Senaste kommentarerna i forumet

Hungrig
Arg
Ledsen
Trött

Orsakar många återfall enligt kloka vänner här på forumet, tänkvärt...
Tänkte skriva Kämpa väl, men ändrar mig till Lev väl!
<3

hur kul är det nästa morgon?

Får väl trösta er miljövänner med att jag avyttrat min 20 år gamla volvo och inhandlat en minibuss modell 2001 :-)

Ang drickandet så får jag väl anses ha bestämt mej ! ( den har ingen hört förut..), gör mej av med sånt som hör "bryggarkulturen" till !!!.
Jag kommer förmodligen inte kunna dricka normalt i framtiden...
Fast mitt drickande kommer när jag är själv, inte när jag har sällskap så jag kanske funkar normalt i ett förhållande , men vem vet ?, dumt att chansa.
Får helt enkelt ta det den dagen det kommer !!, just nu får jag kämpa !!.

Har haft jordens fajt med min exfru också... hon är ju fan dummare än mej....
Måste tydligen inhämta tillstånd om jag bjuder hem en tjej på middag (middag !!!,bara middag, inget sova över eller så!!) , vad tror ni om sånt ??, lagom vrickat eller??.
Har sagt att jag ska meddela om det blir nåt seriöst och det blir övernattningar och så, men den delen har än så länge skötts på barnfria veckor.

Och tjejen ja ... vet inte vad som händer där, men jag bävar och det är mitt alldeles egna fel !!!...
FAAAAN !!!

I det fallet så tycker jag att vi skiter i miljön!
Förstår att du känner dig skör med tanke på det som händer i ditt liv. Vet dock att det som kan hjälpa dig och tjejen är att du verkligen kämpar vidare!
För det här är verkligen ett riktigt kämpande! Men lika besviken som du blev på dig själv för att du drack lite, lika stolt kommer du bli när du ser att du fixar det här! För det är jag övertygad om att du gör!
Ha bilden framför dig och känn känslan som dina barn upplever när de har en pappa som är pigg och glad. Med andra ord när du är dig själv :)

Det rådet jag kan ge dig när det gäller dig och din tjej är som jag skrivit innan här i tråden. Prata med varandra, va öppen med det du känner och visa att du kämpar!
Som jag ser det så kan man aldrig tiga ihjäl problem, det är så viktigt att ventilera och vara tydlig med det man känner. Sen är det bra att verkligen försöka sätta sig in i sin partners situation och tänka att hur hade jag känt om det var jag som var i den eller den situationen Det är faktiskt sanslöst befriande att göra så istället för att gå i försvarsställning som man lätt gör. Nu vet jag ju inte alls om detta är ert problem. Men att mitt i ett gräl kunna säga till sin partner, att du... jag förstår att du känner som du gör. Det kan göra underverk i en relation. För man vill ju så innerligt gärna känna sig förstådd av den man älskar!
Efter att jag känt mina barns mamma i tjugo år så sa hon förlåt till mig för allra första gången. Vi har dock varit separerade i tio av dem. Men den ursäkten har gjort att vi i dag har en riktigt bra relation som föräldrar. Så lite kan göra så enormt mycket :)

Hoppas allt löser sig för er!
(jag får väl lägga till en varningstext som de gör på cigaretter. ... "TP är ingen relationsexpert, han är väldigt singel, samt har tre förhållanden bakom sig" ;)..
TP

Gräv inte ner dig för en liten slip - nu e det nya tag! Man lär av sina misstag heter det så fint ju. Och det finns inte någon av oss här som dömer eller ser ner på dig för detta! Vi vet ju hur det är att kämpa och hur lätt det är att trilla dit.

Jättebra att göra av med allt! Men du? Om nu växthuseffekten blir MYCKET värre de närmaste dagarna vet jag vems dörr jag ska knacka på och peka anklagande mot. ;)

Ny dag och nya tag! Vi finns här allihopa.

Kram
Sussie

Jag skulle inte ställa upp i nån tävling om personlig styrka just nu!..
Är rätt "skör" med tanke på tjejen och annat...
Måste vara stark för hennes skull annars vet jag inte vad hon gör med sej själv!, men jag vet inte ens om det kommer vara vi ?!.

Känns bara skitjobbigt just nu!.
Nu finns det iaf inte en enda jävla droppe i huset !!!!.
Finns inte ens en gammal tomdunk kvar !!, eldade upp varenda grej som kunde brinna av skiten !! ( nej , de var inte miljövänligt men det var en bra reaktion av mej..)

Hallå, gick faktiskt in på den här sidan nu för jag undrade vart du var.
Man har rätt att falla ibland, åh då finns vi här och tar emot. Hade du därmot inte reflekterat över det så hade det varit värre.
Tänk ändå va långt du har kommit trots detta lilla bakslag!
Nu kör vi vidare och gör våra liv så mycket bättre :)
Skönt att du är här igen!

Kram /TP

Sorry gänget !!!.
Har varit borta och åkt lite berg och dal...
Torskade till lite...
Ingen praktfylla men det blev en stor grogg :-(

Har haft en våldsam ågren för den!, känns som jag är en jädrans looser..
Så då är det antagligen sant !, jag är alkoholist !, jag kan inte låta bli !!!.
AA kommer få en delning vid nästa möte !

Vetskapen om detta får mej att bli ledsen och min självkänsla är inte på topp...

Hade en fantastisk vecka med tjejen , men den slutade lite sådär...
Får se vad som händer på den fronten ??!!! .

Är hemma med två av barnen idag, halsfluss, fast dom är lite glada ändå !!!, hos pappa får man glass som medicin när man har fluss !! , dessutom får man en ta en chokladbit ur asken när man tagit (den riktiga ) medicinen :-) .

Tänk om det vore så väl! :)

Idag skall jag iväg och träna lite, det brukar alltid ha positiv effekt på tankar och hjärnsnurrandet.

Dag 14 idag. Igår hade jag min första äkta tanke kring hur kul det är att sitta på krogen...

precis som den hade börjat...lika bra...

Det gick skitfint i garaget, inga utbrott alls...
Visslande gick jag igenom högarna, och jag började undra...
Varför är jag inte härute oftare???

Ett intresse som hade dalat av pga att jag har tidigare varit låg...
Men nu var det kul igen...
Det började grotta igen sig när vi renoverade senast, då hamnade allt i en hög, spackelspadar, tapetknivar osv...
nu hittade jag inte mindre än två (2) st nya skruvdragare, oöppnade som jag hade köpt i reserv och glömt bort...
Jaja, livet har sina ryck märker man, mitt liv börjar så långsamt återhämta sig verkar det som...

Idag har vi haft kalas här hemma, och dryga 30 pers på kaffe & tårta...
Samtidig som vi hann, köpa nya fotbollsdojjor till grabben, tjacka tårta, köra en till träning, och gå på cup med den andra...
Middag?, äh någon annan dag, får leva på fettlagret ifrån tårtan..haha!

Stressad?, inte alls, har en underbar hustru som planerar åt mig, och jag behöver bara fråga vad jag ska göra härnäst...
Så får jag behålla lugnet inom mig, och fortsätta livet där jag undanber (ser inte..) problemen...
Och så mår jag bra, och vad är det viktigaste????

Må bra!, ....inget är viktigare, och skygglapparna åker på...
Ibland måste man hjäpa till för att orka gå vidare, och då måste jag bortse ifrån allt det där "jobbiga"...

Jag lever här och nu, och får göra det bästa av situationen...varje gång...

Och varje dag så växer jag...lite, för jag vet att jag klarade av...gårdagen...

Morgondagen kan jag inte påverka så mycket, med mer än...
..att gå och lägga mig nykter...
Då har jag givit mig själv den bästa förutsättningen...

Ja imorgon är det en Måndag, ja jag vet...men det är en annan Måndag än den förra...
Och den förra Måndagen var bättre än den förrförra, så varför kan inte den här bli ännu bättre än den förra...?

Jag utgår från det, så får jag summera den imorgon istället..

Mors Berra!

berra
Du satte foten på pricken...eller vad de heter.
Jag har råkat ut för en energitjuv.
nu måste jag återfå balansen

Jag har skaffat ett msn simma2011@hotmail.com

Så ledsamt att vara ensam i ett förhållande. Du verkar ju kämpa som en blå, men får ingenting tillbaka. Det är väldigt starkt gjort av dig att stå ut så länge, nubaskemig. Hoppas att han kunde fatta vilken underbar människa du är där under alla lager av måsten, vardag, stress och allt, för jag tror att han aldrig får veta hur du egentligen känner för det finns alltid så mycket emellan innan man kan nå varandra så där "på riktigt". Oj, vad flummigt det lät, men på något sätt är det lättare att skriva så här vad man känner, men att säga det till dom som står en nära är en annan sak. Det vill liksom inte gå fram.

Vet inte riktigt själv vad jag menar/ Sims

om vad du säger TP - men jag har tyvärr gjort som du - valt helt fel partner. Det har jag vetat redan från början (drygt 11 år nu) men stannat av bekvämlighet, att han är en jättefin pappa, medlidande osv osv. Inget gemensamt alls och helt olika på alla plan. Det enda vi båda två tycker om (förutom barnen) är att plocka svamp och spelet World of Warcraft. Ingen passion, ingen närhet (förutom när jag flippar totalt när jag inte "fått till det" på 2 månader eller nåt. haha) Vi har väldigt olika behov och som nykter hela tiden är det knäckande. Jag är utmattad kroppsligt och själsligt.
Jag är utåtriktad, glad och sprallig och har kort stubin men allt blir bra efter det smällt och man haft en kort dispyt - han är lite osocial, tyst och lugn, tar ingen konflikt och kan sura i veckor. Tyvärr kan vi inte prata om något eftersom hans svar på allt är: mmm....visst... okej...lägg av nu... osv eller så fortsätter han spela/läsa tidning och struntar helt i vad jag säger. Även när jag förklarar att jag inte orkar och vill separera. *suck* Detta är anledningen till min flykt i alkohol. Att jag försöker gömma mig och inte låta det bekomma mig att mannen jag lever med inte egentligen vill vara MED mig, röra mig, prata med mig osv. Jag ska bara vara här och ta hand om allting. Och det gör jag ju. Men det känns förbaskat ensamt. Tack o lov är det jobbedag imorgon där man får känna sig attraktiv, önskad och värdesatt =)

Usch, jag är ledsen att jag vräker ur mig så här. Det hade jag ju absolut inte tänkt att göra. ;) Sorry. Men jag känner faktiskt mig gladare nu - skönt att skrapa av lite på toppen.
Och du - nästa förhållande du ger dig in i kommer att bli kanon. För nu vet du ju vad du vill och inte vill ha och varför nöja sig med något mindre än det? Du förtjänar ju någon fantastisk och det kommer du att få också - det kan inte bli på något annat sätt ju! =)
Jag har lagt till dig på msn, nubaskemig@hotmail.se

Sims - håller med TP, jag tror inte heller du gör nåt fel. Min samt bo är också sur och vrång hela tiden numera - han kanske också väntar på att jag ska ta något att dricka..... Nej det är nog din man som har en svacka bara. Trist att han är så sur nu när du är sjuk - eller kanske för att du är sjuk? Jag hoppas du kryar på dig snart. :)

Kram

Nubaskemig Jag förstår att det är skitjobbigt att känna sig ensam i ett förhållande. Den ensamheten är på nått sätt värre faktiskt. Hjälper det inte att prata med din hälft? Nu vet jag inte alls hur det är i ert förhållande, men jag tror folk överlag struntar i att vårda förhållandet. Man tar varandra för givet efter några år. Just den biten fixar inte jag, jag behöver passionen och konversationen i ett förhållande . Men det verkar som om många inte bryr sig om den biten. I de två långa förhållande jag har haft så har jag med facit i hand gjort två helt korkade val av partner! De har varit mina totala motsatser och någon själslig samhörig har aldrig funnits. Jag är rent utsagt skiträdd att välja fel en gång till. För det har kostat mig alldeles för många år av sorg på grund av brustna förhållanden. Ibland är det väldigt tungt att vara född med en "konstnärssjäl". Önskar ibland att jag vore lite mer känslokall som mina ex var.

Sims: Din man är säkert glad för att du slutat dricka. Men jag kan tänka mig att det här är en ny situation för honom också. Kanske är därför du uppfattar det som att han är sur. Jag tror inte du gör något fel alls, men det kan vara så att han känner en oro att du ska falla tillbaka,( vilket vi vet att du inte kommer göra). Men han kanske helt enkelt inte vågar känna någon glädje än. Det är det jag menar med det jag skrev till nubaskemig. Att om man kan prata med varandra så är det så lätt att undvika missförståd och onödig oro. Konversation och tydlighet är så otroligt viktigt!
Nu är ju då detta råd från en man som varit singel i över tre år, så ni kanske inte alls ska lyssna på mig om man tänker efter ;).
Ta hand om din förkylning och drick varmt o käka vitlök!

Kan ni inte fixa msn messenger och lägga till. tpappan@hotmail.com
vore skönt att få "prata" lite!

Kramar till er båda! /TP

Nämen, va är nu detta? Deppar vi ihop totalt? Min man, som jag trodde skulle vara glad för att jag slutat dricka går bara runt och suckar och undviker mig?! Jag kan väl inte hjälpa att jag blev jätteförkyld och inte orkar följa med till hans son och äta mat. Jag orkar bara inte. Då blev han sur och slängde ur sig att han önskade att han också kunde duscha och bara lägga sig på soffan. Jag brukar verkligen nästan aldrig ligga på soffan, men nu när jag blev så förkyld var det det enda jag orkade. Jag är yr i huvudet och febrig. Varför är vi människor så komplicerade? När jag försöker bli en bättre människa; varför blir han en riktig surgubbe då?

Vad gör jag för fel? Försöker vara glad o positiv, men jag är inte på topp när jag är genomförkyld:(

Imorgon är en ny dag/ kram

Har/haft en riktigt riktigt jobbig dag. Förstår vad du menar med ensamheten TP, när barnen somnat är jag också väldigt ensam trots jag är i förhållande. Känns skit faktiskt.

Hoppas ni andra har/haft en bättre dag.

kram

Det är lite bättre idag. Tack för din omtanke!
Det är ensamheten som är riktigt jobbig, och jag har ju tidigare haft alkoholen som sällskap.
Har blivit alldeles för rädd och sårad och vågar inte släppa in någon i mitt liv igen.
Så ensamheten är ju självvald men ändå inte.

Kramar /TP

Du verkade så nere igår, TP och jag hoppas att det inte hänt nåt tråkigt för dig. Är någon ledsen här, blir jag med det. Ni har blivit mina vänner och jag önskar bara gott för er. Alla har ju sina ups and downs, förstås, så är det ju bara.

Kram Sims

Hej Fredde-s

Att din hjärna går på högvarv tror jag är ett sundhetstecken. Du har stannat upp och börjat reflektera över ditt liv. Jag är i ungefär samma ålder som du och jag har ju också, som sagt "vaknat till liv nu". Kanske vi äntligen är på väg att bli vuxna? :)

Kram från Sims

snälla människor!

Dag 13 idag, och tankarna går på högvarv. Det är fortfarande lätt så att säga att hålla upp, beslutet har gjort att jag verkligen tycker illa om ölen och vinet. Får se hur länge det sitter i.

Dock spinner hjälrnan som sagt. Kring allt, kring livet, i 180. Tankar på vad har jag gjort med hela mitt liv sen 18-årsåldern egentligen...

...till och med män TP. Och det är ju bra om vi inte har det samtidigt ;) Hoppas du är på bättre humör imorgon hjärtat.

kram

Det har gått bra, men är inte alls på humör :(.

Sov gott alla kämpar!
Kram TP

och jag går och lägger mig nykter. :)

Hur har det gått för er andra idag? Tänker på er hela tiden.

Kram

Sussie

...energitjuvar är vad de är...

Ibland undrar man om det är DE som inte har något liv, egentligen...
Eftersom de verkar bry sig så mycket om andras, hela j*vla tiden...

Hursomhelst nu är det HELG, och jag njuter av den, som bara den...

Frugan är ute och jag är själv med grabbarna (jovisst, vi har lånat en extra..)...
Har "massor" att göra, ska ut i garaget och försöka mig på att nysta upp den himla härvan av bröte därute som samlats under några år...

Men vad gör jag?, ..precis allt annat...
Plockar ur diskmaskinen....
Sätter på/plockar ur tvättmaskien...
Kör grabben till träningen..
Tankar bilen...
Kollar av lite på LIDL..

just det, precis allt annat än det jag borde göra, trots att jag inte heller gillar disk/tvätten, men det är mindre "jobbigt" än det "andra...
För jag vet att det kommer att fresta på, på mitt lugna jag ...att bli frustrerad över, vart ska den hära?, varför ligger borrarna utspridda här?..osv..

MEN...ett stort MEN, jag njuter av min tillvaro, märker ni det...
Jag njuter av att INTE låta mig stressas av "jobbet" med städningen i garaget, och jag gör andra jobbiga prylar, med gott samvete...

Det är skillnaden, att våga ta det lugnt, att behålla sinnet i behåll...
Vad är viktigast???
Att må bra, kom ihåg det!

För ett par år sedan vet jag hur jag hade besegrat ångerkänslan inför detta jobb...

"Jamenvafan, då kan jag ju passa på och tulla lite av pilsnern som står därute, så blir ju jobbet mycket roligare..."

Roligare???

Jag vet hur det slutar, koncentrationen övergår väldigt snabbt till att dricka bira, och det blir ett rackarns hafsjobb därute..
Inget kommer att bli bra, inte jobbet, och inte välmåendet, utan bara ett förändrat sopberg med mer sönderslagna grejor...
Och en ångest över att jobbet inte blev bra utfört, och att man fann ännu en orsak till att kröka loss...helt utan mening..

Varför tänker jag så???

Jo, man har väl lärt känna sig själv vid det här laget, två år av egen rannsakning...
Spånken löser ingenting, den skapar ett "hål" av tomhet (..och tillfälligt lyckorus).
Den förändrar min tillvaro till något som jag inte hade förväntat mig...
Förhoppningen hade varit något annat, resultat hade jag ju egentligen redan kunnat listat ut...

Om....man tänker efter lite .....före..

Därför mår jag bra idag, här & nu...
För just idag kan jag inte lura mig själv, jag håller kollen på mina självförnekande tankar....

Idag lurar jag mig inte mig själv...

Nähepp!, nu har jag ett jobb att utföra (om jag inte ska passa på och dammsuga också..?)
Det luktar nybryggt kaffe ifrån köket, och det ska snart imundigas....i garaget...

Ha en trevlig (och lugn) helg ni också....
Glöm inte att uppleva tillvaron också, på riktigt..

Mors Berra

Har verkligen saknat dina fina inlägg...
Jotack, jag mår rätt bra, sakta men säkert går det framåt,
men oron finns kvar, oron för att inte räcka och duga...
året har börjat fint, har fått tag i ett förstahandskontrakt på en
liten trea, med balkong och Mitt Namn på dörren! Oroar mig såklart
för hur det ska bli, om jag kommer trivas och om jag kommer kunna
inreda den tillräckligt fint och sånt... men jag har snart en fast punkt,
något som är mitt och där jag hör hemma...
hoppas att det blir ännu ett steg mot ett mer fridfullt liv!

Ta hand om dig Måne, och fortsätt skriv en rad då och då!
stora kramar!
/k