skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.
skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.
Så kom den äntligen. Sugvågen. Har undrat när den skulle dyka upp. I dag, visade det sig. Och det är ju inga märkvärdigheter. Man frustar lite extra, slår med framhovarna och gnäggar av sig i kontrollerad trav. Inget sparka bakut och skena iväg i tokgalopp dock. Lugn och fin.
Kom av nån anledning att tänka på några kloka ord av Sören Kierkegaard medan sugvågen drog in, över och sen vidare. "Till eftertanke" - and it goes like this:
Om jag vill lyckas att
föra en människa
mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne
där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det, lurar sig själv
när hon tror, att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste
jag visserligen förstå mer,
än vad hon gör,
men först och främst förstå
vad hon förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte, att jag kan och vet mer.
Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan,
beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre
istället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet
inför den jag vill hjälpa
och därför måste jag förstå,
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag heller inte hjälpa någon.
Som sagt, kloka ord, tillämpbara närhelst man har med människosläktet att göra. Ha det gott nu, alla, denna lördag kväll i sena maj.
skrev Vändningen i Rastlöshet och svartvitt tänkande
skrev Vändningen i Rastlöshet och svartvitt tänkande
Det trodde jag att jag var när jag konfronterade en medarbetare (jag är chef) som jag var högst övertygad hade alkoholproblem. Det var även den personens kollegor. Dålig hygien, konstant snuvig/hostig, alltid trött (somnade på jobbet några gånger), ofta blodsprängda och/eller vätskefyllda ögon, ofta rödflammig näsa och såg svullen, trött och sliten ut. Det var inte ofta jag såg människan pigg, det såg ut som om det var en bakfylla varje dag.
Så jag tog ett förtroendesamtal med medarbetaren och ställde lite frågor, inte riktat mot alkohol men runt hälsa och välmående i sig, men personen i fråga förstod vad jag fiskade efter och flög ut ursinnig. Senare samma arbetsvecka dundrade medarbetaren in och slängde upp ett nytt läkarintyg + CDT och ALAT/ASAT-prover med normala värden och inte ett spår av alkoholmissbruk.
Det framgick inget om den dåliga hygienen, däremot stod det i läkarintyget att medarbetaren utvecklat en allergi (minns inte idag mot vad). Tröttheten på jobbet berodde på att personen börjat ta antihistamin. Även om det var för personens bästa som vi tog samtalet, så var det ändå rätt pinsamt. Sådant där kan vara otroligt känsligt.
skrev MarianneM i En början
skrev MarianneM i En början
Heja er, Prickis, Flärpen och Valeria! Jag försöker mig på samma grej, att lära mig ett ok drickande. Var helt vit i typ två månader. Sen har jag haft "planerade återfall"; alltså jag har bestämt att "på lördag får jag dricka två glas vin för då är det födelsedag" eller "på måndag är det AW, då får jag dricka en cider". Det har funkat, peppar peppar. Men big no-no är att köpa hem och sitta och slentriandricka. Förmodligen kommer det nåt bakslag, men det gör det ju även när man är helvit.
Så jag hoppas och tror att det ska gå att programmera om sig till ett sunt drickande.
Den där ångesten som ni beskriver, man vill ju inte tillbaka dit!! Jag svullar i mackor med för mycket smör, eller godis när jag vill tröst-missbruka. Och har nästan alltid alkofri öl el cider hemma.
Men hade maken velat ha vin hemma, då hade jag inte klarat det. Undrar om det någonsin kommer att gå?
skrev MarianneM i ett nyktert liv
skrev MarianneM i ett nyktert liv
Ja, tänk att man kan se fram emot ett glas på fredagen som INTE är alkohol.. Trodde jag aldrig! En ny favorit är en "gingerbeer" (alkoholfri) som finns på min lokala Coop. Grattis till alla dina månader!
skrev Prickis i En början
skrev Prickis i En början
Blev ett återfall. Raka vägen till systemet efter jobbet. Jag skäms när jag kommer in där. Bor in ett mindre samhälle, så man är ju inte anonym precis. Fast det är kanske bra för då drar jag mig lite för att gå dit. Lungn lördag.
skrev Sattva i Rastlöshet och svartvitt tänkande
skrev Sattva i Rastlöshet och svartvitt tänkande
Tror också att man känner igen "de sina" snabbt. Så var det när jag träffade min sambo. Men jag valde att ignorera. Vilket har inneburit att mitt eget alkoholintag har varit högre sedan vi flyttade ihop. Tills nu, då jag satt stopp för egen del. Vi får se vart förhållandet leder...
Men oavsett, jag kan bara hålla med om att det nog är bra att prata med kollegan. Även om hen inte vill erkänna något kommer du vara en förebild...
skrev Sattva i Vida
skrev Sattva i Vida
Ja, sådär har jag det också. Min sambo dricker vin varje dag. Han är inte beredd att dra ner. Men det är hans liv. Jag har fullt upp med mitt...
skrev Valeria i Känner mig utanför samhället som nykterist!
skrev Valeria i Känner mig utanför samhället som nykterist!
I fredags var mina kollegor lätt bakfulla och en av dem sade lite surt till mig "att det var väldigt vad du var föredömlig igår" Jag kände mig jättestolt med tanke på alla gånger jag har stannat kvar till sist och blivit fullast av alla!!
skrev Vändningen i Känner mig utanför samhället som nykterist!
skrev Vändningen i Känner mig utanför samhället som nykterist!
Det gäller bara för mig om jag befinner mig på sociala tillställningar där jag inte vill göra bort mig, inför chefer mfl. Hellre torr och tråkig än redlös framför dem iaf. Den viljan att inte göra bort mig, gör att jag tappar suget för att dricka där och då. Hemma däremot när ingen ser om jag super så jag ramlar ur stolen är en annan femma. Hade mina chefer gjort hembesök helt slumpmässigt hemma hos mig på min fritid så hade jag varit nykterist sedan evigheters evigheter.... märkligt fenomen.
Kul med triathlon! Gjorde min debut förra året och det var helt klart skoj, även om jag är sämst på att simma. Var roligt att prova på dock!
skrev Alkoholist Javisst i Rastlöshet och svartvitt tänkande
skrev Alkoholist Javisst i Rastlöshet och svartvitt tänkande
FataMorgana - it takes one to know one :)
Lika barn leka bäst. Vi med alkoholproblem kan se en annan person med alkoholproblem på mils avstånd. Samma sak med en anorektiker.. Dom kan se en anorektiker och genomskåda denne på två röda. Antar att de är så i de flesta "missbruk". Man känner igen "de sina".
Jag har en tjejkompis som har problem... Jag har länge funderat på att snacka med henne, men samtidigt så har jag mer än nog att brottas med själv. Men så tänkte jag på AAs program och att allt där handlar om att hjälpa sig själv genom att hjälpa andra... Därför tog jag ett snack till min tjejkompis. Inledde med "it takes one to know one, jag ser hur du dricker och varningslampor tänds.. Är jag helt ute och cyklar så ber jag om ursäkt och då måste du be mig vara tyst här och nu. Men om jag har sett rätt så låter du mig fortsätta".
Hon lät mig fortsätta.. Stackaren är ju nästan lika sjuk som mig visade det sig.
Prata med kollegan! Du kan bli hens räddning.
skrev Alkoholist Javisst i Känner mig utanför samhället som nykterist!
skrev Alkoholist Javisst i Känner mig utanför samhället som nykterist!
Ebba och Vändningen! Tack för era svar.
Ebba jag jobbar - precis som Vändningen är inne på - i ett företag där alkohol är mer eller mindre en del av kutymen. Dessvärre.
Dock är det mitt drömjobb och därför så har jag inga planer på att leta nytt. Har inte pluggat i 100 år och jobbat dygnet runt i flera år för att sedan ge upp drömjobbet bara pga alkoholkulturen.
Jag kan inte säga att jag är nykter alkoholist i mitt jobb pga att jag jobbar i en bransch som är stenhård med sylvassa armbågar - visar du ett svaghetstecken på något område så vänds det svaghetstecknet emot dig direkt. Till och med min sponsor i AA har sagt till mig att "för guds skull, i din bransch, säg inget om din alkoholism".
Men du har nog en poäng i att det ligger mycket i min inställning.. Jag är inte helt nykter mentalt ännu. Dock så försöker jag inte ursäkta mitt problem och skylla ifrån mig, jag har aldrig gett ngn annan skulden för mitt beteende, jag tar 100% eget ansvar, det enda jag säger är att jag känner mig utanför i vissa sociala settings nu när jag inte dricker längre.
Alkohol är överallt hela tiden! Det är så accepterat i samhället att det är sjukt!
Du är stark, Ebba, som är öppen och ärlig inte bara med dig själv, men även din omgivning! :)
Vändningen - du är skön! Tack för upplyftande svar! Du har säkert rätt i att många av dom kollegorna som ville AW:a igår vaknar med ångest idag och ångrar att dom fylleringde AJ 4 gånger igår kväll och sms-bomabade mig.. Dom ligger säkert och roterar i svettiga lakan, många kronor fattigare och har ont i huvudet och vill bara att dagen ska vara över... Men där och då, igår kväll - med Kung Alkohol i blodet - då var dom världsmästare i allt och hade reptilhjärnor och tyckte alla vi som valde att inte dricka var losers, tråkiga och A4. Fyllon blir typ som dumma flockdjur.. Dömer de som tänker på morgondagen och föraktar oss i symbios.. Man blir ju seriöst blåst då man är full... Högljudd, slampig, ljuger, ramlar, pratar osammanhängande, trög, ful (!), ofräsch och jobbigt. Fattar inte att alkohol ens kan vara lagligt.
Jag har i takt med nykterheten blivit mer och mer fokuserad på träning (genomför mitt första triathlon om 3 veckor). Har försökt förklara min nya livsstil med bland annat träning inför triathlon men det har inte helt gått hem hos mina till viss del hjärndöda kollegor.
Duktig du är som klarar att hålla dig till 1 eller 2 öl. Avundas det! Jag kan dessvärre inte begränsa mig.. Allt eller inget. Så har det alltid varit och det blev som regel "allt" då det kom till alkohol.. Därför jag nästan fick skrumplever som 30 åring.
skrev Ullabulla i Lämnat, sörjer, mannen börjar nämna förändringar, vill ha mig tillbaka, allt blir förvirrat?
skrev Ullabulla i Lämnat, sörjer, mannen börjar nämna förändringar, vill ha mig tillbaka, allt blir förvirrat?
Själv viker jag ned mig för minsta kommentar,vinkling manipulation.Jag kan samla mig efteråt och märka vad som hände,men inte just när det pågår.
Fortsätt sådär,så har du snart gjort bort det värsta jobbet.
skrev flygcert i Lämnat, sörjer, mannen börjar nämna förändringar, vill ha mig tillbaka, allt blir förvirrat?
skrev flygcert i Lämnat, sörjer, mannen börjar nämna förändringar, vill ha mig tillbaka, allt blir förvirrat?
Tänk på dig! Och du har. Rätt!
skrev Vändningen i Ångesten tar mitt liv...
skrev Vändningen i Ångesten tar mitt liv...
Har en ytlig bekant i min hemtrakt som jag faktiskt ska och dra iväg ett mail till. Han är känd för att ha varit tung missbrukare innan, och då på betydligt starkare saker än alkohol. Idag är han helt ren och hjälper ungdomar och utsatta. En kämpe deluxe och som dig, en slags ambassadör.
Jag ställer mig helt bakom att göra de alkoholfria alternativen lika "festliga" och uppdukade som de med alkohol i. I en vettig bar ska man kunna beställa en paraplydrink - som är alkoholfri, men ändå frisk, kyld, läskande. På en firmafest, servera mousserande alkoholfria viner eller vad som.
Jag ser från mitt perspektiv med stort fokus på träning, hälsa och fitnessvärlden att det börjar bli mer och mer accepterat att avstå från dricka, på samma sätt som lågkolhydrat och lågkalorikost erbjuds mer och mer. För några år sedan fanns det inte ens ett alternativ för LCHF på restauranger, medan många restauranger idag har snabbat upp hälsotrenderna och erbjuder olika alternativ för olika livsstilar. Helt rätt väg att gå.
Hatten av för dina kloka ord Berra!
skrev Flärpen i Mitt måttliga liv
skrev Flärpen i Mitt måttliga liv
Jag är som du, har dragit ner betydligt på A sedan jag började skriva här. Drack 3 (eller max 4) glas vin igår, gick och la mig kl 23 och vaknade kl 8 på gott humör :). Trevlig middag och allt funkade fint, nu är den flaskan slut så inget A idag och det känns skönt. Ett vanligt normalt drickande är målet och jag skötte det snyggt igår. Glad för dig och mig!
skrev Valeria i Mitt måttliga liv
skrev Valeria i Mitt måttliga liv
Känner att jag går i försvarsställning när det gäller mitt A-intag.... Idiotiskt, försvara för vem? Det är ju jag som har bestämt mig! Inser att min måttlighet är mycket dricka för andra, men innan jag började tråden vred jag mig i ångest inför tanken på att inte få mina fyllor. Kände att livet inte var värt att leva utan mina sköna bläckor. Nu har jag ingen längtan efter att bli full, känner inte för det helt enkelt. Orkar dessutom inte med ångesten efter att ha gjort bort mig i sociala sammanhang. För mig har det varit stora framsteg sedan jag började min tråd. Det hjälper mig att skriva en ärlig dagbok. Ska tom vara så ärlig att jag tillstår att dottern inte var nöjd med mig igår.....heller...Får nog ta mig ett hack till när hon är med. Men ikväll gäller det....
skrev Vändningen i Börja sluta?
skrev Vändningen i Börja sluta?
Den där raden fastnade jag för! Underbart! Borde printa ut en stor banderoll och klistra upp på väggen i sovrummet för min del. Kom ihåg detta till nästa helg "vändningen!" :)
Jag förstår dina reflektioner runt umgänget där. Jag personligen har kapat det mesta av umgänge där alkoholen har stått i centrum eller varit en faktor för att man ska kunna umgås. Jag tror tyvärr det är lite så faktiskt om man nu väljer ett helnyktert liv, att man kanske måste revidera sitt umgänge och människor omkring lite. Antingen får man hänga kvar och bara svälja att allt är inte på samma sätt nykter som då man själv drack och så får man väga fördelar mot nackdelar. Nackdel, tråkigare middag, fördel - att du kanske skriver samma goa rad och känsla imorgon bitti?
skrev Vändningen i Känner mig utanför samhället som nykterist!
skrev Vändningen i Känner mig utanför samhället som nykterist!
Visst är det så Ebba, känslan av att återfå makten över sitt liv och inte duka under för en kemisk formula är en skön känsla.
För min del som bytt ut många av mina gamla festarvänner till träningsmänniskor istället, måste jag säga att jag just nu har ett umgänge där det i praktiken är tvärtom, att de föraktar nästan människor som super och blir fulla. Flera av dem är helnykterister och förstår inte vitsen med att dricka alls. De satsar istället på triathlon, simning, löpning, styrkelyft, bodybuilding, athletic fitness, crossfit och rentav ridning och prioriterar hellre en helg med bra tränings- eller tävlingsresultat mot för en fylla på krogen. Så det finns även olika segment i samhället och för min egen del är jag otroligt glad över att ha lämnat mina partypolare till det förflutna och kommit in i detta segmentet istället. Vi träffas och grillar 20 pers en kväll helt utan alkohol, eller möjligen att någon tar med sig en öl eller en miniflaska vin. Underbart!
skrev Ebba i Känner mig utanför samhället som nykterist!
skrev Ebba i Känner mig utanför samhället som nykterist!
Jag tycker inte ens att du säger emot mig och jag nekar inte till att alkohol tyvärr är en social grej i samhället som försvårar för den som har problem.
För så ÄR det.
Det fina är att man kan förändra sin egen inställning till det :)
Och när jag ser tillbaka på mig själv så ser jag att jag har låtit yttre omständigheter få makt över mig istället för att ta makten själv.
skrev Vändningen i Känner mig utanför samhället som nykterist!
skrev Vändningen i Känner mig utanför samhället som nykterist!
Jag förstår nämligen precis vad du menar Alkoholist Javisst. Jag är just nu i en organisation där det är lite lugnare, men jag har tidigare arbetat med bland annat upphandlingar och arbetat med leverantörer osv. Det ÄR kutym att dricka i sådana sammanhang, kom inte där och försök skriva på ett kontrakt med ett gäng japanska högt uppsatta myndighetschefer utan att dricka Saki! Jag har faktiskt rentav varit i sådana situationer att hade jag valt ett alkoholfritt alternativ, så hade jag vanärat det andra landets representanter samt satt affären på spel. Det finns givetvis olika nyanser av grått, men beroende på vad man jobbar med så kan det finnas en mer eller mindre oskriven alkoholkultur runt arbetet.
Samtidigt, bland de kollegor och festvänner du har där AJ, så har du också ett gäng som vaknar upp med ångest idag. Som döljer sina problem för dig. Som önskar att de var modiga nog att ta steget till ett nyktrare liv, men som är för svaga, som inte har kraften eller modet att göra det har gjort. Det döljer de för dig. Det är också lättare att racka ner på dig och kalla dig tråkmåns, för då känns deras liv lite bättre. För stunden. I en tyst stund nu på morgonkulan undrar jag om någon inte vaknar där och tänker "fan, ännu en dålig start på en helg".
Jag har tidigare på jobbtillställningar hittat på ursäkter till att köra bil. Då är det ingen som har kunnat klandra min nykterhet, men visst får man ta emot smädesord ändå. Det som fungerade för mig var att sätta ett större fokus på träning, både löpning och fitness/bodybuilding. Plötsligt drog folk igen kakhålet när jag sa att jag valde att inte dricka eller bara dricka lite. Jag förklarade det att låg på deff inför en tävling. Något ingen av de kollegorna hade klarat av. Plötsligt såg de mig som sund/hälsosam, träningskillen liksom, och plötsligt vände det på något märkligt sätt. Jag satt som den sunde och det var jag som kunde hånle åt de flytande kalorier de drämde i sig. Nu på senaste konferensen så bondade jag med en kollega som är elitlöpare/landslagsman och som inte heller drack så mycket. Vi bestämde tid på morgonen efter och drog ut och körde löpning ihop medan alla andra sov. Någon tyckte väl vi var tråkiga kvällen innan som bara drack 1-2 öl (jag suger på att dansa också, tycker det är pisstråkigt nykter, där måste jag vara salongsberusad iaf för att släppa loss 90-tals movesen hehe), men INGEN såg ner på oss dagen efter då vi varit uppe i ottan och sprungit. Tvärtom var det en och annan blick som i tystnad sade "önskar jag varit sådär pigg idag".
Jag har en förståelse för känslan och man ska faktiskt inte förringa att alkohol ÄR en del av vår kultur och att den även påverkar vissa yrkesområden. Det är svårt att gå i någon annans fotspår om man inte hoppar i dennes skor, men jag tänker spontant ändå som du beskriver det hela att jag skulle vilja räta på ryggen ännu mer och stå upp mot kollegorna och vännerna. När jag läser det du skriver vill jag bara ställa mig upp och skrika ut att "JAG väljer att leva mitt liv så här, för JAG mår bäst av det! Frågor på det!??! In my face please!!". Vad skulle det få effekt om du faktiskt satte ned foten och sa som det var en gång för alla (man behöver inte prata om missbruk eller beroende, utan mer förklara att man tar avstånd från alkohol ett tag eller något sådant).
Nästa konferens jag ska på, så kommer jag till skillnad mot den förra att behöva vara precis spiknykter. Inte ens en öl. Så det kommer att bli alkoholfritt alternativ och det har inte mina kollegor sett mig ta innan. Frågar någon så kommer jag att säga (precis som det också är) att det finns missbruk i mina tidigare generationer och att jag är mån om min egen hälsa och väljer alkoholfritt alternativ denna gång. Jag vet i varje fall redan nu att ingen kollega kommer att våga ifrågasätta det.
Min spontana tanke så som du beskriver miljön på jobbet och att du vill jobba kvar osv, är att du ändå kanske måste hitta ett sätt att ta tjuren vid hornen. Stålsätta dig, sätta ner foten i backen. Du kommer inte må bra av att leta undanflykter och "ta skit" i längden.
skrev santorini i Börja sluta?
skrev santorini i Börja sluta?
Det blir mycket stavfel för mej också då jag skriver på ipaden men vi vet ju själva att vi är nyktra:).
För mej har det inte inneburit så stora skillnader i umgänget ändå. Jag är så pass gammal och jag har aldrig varit nån festprisse. Jag drack helst hemma. På mitt jobb är det nu ganska allmänt känt att jag inte dricker men ingen har frågat rent ut varför jag är nykterist, som dom säger. Och det är bra, det är min ensak. Julfest har jag varit på men åkte hem efter middan då endel blev jobbiga. Men det gjorde jag oftast när jag drack också. Drack måttligt på festen och åkte hem och drack mera i lugnt och ro.
Det intressanta är att när jag själv inte dricker längre så märkte jag att de flesta faktiskt dricker väldigt måttligt och inte blir fulla.
Ju längre tiden går desto lättare blir det. Att inte dricka har blivit min naturliga identitet på samma sätt som att jag inte röker.
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Nu är det inte längre en hemlighet på jobbet längre att jag är en nykterist,och vet ni vad....DET LIGGER HELT RÄTT I TIDEN!!!
Har blivit lite av en ambassadör för nykterheten på jobbet, alla vet att jag inte dricker längre och dessutom....så kräver jag ett fullgott alternativ, inte vatten, inte läsk.
Har varit involverad i de tre senaste firmafesterna, en ständig sittande medlem i festkommite'n?
Tja ska det bli någon fest så måste NÅGON engagera sig, och jag har varit en strävanden själ efter att skapa ett engagemang och inte bara mat och alkoholhaltig dryck...så löser det roliga sig i och med att fyllan stiger, nej inte för mig som är nykter.
Förändringen jag har sett är att minst hälften äter och sedan tackar för sig, tar bilen hem och sedan är det färdigt, de vill vara med men vill inte festa mitt veckan.
Om det vore krav på att festa, så skulle de hellre valt att inte deltaga, och åkt hem och lagat mat som vanligt med sin familj, nu blir det gratis käk och ett litet mer uppsluppet tjatter med sina kollegor.
Jag var med huvudmannen bakom sommarfesten och jagade runt på bolaget med honom, det blev staropramen både den vanliga och N.A -varianten.
Cider till damerna och där en äppel och sedan en päronvariant, och jag propsade på med den röda Beo'n som den alkoholfria varianten.
Det fanns lite rött och vitt vin kvar sedan förra festen, men det fanns ingen huvudinriktning på just vin, utan mer de alkoholättare varianterna ingen sprit alls alltså.
Nu var jag inte med på festen utan var dubbelbokad på annat håll, men han berättade att han hade ordnat ett eget dryckesbord och tydligt separerat uppställningen med det alkoholfria alternativet, det farliga var att just ölen är otroligt lätt att ta fel, det är bara en liten skillnad med en blå etikett längst ner på framsidan och ett N.A.
Första varvet för gästerna presenterade han dryckerna så att de kunde komma ihåg resten av kvällen själva.
Jag förhörde honom dagen efter om hur det hade gått, jodå några hade ju tömt rödvinsförrådet antar att det var de som ville att det skulle hugga lite bättre än ölen.
Annars var det en jämn spridning mellan sorterna bortsett ifrån mitt val, den röda Beo'n som var helt tokslut, de valde den framför den alkoholiserade, va?
Smaken gick före verkan hos damerna, ja faktiskt även många av herrarna som skulle köra hemåt framöver valde den istället för den lite mer beska ölsmaken.
Jag tror att vi i framtiden kommer att se just att det måste finnas helt schyssta alkoholfria alternativ på firmafesterna, det räcker inte med lättöl, vatten eller läsk.
Det ska vara lika fint och påkostat som de med alkoholen, och de ska inte behöva lysa som en aura runt den personen som har valt att vara nykter just den här kvällen av en eller annan anledning, och det ska heller inte vara från början ett påtvingat tryck över att man måste bli full på en firmafest, det måste finnas plats för alla.
Lika mycket som att det behöver finns alternativ för de som är vegetarianer, eller har någon annan allergi än just alkoholallergi.
Den senaste festen lockade 70% av firmans alla medarbetare, det är all-time-high, jag tror att det är en del av mitt engagemang som har givit plats för flera och inte bara en scenplats för festprissarna och de värsta praktalkisarna , jag tror att det skrämmer de andra att vilja deltaga.
Serveringspersonalen som fick se att vi skulle ha fri bar blev förskräckta, går det verkligen att ha det längre, ingen begränsning i mängd eller självkostnadspris?
Lugn svarade vår huvudansvarige, vi har kollen....
..och vet ni?, det hade vi....
Låt f.d. alkisarna få vara med och anordna festerna, de vet fallgroparna och det handlar inte om att förbjuda eller att ta bort alkoholen, det handlar om att alternativen är så mycket mer inbjudande, det lockar fler att vilja deltaga, och vi vet att det alltid finns en klick som stannar tills det slocknar i lokalen eller i deras egna huvuden.
Men för de flesta så blir det ...så mycket bättre, de kan gå när det börjar bli besvärligt, men det valde inte bort festen i alla fall.
Berra
skrev Vändningen i Mitt måttliga liv
skrev Vändningen i Mitt måttliga liv
Vad glad jag blir att höra först och främst att du varit o tränat och det på en fredag eftermiddag också. Strongt och bra! :) .. det om något kommer kroppen belöna dig för med välmående. Ser bra ut att du lyckats hålla nere intaget och inte bli full i varje fall. Det verkar som om du har byggt upp en rätt hög alkoholtolerans genom åren dock.
Se nu till att göra en bra kväll nu till kvällen och håll ditt mål och låt kroppen andas ut lite imorgon vettja :). Gott och se att du har fått igång en målmedvetenhet i varje fall, det är ett bra första steg! Kämpa på Valeria! Idag vaknade kanske något barn med en piggare, fräschare och bättre mamma...
Jag tror också det är olika och det att det speglar hur komplex beroendeproblematiken är.
Traditioner och firande är så förknippat med ritualer där alkohol ingår att vi ofta inte reflekterar. Lägg till det alla andra situationer där vi alkoholister har lärt oss att dricka.
Efter jobbet, löprundan... När man är ledsen, glad...
För mig funkar det bäst om jag har något i glaset och det finns riktigt god alkoholfri dricka.
Staropramens na-öl tex är gott. a-fritt vin är lite svårare att hitta men vadå: oftast klart bättre än allt skit man druckit för effekten.
Det viktiga är att man kan skåla eller vad det nu finns för anledning till att dricka.
FataMorgana, jag hinkar också! Var på 60-årskalas nyligen och tömde värdens alkoholfria förråd:-)
Jag har haft ett återfall på tio månader, annars helnykter.