Senaste kommentarerna i forumet

Nu tillbaka. Oj, vad roligt det är att komma tillbaka till tråden med hälsningar från er!
Vilka dagar. Önskar jag kunde berätta om allt som hänt och jag varit med om men det blir för avslöjande... ;-)
Jag har strålat, konstnären i min glädje, styrka och välmående. Folk ser sådant.
Supersocial och dansat massor. Gjorde mycket bra ifrån mig i tävling. Njöt av havet en morgon med jogg och stretch till vågornas glitter och skvalpande. Många låg då och sov. Fattar inte hur de orkar köra det tempot. Jag är nykter men blir helt slut pga av sömnbrist och alla aktiviteter och nya kontakter.
Inga problem första kvällen på konferens nr 1. Beställde alkoholfritt öl och sedan världens godaste drink. Det var som tjejen la ner extra krut på min drink när jag ville ha en A-fri med lime mm. Så glad! Den var så stark i smaker så jag kunde bara fylla på med vatten. Alla tror väl att jag drack. Andra kvällen, tjusigt klädd och långbord. De hällde upp. Jag bad om A-fritt. Inga problem, men blev snack från bordsherrar. En frågade om jag var allergisk men det är mycket positiva reaktioner också. Fler och fler kollegor vet och jag är lika knäpp och galen ändå. :-))))
Konferens nr 2 med några timmars sömn emellan. Började tära på orken. Samling, skumpa. Kollegan som hämtade fick hämta A-fritt och höjde på ögonbrynet och blev lite förvånad. In till middagssittning. Då var servitören så klumpig och stressad och jag bara orkade inte be om A-fritt.... Tror inte de hade. Drack massor av vatten och smuttade på glaset. Supersur reaktion i munnen. Inget sug alls, mest artiga smuttar. Ja, jag vet. Jag smakade för jag orkade inte. Lämnade större delen av det vita och det röda. Såg kvinna mitt emot som lämnade glasen orörda. Vi är fler.
Resten av kvällen vatten och massor av dans till sen natt och kul med kollegor och precis likadan som när jag drack. Igår kväll så trött. Morgonmöte tidigt, kundmlten em. Sitter nu efter middag med familjen och lyssnar på Nick Caves kurder balance och ljusen brinner på bordet. Vatten och inga tankar på att köpa eller börja med alkohol.
Jag inspirerar andra att stå emot! Det strålar om mig, säger de och jag berättar. Det inspirerar. Glad och jättenöjd.
Så skönt att vara utan A, varje dag.
Kramar!

Ja, fast inte lika uppåt idag... Vaknade fortfarande jättetrött och inte alls utvilad i morse. Varit allmänt småirriterad hela dagen.
Blev i alla fall bättre av lite mat och en lång middagsvila. Det otrevliga var bara att jag kände mig som om jag druckit då jag vaknade nu ikväll.
Hjärnan som fekopplar på nåt sätt?
Nåja huvudsaken att jag iaf klarat den här dagen. Är ju faktiskt bara en dag kvar då av veckans två svåraste.
Ser framemot att klara av det.

Nej du överdriver inte. Vi som lever/ har levt med alkoholister förstår precis din situation och din oro. Det du upplever är din sanning och din situation blir inte mindre problematiskt bara för att det kanske finns dom som har det värre. Att smygdricka är inte ett friskt beteende även om det blir "normalt" för den som är medberoende. Forumet har alltid varit ett bra stöd för mig så läs och fortsätt skriva av dig här. Se till att du får stöd i detta för att orka.

Jag följer din resa och hoppas du orkar hålla taget nu. Förändringen finns i sikte. Låter så bra att du har möjlighet att få en egen lägenhet. Förstår din frustration i att du inte når fram, jag tror aldrig man når fram till någon som är mitt i ett missbruk tyvärr. Håller med mt, du är på rätt väg!

stingo - haha.. nu spånar du som jag. Så mycket bra berättelser här om livsöden. Mkt input till de som vill veta. Eller kanske till någon som vill skriva en bok om detta. Sen det du skrev om social interaktion är något jag klurar på. Hur vi påverkar varandra osv. Jag har läst gamla trådar. Sett hur folk kommer och går. Intressant när man ser helheten. Tror det är därför jag tog upp detta. Ser vad som komma skall. Folk kommer och går, några kanske består. Vem kommer imorgon, vem försvinner, hur länge är jag kvar. Finns det någon fortsättning eller är det punkt. Lite separationsångest i förtid. Och annat fokus idag. Ha en toppen helg!

..naturligtvis. Jag missade smilen :facepalm:

Trevlig kväll till dig med. Min fru skall just börja högläsa för familjen (Vi och två tonåringar!)

du är på rätt väg nu, på din väg som du väljer! Kram, kram / mt

Aj så tråkigt att mannen ramlat dit igen! Du är så stark nu så du klarar det här! Grattis till dig som firar ett år utan alkohol i dagarna! Låt inget sabotera det.

Kram från Anna

Tyvärr du överdriver inte.
Du skulle aldrig söka dig hit om det inte vore allvar.
Bra att du är här.

Kram Ebba

... också för forumet att de flesta inte blir hängande här i evighet. Vad skulle det bli då? "Pensionerade fd alkoholisters frukostklubb" liksom. Nää det är nog drivet hos oss som är mitt i processen som också är drivkraften här. Sen är det ju jättefint att några orkar hänga med länge och dela med sig av sina erfarenheter.

Kom att tänka på att det här forumet kunde vara väldigt intressant forskningsmaterial. Inte bara över hur folk slutar dricka, utan också för forskning om social interaktion. Hur ändras forumet då mänskor byts ut? hur mycket kan ett fåtal dominerande personer påverka? vad kommer på nytt och på nytt?... osv.

Sorry, det här blev visst "off topic"

Way to go girl! :-) ❤

Hallo Stingo, mitt försvar var menat som ett skämt... syns inte alltid att man skämtar när man skriver... Ha en trevlig kväll!

Men fan i helvete också...! Men det behöver inte betyda undergången... Det är ju många som halkat på vägen och som kommit igen sedan.

Du skrev om en terapeut. Var det till honom eller till dig eller till er båda???

Klart jag fattar att du är ledsen och besviken. Men ta nu inte detta som ett kvitto på att "det gick inte". Han måste väl vingla sin egen väg också, antar jag.

Usch... jag känner så för dig. Du som är så stark och som varit strålande glad sista tiden. Du ska inte behöva det här... Jag önskar jag var hos dig. Skickar i alla fall en lång kram och önskar dig all styrka. Mannen får bära sin egen börda.

Tänker på dig ❤ ❤ ❤

Det här forumet öppnar jag inte på jobbet, punkt slut. Ändå surfar jag rätt obekymrat på en hel massa andra sidor därifrån. Visst är det här rätt vansinnigt, men det bara känns som att det är så det måste vara. Muränan, spricker inte ditt försvar senast då du går ut med samma personer och de märker att du inte dricker? Om du inte sen skyller alltihopa på din man, eller så. Men det är nog inte schysst.

Jag känner igen allt du har skrivit och jag har känt samma sak sim du att man överdriver.
Det skulle kunna vara jag som hade skrivit det du skrivit.
Om du läser min tråd kommer du att känna igen dig!!
Det är verkligen inte ok att ha det som du/ vi har det!!
Kramar till dig!!

dom som funderar på att ta det där första glaset. Min man gjorde det för ett dygn sedan och är nu på botten, den riktiga botten.
Tack alla fina vänner för att ni finns. Jag kommer inte att ta det första glaset, för då får jag inget ettårskalas.
Konstnären

muränan - men... ohh suck. Driv på..bara bra :) haha. Sanningen är väl den att några riktiga vänskapsband inte går att knyta här. Folk kommer och går, några kanske består. Det är väl så det ska vara. Inget bestående lixom .Tror jag iaf checkar ut sen. Inget mer om det. Nu freeedag och åka hem. Ha en fin lördag kväll!

är att komma fram till hotellet, stiga ur bilen, gå några meter och redan vid entre'n mötas av vänner :-)))
Vänner som kommer från halva mellansverige och även Danmark och som vill vara med på en helfestlig helg med massor av mingel och social tillvaro :-))) Fler kommer i natt/kväll och som jag träffar vid frukosten i morgon. Själv ska jag ta en liten gubbalur innan jag åker till Gullbranna för att ta en kopp kaffe och sen vara med på lägerbålsmötet.

En sån här kväll/helg är det inte svårt att känna tacksamhet för att jag gjort valet att vara nykter.

Hälsning från en tacksam nykter alkoholist som tänker ha det oförskämt bra i 3 dagar !!!

Det är nu två veckor sedan jag slutade att dricka. Det går bra och jag mår bättre och bättre. Framförallt så tycker jag mycket bättre om mig själv när jag låter bli vinet. Här har vi ett underbart sensommar väder. Dagen har använts till att höst städa i trädgården. Det är riktigt härligt att vara ute i trädgården och pyssla. Kram till er alla som kämpar från Lilla Anna

Den här gången ska jag fixa det!!
Jo jag tror också att han märker på mig att det är annorlunda nu, att något kommer att hända.
Min dotter har frågat mig flera gånger den sista tiden hur det är.
Hon märker också att jag är annorlunda, mer inåtvänd och funderar mycket, känner mig i te riktigt närvarande.
Lägenheten som jag blev erbjuden måste jag snart ge besked om jag ska ta.
Så jag måste fatta ett beslut nu!!
Jag tänker också om det skulle vara så att han säger att han vill ha behandling o sluta dricka så kommer jag ändå inte vilja att vi ska fortsätta tillsammans för jag orkar inte mer!!
Kramar

Svar Ja och jag är så ledsen, själv håller jag mig på banan. Skriver snart.
Kram Konstnären

Hej Sorgsen,

Jag har ätit Citalopram under många år. Fick dem för att bättre kunna hantera mina smärtor som jag hade i kroppen + depression. Jag bestämde mig för att trappa ner under förra våren 2013. Sedan slutade jag helt i juli. Milde tid. Det var helvetet på jorden. Förlåt att jag säger, men det var verkligen skitjobbigt. Jag råder dig att trappa ner väääääldigt långsamt, vilket jag inte gjorde (är en otålig själ). Vad jag fick veta senare är att det tar ungefär 6 månader innan kroppen börjar producera serotonin själv igen. Det är inte förrän efter ett halvår som du alltså kan börja utvärdera hur du mår utan medicinering. Jag hade en absolut botten efter ca tre månader. Månad tre och fyra var tuffa. Men sedan började det vända och livet blev ljusare för var dag. Tyvärr passade jag då på att medicinera mig med vin istället. Jag insåg i slutet av våren i år att drickandet istället höll på att glida mig helt ur händerna. Nu händer det säkerligen inte dig, men var vaksam.

Jag vill absolut inte skrämma dig, så du inte vågar sluta med medicinen. Bara att du ska veta och förstå att det INTE är konstigt om du inte mår bra. MEN DET BLIR BÄTTRE - JAG LOVAR! Det finns ljus i tunneln. Dessutom behöver det heller inte bli alls så jobbigt för dig som det var för min del. Jag var riktigt sjuk och i botten när jag började med medicinen och åt dem under många år. Nu, när jag är medicinfri så kan jag äntligen känna mig själv igen. Det är underbart - jag är en människa som lever igen. Men man får så klart klara av både topp och dalar själv, vilket kan vara jobbigt.

Jag önskar dig lycka till med allt! Kram från mig

Hmm... att cyber friendsen försvinner om forumet försvinner...? Det har du helt rätt i och det har jag faktiskt inte tänkt på. Hur skulle man hitta dem igen? Annonsera i dagspressen? "Ledsen, ensam nykter alkoholist söker borttappade vänner"... Aj. Försökte skoja, men det gjorde mest ont. Har nog en del borttappade vänner I.R.L också... Men man får väl maila alkoholhjälpen "hej - kan ni ge min hemliga mailadress till användarnamnet x". De skulle få lite att göra då. ;-)

muränan - alltså.. det är inte så många här. Säkert många som läser. Hur man kan få fler aktiva har jag inget svar på.
Sen en fantasivärld, hur menar jag. Absolut handlar det inte om det människor här berättar om. Utan själva forumet. Ett virus/krasch kan stänga ned denna sajt på en sekund. Eller ett beslut av de som har sajten. Vad händer då? Har man fått bra kontakt här och anonyma cyber vänner så är det borta. Det är vad jag definierade som fantasi värld. Fel ordval kanske. Återfallen skrämmer mig också samtidigt som de får en att bli påmind om verkligheten.
Denna sajt hjälper mig.
Ha en fin kväll :)

Förstår vad du menar med anonymiteten. Men å andra sidan hade det här forumet inte haft så många medlemmar/deltagare om man skyltade med namn och bild ;-) Du kan nog räkna med att det inte är en fantasivärld i alla fall. Det är blodigt allvar...

Jag tycker också man blir djupt berörd när man läser om när det inte går så bra. Det visar väl att det inte är en hitte-på-värld. Det är ändå bra att man skriver i både med och motgång. För egen del hade jag nog haft mycket lättare att ta ett återfall om jag inte läst så mycket om det här på forumet. Jag kan lugnt säga att det har hjälpt mig väldigt mycket och jag är ganska säker på att jag hade tyckt att det var dags att pröva ett glas vin annars. Ibland behöver man ruskas om, inte bli för säker på sig själv. På tal om det. Var på ett aa-möte för några veckor sedan. Mitt första och enda, än så länge. Går fortfarande och funderar på det. I alla fall. Där var det flera människor som varit nyktra så himla länge. Typ 8 år och så, vilka ändå trillat dit igen. Det skrämde skiten ur mig för att tala klarspråk.

Ha en bra fredag!