Senaste kommentarerna i forumet

Kommer nog att läsa om de där raderna flera ggr.
Du som kallade dig tramsig i min tråd...det där var inte trams. Det där tog! Godmorgon vännen! Önskar dig en bra dag!

Vad fint du skriver TP♥

Så fint du beskriver det Nynykter. Precis så upplever jag det också. Att jag hör den inre rösten nu när jag inte dricker. Den ger mig en massa information om både min fysiska och mentala kropp. Det är en fantastisk tillgång. Man behöver inte famla så mycket. Bara lyssna och försöka möta behoven innifrån. Inte svårare än så bör livet vara. Är tacksam över att få ta del av det du skriver, det tillför mig så mycket. Varm kram och önskar er alla här i "rummet" ett fint veckoslut, själv ska jag fira min "lilla" studentska♥

Godnatt mitt hjärta ;-)
Hoppas du får får sova gott och drömma vackra drömmar. För det är du såååå värd!

Det känns riktig skön att slippa stå i bolagskön.
I morgon bitti slipper vi fundering på hur filmen slutade, jag kan även ta bilen till motions sentrat så fort jag vaknar om jag vill.behöver inte vänta på att bli körklar.
Så jäkla skönt.
Ja jag tycker nog att det är tätt med helgdagar, alra hälst denna sidan på året.

Godnattkram från din fästmö in spe

Jag vill berätta om lyckan, den som jag borde funnits inom mig. Om de skimrande moln som skulle burit mig framåt svävandes genom vardagen.

Jag vill berätta om kvinnan, hon som borde funnits här. Om alla nätter hon skulle krupit nära mig, viskat orden som fått mig att invaggas i en vacker trygghet, där jag somnat med ett barns leende på läpparna.

Jag skulle vilja berätta om mitt självsäkra jag, där den förbjudna drycken inte lockar, utan äcklar den trygghet som jag bär på. Där jag rak i ryggen trots skam och ett förmodat självförakt som borde funnits, så går jag ändå vidare utan att se mig om.

Jag vill berätta om min gråt som inte existerar trots de fortfarande våta kinderna, hur det ärliga frigörande skrattet fyller mitt bekymersfria liv jag fått serverat på en silverbricka.

Men livet kom ifatt mig, flåsandes i nacken
Jag tystnar och vill inte berätta mer. Verkligheten knackade på min axel och fyllde mig med en hånfull insikt. Jag föll igen, ner i ensamheten och tystnaden. Mina läppar slöt sig och jag la mig tillrätta i mitt mörker, vaggade mig till sömns och ville inte mer...

Klart du ska vara tärna ;-). Lämna bara måtten till Dompa så fixar han klänningen ;-).

Nä det är färdigfoppat här nu för gott!

Kram på dig tärnan!

TP,
ja så tramsig du är.. Och underbar.
Önskas någon form av tärnfolk på begivelsen?
Jag gråter ju mest jämt så det kan bli ett fint inslag.
Vibba om intresse finnes ;)

Foppapjucken alstrar ström själva vet du. Förbjudna i den "känsliga" värd jag jobbar i med dyr utrustning.
"Låtom oss fördömma dessa otyg"

kram,kram

...önska dig en riktigt God natt! Trist att Nynykter verkar fega lite. Vi som hade allt klart. Fruntimmer!
Nåja, hon kommer ta sitt förnuft till fånga. Godnatt kram/ Din R

till matte och kisse! Min lilla kisse hade också blåsljud på hjärtat och förhöjd puls. Märktes när jag skulle låta söva henne för öronmärkning och tandfix, de vågade inte söva pga blåsljudet. Det visade sig att kisse hade struma, alltså något knas på sköldkörteln. Hon fick behandling (strålades), fick bo på bottenvåningen en vecka (radioaktiv kisse får inte hänga med barnen) och är nu pigg och glad. Lite mindre stirrig än förr!

Hoppas det löser sig för er. Läs lusen av granne vid tillfälle!

G'natt

Visst får jag sova. Sov hela förmiddagen i min hängmatta och snart ska jag lägga mig igen.
Ja, hur orkar jag? Hur orkar ni själva båda ni har ju en ganska tuff vardag minst sagt. Jag tror vi orrkar för att vi inte har ngt val. Det finns liksom inget alternativ. Tramsiga är vi nog alla ;-) Vilket är bra, finns det ngt värre än folk som tar sig själva på fullt allvar? Kramar om er tillbaka. Tar min vitlökskrans och kryper i säng!

...käraste R. Så länge du har möjlighet att hängmattesofta om dagarna så går det väl an, då vilar du dagtid, men sen måste nätterna vara lugna. Bra att stänga av alla telefoner nattetid.

Det gör mig så ont att höra att den vackraste förvandlats så. Det är så otroligt sorgligt att en älskad människa kan bli till något helt oigenkänneligt.

Glöm aldrig att du gör rätt, du förstår ju själv att det inte kan vara på något annat sätt, ni skulle gå under båda två. Rädde sig den som kan!

Varma kramar!

P.S. Om du inte kan sova får du gärna prata italienska i min tråd ;-)

Jag förstår faktiskt inte hur du orkar.
Men det gör du :)

Kramar så hårt jag kan och önskar du får sova..

Du finns i mina tankar min vän! Du har så mycket
klokt som du delar med dig av. Du och alla andra fina människor som finns här inne. Jag läser,läser
och läser här inne på forumet...men det som kommer ur mig mest på min sida är
kanske lite tramsigt och glättigt...Är väl mitt sätt att hantera det tunga och svarta som finns
inom mig.
Ni finns i mitt hjärta allihop och jag läser om era
resor och blir så oerhört rörd hela tiden.

Dompa! Håller om dig hårt och släpper inte taget!

Att hon den nya sa det till dig! Men hon "vann" ju. Att vara svartsjuk på någons ex är inte friskt. Grannen är inte frisk. Men den enda jag tycker synd om är stackars kisse och kisses matte som aldrig tycks få bara vara. Var rädd om dig lessenfrun...hur det än blir med vino. Kramar/R

Arsel is his middlename..
Men jag har ju blivit så öödmjuk så jag ser problemet.
Kisse ska få bo borta på pensionat (jag me?) ett par veckor. Tänker inte säga nåt till grannen.
Hoppas så att han får ett utbrott till och att jag då kan bevisa att nix-pix, inte min katt!

För det behövdes ny vaccinering. Så det fick hon idag. Sidoupptäckt- blåsljud på hjärtat och dubblad puls..
Men ärligt? Känns liite jobbigt nu (som mannens nya sa när jag av en händelse fick möta henne i påskas...) Orkar inte.

Hämtade ut dricka på systemet idag till festen och körde till huset vi ska va i.
Om jag köpte nåt till mej?

Ja.

Ska jag öppna?

Svar imorgon.

:-/

Tycker jag. Man blir harmonisk i deras sällskap. Tänk till helgen får du krama lamm Kalla! Du har det bra nu...och det förtjänar du verkligen med din historia. Kram/R

Nu ler jag igen! Börjar få kramp i smilgroparna.

Jag kände att jag inte ville besvära eder med
dessa ansträngningar som planeringen av vårt bröllop innebär. Det här med att ni inte
givit mig ett svar ännu har jag fullt överseende
med. Jag förstår edert chockartade tillstånd och
att ni känner att ni inte förtjänar denna oerhörda
lycka som ett liv med mig skulle innebära. Men
jag försäkrar er min sköna, ni är väl värd detta
lyckorus!!!!

Angående eder oro gällande min fotbeklädnad,
så har jag idag varit i kontakt med AFTB (anonyma foppatoffelbärare) De sänder mig
det nya hjälpmedlet "sulabus" vilket innebär en ny
sula med elchocker som ger effekt redan vid första steget. De arbetar med ett 12-stegsprogram
Vid 12:e steget är strömstyrkan uppe i 1200volt.
Behandligen lär ha goda prognoser, så oroa er inte min
blivande hustru!

Som de vana festfixare som vi är Dompa & Jag, så kommer
bröllopsfesten bli en upplevelse utan dess like!

Med kärleksfulla hälsningar Trams Pappan :-)

Ja, vitt, beige och silver passar bra här inne. Vi behöver sådant som känns mjukt, naturligt och rent. Nu ställer jag en karaff med vatten på bordet bara för nöjet att se kvällssolens gyllene ljus i de små luftbubblorna. Vi behöver tystnad och svalka. Jag tycker om när vinden fladdrar i de tunna sidengardinerna. Du gör dig bra där i soffan, Dompa. Barfota med silvernaglar. Vad brun du har blivit! Det är väl alla dagarna i hängmattan :-)

Jag tycker om att gå barfota här. När jag tar av mig strumpor och skor tar jag av mitt jobbjag. För det mesta byter jag om helt efter jobbet. Släpper ut håret och tar på mig kläder som sitter löst och inte hindrar. Vanan att hälla upp ett glas vin efter jobbet är helt bruten. Jag känner inget sug längre. Ingen saknad heller faktiskt. Känslorna av rastlöshet är nästan helt borta.

Nynykter

PS. Bröllopet är uppskjutet :-)

Värst vad ni var effektiva idag, TP och Dompa. Här har man inte ens hunnit hämta sig från dåndimpen så är hela bröllopet spikat. Både klädsel och meny. Innan jag ens sagt ja! Och jag som har trott att det var så JOBBIGT med bröllop. (Har bekanta som strax innan bröllopet var färdiga att gå in i den berömda väggen. När jag försiktigt frågade om de aldrig hade funderat på att göra ett litet mindre och enklare bröllop blev svaret "Ja, nä, men både X och jag älskar ju stora fester" Jaha...)
Och TP du har verkligen allt en kvinna kan önska. Du är rolig, snäll, spelar gitarr, luktar gott, hänger gardiner, hugger ved och pratar ihjäl behandlingsassistenter. Det hade varit så lätt att bara säga JA helt reservationslöst men jag är ju en eftertänksam kvinna och det finns något som oroar mig... När jag läser om din planerade brudgumsutsyrsel drabbas jag av en fasansfull misstanke att de där foppatofflorna kanske inte är ett avslutat kapitel för din del..? Förlåt, förlåt om mina misstankar är grundlösa och jag gör dig orätt, men jag måste ha visshet innan jag ger mig hän. Jag vet, det är ytligt, men jag kan inte hjälpa det. Ge mig tid! ( Nu tar jag mig för pannan IGEN. Det börjar kanske bli lite tjatigt? Jag slutar här innan jag dånar igen).

puss och kram från Nynykter

Ja vi gör så gott vi kan :-)...eftersom ni inte inte sett oss eller pratat med oss IRL... Så kan jag
tala om att vi är såååå snygga och charmiga ;-)

Kram TP :-)

Fjärilenimagen skrev ett långt inlägg i Vinyas tråd ang det svar jag skrev på, i mitt tycke, ett påhopp och en uppläxning från en forummedlem till en annan. Jag väljer att svara här i min egen tråd för att inte flytta focus från någon annan. Jag tror inte att Fjärilens inlägg är riktat enbart till mig, utan till beroende/medberoendes förhållande till varandra i allmänhet. MEN till stor del är det ju ändå det då h*n svarar med hänvisningar till bla mitt inlägg.
Därför nu ”wall of text” ; )

Jag har läst något eller ett par av Fjärilenimagens tidigare inlägg i andra trådar, men aldrig haft korrespondens med Dig Fjärilen direkt. Tycker mig känna igen dig dock fast under annan användare tidigare. Stämmer? Har nog inte läst allt du skrivit och kan ha missat en hel del av din historia. Men stämmer det att du inte är missbrukare, inte heller medberoende? Du är här för att…hjälpa oss andra att förstå oss själva och varandra? I alla fall så har jag nu läst ditt inlägg flera gånger och känner att jag vill klargöra ett par saker, eller snarare korrigera några av dina påståenden/tolkningar av mig personligen, och som tidigare miss/riskbrukare. Jag vill direkt klargöra att detta inte är skrivet i affekt, smärta, skuld eller ilska, men ändock som en bestämd markering över att jag ogillar att bli pålagd egenskaper och antydningar om vilka oläkta sår jag ev bär, från någon jag aldrig haft med att göra.

Nu till din text från Vinyas tråd med mina egna synpunkter som ”svar”

”Har läst era respektive inlägg runt hur man
ska förhålla sig till andra medberoende resp
beroende. I den bästa av världar är vi objektiva och
har tillräckligt mycket egen trygghet att kunna se
var mitt eget elände börjar och var det slutar.
Det här forumet behöver era bägge perspektiv.
Viktoria: Dina synpunkter är djupast sett de
mest kloka. Kämpande alkoholister behöver tro,
hopp och kärlek. Alla steg ni tar ska applåderas
in i det längsta.
Frantidsdrömmar: Dina synpunkter kan tänker
jag mig bottna i en ilska på dig själv, kanske
inte på de stackars barnen i allmänhet.
Utifrån sett som vare sig medberoende eller
beroende, ser det ut som ni bägge två inte
kan acceptera den andre partens perspektiv.”

Svar: nej – inte utifrån sett rent allmänt, utan hur DU – fjärilen i magen, ser på saken. Jag accepterar absolut till fullo att en medberoende är besviken, bedragen, förbannad och en massa annat på sin missbrukare – med rätta. Nu var det det här specifika påhoppet i sig jag hade en invändning mot – inget annat.

”ja tänker mig att man som utomstående lättare
kan vara just objektiv inför det framtidsdrömmar
tar upp. Alkoholism och medberoende är på liknande
sätt på ytan oförmögna att sätts sitt eget och
barnens bästa i främsta rummet. ”

Svar: Håller med – båda, så länge de är aktiva, har en sjukdomsbild, en diagnos som försvårar att handla rationellt och för barnens bästa. Jag personligen, som icke aktiv sedan en längre tid, kan se det objektivt, just därför skrev jag att jag INTE väljer att göra liknande inlägg i andras trådar – beroendes eller medberoendes. Mitt inlägg handlar inte om oförståelse inför den medberoendes situation, utan om oförståelse inför att skuldbelägga varandra på ett självhjälpsforum.

”Utifrån kan det se ut som ni behöver både
bråka och ge varandra det stöd ni framöver
klarar av att ge andra. Innan dess behöver skuld
och skam kanske hanteras. Då tror jag att
det blir lättare att både se och inte gå igång
på den andre sidans oförmåga att vara objektiv. ”

Svar: återigen – utifrån sett? Nej, DIN syn på saken. Jag har inget "behov" av att bråka alls faktiskt. Skum tolkning. Jag vet inte hur insatt du är i MIN historia? MIN resa mot nykterheten. Jag anser mig vara tillfrisknad idag, har varit utan alkohol länge nu. Skam och skuld över mitt missbruk har funnits, naturligtvis då det är en del i processen mot att bli frisk, men det är utagerat och bearbetat för ett bra tag sedan. Mitt svar här handlar inte om att jag går igång på grund av skuld, utan att jag går igång på att en nyanländ forummedlem som tar sina första staplande steg, som kanske äntligen törs be om en hjälpande hand blir påhoppad och anklagad. Kan inte hålla med dig om att jag inte har förmågan att vara objektiv – det är inte en egenskap jag saknar enl dem som känner mig, tvärt om faktiskt. Men det kan ju såklart inte du veta, vi känner ju inte varandra.

”Kanske behöver smärtan sitt eget rum ett tag.
Kanske behöver ilskan, oförmågan att stå ut med
den andre, få komma just fram. Så ni möts.”

Svar: Korrigering - Jag känner ingen större smärta över just det du beskriver. Känner inte igen mig i ”oförmåga att stå ut” med någon. Jag VÄLJER däremot att reagera då jag tycker någon blir illa behandlad och jag tycker att det berör. Att ”bli berörd av” eller "känna oförmåga att stå ut med” är inte det samma för mig. Det är inte en av de egenskaper jag har som jag känner behöver bearbetas. Det finns annat prioriterat material kan jag lova. Jag upplever att du överarbetar dina tolkningar av, i alla fall mina, skrivna rader. Lägg inte in så mycket extra, känns som om du gör det här lite i studiesyfte, eller som självutnämnd tolk. Jag tror inte det behövs. Läs bara rakt upp och ner vad jag faktiskt skriver, för det är inte krångligare än så. Det finns faktiskt inte så mycket ”mellan raderna” att terapeuta över. Jag tyckte bara att påhoppet var onödigt. PunktOchSlut.

”Jag har varit både arg upprörd och mycket
mycket ledsen. Jag valde att vare sig leva med
och skaffa barn med en beroende. ”

Svar: Jag är uppriktigt glad för din skull att du gjorde det valet. Du har förmodligen besparat dig mycket elände - fast vad vet jag eg? Samtidigt är det ju fantastiskt tycker jag, att det här forumet tex är ett levande bevis på att människor kan tillfriskna från både beroende och medberoende. Hur några relationer, om än ej alla, är genuint starka och väldigt speciella efter att båda parter framgångsrikt lyckats behandla sin del av sjukdomen. Magiskt nästan. Jag glädjs så med alla som lyckas. Att kärleken kan få vara det starkaste av allt vissa gånger – som i sagan : )

”Det är lättare att ta det ansvaret när man själv
inte haft alkohol med sig från uppväxt.
Trots detta är förnekandets offer o medberoendes
rädslor så lika. Den enorma rädslan att möta sig
själv och det som gör ont.
utifrån sett är ni på en resa som jag beundrar
er för så ni kan bli de fantastiska föräldrar
ni innerst inne är."

Svar: Tack. Jag är idag väl medveten om och tillräckligt trygg i min roll som förälder. Både innerst inne, och utifrån sett. Det får jag bekräftelse på från min familj. Men igen, tack ändå för att Du tycker att jag verkar ha potential.

Japp, det var det jag hade på hjärtat Fjärilenimagen. Lev väl.

vad söta ni är, R & TP!

<3

är det bästa som finns!