Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit!! Bra initiativ! Ring vårdcentralen och säg att det är kris. Antabus till resan kanske??? Kram

Shit Muränan! Ursäkta språket men du har ju helt rätt! Har inte ens tänkt i dom banorna utan varit helt egoistisk och velat att han ska gilla mig. Jag är fan (ursäkta) skyldig honom att vara ärlig så han har en chans att backa om han vill. Han ska ju inte behöva gå igenom den skiten igen. Tänk att ljuga kring alkohol har blivit som en vana som jag inte ens reflekterat över tidigare? Tack för dina ord Muränan. Fick mig en tankeställare. Om jag älskar honom så förtjänar han ju min totala ärlighet i allt såklart. Kram

Skäms inte! Bra att du skriver här ändå. 11 dagar är ändå 11 dagar! Men nu kör vi igen!

Du kanske skulle må bra av att ta kontakt med a-enheten i ditt landsting? Eller/och aa? Tror du behöver stöttning.

Kram till dig

Lycka till! Det kommer gå bra ska du se! Men ta beslutet redan nu: du ska inte dricka på festen vad som än händer! Man ångrar aldrig en nykter dag. Den kan man lätt ta igen... Svårare åt andra hållet!!

Kram

Uhj... Fattar problemet! Men med den bakgrunden är det helt nödvändigt att du är ärlig mot honom. Han är nog inte särskilt tolerant mot lögner eller mörkanden. Tala klarspråk och visa i handling att det här är ditt liv nu. Lätt att säga för mig, men du har inget val!

Lycka till!!!!!!!

En dag igår, en natt och snart en dag till. Halvvägs i mål!!!

Svängningarna från att du mår pyton till att du mår bra håller i sig men BRA tar över och vinner.

Ja, usch ja Calle, mitt nickname ger mig själv rysningar nu men då förstår du/ni hur jag kände mig när jag loggade in här första gången. Hade valt ett annat alias idag så antar att jag redan känner mig lite bättre. Small steps;) Ang min nya kärlek så hoppas jag att du/ni har rätt. Hör dock till saken att hans exfru hade alkoholproblem och han gav henne ett ultimatum att sluta eller skilsmässa. Tja, nu dejtar ju vi så då förstår ni vad exet valde. Är rädd att han ska upptäcka att jag är likadan och har egentligen bara ett val och det är att sluta helt så jag inte ballar ur med honom. Det lär hända förr eller senare när vi är på fest eller liknande. Men jag är rädd att han ska tänka att en gång alkis, alltid alkis. Han borde ju vara värd någon att kunna ta ett glas med. Men den risken får jag ta när jag berättar. Älskar han mig så stöttar han mig. Annars får det vara. Men det är inte lätt...

Haha... ja absolut behövs inga pistolhot för mig heller. Tyvärr. Du klarar det. Se det som något "kul"/spännande - fast du kanske kommer se lite tragik runtomkring dig. Men du behöver ju inte delta i den. Delta istället i det roliga - nyktert.

Tack alla! På tal om att åka iväg... Näst-nästa fredag åker jag till Kreta i 8 dagar. Ensam. Alltså ingen som kan stoppa mig från att dricka mer än jag själv. Men jag ger mig FAN på att jag skall klara det. Helst hade jag ju velat ha någon typ av medicin som stoppar mig, men jag hinner väl knappast få det till dess... Sitter på jobbet nu och kollar runt lite här, men jag skall läsa mer ikväll. Stor kram till alla!

Det går över. Sakta men säkert. Jag lovar. har mina första dagar färska i minnet. Du klarar det här. Kram!

Kära Muräna, väldigt bra sammanfattat och klokt. Så är det på pricken som du beskriver. Jag vill inte längre vara någon som hela tiden undrar vad andra tycker om mig eller hur mina handlingar uppfattas. Det vill jag bara skita i!
Vickan, du är härlig! Dina kommentarer är guld värda för mig.
Tack för ni finns och orkar kommentera.

Lp

Det är konstigt, kände inte så före lunch, men nu är jag rastlös och orolig. Vill bara att klockan ska gå. Darrar också lite, men tror ingen har lagt märke till det. Vill bara sluta känna såhär. Känner mig ledsen för att det inte känns bättre än igår eftermiddag. Vill inte att familjen ska se att jag är ledsen.

Bra råd, Promille! Ska tänka på dina ord ikväll. Lite som på studiebesök i en nykter persons liv. Vet att det kommer att kännas toppen om jag lyckas och jag kommer hata mig själv om jag misslyckas. Just nu känns valet lätt såklart men har känt så förr och ändå fört ett glas till munnen utan någon behövt hota mig med pistol. Har flera dagar i jobbet framför mig med prövningar i att stå emot alkoholen men tar en dag i taget. Eller till och med timme för timme...

...utan bakfylla... skulle det vara.

Förstår ditt dilemma patetisk,
Vilket självföraktsnamn föresten!
Allting blir ju lättare med mys med någon ny efter några glas, eller? Jag tror det kan bli MInST lika kul utan, man får lixom släppa på hämningar ändå, lära sig att det är OK att vara lite halvsjuk nykter, du kanske redan har den förmågan. Jag som kille hade tyckt det var SKITbra om min tjej inte drack, förutsatt att jag dricker själv. Man har ju ALLTID chaufför längre fram i förhållandet!
Tror faktiskt inte han bryr sig alls om du inte dricker såvida han är genuint "kär" idig.
Dessutom är du ju enklare för han att acceptera eftersom ni inte träffats sålänge.
Konstnären: det är en rätt dödande kommentar.. ;-) gillar den.

Förslag är att du ser det som en liten studie du gör. Hur är det att vara nykter i detta sammanhang. Finns fördelar? Finns (eventuella) nackdelar. Var på kräftskiva min 4:e dag. Och kunde inte säga att jag skulle köra. För det var i trakten. Det gick hur bra som helst. Men beslutet måste finnas där innan. Hade minst lika roligt som vanligt, men lessnade när några i sällskapet blev lite för dragna. Och just det. Patetiska. Och sen vaknade jag upp igen bakfylla dagen efter. Toppen! Kör nyktert - även om du inte kör!

.....så det jag ville säga var. Du har verkligen kommit rätt. Starkt att ta kontakt!

Är också ny här. Har också insett att jag behöver hjälp och ska få prata med någon i morgon. Gör likadant som du, trycker bort känslor, när jag dricker kommer allt fram, tyvärr på fel sätt. Men forumet har redan hjälpt mig en himla massa, känslan av att det finns andra som har samma problem. Alla Muränor, Konstnärer, Promillen, Patetiska, Ebbor, plus hur många till som helst som har hjälpt på ett otroligt sätt, vet faktiskt inte vem jag skulle vänt mig till annars. Så jag säger, fast jag känner mig som en nykomling själv, välkommen. För mig är det dag 4. Ska på fredag åka iväg en kort sväng. Oroar mig för det. Öl på flyget, vin på restaurangen, alla barer. Vill bara klara av det och komma hem nöjd och glad med mig själv. Kommer att skriva här varje dag, tänker att det är ett sätt att se till att inte ramla, allt jag läser här får mig att vilja vara den person jag är, inte full och dum.

Nä Trollnäsan. Inga fler skitkommentarer från mig. Så länge du inte vill sluta är det tyvärr som att hälla vatten på en gås.

Hoppas att du har rätt, Konstnären. Hursomhelst tänker jag inte ta första glaset idag. Behöver bli fri från alkoholen och tänker inte ens låta kärleken äventyra det. Är kärleken tillräckligt stark så funkar det ändå. Men lite rädd är jag...

Välkommen hit. Vad synd att du blev slussad vidare när du samlat mod. Ge inte upp, stanna här och skriv av dig både glädje och sorg.
Konstnären

Han tycker nog inte att du är trist. Förstår hur du tänker. Du kan väl efter ett tag kanske säga som det är. Hade själv problem med
alla förklaringar nu säger jag ofta JAG HAR DRUCKIGT FÄRDIGT. Blir inga kommentarer, men lite tyst. Men jag bryr mig inte
om vad andra tycker om mitt beslut.
Lycka till
Konstnären

Beslutet är ditt bara ditt. Du vill ju inte det kan man läsa mellan raderna. Som jag skrivit innan MAN MÅSTE VILJA. Men du vill ha det
kvar i ditt liv. Det är bara att spy vidare och lite fler bakfylledagar, plus ångesten.
Jag vet nu är jag brutalt ärlig.
Lycka till
Konstnären

Är just nu inne på att köra samma strategi att säga att jag taggar ner med alkoholen efter semestern. Vit helg, vit vecka osv. Mitt största bekymmer är just nu att jag nyligen träffat en ny man. Vi har ett distansförhållande och träffas mest bara på helger. Då blir det ju förstås goda middagar med vin till och en öl vid själva matlagningen osv. Har hittills aldrig spårat ur med honom. ÄN! Han kan hantera sitt drickande och vet sin gräns så han är bra för mig. Min rädsla är att han inte vill träffa mig om jag inte dricker . Tycka att det är trist att jag sitter och smuttar på vatten. Jag vet att jag inte borde tänka så utan känna att isåfall är han inte rätt för mig men det gör jag inte. Vad alla andra tycker och tänker skiter jag faktiskt också i egentligen. Men med honom är det annorlunda. Vi har inte kommit till någon vardag ännu utan är bara i mysfasen där alkoholen har haft stor roll om än i små mängder.

Känner så starkt att mitt drickande har 2 skilda sidor. Det stör mig. Fyller år idag (42) och jag råkar veta att jag och min man skall gå ut och äta. Det kommer att bli en drink och 2 glas vin till maten. SEN KOMMER DET ATT VARA BRA! Den kommer vi att åka hem och kolla netfix och sova gott.

Känner så starkt att jag vill behålla den grejen i mitt liv. FAN FAN FAN!
Jag vill så gärna behålla värdighets/middagsdrickandet! Det känns så himla svårt att bli absolutst och aldrig mer få dricka bubbel! För jag älskar det!

Och nu skall jag var så ärlig så att jag kommer att säkert åka på skitkommentarer (är beredd)
Nånstans innerst inne, och jag är inte stolt över hur jag känner, så tycker jag inte att jag har lika allvarliga problem som de som dricker i perioder...de som dricker innan dagishämtning. Känner mig hemsk hemsk som människa. Förlåt, men utan att vara riktigt brutalt ärlig kommer jag aldrig att lyckas få ett bättre liv.

Och jag inser att så länge jag tycker att jag "är lite finare" i mina problem, (skäääms att skriva såhär) så kommer jag inte att lyckas.

Trots att jag har 200 spyor och 500 bakfylledagar i bagaget. Med gränslös ångest.
Vad är det för fel på mig?