Senaste kommentarerna i forumet

.

Mt - det är så härligt att läsa om hur det har lossnat för er!

Adde - <3

Ni är söta, båda två. :-)

/H.

Jag är ny här på forumet, och känner mig lite vilsen, inte bara här och även i livet;). Jag sku behöva stöd att sluta upp med alkoholen. Den håller på att förstöra min kropp nu. Jag har början till magkatarr och levern mår inte heller bra, tror jag. Hur gör ni för att bara sluta med dessa öl efter arbetsdagen? Jag borde verkligen göra det, för nu har jag fått jobb efter en lång tids arbetslöshet, så framtiden ser ljus ut. Jobbet sköter jag nog, men det är dessa öl som jag inte blir kvitt med på kvällarna:(. Har försökt, men efter en par kvällar är jag där igen:(.

Har varit inne och läst här i tråden och inser att vi alla me r eller mindre har har samma sorts problem. alltsinte det faktum. med alkoholen då.
Men att vi är sköra och känsliga människor innerst inne. Åh det säger jag inte på något kritiskt sätt.
Framför allt se ser jag en sån enorm empati här inne. Tänk om alla människor ute i verkliga livet varit som ni, då hade vi förmodligen. sluppit den situationen vi är i idag.....men åh andra sidan kanske vi nte varit .de människor vi. är idag....nä nu börjar de bli klumpigt....men ni kanske förstår vad jag menar ändå... :-)

Läste nått om en färgad näsa på tunnelbanan...:-) Kanske vore något man skulle börja med när man går ut...så hela ens väg blir kantade av leenden :-).

TP-KRAMAR!!!!

Ikväll mötte jag en man jag aldrig sett förut.
Han liknade mig men såg så sorgen ut.
Som om alla drömmar han en gång haft.
Tynat bort och med dem all hans kraft.

Den blicken som jag mötte, så tom men ändå full av vilja och ett spår av kraftlöshet.
Såg minnen från en dåtid då lyckan brann i tron om evighet.

Jag nickade åt mannen, ville trösta med min empati.
Han nickade tillbaka i en gemensam sympati.

Som om han läst min historia, i den blicken som jag gav.
Han såg att jag förlorat orken i en värld så full av krav.
Så smärtsam blev min insikt en sorg så skoningslös och vild. Mannen som jag mött var min egen spegelbild.

Tack stigsdotter för att du tror på mig! Jag behöver verkligen det!

Idag har jag pratat med min 14-åring, är hemskt att känna sig nervös för att prata med min son. Men det gick bra, han pratade som vanligt. Jag frågade honom det var väldigt jobbigt det som kom fram igår. Han tyckte det va lite jobbigt, men att han aldrig. tyckt det varit jobbigt när jag har druckit. Men min store kille vill inte prata med mig...åh det har alltid varit han och jag som har haft mest konflikter! Men det gör så ont så jag tror hela min själ går sönder. Älskar ju dem mer än allt annat!!!!

Pratade kort med exet också, hon lät så ledsen och sliten. Åh ångesten slog till med full kraft igen!
Jag skakar svettas och gråter! Hur kunde det gå så här fel?! Jag skulle ju bli världens bästa pappa och världens bästa partner. Känner att jag misslyckats rejält. Ensamheten är så tung just nu!

Trött och ångerstfylld TP

Jag känner också leda ibland. Dom där tomma kvällarna som förut fylldes av drickande. Har nog lite tremånaderskris nu för jag känner mig lite låg (eller så beror det på att jag borde plugga men inte tar tag i det utan har dåligt samvete istället...) I alla fall har jag kommit på en tanke som i de stunderna tröstar
JAG ÄR I ALLA FALL NYKTER!!!
Det är så stort att jag kan stå ut med leda och låghet. Ett jättebra sätt att känna sig nöjd med sig själv trots allt! Jag kommer att tänka på den underbara titeln på en av Bob Hanssons böcker, "Här ligger jag och duger"
Nu sänker vi kraven och hänger upp hängmattan (bildligt alltså, Dompa, för din IRL-hängmatta är ju redan uppe).
TP, jag är så glad för att du får hjälp och stöd. Underbart att läsa.
Kramar från Nynykter

Detta känns lite ironiskt: nu har jag skapat mig ett "användarkonto" på systemet. Jag fick lite dåligt samvete för att ha korkat i mig den fina rommen som vi fick i 80-årspresent (gissa om jag sa till mig själv att jag bara skulle dricka upp hälften, min del??!), så nu tänkte jag köpa ny flaska.

Det var lättare sagt än gjort eftersom den bara finns i beställningssortimentet tydligen, för att beställa därifrån på nätet måste man ha ett konto. Så, nu har jag det. Ska genast säga upp det så snart rommen kommit. Suck. Ja, jag får väl vara glad att vännen inte köpt den på en resa till Guyana där den kom ifrån!

...kan man vara på många sätt. I min värld är du en hjälte som väljer barnen framför flaskan - det gjorde aldrig min pappa och det tog många många år innan jag slutade vara arg på honom för det. Det var inte förrän jag insåg att jag fastnat i träsket själv som jag fick en viss förståelse för hur svårt det är, men samtidigt tillkom en annan ilska mot honom: tack för arvet liksom.

Dessutom väljer du bort den vackraste trots att vi anar att hon egentligen är en älskad människa. För många är det så lätt att välja tvåsamheten i eländet. Jag bor i Stockholm och ser dagligen par som verkar ha en gemenskap i supandet. Det är också starkt gjort.

Så hur vek och känslig du än är så är du fortfarande en hjälte och det kommer TP att bli också. Så det så!

Puss å kram från mig!

Vad fint att dina ungar stod enade på din sida. Och vad stort av dig att kunna tacka vännen som berättade så att allt drogs fram i ljuset - var det den som du blev ovän med tidigare? I så fall ännu starkare av dig tycker jag, snacka om att svälja stoltheten.

Kul att höra det går bra för nubaskemej, jag har också saknat henne här!

Kram från mig!

.

Stigsdotter jag har läst "jag ska bara fixa en grej i köket". Den har jag kvar och återkommer till då och då. Avskräckande till max!
Jag blandar forumet, böcker, avslappningsövningar och AA-möten när jag hinner. Vad man än väljer så är nog det viktigaste att jobba med sig själv. Att aldrig glömma, inte ta sin nykterhet för givet...
Eken jag tror att du kommer att upptäcka att din oro för AA-möten är obefogad. Känner du att det känns olustigt så gå på dina första möten i en annan stad så att du blir varm i kläderna. Missbruksvården har ju ingen koppling till AA och ingen på mötena kommer att röja dig! Du får låta tanken mogna lite :-)

Dag 11. Blev lite godis i går kväll och i dag har jag laddat med ett par smoothies. Känner mig ändå duktig. Ett par hekto godis i stället för ett par liter vin - klar vinst :-)

Ha en bra dag alla!
Kram

.

så måste man ju kunna ha lite distans till sig själv, och även om supandet i sig är väldigt destruktivt och på sikt fördärvar både kropp och själ, så har det ju ändå under resans gång hänt så många konstiga och ofta dråpliga saker så man kan ju inte låta bli att skratta åt eländet. Man skulle ju kunna fylla en hel bok.

Ja, min fru är väldigt bra och stöttar mig i både med och motgång. Ibland så har jag undrat varför, men så har jag förstått att hon älskar mig som jag är. Precis som jag älskar henne.

Skulle ju sova ut i hängmattan nu. Med laptopen på magen...eftersom jag blivit beroende av forum. Men gick in och läste din tråd...och även på ett annat ställe där du skrivit om din rädsla för närhet...inte duga till. Toka! Du är ju fantastisk. Nu är ju den värsta krisen över...men lyd Nynykter - som verkligen är klyftig - sluta stimma. Flyt med.

Ekonomin...ja det är ju ett problem...men också en djävla bra ursäkt för att inte lägga en spänn på vitt vin.

Sonen är en kille i en känslig ålder...han har säkert sina egna problem. Att han tar ut dem på dig tyder på att han LITAR på dig. Vet att han kan vara ful och elak, men du försvinner inte ändå. Se det som en kärleksförklaring.

Kärleken...ja, kanske ska du prata med honom om din rädsla för intimitet...eller kanske ska du bara flyta med. Men släpp in honom. Ta inga beslut nu utan sitt still. Jag förstår tankegången om att sådana som oss inte ska gå in i förhållanden direkt vi nyktrat till. Men hur ofta hittar man ngn som man verkligen tycker om? Ja, det kom kanske inte vid rätt tidpunkt...men kasta inte bort det. Då gör du orätt mot både dig och honom.

Det bli bra...på ena eller andra sättet. Och du är en fantastisk kvinna. Jag har ju tom. byggt en holkdjävel till din ära. Varför skulle inte du duga till den där karln? Nu är jag arg och ledsen för att du ens tänker så. Min skönhetsömn är rubbad. Där har du ngt reellt att skämmas för. Du får en kram ändå!

Skriv av dig här, ut med jobbiga tankar och sura gnälligheter.

För visst är det så att vi ofta skapar våra tillfällen att dricka! Vi provocerar fram ett gräl med våra nära för att sedan gå undan och "straffa" dem med att ta ett glas - "där fick du!" liksom. Men, det är ju verkligen ingen annan än vi själva som blir straffade eller hur!

Den klassiska är väl gubben som gör sig omöjlig hemma och går ut och sätter sig i garaget och super. Vi är mycket duktiga på att skapa tillfällena som, även om vi inte tänker tanken medvetet när vi skapar dem, gör att vi får möjlighet att dricka. Här är några exempel från mig: det där med att provocera fram ett gräl, eller, "jag kan göra vinsåsen om du fixar grillen", eller: "självklart ska du ut med grabbarna på lördag, vi klarar oss", när man har gäster hemma skall det fixas väldigt mycket i köket osv.

En sak som man blir av med när man inte dricker är den där skammen som du säkert också känner. Skammen inför sonen t.ex. när man inte riktigt minns vad man sagt eller gjort. Det är härligt att kunna sträcka på sig och känna att även om jag inte kommer ihåg allt från i går kväll så är det fasen inte för att jag var packad! Detta gör under för självkänslan faktiskt, att kunna stå på sig gör att man känner sig stark och man behöver inte huka av självömkan och skam.

Det är klart som fanken att du är välkommen hit också!

Eftersom du sökt dig hit så har du ju erkänt för dig själv att du har någon form av osund relation till alkohol. Åh de är ju ett steg åt rätt. håll
Jag tror vi är ganska många här inne som är nära att bli förförd av det som förgör.

Angående psyk så tror jag tyvärr att du har rätt. Är nog många som jobbar inom sjukvården som gör ett bra jobb. Men tyvärrså prioriteras inte den formen av vård och därför blir det de som vill ta sitt liv eller de som är riktigt illa där ann som får bli inlagda. Volket är åt h-vete!!!!

Sen funderade jag på det som adde skrev innan angående tabletter, är ganska säker på att han menade Benzo,tabletter. De är fantastiska, men sanslöst beroendeframkallande. Jag vet, för jag fick det utskrivet för några år sedan och äter dem fortfarande, just pga att det är ett rent h-vete att sluta med dem.

TP

på jobbet och smygsurfar (smygsuper inte iallafall...). Vad skönt att du har hunnit städa - mitt hem ser ut som den alkiskvart den är - höhö. Disk och smutsiga kläder högt och lågt. Men, som du skrev: Solen skiner och jag är nykter... alltid ngt.

Kramar

Bra plan med en dryckesvakt. Vilken härlig farsa du har. Ta lärdom där...du vill kunna göra samma sak för dina söner. Inte agera dryckesvakt - det hoppas jag de aldrig behöver -, men att vara där...ja du fattar vad jag menar.

18 dagar är inte fy skam. Efter helgen är det 21 = treveckor!

När det gäller min frus supande så såg jag det inte, eftersom jag var så väck själv. Vi drack inte ens tillsammans utan hon i köket och jag i soffan. Hon såg dock att jag drack och det bråkade vi mycket om. Jag borde vara sur eftersom hon själv smygsöp...men jag är inte det. Jag vet ju vilken djävulsk lockelse alkohol är.

Skönt att ha en testostorinn oxe vid sin sida. Själv är nog lite som en stor åsna...envis och seg

Jag förstår din ensamhet och hur tufft det måste vara.
Men snacka om styrka att göra det du gör!!!!
Jag är idag inne på min artonde dag utan alkohol,
åh jag kan säga dig det att jag hade hade haft en fru
som också drack... då hade jag inte kommit till detta beslutet.
För på något sätt hade det legaliserat mitt drickande om jag haft någon att dela det med.
Knäppt men sant. Så jag kan tänka mig vilken viljestyrka det krävs av dig för att göra det det här.

Du skriver att du är stark i ditt beslut ..men svag som människa. Det tror jag inte riktigt på, möjligtvis att du känner dig svag som människa just nu.... Men det är inte samma sak som att vara det.

Det är ju som du skriver, att i vårt fall så är ju barnen en rejäl drivkraft. Men sen är det så lätt att glömma bort sig själv i det hela. Tänk stoltheten vi kan bära på när vi känner att vi är i hamn.
När vi kan andas in den där friska klara luften och bara känna oss så otroligt bra!

Det känns inte som AA är något för mig heller, fast det handlar mer om mig än om AA. Jag bor i en Relativt liten stad och är ganska välkänd här (inte pga mitt drickande för jag har gömt mig hemma och och druckit)så jag är helt enkelt feg och känner sådan skam. Men som du skriver AA finns ju där om man känner att det inte funkar.

Jag har tagit det säkra före det osäkra angående fredagen och ska ha en dryckesvakt(min pappa) här hemma, jag känner inget som helst sug nu och tror inte att jag kommer göra det heller. Sen tror jag att han får lite mer lugn inom sig om han är här i helgen. För man är nog alltid barn i sina föräldrars ögon :-)

Jag släpper inte taget om dig eller någon annan, och jag är stark som en testosteronstinn oxe :-)

Kramar /TP :)

Klart du skall njuta när alla stormat ut, det lägger sig en magisk tystnad en stund :-) Växthuset blir nog ett höstprojekt eller till nästa vår, känns som om jag vill lägga en del pengar på det.

Visst är det skönt att vi är nyktra i dag med, nu njuter vi av solen och värmen och skiter i att städa//Kramar Kalla

Mer civiliserade. Ni i storstan...eller kanske ni kvinnor. Djävla bonngubbe...det är min chef i ett nötskal. Fattar inte hur han har fått sin position. Det tragikomiska är att vi har väldigt mycket kontakter med delar av arabvärlden. På de tjänsteresorna sups det också som fan. Och besök på smygbordeller är inte heller ovanligt...med asiatiska flickor. Kunde inte låta bli spriten...men jag rörde inte tjejerna. Dels älskade jag min fru, dels är det för mycket människohandel för mig. Osmakligt är förnamnet. Jag vet ju inte vilken bransch du är...men i min frodas det ett stort hyckleri.

Kanske behöver du en ny nykter medarbetare ;-)
Jag är en tillgång på vilket företag som helst. Full med skitsnack och tomma löften. Var det därför du drack? Allt ansvar och en chans att "koppla av"? Om det är för privat så svara inte.

Nu har jag dammsugit OCH moppat. Fuck vad trist det var. Nu blir det faktiskt hängmattan...samtidigt som tvättmaskinen går varm. Någon som letar efter en hemmaman? Måste ju ha en plan B ifall VD inte vill anställa.

Men, men solen skiner och jag är nykter...alltid ngt.

Jag skulle väl inte skriva här egentligen eftersom jag inte tagit det slutgiltiga beslutet att sluta helt ännu. För närvarande dricker jag sällan men som jag skrivit tidigare så när jag väl dricker så dricker jag tills allt är slut och lite till.

Jag tänkte mest på det du skrev om att psyket skulle ha varit ett bättre alternativ, men det tror jag inte alls. För ett par år sedan så söp jag rejält under en period och fick nån sorts psykos så det blev transport direkt akut psyk. Väl där så fick man nyktra till på sitt rum och sedan fick man sobril och sedan fick man umgås med de övriga intagna och det var en sällsam upplevelse.

Först träffade jag en kille som hade nån sorts hörlurar på sig för att lyssna på radio och han verkade ju trevlig och allt verkade normalt tills han med låg röst sa till mig att han hade flugit jakt flyg på ett amerikanskt hangar fartyg och dessutom varit livvakt till Ronald Reagan. En annan intagen var en söt och trevlig tjej som jag talade en del med men som ständigt hade en skötare gående efter sig eftersom hon var så självmords benägen och tidigare under dagen försökt att hänga sig på toaletten. En annan tjej hade varit tvångs inlåst på avdelningen ett år eftersom man trodde hon skulle missbruka Heroin igen i fall hon skulle släppas ut. En del ordentliga alkoholister fanns det där också. Allt från unga killar till äldre damer som avgiftats och sedan skulle vidare till något trevligt behandlingshem. Det var rena gökboet, men samtidigt lite roligt. Vi som hade supit kunde ju prata om våra erfarenheter utan att skämmas, och de som hade andra problem hade ju fullt upp med sitt. Tragiska människoöden men det är ju tur att det finns hjälp.

Jag förstod dock med en gång att jag var en novis i gänget och redan dag tre så skrevs jag ut frivilligt och fick med mig recept på både Antabus och Campral, vilket jag åt en tid och var spik nykter ett bra tag efteråt. Efter denna upplevelse har jag dragit ner rejält. Psyket var ingen rolig upplevelse och dit skulle jag aldrig vilja åka igen. Så ett bra behandlings hem är nog modellen och jag tror inte att du skall vara rädd för sk "kryckor" för dom vet vad dom stoppar i dig och du är förmodligen inte den förste som varit där.

Lycka till! Det kommer säkert att gå bra!

Som tar med en nybehandlad medarbetare på krogen och sitter och dricker framför ögonen på medarbetaren har 1-inte förstått sitt chefsuppdrag, 2-ingen empatisk förmåga, 3-alkoholproblem.

Grrrrrrrrr vad arg jag blir. Vilken jävla egoistgubbe!

Jag har varit chef i 10 år i en mansdominerad bransch och aldrig varit med om att någon druckit på lunchen. Men, det är klart, vi är ju lite mer civiliserade här i storstan........

8-)

Kram

Hur är det med dig Socker? Hör av dig. Kom i håg att hundra Dag 1 är bättre än Dag 0. Kram/R