Senaste kommentarerna i forumet

Morron Dompa! Se till att du inte blir degraderad som ett av "barnen" bara...*skratt*

Skönt att det verkar flyta på från första stund..

Rotmos gillar vi, fast ännu mer, den finska varianten "lanttu laatikko".. Gärna med hemgjord korv..
Ha det, nu ska jag fixa frukost åt oss.. Kaffe å cigg för mig.. Mackor åt gubben och det som blir kvar av pålägget till katt-a-strofen.. ;-D
morgonkram /trollis

Jag har anmält så många kommentarer jag orkar..
Hoppas att vi kan få ett effektivare spamfilter så småningom..Tyvärr kan det innebära att vi själva får svårare att kommentera../trollis

i fel ordning pga av att nån idiot måste in här och spamma! Knappast köper vi nåt av en sån:(

Älskar lyckliga katthistorier. Nu får du en; Historien om hur Lusekatten hittade hem.

Lusekatten föddes på Kefalonia...pappa okänd. Mamma en strövare...när L blev tillräckligt gammal fick hon klara sig själv. L hade hittat en strandbar...där fick hon rester och kärlek. Även ägaren en surgubbe, var snäll. Men nätterna...ja, de tillbringades under bargolvet.

En kväll kliver en stilig mörk främling in...med tre snorongar och en krokig dam i släptåg. L gör som brukar. Bäddar mitt i baren...med en servett som huvudkudde. Man vet aldrig vad som trampat detta golv. Alla ler. L sover djupt. Efter några timmar börjar hon sin runda. Hoppar upp i varje knä som medger detta. Folk är mer eller mindre roade. Men katten har ju löss!!! Dessutom har hon inte utseendet för sig. Varje färg som kan tänkas på kattpaletten har hon prickat in...i oväna kombinatoner.

Till slut hamnar hon i främlingens knä. Han skiter i lössen. En blodigel (?) plockas bort. Det gör ont. Men som den godtrogna tjej hon är så vet hon att denne främling vill henne inget illa. Hon stannar, somnar om. Sen går de!!! Men hon är van...alla går alltid i slutändan.

Nästa dag står han där. Främlingen! Med en burk tonfisk i näven. Han frågar - Är det du som är min katt? Hon tittar, undrar och bestämmer sig för att - Joho, det är jag nog.

/R

Åh så fint Mulletant! Kunde inte startat min morgon på bättre sätt än att läsa om detta. Vilket varmt och gott liv den nya kissen får nu. Många kramar

Ägnat natten/morgonen åt din tråd.

Tack för dina kommentarer när jag skrev i all desperation!

Du är klarsynt. Jag känner dig inte men jag känner av dej. Din styrka, Dina svagheter. Du hjälper mej. Tack för att du öppnar dej.

Ny morgon.

Kramar/Putte

Stövlar ut i köket...här luktar kaffe och en kopp står på bordet. Bara sekunder efter trillar Rivjärnet in. Visar sig att hon också är morgonmänniska. Konstigt för att jag är så van att sitta själv med Lusekatten och er på datorn. Men ok! För hon säger - På mornarna tycker jag att vi hälsar...men sen ska vi inte prata. Ta din kopp och dator och sätt dig på balokngen. Det är skönt om man får bajsa!

Så nu sitter jag här...väntar på att få dumpa. Hade jag varit religös så hade jag tackat GUD för denna kvinna. Nu är hon inte Rivjärnet längre...nu är hon en vän. Nu är hon R...hon med.

Tack för värmande ord Maria och Andreas. Nix...jag är ingen hjälte...men jag kämpar på. Har inte aning om hur länge detta varar. Bara att jag kör en dag till. Ingen whisky, inget vin...ska bara leva och ta in allt.

VV; Ja, du fläskkorven! Som nybliven köttätare efter drygt tio års veggoliv...så tyckte jag det var lite halvsnuskigt. Inte smakmässigt men innehållet? Har bara ätit rent kött. Blev så jobbigt att grilla kött till ongar och grönt till mig. Men ongar gillar korv och jag älskade moset!

Idag ska vi visa R Firenze från sina bästa sidor. Försöka få henne att tycka om oss och staden...att stanna! Ta hand om er! /R

Två dagar efter att kisse dött promenerade mannen förbi by-kiosken och där satt en katt som han då tyckte var en kopia av finaste katten R ... katten skrek högt när han passerade. Mannen tyckte det var nästan kusligt och noterade till och med händesen på fb: "Vad vet vi egentligen om någonting..."

Det visade sig att katten levt vid grillkiosken hela sommaren, många kände till den och hade försökt hitta ett hem åt den. Det fanns också tankar om i vilket hus den hörde hemma. Vår andra katt kom aldrig överens med den som dog så vi avskrev tanken om att efterforska mer om kiosk-katten... Men - mannen som rör sig mycket bland folk fick fler påstötar om att katten var övergiven och dåligt skött men att inte djurskyddet sökte hem åt den då den ansågs ha ett hem. Han var och tittade på den och tyckte den såg välskött ut.

I förrgår knackade det på dörren - där stod mannen med katten i famnen... den familj som ansågs vara kattens var inte "ägare"... "kan vi inte pröva och se om det går?" sa han. Katten var ingen kopia av den som dog annat än att den är helsvart... men vadå:) Den var vrålhungrig, väldigt på sin vakt men somnade på kvällen i ett soffhörn. Gammelkatten uppskattade inte nykomlingen, de hade ett starkt och mycket intressant möte men inget "handgemäng".

Redan igår var den nya lugnare, tryggare och mycket sällskaplig. I morse när jag vaknade låg nykomlingen utsträckt bredvid mig i sängen... Han har hittat sitt hem som han saknat hela sommaren. Otroligt! Vi har aldrig sett honom förr fast "hela byn" kände till honom som ett problem. Gammelkatten accepterar motvilligt - men vi har stort hus och gård så han får ha sitt revir...

Kanske det här är 6:tte devisen "Endast genom Guds försyn" - för att blanda in lite AA också här på livsforumet. Idag ska vi gå ut och upptäcka näromgivningen.

En helt underbar liten berättelse, visst är det? / mt

Allvarligt talat! Hur ofta dricker vi TILL maten? Kanske en klunk när vi tagit en för stor tugga? Eller kaske tre vinglas till en varmrätt? Inget av dryckessätten har ett skit med törst att göra. Det första är för överlevnad...vem vill dö av att sätta i halsen. Det andra är för att vii är alkies.

Se på eventuella husdjur, se på riktigt små barn som precis har lärt sig att äta. Hur många där låter varje tugga följas av en klunk? Att dricka till maten är ett invant beteende. Inget naturligt! Att ha ett glas stående vid sidan om är smart...ifall den där tuggan blir för stor.

Nu förstår jag att detta ovan inte är ditt problem. Men det är kanske dags att vi alla börjar kalla saker vid dess rätta namn? Häng kvar här hos oss och du kommer att få massor av gott-till-maten-alkoholfria-tips. För de finns.

Sallad och kött är sunt! Före/efter det så dricker du vatten. På vägen hem från jobbet visualiserar du fyllePutte. Jaha...men var han mysig? Kanske igen vända på systembolaget behövs? Lycka till /R

och en fredagskväll som gick utan vin. Så skönt att det känns naturligt. Att det kan få vara lite trist utan att det behöver dövas. Maken var på jobb och inget kul i TV tyckte jag så jag gick och la mej! Uppe tidigt istället. Läste nyss Marias tråd om maken som blev borta och drack öl. Och tänker att det har nog blivit en rejäl omställning för våra partners också. På både gott och ont. Glada är dom nog att vi slutat dricka för mycket, slockna och bära oss åt. Inget kul sällskap. Men balansen har ändrats. När vi drack tillsammans hemma brydde jag mej inte så mycket om hur han blev, märkte det inte så lätt. Hade "fullt" upp med mitt. Nu blir jag irriterad på honom i ett tidigt stadium. Det har lett till att han själv dricker betydligt mindre och det är ju bra. Han är själv i farozonen för alkoholism även om han har ett annat beteende än jag. Han har inte den där besattheten som vi här beskriver. Han är inte fixerad eller vad man ska säga. Vad jag försöker komma till här i min morgonbetraktelse är att det är en lång process. Det kan säkert också leda till att förhållanden tar slut när balansen ändras. Nu är jag plötsligt mer på anhörigsidan till en som dricker för mycket. För det har min man nog gjort länge, faktiskt. Jag är nog en medberoende också.

Nå nu börjar det se bättre ut här. Maken köper hem vin istället för starksprit och mindre mängd. Jag tror vi klarar det. Jag har sagt att han får dricka vad han vill men att han då får acceptera att sova på bäddsoffan och att jag blir förbannad och inte tål honom. Hårt men det är fakta. Och jag ser en tydlig nedtrappning av hans helgdrickande. Jag har gott hopp om att det ska gå bra. Ha en trevlig lördag!

en sexmissbrukare - är du det finaste syster? Dina rader ...

"Jag känner mig äcklad över både honom och över mig själv som inte kan låta bli att snoka. Jag känner mig hjälplös för att jag inte vet hur jag ska nå honom i detta. Och arg för att jag tar på mig ett ansvar i detta. Och arg på mig själv för att jag inte vågar ställa mig själv de rätta frågorna eller agera på svaren som min magkänsla försöker signalera. Jag har en gång ställt mig frågan kan jag acceptera detta? Svaret är Nej! Och sagt att händer det igen blir jag tvungen att agera. Det är inte bara mitt ansvar att reda ut frågetecken mellan oss men samtidigt kan jag ju inte påstå att jag gör min del. Och samtidigt vet jag inte om jag vill. Jag vet varken ut eller in."

... kunde lika gärna vara direkt kopierade från medberoendesidan här. Jag klistrar in en länk till Carina Bångs blogg för medberoende - en sidan som hjälpt mig att hålla min riktning.

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

Kanske sexmissbruk är än mer föraktat än annat missbruk? Åtminstone har jag förstått att sexbrottslingar har mycket låg status i fängelser. Lätt att förstå - jag har inte ord till försvar för sexuella handlingar som kränker/sårar/skadar andra. Inte ett ord till försvar för handlingen.

Men människan som gör detta behöver hjälp och hjälp finns - om han vill och vågar:
http://saasverige.se/
http://www.dn.se/livsstil/manga-ringer-om-sitt-sexmissbruk
http://ehdin.com/?id=933
http://www.unt.se/leva/att-leva-med-en-sexmissbrukare-697880.aspx

Du skriver "Det är inte bara mitt ansvar att reda ut frågetecken mellan oss men samtidigt kan jag ju inte påstå att jag gör min del." - i mina ögon har du verkligen "gjort" - du har tagit makten över ditt missbruk och därmed ditt liv!!! Du har haft modet och ansvaret att förändra för dig och för barnen. Var stolt!

Den dag du vet vad du vill ställer du ultimatum - antingen söker han hjälp eller så lämnar du. Hota inte innan du har klart och är klar att genomföra.

Styrke-syster-kramar! / mt

Jaha. Att vakna vid fyra-fem tycks vara det nya.

Lördag med familjen borta. Anar redan nu hur det ska sluta. Första tanken på huvudkudden var - ensam, helgfrid, vad är jag sugen på att käka, vad ska jag dricka till?

Där har jag nåt att brottas med. Nu känns det lugnt, men måste in på jobb nån timme senare idag. Då måste jag vara stark, på vägen hem. Är hyfsat redo för hjärnsnacket - lust vs förnuft.

Tänker på en stor fet entrecote med bara en god sallad till (bra för vikten - nu när jag börjat träna). Och därtill en flarra rött, en svindyr mustig jävel som jag långsamt kan avnjuta i min välförtjänade helgvila. Haha. Så borde det ju vara. Om det inte vore för att jag redan nu vet att jag, efter första sippen, kommer spinna vidare och öppna fler ju längre kvällen lider och LIDER.

Det var min morgonbekännelse. Nu förbereda lunchpaket för min älskade lilla familj. Nåt att tänka på, det är för dem jag kämpar. De är värda en bättre pappa.

Skön lördag på alla er! Tag hand.

att du inte mår bra i ett förhållande där din man föredrar att kolla på förnedrade män framför att ha en sund relation med dig. Detta är ju, som du säkert förstår, ohållbart i längden. Det vore kanske bra för er båda om han "kom ut" så ni kunde fokusera på ett nytt liv på olika håll. Man behöver ju inte bli bittra fiender för det utan kanske istället bättre föräldrar och kanske också goda vänner.

VV

Jag som inte ätit en fläskbit på 8 månader får nästan abstinens när jag läser vad du skrivit. ;-)

VV

Har läst din tråd och ser vad du vuxit, inte bara som person och vuxen ansvarstagande pappa.
Som medmänniska oxå, du bryr dig.
Har åsikter och tycker och tänker och lite halvhårt stampar ned foten ibland och säger ifrån.

Kort sagt, du har vuxit som person och människa, medmänniska och framför allt.
SOM PAPPA!!!!!!!
Och på toppen av allt detta kommer muminmamman hem och ställer saker och ting i ordning.

Akta dig för morran som gömmer sig i skuggorna, jag tror jag skymtade en flaska hon skulle fresta med.

Men du har sedan dag 1 gjort allt rätt, fortsätt så mannen!!!!!

Cuba Libre dricker vi inte idag, eller imorgon.'

KAFFE går alla dar i veckan, dygnet runt!
HONOM SKALL VI HA!!!!!!!
//A

För ikväll, sparar resten till dig Bella imorgon.
Sov nu, natti natti och puss på kinden!!!
//A

Och ibland lite för ärliga, inte kul att höra att man inte kan när man trott det. Men den bjuder du nog på :)
Vad kul att hon connectade med hela högen, jag kan riktigt se henne framför mig när hon står och stampar till rotmoset.
Nja ungkarlsliv kan man inte riktigt kalla ditt liv, men vilken härlig "familj" ni har blivit, den vill du nog inte byta bort.

För ett år sedan satt du i byhålan i soffan och drack whisky och trivdes inte med dig själv och hur du var mot din fru och barn.
Titta på dig idag, bor i värmen, ansvarstagande pappa som gör så gott han kan, stor levande cirkus som törs vara sig själva.
Jag är stolt över dig, hoppas du också är det och ger dig själv credit för vad bra du är.
Kram!

De första två veckorna är jobbigast i abstinens synpunkt. Men fortfarande sitter suget där, det äts godis kakor efterätter you name it.
Humöret är svajigt, allt! ALLT känns bara piss och pest. Och om han gör detta för din skull (enligt honom själv) så är det du som får motta alla sura kommentarer och piss och pest.

Efter Två månader släpper den fysiska abstinensen, fortfarande sitter den psykiska i huvudet vilken ALDRIG kommer försvinna.
En Nykter Alkolist kan gå flera år utan att dricka, men helt plötsligt kommer suget som triggas igång av en händelse.
Då gäller det astt vara stark och kunna spela filmen till slutet.

Vad händer om jag tar ett glas, eller två som blir till tre..............
Hur slutar filmen, och är det ngt jag vill?

Önskar di all lycka till och hoppas att han tar sitt förnuft till fång. FÖR SIN skull.
Inte din, det måste vara för sin egen skull han gör detta annars kommer han vara olidlig för dig att leva med.
han måste själv komma till insikt.
jag är här med dig och önskar dig all lycka till!!!!!
Kramar..................
//A

Läs på anhörigsidorna och se att det inte alltid är så vanligt. Visst andras skit gör inte vardagen lättare. Men han kom hem...skämdes...somnade. Nog vet han att han har en bra fru! Jag ursäktar inte...men jag förstår (tror jag). Godnatt Bella! /R

Vad skönt att höra av dig, flycert!

Du... Det är inte du som är felet! Du håller inte på att bli galen! Du överreagerar inte!

Hur gammal är prinsessan? Min gissning är att hon beter sig som hon vet att hon förväntas bete sig så att pappa inte blir så där konstig igen... Jag har hört berättelser om medberoende ettåringar.

Så bra att din man har varit på sitt första AA- möte! Alla resor börjar med det första steget. :)

Var rädd om dig.
/H.

Hoppas att det gått vägen på AA för honom.'
Men det viktiga är hur DU mår och känner.
Som tidigare talare så håller jag med.
Gör gärna en polisanmälan, dels för att själv dokumentera övergreppen du är utsatt för.
.
Jag önskar dig och lilla sessan lycka till och du skall se att hon får en bra NYKTER pappa i framtiden.
//A

Nu kom han hem, rejält berusad. De skulle ta efterjobbet ölen på puben, så det var självklart där jag trodde han ffa var där.
Han som aldrig går till den puben och dessutom brukar tala rätt nedlåtande om dem som hänger där. (!)
Det visade sig att de var där ngn timme sedan har de befunnit sig hos grannen rätt över. Där har han ätit middag fast han visste att jag skulle fixa det.
Blir så förbannad på bristen av respekt, för så upplever jag det. Man meddelar väl för tusan vad man gör!!!

Du har rätt mt, det är motigt nu. Tänkte igår eftermiddag att nu kan det väl inte bli så mkt värre men några timmar senare så insåg jag att , jo, det kunde det
Känner i alla fall att jag är rätt rustad för motigheterna eftersom jag håller mig nykter, och märker att jag, fast det är jobbigt orkar finnas där för mina ongar, att jag faktiskt klarar det utan A.

Du har nog även en poäng i att det var mänskligt det maken gjorde i kväll R, han hade vett att skämmas lite i sin fylla, dock somnade han inom 10 minuter från det att han kom hem. Men även om det är mänskligt så vill jag inte bli behandlad som om jag inte betyder något, för ikväll kändes det som om han "glömt" att han har en fru.

Fredagskram till er, mina människor!

Rivjärnet har connectat med ongar. Miss Pudis med Lusekatten. Fisalisa står som vanligt och stinker och fattar ingenting.

Rotmos och fläskkorv fick vi idag. När R sätter igång så undrar jag; - Men detta är väl för mkt jobb? Första dagen o allt. Tänkte vi skulle äta ute. Svar; - Nu ska vi göra saker på riktigt. Jag kom inte hit för att äta på restaurang, vi har krogar i Helsingfors. Så R börjar stampa och ha sig. Ongar kommer hem. Mat på bordet redan vid 19-tiden? Och en pudel? Succe! Lillkillen säger - Du får gärna stanna, vi har inte fått riktig mat på månader. Farsan kan inte laga.

Allt på finska...har höftat översättningar för er obildbara ;-). Nej...jag blev lite ledsen, trodde faktiskt att jag lagat mat...kanske inte med själ men ändå. Ja...jag blev glad...henne ska vi ha!

Kanske, kanske kan det lösa sig. Hoppas det. Då blir vi nio själar i denna cirkus...kanske inte riktigt det ungkarlsliv jag såg framför mig. Yep, livet tar och ger. Nu har vi en pudel! Drick segá segá som en grek! /R

Härlig läsning, markatta! Fortsätt så här! :)

Ditt utbrott på jobbet får mig att tänka på Jonas Gardells låt om att vi flickor inte borde försöka vara så snälla jämt...
Sök (youtube, spotify...) på I'm gonna fuck you!

Kram!
/H.

DU ÄGER, WHAY TO GO!!!!!
///A