Senaste kommentarerna i forumet

Trevligt att mannen är med dig i detta! Han tycks ju inte göra så stor sak av det hela... Vilket det är det ju inte är heller! Hoppas att ni får en trevlig kväll! :)

Håller tyvärr inte helt med PiL här.. Trots att jag förstår resonemanget! Så, no offence! ;) Men kanske är det så att vi alla här är i lite olika skeden just nu. Ifall jag jämför med mig själv t.ex. fungerar det tyvärr inte alls just nu att ha alkohol inom räckhåll… Men var och en har ju naturligtvis bara sig själv som utgångspunkt för att ta sig framåt! Roligt annars PiL att höra att det verkar gå bra för dig nu! :)

Jag tänker att sonen är lite fundersam inför förändringar överhuvudtaget, det kan vara en (kanske undermedveten) oro bara av att inte riktigt veta vad som händer. Precis som nynykter skriver, kan jag lite på mamma?

Kramis

Jag tänker att sonen är lite fundersam inför förändringar överhuvudtaget, det kan vara en (kanske undermedveten) oro bara av att inte riktigt veta vad som händer. Precis som nynykter skriver, kan jag lite på mamma?

Kramis

Det är faktiskt något visst med att sticka ned händerna i jorden. Jag har inte så fint som jag skulle vilja varken i trädgård eller i blomkrukor inne men ibland när jag fixar i trädgården så känner jag ett sånt lugn. Ibland fastnar jag där med händerna i jorden och liksom bara tar in alla dofter! (å sen kommer en liten rödmyra och biter mig i fingret då är det inte lika mysigt längre ;-)

Visst är det härligt att slippa den där klibbiga hinnan (jo det var min skrivning). Precis så som du Nynykter beskriver det så bra: "att höra enstaka toner istället för bara musik", man känner flera dofter, urskiljer en särskild fågel - man är helt enkelt lite mera "med" i tillvaron! En härlig känsla (fast som sagt, ibland inte, ibland är det jobbigt att vara närvarande i alla känslor och i nuet).

Apropå FB, får jag dela med mig av min åsikt? Som med allt här i livet är lagom och att ta med en nypa salt bäst. Det är INTE ok att skriva elaka saker om andra människor precis som att det inte är OK att sätta upp en lapp på anslagstavlan på ICA och skriva att maken är impotent och snål). Har man barn som vänner (sina eller andras!) får man absolut tänka sig för alternativt ändra i inställningarna så att de inte kan se alla inlägg jag gör. Man kan t.ex. göra listor och lägga vänner i och sedan välja "dölj detta för".

Jag har fått bra kontakt med sådana som jag träffar alldeles för lite IRL, t.ex. släktingar som jag annars bara träffar på begravningar kan jag nu få ta del av, när kusinbarnen får barn och oroar sig över saker kan jag vara med se på bilder och tipsa. Det är jättekul tycker jag! På så sätt är FB bra, men man behöver inte hänga ut hela sitt liv där. Bilder på barnen får bara vissa tillgång till osv. Som tur är har jag inte fylleskrivit så mycket där när jag har gjort det så har det bara blivit sådant jag kunnat stå för dagen efter (även om jag kanske använt lite mer kryddat språk än
vanligt :-)

Måste också återigen slå ett slag för chattmöjligheten som finns på FB eftersom det kommer inte att bli någon chatt här på Alkoholhjälpens sida inom överskådlig tid men man kan hänga på Alkoholhjälpens facebooksida om man vill, eller chatta med sina ANONYMA vänner. Jag har lagt upp en helt ny profil/användare som heter Stigsdotter von A-hjälpen (så att ni hittar mig :-) och loggar in på FB med den. Eftersom man kan ställa in så att man får en pling i telefonen när det kommer ett nytt inlägg från en vän vore det perfekt att ha som chatt, då ser vi på en gång om någon behöver snacka! Är ni inte lite nyfikna och vill testa? Vore kul om fler kom dit - självklart kan vi hänga här med!

Kram till alla duktiga kämpar och en extra stor till min superduktiga fästman (jag väljer att tro att den vackraste överdriver ALLA dina tillkortakommanden ;-)

Det hade inte funkat att smygdricka alkoholfritt eller risken är överhängande att frestelsen blir för stor? Annars är jag generellt förespråkare för metoden "sätta press på sig själv" genom att i valfri omfattning outa sin situation. Lätt att tycka vad andra bör göra, själv har jag kört en väldigt light variant där jag inte alls är alkoholist utan enbart känner ett "allmänt ointresse" för alkohol, vilket lyckligtvis börjar innehålla en viss grad av sanning efter snart 4 månader. I initialfasen var det en lögn av tyngre kaliber.

Alkoholfritt funkar inte alls för mig, jag har aldrig gillat smaken av öl eller vin, ska man skönmåla in absurdum kan man säga att resan alltid har varit fullständigt ointressant, målet desto viktigare. ;-) På den fronten har man dessvärre lyckats leverera desto bättre :-o

Med hopp om en trevlig kväll och helg!

Åh vad jag känner mig irriterad, måste skriva av mig. Pratade med pojkvännen som är på festival, var bakfull och gick runt och letade efter en spritbutik. Blev provocerad men vet egentligen inte varför. Lät så jäkla trist bara. Fast han gör ju som han vill såklart, det är ju jag som har problem och inte han. Är kanske rädd att jag inte kommer få med mig honom i mitt "nya" liv kanske? Eller så är jag bara grinig för att jag är sjuk.

Tycker du gör helt rätt, tänk om alla vi som "inte" skall dricka lät bli att servera alkohol då tror jag det skulle bli hur naturligt som helst.
Skall nog följa dig nästa gång vi skall ha gäster, skulle vara väldigt skönt att slippa den utmaningen av att ha vin hemma.

Hoppas ni får en trevlig kväll //Kalla

Men här är jag. Tack för att ni saknar mig <3 Jag mår bra, tror jag...!

Jobbar mycket och försöker hinna med allt (som blivit liggande eftersom jag sitter här och hänger på forumet mest hela dagarna ;-)

Min stora tjej fyllde år i går och när vi ändå var lediga passade vi på att ha en heldag tillsammans det var länge sedan, vi hade riktigt trevligt faktiskt. Lunch på stan, Junibacken där tjejerna inte varit tidigare och så sushi till middag. Idag jobbar jag kortare dag medan barnen är hemma.

Ikväll ska vi ha några vänner hemma på middag och maken undrade igår hur vi ska göra med vin till maten. "vore skönt att slippa det" sa jag men vännerna kommer att undra. Eller inte, jag skulle tro att de har reagerat över mitt drickande - särskilt när jag lyckades fyllna till rejält på en av deras barns dopfester mitt på dan! (där fanns en öppen bib tillgänglig i köket, oj vad jag hjälpte till med in- och utdukningar!).

Nå, nyss ringde maken och berättade om allt gott alkoholfritt han hittat, nån god cider och "Carlsberg har alkoholfri öl!!, och så köper jag de där fruktdryckerna på hälsokosten..." Bara han ser till att hälla hela flaskan vin i kastrullen (dottern har beställt rödvinssås till maten) så ska det nog ordna sig, sen får vännerna undra bäst de vill.

Får erkänna att jag är lite nervös inför detta, vad jag ska säga. Det är väl en sak att jag väljer att inte dricka men att heller inte servera vin till gästerna...?!

Den stackars levern måste alltid bränna alkohol först, sen kolhydrater och sist fett så inte konstigt att man blev tjock på vin. Jag har nog gått ner 13 kg sen januari och levern gör väl vågen inne kroppen :D
Så du kommer märka att kroppen blir gladare rätt fort, att jag rusar runt i skogen är mer för att hålla nere stressen//Kram Kalla

Kan bara pusta ut, för nu är dom stora och man oroar sig för andra saker. Känner mig inte som en expert så hur du skall göra kan jag inte säga. Men så här gjorde jag när det gällde alla barn och bonusbarn. FB är tillåtet men jag skall vara vän, bilddagboken är ok om den är öppen, att bryta regler skall vara krångligt efter som vi bor som vi gör så har det blivit naturligt att man hämtat dom. Inte lika kul att lukta öl om morsan skall hämta.

Det var ju inte så att man kollade ungarna hela tiden, men man lär sig som tonårsförälder att märka när något är på gång. Min store kille trodde att jag hörde på rösten om han ljög och det gjorde jag faktiskt ett tag :-)

Alla barnen har klarat sig bra och det är man ju evigt tacksam för.
Nu när ungarna är store är ju FB jätte roligt, för man håller ju kontakten så lätt sen är det ju ett kontaktnät för gamla kompisar som man tappat bort under åren.
Så nog med pr för fb man överlever utan också ;-)//Kram Kalla

Trädgårdsfix o lite plantering kan vara som balsam för själen. Svårt o litungt men så fint det blir. I lördags planterade jag sommarblommor i krukor som en galning, tog "vinpengarna" till det! Är inte helt med i stendiskussionen men vad mysigt att sitta PÅ en solvarm sten med en vän. Kanske en kopp kaffe o ett ballerinakex...eller två. Som alkis har man ju en tendens att överdriva så antagligen slinkar hela paketet ner. Men ett kex hit eller dit är iaf mycket bättre än två flarror rose. Kram från Socker

Dag 5!!! Mätt på frukost :) Lite läskigt med fredag men tanken på vin känns idag direkt äcklig. Det är fasligt vad trött jag är, ffa på kvällarna. Men allt nattsuddande o gifterna har väl satt sina spår. Tänk om jag kunde bli lika hurtig som Kalla. Då skulle jag bli smal igen. Alkohol har iaf jag blivit fet på. Önskar er alla en härlig fredag o att alkospöket håller sig tyst! Kramar

Hoppas magen din är stor och stinn, står i all fyra hörn...full av nötter och naturgodis! Om inte...ja, men ingen panik. Då kör vi Dag 1! Jag vet att du inte vill ha några fler Dag 1, men de är fan så mycket bättre dagar än Dag 0!!! Kram/R

Härligt att du är på uppgång. Det märks faktiskt...tydligt! Du skriver på och stöttar andra...även om det sker mitt i natten. Vet ju att forumklockan går en timme fel. Du känns trygg i dig själv. Högst upp på stenen och därifrån kan du sparka ner elakheter och frestelser. Tjoff!

Tack för din stående inbjudan...kanske dyker jag upp. Då kan vi också hålla varandra i handen så ingen trillar ner. Skönt att ha dig i min hörna.

Hundklubben verkar ju vara ett jättebra alternativ till flaskan. Som du skrev...att även kunna umgås med människor man delar ett intresse med. Som ej går ut på alkohol. Hur ofta är klubben tillgänglig/öppen? Flera kvällar i veckan? Utnyttja det!

Ha en bra fredag. Själv fortsätter jag att jobba på min trädgård. Ska åka och köpa sommarblommor...vad nu det är. Det skrev du ej...får ta hjälp i butiken. Kram /R

Det kommer att bli en fin skärgårdskväll med inte för mycket vin...du är ju inte ensam. Sova borta blir också en bra omväxling. Gott att du tycks ha goda vänner omkring dig. Glädjer mig att du kommer ifrån en stund.

Har inte ens tänkt på facebooks "goda" sidor. Givetvis finns de där. Hitta tillbaka till gamla vänner det behövs.

Jag vill nog INTE se nästa Outsiders, har sett trailern och det skrämmer mig. Förstår dock att man kan spara en slant på att välja bort kläder. Vi har ju även rätt klimat för det här i Sverige ;-) Men är det trevligt? Vill du bli bortbjuden till ngn där värdinnan sitter med råttan bar? Smaka på deras snittar? Sitta i soffan måste ju vara som att sitta i en säng som man ej bytt lakan i på åratal!

Ha det nu riktigt skönt ikväll...skratta och var riktigt elak! Påklädd Kram/R

Jag ville bara säga det :-)

Kram/R

Vill bara lämna ett litet avtryck i din tråd och säga att det varit inspirerande att få läsa om din resa. Det ger mig hopp och tro på att även jag kommer klara det här. Tack!

Tack Annelie! Ja jag förstår, även om jag tydligen är för yr för att kunna uttrycka mig ordentligt. Ha en skön HELG skulle det stå.

Hoppas allt är bra. Kanske har du bara åkt iväg på din resa trots allt?

Kram!

Och då menar jag i dubbel bemärkelse, tja, du förstår va.

Kram!

om du någon gång i framtiden känner att du behöver komma till min sten så får du det så gärna så, men inte får du krypa under den för där var inge trevligt. Nej, tillsammans kan vi sitta uppepå och värma oss i solen tills vi känner oss stärkta för att möta verkligheten igen ;-)

Apropå trädgården, satsa på stora krukor eller lövkorgar med sommarblommor i, då blir det fint i ett nafs. Men du måste komma ihåg att vattna förstås.

En sen nattkram från mig!

sorgen över den förlorade maken, den kommer att gå över, även om det inte känns så nu. Så försök bara hålla ut, så ska du märka att en dag har du inte gråtit på hela dagen. Och sen kommer det att gå längre och längre mellan gråtstunderna tills de helt upphör. Till slut kommer du inte att känna sorg längre, kanske kommer du alltid känna saknad men sorgen, den går över. Så håll ut.

Många tröstekramar!

Min kropp och själ mår verkligen inte bra. Känner mig nervös, har ont i magen förjämnan, sover dåligt och känner mig som världens sämsta människa. Sambon åkte i väg och jobbade igår, vet ej när han kommer hem. Han är bland folk som tycker att alkohol är lika viktigt som han själv så han lär väl stanna där han kan supa ostört. När han åkte igår så kändes det skönt och det är skönt att nu när jag jobbar natt i natt så vet jag att barnen har det bra hos mormor och morfar. Jag har berättat för min chef och några av mina kollegor hur jag mår och att jag är ur form. Jag vet att jag har många som stöttar mig och tycker om mig men jag känner sån skuld i att allt är som det är. Som jag sagt förut så är min otrohet något som nu kommer upp flera gånger när jag försöker prata med min sambo, det är det som gjort att han dricker.... Jag vet ju att problemen fanns där långt tidigare men jag har så svårt att se det så, när han inte vill förstå. Jag har tänkt igenom idag alla gånger han kallat mig för hora, skata, sjuk, äckel osv. Jag kan inte fatta att jag stannar kvar...!!! Hur arg jag än har varit så har jag aldrig kallat honom för nåt liknande. Hur länge ska jag behöva ta emot dessa glåpord ang otroheten? Finns det inget annat sätt att diskutera kring sådant än att hela tiden kasta det på mig. Jag förstår att jag sårat honom och jag gör inte om det, jag har varit helt ärlig mot honom vad gäller detta och han har fått svar på allt jag kunnat svara honom på.., men det räcker inte. Han tror att jag ljuger. Nu ska jag bara ta att han dricker för det har jag förtjänat..,,,,,,NEJ, banne mig! Det måste bli ett slut på detta! Hjälp!!

Haha ja jag håller med! Hade jag kunnat hålla mig till några glas hade jag ju gjort det antar jag, och inte hamnat här.

Har börjat berätta för folk nu att jag "dragit ner", vill inte säga slutat, det blir liksom för definitivt. Fegt kanske? Hade egentligen inte tänkt säga något alls innan jag är helt säker på att det går men det liksom sipprar ut, kan inte hålla mig. Pratade med mamma nyss om alkoholvanor, hon drack aldrig under min uppväxt. Det var inte ens vin på middagar, aldrig vid midsommar eller jul. Blev en krock förresten när jag skulle fira jul med pojkvännens familj där alkohol alltid funnits med. Blev ett jäkla tjafsande om julölens vara eller icke vara efter att hans bror behandlats för sin alkoholism. Sjukt förresten att alkoholen blir så viktig att man inte kan tänka sig att vara utan den (med man syftar jag till pojkvännen) för att någon annan ska må bra? Hur som helst diskuterade jag och mamma när och varför det blev så vanligt att dricka i tid och otid. Förr när man umgicks fikade man. Hon visste inte, sa att hon tar bilen ibland för att slippa. Är det jag som ändrats eller hela alkoholkulturen? Hur kan jag bli undantaget när jag väljer alkholfritt? På fest eller krogen kanske, men annars? Tycker det är trist. Kanske är det jag som sökt mig till vissa umgängen. På festen i lördags såg jag ju att de flesta höll sig på en ganska nykter nivå, var ett par som var rejält sliriga. Kände igen mig i dom. Det är kanske normalt att inte dricka?

Nej usch, nu är det nog febern som gör att jag yrar. Dags att sova.

Ha en skön alla ni duktiga som kämpar på!

Härligt tänkande! Och mycket träffsäker analys har du där :) Hoppas ni får en riktigt fin utflyktsdag!