jag saknar personen som glimtar fram hos honom då. Usch, jag tycker att han är en riktig tråkmåns alltså.

I helgen var jag bortrest och mådde SÅ bra. Kunde verkligen släppa loss och ha kul utan att dricka. Jag vet att jag kommer att hitta tillbaka till den där äventyrliga och spontana personen som jag faktiskt är även utan alkohol. Men han kommer att vara samma tråkiga typ. Jag kunde stå ut med det på vardagarna förr (med hjälp av en hel del vin), för på helgerna kröp ändå hans vilda sida fram med hjälp av A. Men jag vet inte om jag kan stå ut med det här konstant, han är ju totalt ospännande nu :(

Vinter-i-min-trädgård, 16 år?

Ser fram emot helg då jag delvis kommer att jobba, delvis spendera några dagar i Danmark. Det känns bra nu och jag vill ta med mig den känslan in i helgen. Jag har dragit igång en process i mig själv när det gäller hur jag hanterar mitt liv, konflikterna, de goda händelserna och människorna i mitt liv... och mycket mycket mer egentligen, allt hänger samman.
Det är skönt att tänka tankar ända ut, inte backa som jag gjort förut när det blivit för mycket. Det blir inte hotfullt mer när jag vågar/orkar ge tanken rum, utrymme... utan vin. Och jag gör det så ofta som jag känner viljan o lusten o det gör jag oftare o oftare... Det känns som jag tar hand om mig själv när jag ägnar tiden till detta.
Känns lättere inombords.
Jag vet att jag inte gått spikrakt mot målet att inte dricka något alls mer, men jag går ganska stadigt mot målet att bli helare i mig själv och det är för mig i denna tid i livet absolut bäst att inte blanda ihop detta med att dricka vin och i första hand inte ensam. Så jag försöker tänka klart och redigt och inte dömma mig för hårt. Jag tror jag haft nånslags översyster i mig själv som kommit med pekfingret och höttat alltför mycket. Översystern har gjort sitt. Det är henne jag har problem med.
Att dricka vin var för mig ju ett sätt att döva oro och att stoppa in mina tankar i malpåse. De luddades ut istället för att tas omhand.
Jag gör framsteg och får väl ge mig en klapp på kinden.

en skön jobbhelg :-)

Idag är det med lättare hjärta jag packat jobbväskan.. Jag har svårt att logga in under helger när jag jobbar..
Har nog ett för kvinnor lite ovanligt yrke, som jag inte tänker skriva om (vore för lätt att bli igenkänd..)
Numera jobbar jag mest på en sorts frilansbasis och mycket i våra grannländer. (jodå, jag tjänar bra!)
När jag jobbar, gäller det att vara skärpt, så alkohol kommer icke på fråga!(har aldrig gjort, när jag jobbat)
Visst finns det de som velat bjuda ut mig, i yngre dagar.. Men gudskelov, är man inte lika attraktiv som förr. Det underlättar, eftersom en viss regelbundenhet ändå är nödvändig. Får jag inte tillräckligt med sömn, blir jag som en zombie..
Just nu känns det som jag tagit tillbaks kontrollen och ansvaret över MITT liv. Hur gubben gör med sitt, får bli hans sak..
Kände mig väldigt stöttad av en sak Adde skrev om att hans liv var hans ansvar (Tack Adde!)
Lite fånigt, men för mig är det lite av en frihetskänsla, att den enda jag behöver bry mig om, är MIG, den här helgen..
Även om gubben (mot förmodan, för han verkar ha börjat tänka till) skulle "supa bort sig själv", så är det inte mitt ansvar. Han är vuxen nog att ta hand om sig själv.
Ha en underbar helg därute vänner (nya som gamla) vi hörs nästa vecka!
Trollis

precis det jag menade. Det där filtret jag satte upp mellan mig och verkligheten förut. Mellan mig och mina barn, mellan mig och andra människor, ständiga denna vilja att fly därifrån.
Det är sorgligt.
Idag ska jag försöka att inte låta tankarna vandra åt det hållet utan istället åt det håll där jag är nu. Det liv som har börjat nu.
Och i det livet ingår att göra de viktiga grejerna FAST de är tråkiga! NU kopplar jag ner internet för idag. Sköt om er!

Vad glad jag blir, när jag läser ditt inlägg!
Och vad skönt, att du är upptagen med ditt liv istället för A *ler*
Ha ett fortsatt bra liv!
trollis

Använd den här ilskan konstruktivt!
Den här killen är definitivt inte värd en tjej som du!
Jag vet att det gör ont, när sanningen går upp för en, men den får en också att bli mer bestämd.
Om han gör detta för att såra dig, så finns det definitivt inte kärlek bakom..
Jag önskar dig allt gott och att du fortsätter vara tuff mot honom.
Vi stöttar dig Nana!
kram trollis

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus! Det känns som något att ta fasta på..
I ett mörkt rum, räcker det ju med att tända ETT litet ljus, så är det inte mörkt längre..
Du Lelas, mulletant m.fl. är som små ljus för oss, som förut irrat omkring och inte vetat hur och vad vi ska göra..
För mig, har ni visat att det fortfarande finns HOPP, även om vägen är krokig.
Stor bukett rosor!
trollis

Dina trådar och råd har betytt mycket för mig, mulletant!
Att läsa Carina Bångs blogg, var en AHA-upplevelse och jag rekommenderar den varmt!
Jag har precis klivit på och kanske hunnit en hållplats eller två, men en resa börjar ju med första steget :-)
Hoppas att du fortsätter att titta in på fourumet. din klokskap behövs!
kram trollis