Senaste kommentarerna i forumet

Det är jäkligt svårt att inte vilja!
Man brottas hela tiden och det precis som UB, Kaeljo o panda säger el medger ang processen att bearbeta sitt medberoende el att hitta svar på sina egna tankar!

Även fast JAG har tagit avstånd helt så har mitt psyke tagit stryk....pendlar dagligen med tankar och ångest men tack vare mina vänner samt promenader så håller jag mig därifrån!

Jag önskar dock annorlunda men jag måste tänka på mig själv men ändå tänker jag på henne....

Har läst tråden mellan er trojja och Ulla Bulla och jag fick mig ett svar som kändes rakt in i hjärtat och magen. Är det, det jag har abstinens till att höra av mig till han, fast jag inte vill på nått sätt.
Jag blir tårögd att det som skrivs i tråden är så jag har det nu med min kille/ex.
Tack för det sanna orden/ordet som blev en stöt i hjärtat, men nu vet jag.

Kämpa på trojja, vi fixar detta.

tycker jag, för oss oroliga.
https://yd230.infusionsoft.com/app/linkClick/313/d64fda69b9157e05/16191…

Tack för hälsning i min tråd. :)

Tycker santorini formulerar det så insiktsfullt i denna enda lilla mening: "Själva avsteget är inte det farliga utan tankarna det kan föda". Och vet du? Du känns så reflekterande och medveten och stabil. Jag ser det som att du blev en erfarenhet rikare, och är inte orolig alls, men det viktiga är hur du tänker på det som skedde och vilka känslor som väcktes.

Dags att gå och knyta sig. I morgon är åter en dag. En bättre en. Nattinatti.

Hur har du det säja??? Tänker på dig :)
kram mod

Tack så jättemycket för ert stöd Veronica, FM och Santorini :) Ni är så omtänksamma!

Ni har rätt det gäller att ta nya tag och fortsätta vara fokuserad på nykterheten. Jag har lärt mig något av det här. Är inte trygg på långa vägar och jag vill INTE trilla dit igen. Absolut inte. Never.

Min nyktra vår har varit den bästa bästa på många år och så vill jag ha det. Leva och uppleva livet nykter. De glas jag drack påverkade mig inte, jag blev inte onykter så jag behöver inte dem. Ett glas vin eller en öl. Nej det är vad de kan trigga igång som är farligt. Listig liten jäkel alkoholdjävulen är.......
listig listig men vi är listigare :)
kram mod

Tack för ditt inlägg i min tråd. Ja det är till att kavla upp ärmarna igen och fortsätta vara nykter. Dricka är inget alternativ.
Jag älskar Netflix och har hittat en rolig serie som heter Grace och Jackie. Två kvinnor som är gifte med varsin man och männen blir kära i varandra!!!! Jätterolig tycker jag.
Tänker på din ensamhet som du skriver om ibland. Finns det inga roliga föreningar du kan gå med i eller kurser eller varför inte en kör. Jag tror vi mår jättebra av att finnas med i olika sammanhang återkommande :) Jag sjunger själv och det är sååå roligt. Nu måste jag sova.
Ha en skön vecka och fundera på olika kul saker att göra framöver :)
kram mod

Jag förstår precis hur du känner. Jag flyttade isär med min alkoholist för en månad sedan och det har varit upp och ner och mycket ångest och en känsla av ensamhet. Jag vet inte om du läst i min tråd, men där beskriver jag hur jag känt det och känner fortfarande. Men stunderna då jag känner mig tillfreds har blivit längre och de kommer allt oftare för var dag, precis som Ullabulla skriver.
Kram

Känner igen mig i allt det du skriver. Jag behöver verkligen gå in här och läsa emellanåt, så jag inte övertalar mig själv att jag har överdrivit allt. Jag har mått ganska bra nu de sista två veckorna och känt att jag gjort rätt val som har lämnat. MEN så idag träffade jag en släkting på stan som började fråga hur allt var, hur vi mådde om vi planerat något för semestern, annars kunde vi komma och besöka dem i deras sommarhus. Jag fick då berätta att vi separerat och hon blev helt chockad. Gud, vad tråkigt, sa hon. Ni som verkar så stabila i er förhållande och varit i ihop i så många år. Ni har väl tänkt igenom detta ordentligt osv osv. Efter det mötet känner jag bara ångest. Jag är helt låst och kan inte tänka klart. Det enda jag tänker på när folk säger så här, är om jag verkligen ska göra det här. Tänk om det inte var så farligt. Så tänker jag nu. Jag är så trött på att folk säger så här. Om de visste hur mycket ångest det skapar hos mig.
Ibland tänker jag att jag skulle vilja sätta in en annons i den lokala tidningen om att vi har separerat och att jag inte vill ha några som helst kommentarer på det. Vissa dagar vill jag knappt gå ut för att jag är så rädd att möta någon som inte vet och jag måste berätta.
Min man är också ganska påfrestande nu. Han ringer och skickar sms flera gånger om dagen. Vill att vi ska träffas och göra än det ena och än det andra. När jag låter avvisande blir han arg. Jag har så svårt att säga nej till honom, men jag mår inte bra av att han hela tiden kontaktar mig och vill träffas och frågar vad jag gör osv. Säger jag att jag inte har lust eller orkar, frågar han ut mig vad jag ska göra eftersom jag säger nej. Jag vet inte när och hur jag ska få ett slut på allt det här och kunna må bra och börja leva som jag vill!!!

Det kanske inte var så smart att berätta för barnen så här tidigt på resan, men nu är jag ju bara tvungen att fortsätta... Och någonstans inom mig känner jag mig väldigt trygg med mitt beslut att skippa alkoholen. Har aldrig känt så förut när jag försökt hålla upp eller dra ner, men nu ser jag nästan fram emot att stångas med suget när det kommer!

Strongt av dig att berätta för barnen, det har inte jag gjort än. Är så rädd att göra dom och mig själv besvikna. Nu är det dag 3 för mig och det går väldigt bra, mycket tack vare gymmet. Är trött och slut när jag kommer hem. Det känns skönt.

Såg att du verkade vara nyregistrerad här också Valeria. Då kan vi ju peppa varandra!
Jag håller på med en lista med skäl till att jag inte gillar att dricka alkohol. Tänkte att den kan vara bra att ha när modet börjar svikta, vilket det väl säkert kommer att göra så småningom. Just nu känner jag mig inte alls sugen på någon alkohol, men det kan ju vara så att min kropp och mitt psyke inte riktigt fattat vad de gått miste om ännu :)
Får se hur det blir till helgen, för på helgerna är alkoholvanan djupt rotad sedan många, många år.
Lycka till på din resa!

så kommer du att landa.Mellan all förvirring och rädsla.
Självklart har du inte fel ,tycker fel osv.
Det är bara din hjärna som stökar med dig,eller abstinensen om du så vill.
Du är antagligen just nu inne i en process eftersom du försöker genomföra en förändring som ska vara ett pluss och en nödvändighet för dig i ditt liv.
Processer och förändringar tar tid och kraft.

Mycket inspirerande för en nynykter som jag att läsa! Jag gillar att läsa här bland alla som börjar orientera sig i den alkholfria tillvaron på allvar och din berättelse kändes verkligen upplyftande. Tror jag håller på med att försöka ändra min identitet :) Har övat på att i nochalant ton säga "Jag dricker inte alkohol" och det känns jättehäftigt. Och får jag frågan varför sa kan jag bara svara. "Jag gillar inte det". Bara så där... Så enkelt härligt befriande det känns att säga de orden!
Jag är en person som inte dricker alkohol. Wow!

Ja de kanske han gör, men det hela är så falskt, de är ju inte så att han säger ja jo jag hör du inte tror mig, ja förstår det för ja ljuger...
varför pratar vi ens med dem då? Jag kan säga att jag trodde det skulle räcka med att inte siva över, inte ha sex mm... nu ska det tom vara på tal att inte ens prata....
jag tvingar mig, samtidigt som jag känner en irritation att pratat med han...
men jag vill inte kapa kontakten till 100 % det här är tvång, ett måste...

emellan all förvirring är jag rädd för jag har fel, tycker fel, är det jag som kräver för mycket.. är jag för hård mm
allt är i en röra emellan timmarna....

Det viktiga nu är att inte ge upp och tycka att nu är det förstört. Inget är förstört om du låter det stanna vid detta. Inte sparka på dej själv utan se det som ett tillfälligt avsteg. Men var på din vakt så du inte börjar tänka att det gick ju bra, det kan jag göra om.
Vad jag vill säga är egentligen att ta det för vad det var, ett mindre avsteg, en lärdom och sikta på att avstå helt igen. Precis som du ju själv säger att du gör. Själva avsteget är inte det farliga utan tankarna det kan föda. Jag vet.

Ingen katastrof. Du har ju en strategi. Kör på som du tänkt. Kram /FM

Ujuj, vad jag lände igen mig i det. En liten stuga nånstans "in the middle of nowhere". Jag och en box. Har känt så många gånger när jag tyckt att folk velat äta upp mig. Du skriver bra, Nyman. En blandning av humor och allvar. Aldrig tänkt på att pränta ner dina tankar i novellform?

kände annorlunda och analyserade,en riktigt bra insikt.Om du inte jamsar med som du brukar även om du inte tror på honom så ändras ju din ton.Din attityd och ditt känsloläge.Den förändringen känner han.Alkoholister ljuger,det ingår i sjukdomen.De ljuger så att de tror på det själv i någon sorts idiotisk manipulation av tom deras egen hjärna.

Mitt ex ljög tom på väg in med bilen till alkoholterapeuten igår.Jajo han hade ju varit nykter två månader i sträck som längst detta år då vi levt isår.
Jo tjena hej,två veckor max.Ändå har han någon sorts insikt och var ju faktiskt på väg till sin egen första behandlingsomgång.
Så lögnerna kommer du nog inte åt i detta läge.
Bortspilld möda att vara arg för att han ljuger.Men du kanske måste få ha ilskan för att kunna sätta emot.Mig har den inte hjälpt ett dugg,
Jag svarar också ALLTID när han ringer,ställer alltid upp på att lyssna.Han väljer att svara ibland,när det passar och han inte är alltför full.Även om det nu i slutet har blivit mycket bättre.
Visst är han duktig :)

Mm jag kunde inte stå emot idag när han ringde, ja sa inte mycket...
han va klart tvungen o kläcka ur sig att det kändes konstigt att vi inte hade pratat igår. Han lät lite nere när han sa det, ja sa inget bara jaha.

ja fråga bara va har du haft för dig. Han sa han hade sovit hela dagen då han va bakis, men han nämde det inte. Nej istället skyllde han på en allergi. Jo minsan det va han trött på. Sen sa han men ja kan ringa dig ikväll. Då blev ja sur o kände mig snuvad.
när vi la på vart ja arg, kände mig lurad. Han skulle minsan inte få lägga på o tro att jag trodde på han. Så jag skickade ett sms
jag är fullt medveten om att du låg hemma bakis igår

o han svara att han va lite bakis men att man får faktiskt förstå allergin med...
ja orkade inte ens kommentera det.

ja va inte nöjd över att pratat med han. Ja kände mig snuvad, utnyttjad... lute som man pratat med en som ljuger om ALLT som att man ger den en möjlighet att utnyttja ens lyssnande. Det gav mig inte ett skit att prata med han idag

Det funkar på samma sätt för mig. När känslorna svallar och alltdetdär; det är då nykterheten ligger jäkligt pyrt till. Kom precis hem, skallen sprängvärker och hela dan har jag gått omkring med den här draggen till spyboll som bara sänker mig. Taskig självkänsla, rädsla för konfrontation, att jämföra sig med andra och alltid komma till korta, att inte känna sig äkta, autentisk - nä, fy fan också. Då vill jag bara korka upp, skita i allt, allt är ju bara skit ändå, yadayada... Jobbigt! Det är JOBBIGT att slå på sig själv hela tiden, varför går det inte bara att sluta upp med den jävla ovanan? Det är JOBBIGT att känna och känna in hela tiden; tro sjutton att man längtar efter "avlösning" för ett tacksamt ögonblick.

Och så är det just denna väg ut som är the road to hell. Jag har inte tyckt synd om mig själv en enda gång på dom här veckorna. Gör jag det idag? OM!

Det är JOBBIGT att stå ut i det jobbiga. Jag blir som en liten unge. Och jag har lust att ta beslut som en trotsig tonåring. Jag har lust att klampa iväg med en stor jävla pava vin, sätta mig på solvarma klippor och gömma mig i högprocentig dimma.

Tack för detta! Det hjälper lite mot ångesten vid tanken att inte kunna dricka

Det var skrämmande att läsa ditt inlägg. Jag kan i princip lägga karbonpapper över ditt inlägg och bara skriva av det för att beskriva min situation!

Idag är det 164 dagar sedan jag sist var ute på galej. Det känns givetvis bra men idag blev en sån där dag då jag blev sjukt bitter. Aldrig, aldrig mer dricka alkohol. Fy fan, är det verkligen jag? Känner sån press från omgivningen att jag håller på gå sönder, vill bara skrika rakt ut att jag gör väl vad fan jag vill med mitt liv.

Men, jag andas ut och tänker om. Jag går på en bra stig just nu, jag mår ju bra dessutom. Jobba på, kämpa vidare. Jag har grymt mkt att vinna på min nykterhet,måste bara vända det till att det är jag som har valt det, ingen annan.

Skitdag men jag hoppas jag har bättre tankar imorgon. Allt gott till er som kämpar med mig!

Kram

Gud vad hemskt det låter.....jag som precis ska börja få kontroll över mitt drickande, men jag står inte ut med tanken på avstå från det du räknar upp, AJ