Senaste kommentarerna i forumet

För de orden av Kirkegaard. De kom till hjälp den här morgonen.

Ha en skön söndag.

Hej Etanoldrift!

Jag ser det som att du redan kommit halvvägs!
Du vet vad du måste göra och du har redan vidtagit flera stora och viktiga åtgärder för att lyckas ta dig ur ditt dåliga mående och dysfunktionellaförhållande!

Nr1. Att du håller dig själv helt nykter är enastående och, enligt mig, en förutsättning för att orka se sanningen som den är och med hjälp av den lyckas ta sig ur!

Nr.2 Att du redan börjat söka dig nya intressen och vänner utanför den dimmiga bubblan, du långe levt i, är suvveränt för det ger ditt liv nytt bränsle som du kommer behöva. Du ser där att det finns andra som tycker om dig och det gör att du kommer kunna våga släppa taget om det som är dåligt för dig idag!

Nr. 3 Att du sist men absolut inte minst, börjat skriva och läsa här inne gör att jag förstår att du redan vet vad du måste göra. Sen är frågan bara när. Men det vet bara du!

Det enda du behöver göra nu är att samla tillräckligt mycket mod, kunskap och kraft för att kunna genomföra det du drömmer om, och räds göra.
Du inser säkert, som alla andra som sitter i samma båt som du, att den snart kommer att sjunka och att du, så snabbt du bara kan, måste ta dig till stadig mark- om du inte ska dras ner tillsammans med den svajiga och sjunkande båten.

Bostadsfrågan är alltid ett krux när man ska separera och framförallt i större städer! Har inget bra svar på hur du ska lösa den biten, men tyckte det lät så skönt när du sa att du i alla fall unnar sig att ta in på nått annat boende då och då! Fortsätt med det, så ofta du bara kan, eller sov hos vänner och framförallt; berätta för dina vänner hur du har det på riktigt!
Skydda inte honom mer! Förklara hur du har det, vad du upplever och sist men inte minst; rädda dig själv!!

Å kom i håg en enda sak!

Känns det fel, så är det fel!

Fortsätt skriv och läs!
Det hjälper mer än man kan tro och även om du inte får svar direkt, är det fler som läser och i och med att du skriver om hur du har det så hjälper du samtidigt många andra, som sitter i samma båt!
Win-win!! =)

Stort lycka till kommer från en som just lämat det sjunkande skeppet och precis kravlat sig i land.... !!!

Tillsammans kan vi!!!

Segra

Ett bra tips är att börja träna regelbundet, eller öka träningsdosen om du redan tränar. Jag har märkt att träning kortsiktigt har ungefär samma effekt som alkohol, men den långsiktiga effekten är betydligt bättre. Träning ger en spiral uppåt, medan alkohol (som alla vet) ger en spiral nedåt. Så, gör upp ett träningschema som passar dig och håll fast vid det, oavsett om det känns motigt eller ej. Börja träna bums som ersättning för alkoholen.

Jag känner igen mig där i det du skriver om middagen där, men gjorde kanske den resan när jag flyttade senast och hittade ett nytt umgänge som enbart ger mig positiv energi och där alkoholen inte är orsaken (eller nödvändigt ont) för att umgås. Se det som en god insikt som bara kan leda till något bättre! Ha världens bästa söndag på er turné!

Åh, tack för alla boktipsen! Några av dem tillhör redan mina favoriter, Karin Alvtegen t ex, så jag anar att vi har lite samma smak. Ska bli spännande att läsa Khaled Hosseini som jag aldrig läst tidigare.
Skööön söndag!

Välkommen till forumet och bra att du ställer frågan och funderingen kring ditt bruk! Läser du runt här på forumet så kommer du att se att vi är rätt många som använder alkohol just precis för att dämpa oro, ångest, kanske glömma eller förtränga för stunden något som är jobbigt.

Det finns kanske ingen snabb lösning eller enkelt svar på det du beskriver. För en del finns det något underliggande man behöver få bukt med, en rotorsak i sig som skapar ångesten/oron i grund och botten. För andra kan det vara att man helt enkelt har vant sig att känns något jobbigt i livet, så dövar alkoholen temporärt. Då är det primärt kanske alkoholen man behöver mota i grinden, samt öva sig på att stå ut med känslan att saker och ting inte alltid är guld och gröna skogar. Det finns allt från terapi till medicinering att tillgå, men det är så individuellt för varje person om vad som är bästa lösningen. Det är dock bra att du kommit till insikten och det är en bra början. Läs gärna runt i andras trådar här på forumet, kanske får du inspiration och vägledning till vad ditt nästa steg blir. Lycka till!

Det var inte alls svårt för mig att låta bli alkoholen på middagsbjudningen i går kväll, men som jag förutsåg blev det inte särskilt trevligt. Insåg när jag satt där att egentligen har jag inte tyckt att det varit så roligt i det sällskapet förut heller, men jag har kunnat döva känslorna. Nu var jag tvungen att fejsa att jag faktiskt riktigt ogillar värden och hans dominanta skrävlande sätt. Såg också att hans fru verkade anstränga sig för att försöka dölja sin irritation mot honom och att hon drack för mycket och för fort. Tror jag har hittat en medsyster där...
Vi åkte - på mitt initiativ - hem ganska tidigt så jag såg inte hur kvällen slutade. Det kändes skönt att komma hem nykter, men jag drabbades av lite nedstämdehet och funderade över mitt liv överhuvudtaget. Känns som att jag behöver ta tag i flera saker som jag egentligen inte trivs med.

Idag ska vi åka på Mors dags turne till alla våra närstående mödrar! Det blir roligt :)
Ha en bra dag!

Härligt att du hade en kul kväll med lagom av A!
Ha en bra söndag!

Hade skitkul på festen igår! Drack men blev inte full! Dansade och snackade med folk! Inga minnesluckor och var inte kvar till sist. Bara en sådan sak att jag nu har varit vaken en timme och kommer att ha en skön söndag. Förr hade jag sovit halva dagen och haft världens ångest. Haft minnesluckor efter att ha snackat en j-a massa skit, bla om mina alkoholproblem....

du kanske bara startat en ny tråd...

av medberoende, förtvivlan och förvirring så nöts det egna jaget till slut ner.
Sunt förnuft och klokskap sätts hela tiden ur spel eftersom man väljer att strunta i den sanning som ligger rakt framför ögonen att beskåda.
I det så har man då känslan och kärleken till den som missbrukar som slåss mot förnuftet.
I detta bildas det ju då en krock som blir oerhört svår för hjärnan och hjärtat att smälta ihop till en helhetsbild.
Du sätter ju ord på det här och nu, kanske du är framme vid ett beslut,ett vägskäl.
Endast du kan ju avgöra detta,eller låta han och hans agerande bli vikten som beslutar i vilken del av vågen vikten läggs om du förstår min liknelse.

I vilket fall,välkommen till forumet och läs runt här.
Finns mycket att läsa och ta till sig om man vill.
Både på beroende och anhörigsidan.

För mig är alkoholfritt mousserande eller cider ett sätt att vara med på fest, och kunna stå ut i mer än 2 timmar. =D
Det känns mer som att jag är MED, när det ser ut som att jag dricker. Jag får då inte så många kommentarer om varför jag inte dricker, plus att det är lite lyxigare än att sitta med en Ramlösa.
Jag var på fest igår och hade köpt ett glas mineralvatten (fanns inget annat a-fritt alternativ) som jag satte ner på bordet mitt bland de andras öl- och vinglas. Den i gänget som jag misstänker har a-problem var den förste att kommentera mitt dryckesval....så klart! =) Jag förklarade för honom att jag gillar att ALLA mina morgnar är sköna och ångestfria. Då sa han inte så mycket och jag tror att svaret träffade precis rätt. Det gav dock ingen effekt på honom igår kväll, men sådde kanske ett frö...

Vill tipsa om ett nytt alkoholfritt mousserande som släpps på Systemet imorgon. Det ska vara mer vuxet i smaken, torrt och inte så cidersliskigt.

Jag har tränat en del på att vara nykter på tillställningar innan jag gjorde valet att vilja leva utan a. Jag har däremot valt bort aktiviteter, fester, möhippor och sånt kul för att jag hellre sitter ensam hemma med mitt vin.

Så det är det som är det värsta för mig, att veta vad jag ska göra när kvällarna kommer å jag inte längre häver i mig alkohol.

De senaste två veckorna har varit helt vita, å jag har kollat en del på film, men det jag ägnat mest tid till är faktiskt sömnen. Herregud va jag är trött.. Sömnig alltså, jag sover å sover å sover, å när jag inte sover vill jag bara sova.
Drömmer oxå hur mycket som helst och tror lixom ni att hjärnan bearbetar en himla massa skit som jag sopat under mattan i flera år..

Kanske kan det även vara det Vändningen beskriver; att kroppen ska ställa om sig på alla sätt å vis rent fysikaliskt som gör mig så förbaskat trött.

Imorgon vaknar vi utan bakrus! :-)) / Tulla

Min lokala vårdcentral. tappat lusten att försöka där något mer. Jag gör det här själv nu. Har många närstående som stöttar mig. Hade jag haft alkohol hemma nu så hade det vart kört. Men jag sitter fast här och har inget val. Så jag får vara nykter. Jag har hopp. Jag försöker blicka framåt och sedan försöker jag tänka hur jag kommer sluta om jag fortsätter. Jag vill inte hamna i den världen.

Låter som du ska köra på så.
Har just klämt ett par Norrlands na till FA-cup-finalen. Fotboll på tv är en öl-trigger för mig och på det här sättet kan jag slappna av, behöver inte kämpa emot utan bejaka ölsuget. Typ.

Har du sökt hjälp men inte blivit tagen på allvar? Vad säger du?! Den ångest du beskriver rent generellt ska du absolut få hjälp för. Vet inte var du vänt dig för att få hjälp, men mitt råd är att genast göra ett nytt försök. Hjälpen finns där.

Riktigt bra att du klarat av en vecka nu dock och det tolkar jag också som att du rider ut denna helg nykter. Då har du styrkan i dig, det är jobbigt, men tvivla inte på din förmåga. Du kan mer än du tror.

Idag är det en vecka sedan jag söp, jobbigt som satan. Skulle gärna vara onykter nu, det hade varit så mycket lättare. Kunna slappna av och kunna släppa allt skit. Sen att få somna (däcka). Istället för att ligga och vrida på sig hela nätterna

Så tråkigt för er alla tre att livet ser ut så här nu! Jag vill ge dig rådet att lämna relationen snarast om hon inte slutar dricka. Ge henne ett sista ultimatum....en sista chans att sluta dricka, men klarar hon inte det så måste du lämna för er allas skull. Jag är fd missbrukare och själv barn till en alkoholist. Usch så många minnen jag har med klumpar i magen, ångest....då jag på väg hem från skolan undrar hur det är hemma idag då? Bespara er dotter detta.
Det är hårt men jag tror att det är den bästa chansen för att så snabbt som möjligt få henne att avsluta missbruket, och den bästa chansen för er att bli en familj igen. Det man tillåter kommer att fortsätta. Och jag menar att man på ett sätt tillåter ett missbruk genom att stanna kvar i relationen.
Jag själv missbrukade alkohol genom ett sjuårigt äktenskap och jag önskar att min man lämnat mig redan efter några månader! Då hade vi varit många som sluppit en massa tråkigheter......och jag hade blivit frisk och nykter tidigare.
Jag hoppas verkligen att det löser sig på bästa sätt för er dotters skull!

Håller med om det med beteendet. Därför sitter jag andra kvällen på raken nu med ett vinglas i handen. Med alkoholfritt vin. Iskallt. Faktiskt rätt trevlig känsla ändå, vilket jag inte trodde. Jag gör precis det jag brukar, men får inte i mig alkoholen, men intar ändå samma avslappnande fas som jag trodde att alkoholen krävdes för att jag skulle nå.

Kanske blir så att jag blir beroende av detta istället. Att ha alkoholfria viner om helgerna. Å andra sidan, vad skadar det? De är ju rentav halva priset mot för riktiga viner med. Håller jag mig nykter så är det ju ett rätt billigt pris för nykterheten.

Jättesvårt att sätta sig in exakt i hur ni har det, vilken grad av kommunikation ni har och hur relation är med föräldrar, dig osv.

Spontant så tänker jag att jag tror du satte huvudet på spiken i en mening där. Hon tror att hon kan återgå till ett normalt bruk av alkohol. Bevisligen fungerar det inte, inte nu i varje fall. Eftersom hon ändå höll uppe så pass länge (ur en missbrukares synvinkel), så kom hon nog till ett läge att hon tänkte "ah, nu går det nog bra, nu är jag nog redo" och släppte lillfingret till alkoholen som ännu en gång slukade hela armen.

Jag skulle utifrån din historia inte råda till att tänka på att lämna osv, inte ännu. Mera kamp först, baserat på att relationen ändå är bra som det verkar när sambon är nykter.

Jag funderar på om jag i samma sits inte hade kört med en konfrontation igen. Kallat dit föräldrar, kanske närmaste vänner och allihopa satt sig ner ihop med henne. Inte för att peka finger eller straffa, utan för att markera att det är allvar nu. Kanske rentav ha med kontaktpersonen från Previa. Du kan också prova helt själv, men det gäller att verkligen markera och skapa insikt. Jag skulle också ha målat upp en bild av det som har hänt, backa bandet och återberätta för henne vad som hände förra sommaren. Efter nyår. Rattfyllan. Beskriva hur det var att se henne ligga i sängen med ytterkläder på och vinluktande. Som missbrukare är det lätt att förtränga det som hänt historiskt, men får man hela kartbilden på sina fadäser uppritad framför sig så är det en duktig psykisk käftsmäll.

Få henne att förstå att dricker hon en gång till så sätter hon jobb, familj, vårdnaden och sin dotter och inte minst sin egen hälsa på spel. På riktigt.

Skäll inte på henne, men stötta och visa att du/ni verkligen vill lösa detta ihop med henne. Först av allt så måste hon förstå och hon måste erkänna sitt problem. I det här fallet låter det som att hon också måste erkänna och ställa sig in på att hon kan glömma ALL alkohol kanske resten av sitt liv. Inte bara några månader och sedan prova igen. Hon måste komma till insikten att det här inte är hållbart och hon måste bygga upp viljan.

All medicin, rådgivning och hjälp i världen är lönlöst om inte missbrukaren själv är redo att kämpa.

Stort lycka till, hoppas ni grejjar det.

Jag tror också det är olika och det att det speglar hur komplex beroendeproblematiken är.
Traditioner och firande är så förknippat med ritualer där alkohol ingår att vi ofta inte reflekterar. Lägg till det alla andra situationer där vi alkoholister har lärt oss att dricka.
Efter jobbet, löprundan... När man är ledsen, glad...

För mig funkar det bäst om jag har något i glaset och det finns riktigt god alkoholfri dricka.
Staropramens na-öl tex är gott. a-fritt vin är lite svårare att hitta men vadå: oftast klart bättre än allt skit man druckit för effekten.
Det viktiga är att man kan skåla eller vad det nu finns för anledning till att dricka.

FataMorgana, jag hinkar också! Var på 60-årskalas nyligen och tömde värdens alkoholfria förråd:-)
Jag har haft ett återfall på tio månader, annars helnykter.

Så kom den äntligen. Sugvågen. Har undrat när den skulle dyka upp. I dag, visade det sig. Och det är ju inga märkvärdigheter. Man frustar lite extra, slår med framhovarna och gnäggar av sig i kontrollerad trav. Inget sparka bakut och skena iväg i tokgalopp dock. Lugn och fin.

Kom av nån anledning att tänka på några kloka ord av Sören Kierkegaard medan sugvågen drog in, över och sen vidare. "Till eftertanke" - and it goes like this:

Om jag vill lyckas att
föra en människa
mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne
där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det, lurar sig själv
när hon tror, att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste
jag visserligen förstå mer,
än vad hon gör,
men först och främst förstå
vad hon förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte, att jag kan och vet mer.

Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan,
beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre
istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet
inför den jag vill hjälpa
och därför måste jag förstå,
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag heller inte hjälpa någon.

Som sagt, kloka ord, tillämpbara närhelst man har med människosläktet att göra. Ha det gott nu, alla, denna lördag kväll i sena maj.

Det trodde jag att jag var när jag konfronterade en medarbetare (jag är chef) som jag var högst övertygad hade alkoholproblem. Det var även den personens kollegor. Dålig hygien, konstant snuvig/hostig, alltid trött (somnade på jobbet några gånger), ofta blodsprängda och/eller vätskefyllda ögon, ofta rödflammig näsa och såg svullen, trött och sliten ut. Det var inte ofta jag såg människan pigg, det såg ut som om det var en bakfylla varje dag.

Så jag tog ett förtroendesamtal med medarbetaren och ställde lite frågor, inte riktat mot alkohol men runt hälsa och välmående i sig, men personen i fråga förstod vad jag fiskade efter och flög ut ursinnig. Senare samma arbetsvecka dundrade medarbetaren in och slängde upp ett nytt läkarintyg + CDT och ALAT/ASAT-prover med normala värden och inte ett spår av alkoholmissbruk.

Det framgick inget om den dåliga hygienen, däremot stod det i läkarintyget att medarbetaren utvecklat en allergi (minns inte idag mot vad). Tröttheten på jobbet berodde på att personen börjat ta antihistamin. Även om det var för personens bästa som vi tog samtalet, så var det ändå rätt pinsamt. Sådant där kan vara otroligt känsligt.

Heja er, Prickis, Flärpen och Valeria! Jag försöker mig på samma grej, att lära mig ett ok drickande. Var helt vit i typ två månader. Sen har jag haft "planerade återfall"; alltså jag har bestämt att "på lördag får jag dricka två glas vin för då är det födelsedag" eller "på måndag är det AW, då får jag dricka en cider". Det har funkat, peppar peppar. Men big no-no är att köpa hem och sitta och slentriandricka. Förmodligen kommer det nåt bakslag, men det gör det ju även när man är helvit.
Så jag hoppas och tror att det ska gå att programmera om sig till ett sunt drickande.
Den där ångesten som ni beskriver, man vill ju inte tillbaka dit!! Jag svullar i mackor med för mycket smör, eller godis när jag vill tröst-missbruka. Och har nästan alltid alkofri öl el cider hemma.
Men hade maken velat ha vin hemma, då hade jag inte klarat det. Undrar om det någonsin kommer att gå?

Ja, tänk att man kan se fram emot ett glas på fredagen som INTE är alkohol.. Trodde jag aldrig! En ny favorit är en "gingerbeer" (alkoholfri) som finns på min lokala Coop. Grattis till alla dina månader!