Senaste kommentarerna i forumet

Det är en annan fin sak med forumet. Mycket kärlek med byxorna och tofflorna på (undantag: trekvartslånga Cargoshorts samt Foppatofflor - de åker av med en gång!)

Jag tror som Maria att det är viktigt att påminna sig om varför man vill bli nykter och vara väldigt klar över det, skriva ner, samla bilder, så att det är lätt att plocka fram de goda skälen till att bli nykter. Ett tips är att en regnig dag göra ett önskecollage. Sätt er ned med en stor bunt tidningar av olika slag, papper eller kartong att klistra upp på, lim och sax. Dröm och fantisera om framtiden. Sedan är det dags att klippa och klistra. Klipp ut bilder som lockar, som på något sätt kan vara bilder avbdrömmen om framtiden. Gå på intuition. Om bilden lockar, klipp ut och klistra upp. Det ska inte vara logiskt, förnuftigt och realistiskt. Dröm! Fantisera! Skriv saker om ni vill!

Jag gjorde ett sådant collage en gång. Har fortfarande kvar det och det är märkligt hur många av de där bilderna jag klistrade upp som faktiskt har blivit en del av mitt liv. Känns nästan lite spooky, men det tror jag inte det är, utan bara ett sätt att fokusera på det man vill och hoppas. En av bilderna var en flaska med klart vatten Det var en bild av min önskan att bli nykter. Nu är jag där, sex år senare. Andra saker kom med en gång.

En sak jag vill säga till dig Stigsdotter är att det blir bättre. Det är inte samma kamp hela tiden. Visst, alkospöket sticker upp det fula trynet bakom grillen i ljumma sommarkvällar, men spöket kommer mer och mer sällan. Så härda ut! Det kommer att bli lättare.

Kram från Nynykter

Sådär, nu är pojkvännen informerad. Blev besviken över hans respons först, han sa mest "ja det kan ju vara bra att sluta men jobbigt när det är sommar". Glömmer att han behöver tid, han är trögstartad när det gäller prat om otrevliga saker. Men efter en stund lossnade det. Han sa att jag varit så mycket gladare de senaste veckorna, och det stämmer ju! Skönt att det märks utåt. Sa också att han märkt att jag har svårt att sluta när jag börjat, och fastän jag vet om det själv sved det lite. Det känns jobbigt att mitt missbruk inte varit mer privat än så, och det är ju inte så konstigt, folk ser ju att man är kanonfull. Jag har lite svårt att förklara vad jag menar märker jag, kanske är det känslan av att andra vetat om mitt problem länge medan jag precis upptäckt det som stör? Att jag ljugit bättre för mig själv än andra... Pratade med en väninna i veckan som varit nykter i sex år, hon har epilepsi och kan/får/vill inte dricka. Hon har varit med på många fester ändå och sa "jamen du dricker ju ofantliga mängder". Den tog också där den skulle kan jag säga. Jag VET ju det, varför är det så jobbigt att HON vet?

Sammanfattningsvis tyckte pojkvännen att mitt beslut var rätt, han har inga problem med att vi inte kommer gå på krogen eller dela en flaska vin. "Äh, det finns piccoloflaskor" . Just nu har jag inga problem med att han, eller någon nära, dricker (i rimlig mängd). Blir det jobbigt får vi ta det då. Känns skönt. Och vet ni vad som känns nästan skönare? Att jag numera är den som vaknar först och kan fixa med kaffe och färska frallor till min finaste. Förut var det alltid tvärtom!

Jag önskar er en fantastisk lördag!

Jag är inne på Stigsdotters linje; Ta ett nytt löfte varje morgon istället. Om du lovar en månad och "sviker" det löftet så kommer du att bli ännu mer besviken. Men hur du än gör; Stanna kvär här och läs/skriv. Det är en oerhörd hjälp. Alla här har samma problem...även om historierna är olika så är sjukdomen densamma. /R

Det får du här med! Att aldrig ha ngt hemma. Det du håller på med nu är ju socialt drickande...det icke alkisar klarar. Kanske fixar även du den nivån, så länge du inte dricker i din ensamhet.

Fina barn är iaf. ingen nitlott. Du har nog dragit rätt. Tillfreds på trappen med en cigg...låter som ett helt ok alternativ till aprak framför telefonen eller datorn, görandes tokigheter. Eller ensam gråtandes i soffan med bara flaskan som tröst.

Jag tror på dig, fortsätt bara framåt, små små myrsteg i rätt riktning. Träffa fina vänner, krama katt och barn. En dag sitter du där och storler utan att du själv förstår var just den känslan kom ifrån. Morgonkramar/R

Djävlar vad jag blev för den kramen, nästan som jag fått den själv. "Jag älskar dig så mycket pappa", bevara de orden och plocka fram när tankarna börjar vandra åt fel håll.

Lät som en härlig kväll på bryggan. Dessutom var du nykter och kunde verkligen ta vara på den kärlek som finns i ditt hem. Den skönhet som finns på bryggan nere vid sjön. Inte fan hade kvällen blivit bättre av ngt att dricka.

Ja du ser, att "komma ut" behöver verkligen inte vara till det sämre.

Jag vet vad du menar om fantasier. Vi har fått så många empatiska kloka vänner. Jag målar också upp bilder av alla. Liksom i din värld är alla i min värld vackra...eftersom jag kan se deras insidor.

Idag kör vi en ny nykter, solig dag. Kram/R

Mina ongars hund - skriver ongarnas hund, då jag inte vill bli sammankopplad med sånt snusk -, hon tuggar gladeligen i sig sitt eget bajs om hon får. Har förstått att många jyckar gillar det. Det är nog därför jag är en kattkille, har aldrig sett kissar slaffsa i sig dylika delikatesser.

Härligt TP, nu har du fått en stylist/stilexpert. Lyssna på Nynykter Ribbing, hon vet vad hon talar om. Jag är också glad att Foppatofflorna är borta. Kan det ha varit dom som gjort dig deppig? Ett annat stort NO NO är cargoshorts som är trekvartslånga. Detta gäller för både män och kvinnor. Tycker jag. Men vad säger Ribbing?

Hoppas alla får en stilfull dag därute...det finns aldrig någon anledning till att "spara" på de bättre plaggen till en annan dag/ett viktigare tillfälle. Imorgon kan vi vara borta...så; Dress up today! Kramar från Dompa - som just nu inte lever som jag lär. Haffsar omkring i mina shorts, t-shirt (utan reklam) och barfota...

Ta en dag i taget, att lova ett längre uppehåll kan kännas väldigt jobbigt kanske. Läs och skriv mycket här på forumet, det gör gott!

...det vore mysigt, känns som det var länge sedan man var det. Fast är det inte nån här inne som brukar råda folk (Adde?) att behålla byxorna på minst ett år in i nykterheten ;-)

Kan man vara en bättre förebild för sina barn än att visa att det går att förändra saker?
Det är nog det dom kommer minnas vännen..

Kram,
E

Några timmar till med god vän...
Till Bryggan i sommarvärme.
Två stora glas vitt. Suger lite nu men jag har ju aldrig nåt hemma nuförtiden.
Ger mej själv bra betyg :)

Han är en fin vän som ser saker klarare än jag. Inser att det inte spelar nån roll hur vackert allt är, hur dofterna påminner.
Jag måste släppa taget nu.

Kom hem till en altan med fina artonåringar som chillade, lyssnade på Plura.
Kanske jag dragit vinstlotten ändå som har allt det?

Dom drog nu och äntligen får jag röka sista ciggen ifred på trappen..
Väldigt nedstämd, men också tillfreds.

Finns också här, det är en svår tid nu för oss, strålande väder, rosevinet flödar, grillningar som ofta är så förknippade med A. Jag tycker det är jobbigt nu, men precis som Dompa så är det barnen som hindrar mig. Börjar jag igen kommer de aldrig mer att lita på mig, de orkar inte tro fler gånger. Kommer jag själv att lita på mig igen om jag börjar dricka igen?
Du måste nog bli klar över vad som är din motivation. Annars finns inget som stoppar när suget kommer. Jag vill att mina barn ska kunna lita på mig, därför håller jag mig nykter. Förra våren slutade jag dricka i april och när morsdag kom blev jag så uppvaktad av barnen, har jag inte blivit förut. De var så stolta över mig, vad gör jag? Jo, i juli tycker jag att jag kan börja dricka lite "lagom". Gick inte så bra, druckit mer än någonsin i höstas. Nu är det morsdag igen och det ger mig lätt ångest eftersom jag känner skuld och skam.
Definiera din drivkraft att hålla dig nykter så blir det lättare. Stor, stor kram!

Förstår nu att jag har chansen att bli stylad....:-).
Hur ska jag se ut...lite uppklädd? :-)....

Nynykter Ribbing drar en lättnadens suck. Fint att tofflorna åkte i soptunnan. Även om vi är ett gäng tilltufsade måste vi ju hålla huvudet högt. Nån ordning måste det alltså ändå vara...
Nu är du inte bara finaste tvåbarnspappan utan även en man med stil :-)

Kram från Nynykter

Hej!
Har Låvat mig en vit månad många gånger men ej lyckats vara ståndaktig nog!
men nu ska det bli av!
LIte jobbigt när det snart är semestertider och man vet hur det kan bli!!

Hej Magnus!

Det som fick mig att vilja ändra på det: Känner att det drabbar andra i min närhet. Även att jag börjar bli irriterad om jag inte får mitt dricka. exempelvis om någon ber mig göra någott en fredag eller lördag kan jag bli förbannad fas att det kan vara någott kul och trevligt. I stället känner jag mer för att vara hemma och småsupa.
Har även hännt att jag gömmt vin eller öl för att smyga i mig under kvällen.
Det finns mer att berätta skulle kunna skriva en bok om det.

Ett uppehåll ska det bli hur länge har jag inte bestämmt men 1 månad till att böja med. vill inte låva mig själv för höga mål. Men visst vore det häftigt att vara helt Nyckter.

Anonyma godisslukare ha ha :-). Tycker det är en helt ok last!

Jag valde att ta vägen förbi systembolaget....räckte ut tungan gick in på apoteket och köpte multivitamin istället :-)

Idag fick jag den utan tvekan bästa belöning man kan få för att jag tagit det här steget!
Min 16-åring slår armarna runt mig, kramar mig hårt o säger - Jag älskar dig så mycket pappa.
En otroligt underbar känsla, bättre medicin finns inte att få!!!!

Sen fick jag lite ris också...du borde ju fattat varför jag alltid varit på mitt rum fredag och lördagkvällar...jäkla Einstein (med glimten i ögat)
Jag kommer nog få höra en hel del framöver, vilket jag förtjänar och behöver! Det är så lätt att glömma när man mår bättre!
Men just nu känner jag en frihet som jag aldrig känt innan!

Nu ska jag ta gitarren och gå o sätta mig på bryggan nere vid sjön o njuta av att det är myggfritt. :-)

Blev också sugen på svennebananmiddag :-)

Hoppas det smakade bra

KRAM TP

Nu har jag varit o slängt dem i soporna ;-). Lovar att aldrig mer använda sådana :-)

Ha en trevlig afton!

Kram TP

Nu ställde du kanske frågan till Magnolia, men jag bryter in här som Forumets självutnämnda Magdalena Ribbing. Foppatofflor går bort! Alltid! Du vet aldrig vem du möter i skogen och varför inte vara lite ARTIG och TREVLIG även mot din hund? Tror du det är kul för jycken att titta på dina Foppatofflor..? Djur har också känslor. Fast när jag tänker efter karaktäriseras väl inte hundar just av sin goda smak...Lite småäckliga är de allt. En hund jag känner äter gås-bajs. Sen luktar den apa ur munnen... Ööööörkkk
Nynykter

Systembolaget går vi förbi. Erkänn att det känns BRA!!! Jag njöt av att göra det idag när jag och sonen var och handlade ingredienser till det han kallar för "Svenne-Banan-Middag"' det vill säga Tacos. Dock finns det ett annat ställe som jag numera INTE klarar att gå förbi, nämligen godishyllan. Summan av laster är konstant. Jag kommer troligen att få börja jobba med godisbegäret. En dag i taget, idag lovar jag mig själv att inte äta godis och -hemska tanke- tänk om det inte hjälper utan jag blir tvungen att besöka AG, anonyma godisslukare och bekänna mitt intag av saltlakrits och choklad.
Jag har faktiskt hotat mig själv med AA för att bli nykter. det hjälpte. OBS att jag har den största respekt för att AA är fantastiskt och hjälper jättemånga, men jag VILL INTE gå dit. Vill vara anonym som här på forumet.

TP, så skönt att höra om dina fina pojkar. Det kommer att gå bra för dig, det känner jag på mig. Nu får du hjälp!

Ha en skön nykter kväll! Nu ska här lagas Svenne--banan-middag. Men först ska jag kolla vad sonen tittar på i datorn. Han har fnittrat hejdlöst i en halvtimme nu. Världens härligaste ljud är barnfnitter.

Kramar från Nynykter

Jag kan bara instämma med föregående talare, vi är många män som funkar så.

Kram från en som har foppatofflor....när jag går ut med hunden.....bor i skogen...ingen ser mig....Är jag ursäktad? ;-)

/TP

Jag känner igen det där mönstret. Ifaktiskt kunde det kännas lite skönt när semestern var slut. Ofta tog jag en vit månad då. Här på forumet finnsnmånga som har gjort samma erfarenhet. Mig hjälper det väldigt mycket att läsa och skriva här.
Nynykter

Allt är härligt. Att du inte missuppfattade mig är en bagatell i sammanhanget, men jag är tacksam för det.
Nu har du sagt/mailat det som ska ut...och jag tror verkligen att det är bra. Vi (iaf. jag) män är ofta lika sårbara och förvirrade som ni kvinnor. Kärleken måste ha varit helförundrad över de dubbla signaler du sänt ut? "Leker bara Lilja med mig?", "Är jag bara ngnslags tidsfördriv/bekräftelse?" . Jo så kan vi tänka...och när vi blir förvirrade reagerar vi precis som alkoholister med dålig självkänsla...vi backar.
Hoppas det kommer gott av att du öppnat dig. Jag talar inte för alla karlar men jag personligen hade uppskattat det. Hoppas du får en härlig kärleksfull helg och som skrivet; Släpp in honom, vad har du att förlora? Om han tackar nej...ja, då vet du att det inte var pga. att du inte försökte. Nu verkar han ju av svaret att dömma inte vara helt oberörd av dig. Blomstra Lilja. Kramar från en anständigt klädd karl.

Om man googlar på Birro...

Kunde inte låta bli att googla på Birro, alkoholism och medberoende och han har också skrivit
följande:

"Barn är en rättighet. Men en del missbrukar den rättigheten. Det borde vara lag på att småbarnsföräldrar inte ska dricka. Man behöver inte bli en packad hustrumisshandlare för att det ska bli obehagligt. Det räcker med några glas vin och en diskret identitetsförskjutning.

Pappa låter annorlunda. Mamma skrattar för högt och rör sig konstigt. Det räcker för att ett barn ska känna otrygghet. Det krävs oändligt mycket mindre än vi tror för att ett barn ska känna sig otryggt.
Självklart och ändå så bortförklarat."

Som jag ser det går obehagskänslan av att leva i alkoholism över det faktum att barnen inte mår bra av någon skilsmässa, oavsett anledningen till den. Klart det finns bra saker med att skiljas och det är förstås goda effekter du i så fall eftersträvar som att skapa ro och trygghet inte minst. Man blir helt tom av att leva i det här, det kan många här skriva under på. Alla tankarna tär både psykiskt och fysiskt. Jag tror det beror på att sjukdomen inte är logisk - det är väldigt svårt att förstå hur en fungerar. Att det egentligen inte är spriten som är problemet utan förnekelsen av att den gör skada. Inte läst hela din tråd, men sök samtalshjälp så att du kan få distans och hjälp att bena upp dina tankar och känsor inför kommande val. Man behöver det. Kram Anonym

En intressant förmiddag hos kloka indiern Janesh som gav svar på många frågor, och väckte minst lika många nya. En person som jag med födelsedominansen i Pitta, och dessutom just nu (i ålder 30-60) även åldersdominansen i Pitta - eldelementet, ska se upp extra med det som ökar elden: tex alkohol, vitt socker, kaffe. Varför? Jo just för att de personerna har en extra benägenhet att utveckla ett beroende!
Spännande saker detta med ayurveda, livs-kunskap. Ska förbereda mig för att köra en testperiod på 3 månader med de kostråd och rutiner jag fått, med start om ett par veckor tänker jag, eller kanske efter bebis.

Ja det är spännande att vi alla fungerar så olika kemiskt sätt. I mitt fall vet jag att Naltroxen bara är en krycka...den hindrar mig inte från att dricka. Men bara vetskapen om att det inte blir lika "tillfredställande" gör att jag tvekar att ens jobba mig över spärren. Å andra sidan blir jag ju inte illamående av tabletten. Det blir du, men jämfört med ångest och skam? Ja, jag vet inte.

Men min största spärr är givetvis risken att mista barnen...alltid dom...den största spärren. Även om jag inte skulle mista dem...så vill jag försöka vara närvarande. Du har inte soc hängande över dig. Men som du själv skriver; Småttingar känner av mkt mer än vi anar. Jag vill verkligen inte få dig att må sämre, men tänk vad arg du har varit/är på att din pappa lät alkoholen besegra.

Jag kanske låter hård...men det räcker nu. Alkoholen förgör min fina vän Stigsdotter och jag kan inte tigande se på. Men nu har du ju gjort ngt, tackat ja igen till beroendemottagningen. Försök gå dit på nästa tid. De har sett ALLT och kommer inte att vara förvånade över att du "misslyckats". Din bästa vän vet. Din AA sponsor finns där. Även din make verkar börja fatta...iaf. av det du skrev om de senaste middagarna.

Jag önskar att du orkar göra ännu ett försök...kanske är det just det försöket som blir det avgörande. Vi på forum finns alltid här utan reservationer. Jag finns här. Jag tycker mycket, mycket om dig.

I ditt fall tror jag nog Nynykter har rätt. Låt maken behålla arvegodset barskåpet...men fyll inte upp det...varken han eller du. Ingenting...det kommer att komma vedervärdiga kvällar. Då skiter du i allt annat. Ring upp AA-kvinnan, skriv här, det är därför vi finns. Skäms inte...eller gör det...men utnyttja den hjälp som finns. Vi på forum är olika...en del fixar det själva...andra inte. Jag fixade det inte själv.

Styrkekramar från din Dompapompa