Senaste kommentarerna i forumet

Vad starkt att du kunnat sluta med anti-depp! Jag hade ett halvårs helvete för att bli av med skiten. Men då hade jag ju ätit dem under många år. Starkt jobbat av dig!

Hoppas att din bostadssituation löser sig inom kort!

Stor, varm kram

Härligt Nyman. Det går ju så himla fint för dig. Vad roligt.

En mindfulness-målarbok?? VILL ha! Jag har ju målat ut barnens Bamseböcker... hrm...

Såg att du, för sjuttielva månader sedan, skrev om HSP i min tråd samt om boken "Drunkna inte i dina känslor". Jag köpte den och alla andra som finns på marknaden och började läsa. Läsa om mig själv och mitt liv. Milda bananer! Det är verkligen jag i ett nötskal. I Drunkna-boken känner jag tyvärr igen Stålmannen väldigt väl. Tack för tips alltså!

Jag tycker också att du ska skriva. Inte med press och prestation. Utan enkelt och från hjärtat. Du har ju uppenbarligen gåvan. :-)

Kram på dig

Nu har det värsta gått ur kroppen. Ångesten är mindre. Jag känner mig samlad och fokuserad. Inser att jag självmedicinerat för allehanda småkrämpor, gjort det för att minska min bubbla socialt och våga närma mig folk samt att jag druckit när jag känner mig övergiven, det varit fest eller närbjag känt mig nere. Eller för att kunna sova eller för att bli pigg och uppåt. Ja ni hör...det har varit lösningen på ALLT. Jag ska nog inte ersätta drickandet med alkoholfritt eller t ex cola zero. Däremot ser jag fram emot att inte vara utan mat på dagarna, sen dricka och avsluta med enorm fylleätning. Ser fram emot att kunna unna mig att äta mer normalt utan att ha fokuset på kalorier o rus. Nu kör jag vidare på dag 2. Allt känns bättre än igår och känslorna o tankarna om mig, min inre monolog är inte lika elaka och fördömande. Är däremot nära till gråt och känslosam. Kram på er alla därute.

Hur är det med livet Mange? / Kram

Pelle,

så himla härligt att läsa ditt inlägg i din nya tråd! Du andas trygghet. Välkommen btw! Tror att det kanske är så här det fortsatta livet skulle kunna se ut. Man förblir nykter, det är inte någon jätte big deal längre, men man får vara på sin vakt. Inte slappna av för mycket liksom.

För egen del rullade jag ner i svarta hålet igen, men kravlar mig nog upp inom sinom tid. ;-) Att jag skulle "pröva och dricka" i en sådan situation skulle leda till en praktkatastrof. Ungefär som du skriver - en långhelg och några boxar. Jag har lite svårt att uttrycka att jag ska vara nykterist resten av mitt liv. Däremot är det en oerhört stark önskan att jag ska VILJA vara nykterist hela livet. Ganska stor skillnad för mig. Jag vill att jag ska vilja, istället för att bestämma att det ska vara på ett visst sätt.

Ha det gott så länge nu! Stor KRAM

underhållande läsning! Det känns igen!

Ha en finfin helg nu.

"Börjar inte du bli lite väl bortskämd med din sambos vita veckor nu?" frågar jag Lucas.
"Nja, tycker nog jag har lite att ta igen efter dom senaste årens helvete", svarar han.
"Mmm, det har du rätt i", säger jag då.

Han säger det lugnt konstaterande, utan några underliggande toner av klander. Det bara är så. Jag tittar på honom, flinar till och nickar. För det är ju faktiskt så.

Jag behöver mycket lugn och ro just nu. Stänger gärna av teven om kvällarna. Lägger ifrån mig mobilen. Har köpt en mindfulnessmålarbok för vuxna och pennor med fin spets och så kan jag sitta i godan ro för ett tag och fylla i intrikata mönster med vilka färger jag vill. Påtar i trädgården så fort tid och väderlek tillåter. Cocoonar lite.

Att dricka mindre är väl alltid en god ide! Jag har som tanke att jag får dricka en gång i veckan, några glas. Och det är tillsammans med andra ex. vid en middag eller på restaurang. Jag vet inte om det är bra eller dåligt? Men jag tänkte testa det, så får jag se. Absolut ingen A hemma, det funkar inte men jag tillåter mig att drick vin en gång/vecka tillsammans med andra. Det är ju möjligt att jag efter några veckor inte ens vill det... Och sista gången valde jag faktiskt att ta bilen till kalaset så det blev inget vin alls (men det var efter det att jag trillade dit dagen innan). Men jag kan inte ha A hemma, då dricker jag mer än jag vill. Jag skall testa denna modell och se hur det går. Totalförbud resten av livet känns för mycket att hantera :). Som sagt det kanske är en superdålig ide men det är den planen jag klarar av att ha just nu. Men ingen A hemma!!

Det är väl ok, mest frustrerad. Men dina ord väcker mycket tankar. Du har rätt, jag får försöka att minimera skuldkänslorna genom att inte förbjuda allt. Rent spontant verkar det korkat att tillåta sig att dricka men jag tror att det är värre att totalförbjuda.
Inget vin hemma och jag ska INTE gå till systemet idag. Jag kämpar på.
Ha en bra resa, hoppas det är lite varmare än här.

Annars blir det psykakuten för min del

Prickis, hur är det? Jag är borta på tjänsteresa över helgen så kommer inte kunna gå in, är nere i Europa. Vore skönt att för från dig innan. Ha en fin helg och kämpa på!

FataMorgana. Ja, visst vill man bara stänga av och sätta sig där ute i mitten av ingenstans ibland. När man känner som mest uppäten och invaderad. Tända en lägereld, grilla en korv, bara stänga av och landa till vedspraket och eldslågorna. Då kanske man kan skriva den där novellen också. ;)

Fenix. Jättebra länk du gav! Påtala, acceptera, undersöka, släppa taget. Användbart. Tack, söta du!

Blomman. Ja, det var ett gott råd. Tänk om man bara kunde vara tyst. Här finns verkligen mycket att jobba med. Dom smyger sig på också, dom där lömska tankarna, man märker det inte förrän man plötsligt kommer på hur hjärnan satt igång och älta. Gamla hjulspår tar ett tag att fylla igen.

SL. Ah, där är du ju! Håller tummarna för att du hittar ett perfekt kryp-in!

Tack för kloka ord! Det är både skrämmande och skönt att många har upplevt/gjort lika. Idag, första dagen, har jag haft fullt upp att parera inför mig själv vad jag gjort och inte gjort sista tiden. Försöker gömma mig för mina egna tankar som kommer upp. Har hållt mig fullt sysselsatt med jobb. Haft migrän o i allmänt dåligt skick. Nu stupar jag i säng glad över att ha valt bort alkoholen. Lite rädd för vad jag nog kommer tvingas möta i känsloväg. Rädd att livet ska bli grått och enahanda. Men jag vet att inget alternativ finns. Känns samtidigt lite skönt och befriande.

Ni har säkert rätt. Känner mig rätt uppe i varv nu. Glad och speedad att helgen ska bli som vi planerat. En helg i storstaden. Kanske suget kickar in av adrenalinet jag får av en tjejhelg på annan ort. Men nu känns det som jag får ta det där och då. Känna hur det känns. Om det verkligen är rätt. Ska det alltid kännas såhär? Jag vill inte ha ett "förbud". Just nu känns det som ett förbud, ungefär som att "jag får inte det för min fröken". Den känslan har jag nu. Jag vill känna det fria valet. Valet att välja i situationen. Just nu känner jag inte det. Känner någon igen sig? Svårt att sortera nu.

Att dagarna går lite lättare för dig. Man är nog starkare än vad man tror som människa, för man vill ju klara det jobbiga man befinner sig i, och ändå starkt av oss att se att jag vill må bra och känna att jag duger.
Tack vare detta forum så har jag kommit en liiten bit på vägen, och framför allt insett att jag är inte själv med de liv jag lever och mina tankar är inte helt knasiga.
Och jag blir mer övertygad att min kille/ex eller vad jag skall kalla oss har problem med sitt drickande.
Vi har haft sms kontakt de sista dagarna och som nu frågade han mig vad händer i helgen? Jag vet inte svarade jag ( fast jag visste men ville ej säga)
Jag frågade han vad händer? Och han skulle ut med sina vänner fred och lörd, men skall ta det lugnt sa han. Jo, den har jag hört måånga gånger tänkte jag. Samma mening om och om igen. Jag kunde ännu en gång "ställa " till en diskussion om jag kände för det, men jag valde att bara svara: Ha det så trevligt med vännerna. Jag vet att det är ingen idé längre hur jag än skulle lägga upp den diskussionen på ett "bra sätt " Det blir het diskussion och han anser ha noll problem.
Som jag känner nu så är denna sida en räddning att veta hur jag skall tänka i vissa situationer, vad är okej och inte. Även al-anon hoppas jag kommer ge mig bästa tänkandet och se att denna människa som dricker är egentligen inte en ond människa, utan att denna förbaskade drycken gör han till inget han är och vill vara när tillståndet slår till.

Ja ja en dag i sänder tänker jag....men vad skönt det hade varit om man bara kunde knäppa med fingrarana så var allt fint fint.
Vill börja leva......

Det är skitsvårt:). Jag jobbar som bäst med att försöka meditera. Du kan ju kolla länken jag lade ut i min tråd.
Det gäller att tämja sitt "monkey mind" som buddhisterna kallar det. Du beskrev det väldigt bra :D.

Håll ut Anna. Tänk på hur alkoholen har påverkat dig, din mamma och säkert många i din omgivning. Ge din nykterhet mer tid, ge sommaren en ärlig chans. En nykter, ren och fri sommar tänker jag. Men beslutet är givetvis 100% upp till dig såklart!

Kram

Läs på forumet och din egen tråd och fundera ordentligt innan du bestämmer dig. Då har du ju ändå gjort ett medvetet val och inte bara kastat dig över flaskan.

Så otroligt vackert det är ute nu. Njuter i fulla drag av försommargrönskan. Har gått vidare längs min väg till ett lugnare jag genom att köpa en bok "Varför meditera?" av min favorit Matthieu Ricard. Han är en buddhistisk munk som bl.a. varit med i vetenskapliga experiment om meditation. Jäkligt intressant med hjärnforskning tycker jag. Finns en hel del
med honom på youtube. Hör är en länk

http://youtu.be/iZwnXj0Ck1k .

*suget efter att dricka

Då var det tillbaka. Sagt efter att dricka på lördag. Känns på något konstigt sätt som jag bestämt mig för att dricka. Vet inte om jag ska acceptera att det är så, att mitt inre vill skåla i ett glas champagne. Eller om jag ska streta emot. Ska jag kriga eller bara ge det ett försök?

Ångest, skuld och skam verka kanta de flestas vägar mot nykterhet. Ebba uttrycker det så klockrent:
"det svåra har inte varit att inte dricka utan att känna alla känslor utan att hälla vin på dem för att få bort dem"

Styrkekramar till dig Natta!

några dagars tjänsteresa med vinflaskan på rummet o massa lockande taxfree o gå förbi barer som
Skulle varit sååå enkla att slå sig ner i. Ändå känns det inte helt 100. Hjälpte att jag har nytt samtal snart. Hon sa ju så
Himla tydligt att min kropp behöver återhämtning i form av total alkoholfrihet.
Behöver definitivt jobba mer med mig själv, långt ifrån stabil nykterhet.
Men hemma o nöjd, det är jag!

All styrka till dig,
M

Kära mod, hoppas du hittar ett bra avstamp från ditt sidosprång. Minns för ett tag sen när någon formulerade kampen som en kamp för mer nykterhet i livet istället för att speca "perfekt" avhållsamhet. Hjälper iallafall mig att tänka så.
Kram!
M