Senaste kommentarerna i forumet

Det är en skillnad mellan före och efter mitt återfall. Innan ville jag att min nykterhet skulle vara privat, eller åtminstone personlig. Jag ville kanske omedvetet hålla dörren lite på glänt för att i framtiden kunna växla upp med lite alkohol, utan att betraktas som lappkastare. Vilket jag ju verkligen gjorde också. Jag fick betala dyrt för det med riktigt katastrofmående i fyra-fem dagar. Nu kan jag faktiskt titulera mig som nykterist, och förklara för den som undrar att jag inte mår bra av att dricka alkohol. Och att jag eftersom jag glömmer bort detta så snart jag sätter läpparna mot en buteljöppning måste begränsa mig till att inte dricka alkohol överhuvudtaget. Jag tror att jag skulle kunna köra den linjen till 100% nu faktiskt.

Nyss for resten av familjen iväg på en veckas roadtrip till fruns sida av släkten. Själv ska jag jobba en vecka till varpå jag blir hemma själv en vecka. Förr hade detta inneburit en tur till systembolaget där jag hade bunkrat upp med ca fem-sex öl per helgkväll. Sedan hade helgen ägnats åt att hela tiden tänka på när jag kunde öppna nästa öl utan att dryckesschemat spolierades. Målet hade inte varit att bli packad, utan snarare ett idogt sökande efter den där känslan av eufori man under några sekunder kan få när man dricker alkohol. Den känslan kan man ju få ändå, som nu snart då jag tänker gå och ställa mig på verandan med en kopp te och betrakta den helt nyklippta gräsmattan.

Skönt att få fylla dagen med vad man vill. Inte bara måsten, utan göra det som det faller sig. Har också bullat upp med choklad och gott Lokavatten. Ha en skön nykter helg!

Kan även jag kosta på mig. Visst är det toppen om ni lyckas hålla det på en måttlig nivå, det är ju egentligen det vi alla vill fast flera av oss insett att vi inte klarar av det. Det där måttliga vi kostar på oss växer oss så småningom över huvudet. Men, absolut, Villervalle har rätt, det är bra det med.

Om man tycker om att hinka kaffe och titta på film så tror jag det är bra att göra det (tills man är nöjd med det) när man är ledig. Ibland kan det bli en stress i sig det där med att man måste ta till vara på sommaren och göra en massa saker! Nu går jag och lägger mig i hängmattan innan det är dags att hämta hem ungarna!

Känns nästan som jag gjort det. Satt och skrev på FB och tänkte att nej, det här vill jag skriva hos er istället. Och sen kom jag på en annan sak som jag ville berätta och rådgöra med er om. Vad häftigt det är ändå att man kan hitta nya vänner så här!!

Men, nu är det såhär att jag i mitt nya liv skall lära mig att inte vara så mycket "ska-bara" utan lite mer "ja men gör det då!!" när jag kommer på något som jag helst vill göra. Idag "slipper" jag de älskade bråkiga barnen, har lyckats hiva iväg dem till kompisar. Maken är borta hela dagen/kvällen. Bilen är hemma. Och ja, jag tänkte tanken att jag skulle kunna pipa iväg till systemet och köpa något gott tills ikväll. Men, nej. Jag åkte in till mataffären istället, fyllde på godisförrådet samt köpte lite goda alkoholfria drycker till ikväll. Här skall has skönt utan procenten. Och nu går jag och lägger mig i hängmattan utan att passera "ska-bara" först!!

Puss på er!

Tack för stöd och hjälp, Dom. Jag är övertygad om att vi ses här till skolstarten igen. Bruna i hyn och med vita ögonvitor, nyktra som få.

inte du / Vem vet - inte jag / Vi vet ingenting nu, vi vet inget idag.... sjunger Lisa Ekdahl. Den CD:n har fått en alldeles speciell betydelse för mig efter att en forumvän lyfte fram en text av LE förra sommaren. Forumvänner och forumsamhörigheten i stort kan betyda mycket. Kom ihåg att du är en del av stödet du också! Det vi gör här gör var och en för sig OCH vi alla tillsammans! Kram / mt

ska också ha en riktigt härlig sommar! Du och dina ongar:)
Vi ses här i augusti! / mt

Nu vill jag tacka för mig! Inte för alltid utan jag återvänder i slutet av augusti. Kanske tidigare om jag känner att jag krisar helt.

Imorgon åker vi...jag och ongarna. Denna dag blir det mycket. Jobb, familj och packning. Tömma kylar och sopor...ja ni vet. Så räknar inte med att hinna surfa omkring här.

På semestern ska man vara dator/mobilfri tycker jag...så jag kommer att försöka klara mig utan er. Ett nytt beroende som ska brytas :D

Så Tack för denna tid. Hade aldrig fixat det utan er hjälp. Kommer ihåg när jag satt med min ölflaska på tåget på väg mot hemmet. En sista öl var väl vad jag förtjänade innan rehab? Räddades av två änglar här. Den mannen finns inte längre. Dumpade honom tusen fågelholkar bort.

Satan vad jag kommer att sakna er! Alla underbara stollar!
Ha en härlig sommar. Drick med förstånd! /R

Tassar in här och ser att alla är borta. Rummet är fint men jag känner mig ensam. Det slår mig att jag kommer att sakna er alla oerhört nu när jag ska lämna landet. Här har vi suttit tillsammans. Nu börjar en ny resa för mig. En resa där jag måste klara mig själv. Det blir fattigt. Läser runt på väggarna och vill nästan gråta.

Som vanligt är jag lite efter alla andra...men jag vill också gratta min fina vännina Nynykter till hennes fyra månader!

Nu stänger jag dörren...men visst står rummet kvar i slutet av augusti? Jo, det tror jag nog. Vet!

Av att jag är törstig...men inte törstig som förr. Utan kallt vatten vill jag ha. Allt spinnande och kurrande tär på krafterna. Nu är jag nöjd...ska vila ut en stund till. Drömma om fåglar. Livet är toppen. Sträcker på mig och somnar om. Magen anyone?

Orskaen till mitt missbruk var ett extremt kontrollbehov. Det i sin tur var orsakat av min mans tystnad och hemligheter. Det orsakades i sin tur av att jag med mitt kontrollbehov skrämde honom.
Jag trodde det var ok att ligga ett steg före och "bevisa" saker.
Detta gjorde jag med hjälp av en ruskigt schysst kompis som hejade på och gjorde mej till Superkvinnan som minnsann hade rätt i allt sitt rotande... Mr/Mrs alkohol.

Nu-
Mannen är bortskrämd och jag har ingen orsak längre.
Rotat i mej själv istället och fått grymma insikter.
Behovet borta. Bara fruktansvärt lessen.

Så djävla sorgligt men också skönt.
Gick med här för att jag förväntade mej att en totalkollaps vad gäller alkohol självklart skulle komma som ett brev på posten.
Men det har det inte. I make it. :)
Stödet här är ändå värdefullt. För vem vet?

Kärleksbarn i kollektivet låter mysigt. Sven Dufva kanske är ett bra namn? Om vi nu ändå ska snöa in på gamla finländska författare :-) Vi blir många att uppfostra den där ongen. Det är bra. Undrar om han blir bortskämd?
Nä nu får jag sluta. Ska hänga upp en hängmatta i filosofiska rummet...
Godnatt alla turturduvor och vildkatter! Minns att även en blind höna ibland finner ett korn!
Frk Nynykter

Tack för den fina dikten, Stigsdotter. Den tyckte jag mycket om. Och grattis till din första månad! Tänk så mycket som har förändrats under den månaden..
Och hej Lilja! Så roligt att du kom på besök! Det är ju för din skull jag sätter in nya fräscha liljor i glasvasen på bordet. Det är underbart att läsa att både kärlek och nykterhet håller i sig. Var inte rädd för kärleken. Den kan behöva tid. Du behöver tid att förstå med hjärtat att just du är värd att älskas av en fin och klok man.

Godnattkramar från Nynykter

av Eklöf från den sidan och satt i Filosofiska rummet :-)

Snygg källhänvisning förresten! (yrkesskada, jobbar med immaterialrätt ;-)

Det finns det alldeles säkert dom som vill! Tycker det låter som en bra ide', även om den nu inte skulle bli utgiven. Ett gemensamt projekt om "det dåliga", kanske hjälper det dig att få ett slut på historien med dig som skurken? Tar dina ord till mig, ska försöka att inte bli för bekväm i min nykterhet, inte bli för stursk och glömma. Kram på dig själv!

Blir nyfiken Pianomannen, vad är det för bok du läser som behöver tas i små portioner?

Med tanke på den dialog ni verkar ha så tror jag att det skulle bli en väldigt lärorik och bra bok om ni bestämmer er för att skriva den. Bådas era inlägg andas empati, insiktsfullhet och kärlek!

Vad trevligt att poletten har trillat ned - att du äntligen förstår vad alla vildkattor och andra kringströvare här i trådarna har försökt säga dig: att du har gjort en fantastisk resa!! Nu läser vi ju förstås bara dina egna ord om allt som hänt i ditt liv men om bara en gnutta av det stämmer så kvarstår faktum - du kan vara stolt över dig själv!!! Självklart grejas inte allt på en dag, vi måste nog ta de där småsmå stegen för att så småningom bli hela. Men du, klar hy, vita ögonvitor, fräsch andedräkt och intag av den bästa drycken av dem alla (VATTEN) är ett STORT steg!

Nu är det snart läggdags och eftersom du ju snart ska vara borta så länge så kryper jag ned här för lite avskedsmys - klia på magen var det? ♥♥♥

Fyra månader! Det är en tredjedel av ett helt år det!! Själv firar jag 1 månad idag. En månad sedan jag träffade den där djävulen inom mig. Jag hittade en liten lila ful fan bland symbolerna på mitt tangentbord och la in den på det datumet.

Här är en dikt jag snubblade över som jag tänker passar här:

det som står skrivet mellan raderna

Det är till tysnaden du skall lyssna
Tystnaden bakom apostroferingar, allusioner
Tystnaden i retoriken
Eller i det så kallade formellt fulländade
Detta är sökandet efter ett meningslöst
i det meningsfulla
och omvänt
Och allt vad jag så konstfullt söker dikta
Är kontrastvis någonting konstlöst
och hela fyllnaden tom
Vad jag har skrivit
är skrivet mellan raderna

Gunnar Ekelöf

Jobbigast för mig har nog varit att få tillbaka nån slags självkänsla och självförtroende. Jag jobbar fortfarande på det även om det går mycket bättre nu.
Det har varit lätt att lägga all skuld på mig själv, fast att jag dessa månader haft ett rent samvete. Det är liksom invant att det är jag som är skurken bara för att jag krökat.

Men nu går det lättare som sagt var.

Några goda råd vet jag inte om jag har. Jag tycker du resonerar förnuftigt på egen hand.
Men en sak bär jag med mig:

Förhandla aldrig med dig själv, för du kommer alltid att förlora.

Börjar jag tänka "men bara lite" eller " Det var kanske inte så farligt det där med alkoholismen" Då är jag illa ute.
Så jag försöker påminna mig själv hela tiden. Läser här, läser böcker och artiklar. Intresserar mig för beroendefrågor. Det hjälper mig att inte glömma hur det var. Och att ta ytterligare en dag nykter.
Just nu håller jag på med en bok. Men jag får ta lite i taget för det är jobbigt igenkännande.

Och jag är lite sugen på att skriva själv nån gång i framtiden. Vi har pratat om att skriva en bok, jag och min hustru. Nån slags dialogbok Beroende/medberoende.

jaja, vi får väl se. Det ska ju finnas någon som vill läsa också.

Kram på dig!

Nej jag tror inte heller att hon förstod allvaret i min nykterhet. Hoppas att de flesta läkare inser vansinnet i att ge en alkad människa något beroendeframkallande ändå. Tack förresten Annelie, har svårt att ta till mig beröm, känner mig inte så beundransvärd:-) Det har gått oförskämt lätt tycker jag. Mår så jäkla bra! Men tar åt mig ändå, tack!

Ska till svärföräldrarna i helgen (dom som gav mig sprit när jag fyllde år)(ja jag har ju bara en uppsättning svärföräldrar förresten), dom kommer garanterat tro att jag är gravid. Första boxen brukar öppnas under tiden man tar av sig skorna och sedan skålas det med jämna mellanrum. Är inte orolig att bli lockad alls, men det går inte att vara diskret med sitt icke-drickande direkt. Avbokade min vän som skulle hit och "hälsa på mig" och bo över i helgen, insåg att han mest tänkte sova här och gå ut och festa med andra. Nån jävla måtta får det vara med gästfriheten! Trist att alkoholen lockar mer än mitt sällskap men jag börjar inse att vissa vänner tyvärr kommer falla bort. Surt. Dåligt samvete för att jag inte sa som det var utan ljög om att jag är sjuk. Glad över att jag sätter mig själv främst och inte bara biter ihop och får sitta här själv och sura ensam i helgen.

Å att fira med Grekland och detta utan alkoholsug!!
Jag är så GLAD för din skull!

Själv är jag inne på 3 månader...Råkade ut för en hemsk konflikt och ett stort bråk vilket gav stora sug men jag klarade det. Det GÅR alltså, trots att hela tillvaron gungar..

Nu lyser junisolen in på balkongen och jag reflekterar över mitt nya nyktra liv..

Det känns som en evighet sen, alla fyllsaker..
Är det för att jag kanske för första gången i mitt liv upplever kärlek? Den känns så äkta! Vi kommer varandra så nära. Han vågar prata om känslor och visa sig sårbar. Samtidigt blir jag rädd för att det är ett spel..och jag blir lämnad..lurad...och då..Börjar jag dricka igen då? Eller håller jag mig till forumet?

SÅ skönt besöka detta rum..lugnt med fina texter alla skriver..

Solen lyser på min balkong..Och i forumet finns alla kvar...så skönt

Kram till alla som kämpar men som också får njuta frukterna av kampen..

Lilja

PP, jag tror att det är bra att tala klarspråk om att man inte dricker, till och med varför man inte gör det. Det skapar en trygghet i att det inte finns någon återvändo och de allra flesta tycker att det är ett starkt beslut. Ingen annan bryr sig egentligen om att man inte dricker och de som gör det har nog själva problem med alkoholen.

Problemet, som jag ser det, är att när man har uttryckt att man är nykterist, avsäger man sig liksom framtida drickande. Och många av oss känner delvis sorg över att aldrig mer få dricka och har en förhoppning om att kunna dricka normalt. Jag har inte kommit så långt som du än och sagt att jag är nykterist. Däremot säger jag gärna att jag inte dricker just nu, pga att jag har druckit för mycket. Lite fegt kanske, men det är för att ha en dricköppning någon gång i framtiden. Känner dock att jag är en bit på väg genom att vara tydlig med, till dem som undrar, varför jag inte dricker. Borde kanske gå längre, precis som du har gjort.

Vi hade ett samtal här på jobbet om sommarens alla små och stora festivaler samt alla dessa öltält. Att de måste dykt upp någon gång i mitten eller slutet av 90-talet. Hur som helst så gick snacket lite fram och tillbaka angående drickande, varpå en jobbarkompis sa: "Persson, du borde bli nykterist som jag". Och jag svarade: "Det är jag redan!" Och inget mer med det. Så nu är jag inte bara alkoholist, nu är jag nykterist också. Det går fort när man har roligt!

på forumet också gratulera er som har förändrat ert drickande till att bli måttligt. Alla måste väl inte bli absolutister, även om man nästan får den uppfattningen här på forumet ibland. Jag tycker ni är jätte duktiga som har fått kontroll och önskar er all lycka fram över.

juni 2012

lyssna på tystnaden
Jag sluter ögonen. Hör hur min andning fördjupas för en kort stund. Lyssnar efter tystnaden. Den som alltid finns. Men som jag ändå inte hör. Om jag inte stannar upp och ger den en chans.

I tystnaden bor det som finns i bakgrunden. Kylskåpets monotona brummande. Fågeln som kvittrar i buskaget. Hunden som skäller några hus bort. Sorlet från röster där orden inte går att urskilja. Jag blir medveten om det rofyllda i det som är bekant.

I tystnaden bor lugnet. Där bor inga krav. Och inga måsten. Bara ett stilla ögonblick med mig själv. Precis som det är just nu. När tanken på uppgifter och åtaganden knackar på och stör min tystnad låter jag den bli en del av bakgrunden. Ett hemtamt brummande. Ett diffust sorl.

I tystnaden bor klarheten. Hjärnan behöver ett mellanrum och hjärtat syre. För att fungera bättre. Det räcker med en stund. För att få klarare tankar och djupare andning. Prova. Slut ögonen. Lägg märke till din andning. Och lyssna. Lyssna på tystnaden.

Copyright (C) Klarblå Coaching 2012