skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
Lisa Ekdahl medan jag lagar middag. Den CD:en har en alldeles speciell betydelse i mitt liv numera och jag hör texterna som jag aldrig hört dem förr. Tack för det vännen V ♥
Random med Lisa spelar jag Bo Kasper och Frida Öhrn "den lyckliges väg"... med bland annat
Jag har gått inunder stjärnor
Jag har gått inunder stjärnor för att komma hit till dig
där du väntat mig med händer som blev varma.
Du skall giva mig din kärlek, du skall smeka, värma mig,
du skall tro att jag är en av livets arma.
Jag har gått inunder stjärnor för att komma fri till dig,
så stolt, så fri som en människa får vara.
Du skall binda mig till jorden, du skall övervinna mig,
att min frihet blir min ljusa tankes bara.
Jag har gått inunder stjärnor för att komma ung till dig,
ung av evigheter, ung av deras glädje.
Här är jorden, där vi bor, jag skall åldras hos dig
till en djupare och hemligare glädje.
http://www.youtube.com/watch?v=H7SkLq_qhP0
Det är precis vad jag behöver - en som binder mig till jorden:) Jag med huvudet fullt av tankar som flyger lätt som luft, jag som kan förlora mig i ideer och försjunka i texter och sånger ...
Nu måste jag laga middagen klar, får redigera senare...
nu är middagen i magen och texten redigerad. Nu väntar jag på upplösningaen av eländet "30 grader i februari" - en sorglig men fascinerande serie. I morgon är det full fart på jobbet igen. / mt
skrev mulletant i Alkohol min älskarinna
skrev mulletant i Alkohol min älskarinna
livet är lättsamt idag! Och så roligt att höra av dig. Klokt att ta en kbt-vända och få hjälp med tankarna. Ta väl hand om dig, kram / mt
skrev kalla i Mitt nya liv!
skrev kalla i Mitt nya liv!
Att du känner dig stressad är inte så konstigt, men långa turer med hunden har hjälpt mig mycket. Klart att kroppen reagerar när allt skall ut, men håll ut det blir bättre, Så kämpa på och ta ett steg i taget// Kram Kalla
skrev Annelie 60 i Mitt nya liv!
skrev Annelie 60 i Mitt nya liv!
Jag bara sitter här vid datorn och surfar runt. Fysiskt dödstrött men mentalt i högvarv. Är det sviterna efter all alkohol som lämnar kroppens alla organ? Snart ska jag gå ut med hundarna och rensa hjärnan lite på alla miljoner tankar som far runt.
Kram till er alla som kämpar!
skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna
skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna
Kära vänner!
Idag är en bra dag, jag känner hopp och livsglädje!
Jag har i några månader slitits längre ned i någon sorts depression, med tankar kring förlorad familj och vardag, som sakta tagit bort mycket av min energi och livsgnista. Några gånger den senaste månaden har jag känt ett starkt sug till att supa bort känslorna, tänkt att vad som helst är bättre än det hål jag sitter i. En vecka gick det så långt att jag på allvar kollade vad jag skulle göra på jobbet, om jag kunde "sjukskriva" mig en vecka... Blä.
Just nu känns de tankarna helt befängda, så fort jag mår bättre så är tankarna på alkohol så långt långt bort.
Jag gick till min läkare för några veckor sedan och har fått tid hos en kbt-människa igen.
Men som sagt, idag är livet lättsamt, kram alla.
skrev kalla i Ångesten tar mitt liv...
skrev kalla i Ångesten tar mitt liv...
Vad man blir glad av att läsa ditt inlägg, tack för att du delar med dig och sätter ord på dina varma känslor//Kalla
skrev Adde i Att ta ett steg i taget
skrev Adde i Att ta ett steg i taget
lika härligt varje gång jag får läsa att det går bra ! Känslan av att ha upptäckt livet igen förstärks även i mig när du berättar. Tack !
skrev kalla i Att ta ett steg i taget
skrev kalla i Att ta ett steg i taget
Överlevde påsken med massa människor i huset och vi hade jätte trevligt. Visst fanns det stunder när tanken på ett glas vin hade kännts bra men den försvann väldigt fort. I dag töms huset på alkohol igen, för jag litar inte på mig själv ännu. Har nog varit rätt ärlig mot mina vänner denna gången, vill inte smussla med min nykterhet denna gången och det känns helt ok. Inte så att jag blottat mig helt, men vill känna mig stolt över att jag valt bort alkoholen och inte låtsas att jag dricker. Har smusslat med mitt drickande i så många år, att nu känner jag att det är tid att vara mig själv.
Som Maria skriver i sin tråd, sen den 1 januari har livet ändrats sig så mycket och man är en helt annan människa.
Så denna helgen tog jag ett jättekliv in i mitt nya liv med ett steg i taget.
Jag hoppas att ni alla har haft en bra påskhelg//Kramar Kalla
skrev kalla i Maria
skrev kalla i Maria
Blir så glad när jag läser ditt inlägg för just så känner jag med
Heja oss och alla andra, Kram Kalla
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
och dricker honungsvatten. Min förkylning förde det goda med sig att vi ställde in alla evenemang, vi har tillbringat hela helgen för oss själva i lugn och ro och haft det fantastiskt gott.
Fick en intressant tanke igår om paralleller - likväl som jag behövt tid att bli tillitsfull inför mannens nykterhet behöver han få tid att bli tillitsfull till förändringar hos mig. Och mina förändringar som kommit som en följd av nykterheten ligger långt efter i tiden... de kommer nu! Vilken spännande livsresa. Nu blir det liksom mitt år:) Mitt nya år. / mt
skrev mulletant i Mot nya mål
skrev mulletant i Mot nya mål
nattvard - det är en stor sak! Du sprider mycket gott omkring dig även här. Gör skillnad.
Glad Annandag! / mt
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
för att vi får dela glädje. Alldeles varm blir jag inombords av att läsa - allt gott som finns också mellan raderna går tydligt fram! Du och din familj har vunnit högsta vinsten - fast det är lite fel att säga så... Det är du som har gjort ett jättejobb som gett en fantastisk utdelning! Glad Annandag! / mt
skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv
skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv
du är en som inte gör så mycket väsen av sig, det mesta sker på insidan - dvs du tänker och tänker klokt och jobbar när du jobbar. Din klokhet blir väldigt synlig här (även om du inte alltid lever efter den) och säkert även annars i ditt liv. Jag har lärt mig att just den sortens elever ibland blir helt missförståda i skolan och även på jobbet. Hoppas du "blir sedd" och att din kapacitet tas tillvara där du jobbar nu.
Jag minns så väl hur vi följde din oro och delade glädjen över din ofarliga tumör. Så bra att den kan hjälpa dig i nykterhetsarbetet! Och så bra att du hittat till AA och har människor att ringa.
Önskar dig en solig och glad Annandag! / mt
skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
vara så som ni har det. Läste tillbaka och ser att du flyttade med barnen mellan jul och nyår och flyttade hem med löftet att han skulle börja med antabus och ta in på ett behandlingshem om det inte fungerade. Du har konstaterat att det fungerade inte.
Så väl jag förstår din oro relaterat till vad du ser i jobbet. Jag har också jobbat inom vården, annat område men sett samma verklighet. Ser den fortfarande fast från annat håll och indirekt. Jag lever också i ett lokalsamhälle med mycket alkohol och toleranta gränser - det gör det inte lättare att bli nykter.
Jag tror du vet själv vilken väg du ska gå. När du samlat tillräckligt med kraft tar du steget igen och stannar inte vid löften utan ställer krav på behandlingshemmet direkt. Du vet ju mer än väl att barnen far illa av hans drickande redan nu.
Visst är det lite konstigt att vi som i yrket är så kapabla och handlingskraftiga är så veliga när det gäller oss själva:) Har du, som jag, konstaterat att det inte är ovanligt med kvinnor som ger kloka råd inom vården lever i missbruk och ibland våld i sitt eget hem?
Styrkekramar och skön ledighet efter helgen! / mt
skrev Maria42 i Maria
skrev Maria42 i Maria
Har nu varit nykter sedan 1 januari, förutom 3 dagar vecka 9 när barnen var borta. Har funderat rätt mycket på hur det har påverkat mig.
Jag har avancerat på jobbet, förlorat 14 kilo, är gladare, mer närvarande och mycket mer harmonisk än jag varit på många år. Kort sagt så mår jag jättebra, det har varit en bra tid.
Jag umgås inte med vännerna som förut, vill helst vara hemma med familjen o äta gott och se ngn bra film och sova ut när helgerna kommer.
Att livet skulle bli så mkt bättre var något jag aldrig trodde, jag som tyckte mig vara tvungen att dricka vin varje kväll för att stå ut med vardagslivet. Så fel jag hade!
Jag fick mitt återfall när barnen var bortresta och nu åker de på onsdag igen, känns inte som om det ska bli ngt problem denna gång men vis av läxan vet jag att den luriga f*n kan slå till blixtsnabbt. Händer det tar jag medicin denna gång, vill inte börja dricka igen, har ffa inte glömt vilken hemsk bakfylla jag fick då.
Nej, ska sova nu, ska ta den dagliga morgon promenaden innan frukost imorgon, det är jättehärligt.
Kram alla tappra!!
skrev Nynykter i Ångesten tar mitt liv...
skrev Nynykter i Ångesten tar mitt liv...
Härligt att läsa Berra. Du förmedlar verkligen känsla . Tack för att du delar med dig!
Påskhälsningar från Nynykter
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..en sammanfattning dagen innan den ens är slut, påsken alltså..
Vi var också på middag hos svågern och svägerskan med familj, men inget lamm, gu'ske'lov.
Det serverades naturligtvis alkohol där, t.om de vuxna barnen får idag också välja om de vill dricka vin till maten, jag lägger ingen värdering i detta, mina barn vet vad jag tycker om frågan.
De har fria val, och jag kan bara hjälpa de att informera om vad som händer framledes med alkoholen.
Jag är ett levandes exempel på hur det kan gå, och är varken en sämre eller bättre människa av det.
Svågern hade meckat ihop en egen påsksnaps, av citronskal, knallgul...
Den "såg" god ut, och jag luktade på den, spritdoft, nejtack!
Middagen blev fin med mycket nedlagd tid på förrätter, huvudrätt, efterätt och kaffe med tårta.
Nästan allt gick i den gula färgen, vi satt länge och umgicks, pratade en massa...
Det gick en sådan eufori genom mig, precis så här "mysigt" som jag brukar tycka det är med middagar,
fast då tidigare med alkohol till maten, före och efter...
Jag kände en sådan närhet med de mina, och ryste riktigt i ryggen, jag är här nu, och upplever det!
Hade inte en tanke på att alkoholen skulle kunna lappa ihop det och göra det ännu bättre,
för att jag var närvarande mitt i min situation, jag var rapp och pratsam, ändå?
Vem i he..te behöver alkohol för att kunna umgås, tänkte jag..?
Svågern fyllsomnade lite som han brukar i soffan, men piggnade på sig efter en del hot från hans fru,
ja det är tradition när det gäller umgänge med dem, så är det bara...
Barnen spelade diverse olika spel och kunde umgås på sitt sätt...
Det kändes bra tycker jag, man behöver inte sysselsätta dem på något vis längre, och de upptar inte vår vuxentid ifrån varandra, vi får alla vara med varandra på vårat vis..
Lilla fröken-löken fick övningsköra hela vägen hem i den mörka kalla natten, och det gjorde hon bra.
Ingen var på något sätt irriterad som det brukade vara förr,
en ilsken kärring vid ratten och en ångestfull gubbe i passagerarsätet, när jag drack...
Idag var det sol och hyfsat varmt, jag kunde byta vinterdäcken på bilarna, och göra dem vårfina.
Tidigare i mitt liv brukade jag "städa" bort min dagen-efter-ångest, det behöver jag inte nu..
Det kändes fridfullt i mitt sinne, tack nykterheten!
Försöker tillskriva så många fördelar som det går med att vara fortsatt nykter,
alla kommer inte på pränt, men ni kan säkert känna "känslan" av att hur det går för mig...
Läs mellan raderna, och läs inte vad jag säger, utan lyssna på hur det låter...
Däri finns känslan av att vara avgiftad från alkoholen, jag är en fri själ,
och kan styra mitt liv på ett helt annat sätt än förut...
Det är min frihet i en liten ask..
/Berra
skrev Adde i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Adde i Vägen tillbaka till mig själv
vad glad jag blir att du fick telefonnummer att ringa om det krisar ! Jag vet ju själv vad mycket den säkerheten betydde för mig. Undrar hur många som fått telefonnummer av mig ? Det är ju så att det inte enbart är krisnummer utan det går ju jättebra att ringa och snacka bort en stund eller tala om att man mår bra !! Alla mår bra av att nån hör av sig lite då och då utan annan orsak än bara lite pratbehov.
Ha det bra och känn kraften i nykterheten !
skrev mr_pianoman i Mot nya mål
skrev mr_pianoman i Mot nya mål
Från och med idag serveras endast alkoholfritt vin i nattvarden där jag arbetar och bor. Det satt långt inne, men nu är det så. Alla är välkomna till nattvardsbordet. Då har väl mina bekymmer lett till något gott i alla fall.
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
Tack snälla Dompa för dina rara ord, jag kan spara dem och läsa flera gånger :-) (fast oj vad jag funderade över k..., jag som har lite relationsproblem med maken funderade först "hur kan han veta det??" men det var ju naturligtvis "klok" du menade ;-) och ja, det får jag väl tillstå att jag är då. En arbetskamrat (som är mycket klok själv) sa en gång till mig: "du har så mycket allmänbildning och kan så mycket skojiga saker!!". Det är bara att jag inte är klok nog att tillämpa mina kunskaper alltid...
Vad gäller personlighet i övrigt tror jag nog tyvärr att ÄnnuEnVinDåre ligger lite närmare i beskrivning än Dompa - jag är nog inte den som märks mest utan håller mig nog lite vid sidan av. Tyvärr kände jag igen mig jättemycket i det du skrev ÄEVD , DET DÄR är nog mera jag än den som tar plats. När jag gick i skolan fick jag alltid höra att jag borde vara lite mer aktiv i klassrummet; en tidigare chef sa vid ett utvecklingssamtal något om att "du har mycket hög integritet" vilket han förtydligade med att "man hittar inte dig skvallrandes i korridoren!". Fast där skulle jag gärna vilja befinna mig ibland, så slipper jag inbilla mig att folk skvallrar om mig!
Tack Mulletant för reflektionen om den personliga bottnen. Jag bestämmer mig härmed för att jag har nått den! Jag kan ju låta den yttre händelsen som fick mig att byta färdriktning vara den levertumör som upptäcktes, vilket den ju faktiskt var men jag glömde bort det lite sen när den visade sig vara godartad.
Påskafton firade vi hemma hos mina svärföräldrar ihop med svägerska, svågern, våra och deras barn. Inte fick vi någon nubbe inte! Maken hade helt sonika sagt till svärföräldrarna att jag inte skulle dricka något så till lammsteken serverades det vatten, äppelmust och påskmust. Maken fick inte ens en whisky till kaffet fast han bad om det. När jag frågade svärmor om inte någon annan ville ha vin till steken sa hon bara att "nej vi kan alla lika gärna hoppa över det, det är inte så viktigt tycker jag". Bara så.
Sen det där att det inte skall pratas om det, får jag väl klara mig utan. Det är det jag menar med det personliga stödet som saknas. Man ska liksom inte prata om ett problem fast det finns där. Fast, att låta bli drickat själv är ju ett slags stöd det med! Det är svårare för maken tror jag! På AA-mötet i fredags såg mötesledaren till att jag fick några telefonnummer med uppmaningen att ringa innan det första glaset.
Hoppas ni har det bra allihopa!
skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
Mulletant och Eken..tack för era inlägg. Jag läser och tänker. Varför är detta så svårt för mig? Jo för jag älskar honom (har jag ju kommit fram till även om jag också hatar honom) men det som jag är allra mest orolig för är hur det blir med barnen och vilken pappa de får om jag lämnar honom. Jag jobbar inom den akuta vården och ser så mycket elände som är alkoholrelaterat och det skrämmer mig. Jag vill inte att deras pappa ska behöva bli hämtad av ambulans pga att det hänt en olycka pga att han varit full och inte kunnat ta hand om sig själv. Kanske är det jag som blir den som hämtar honom.... Vet att det inte är mitt ansvar för han måste ta hand om sig själv men...Påsken är som alla andra storhelger en högtid där det är mycket alkohol med i bilden. Jag har jobbat nätter hela påsken och har sett så mycket elände, är helt slut. Hemma har han kunna dricka utan att jag varit hemma vilket har resulterat i att jag haft ångest för att åka hem på morgonen. Det ska inte vara så här......
Skönt att ha er här, ni ger mig mycket styrka och något att tänka på varje gång!
Kram
skrev Lelas i Vägen vidare
skrev Lelas i Vägen vidare
Nu finns mitt andra gästbloggarinlägg på Medberoendeinfo-bloggen:
http://medberoendeinfo.blogspot.se/2012/04/fortsattning-lelas-insikter-…
Det handlar om vikten av att ha en konkret plan, när man har ställt ett ultimatum.
Kram och glad påsk, allihop!
/H.
skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
det kan har varit i Carina Bångs blogg jag läste vad Lelas skrev om relationen, jag klistrar in länken nedan / mt
http://medberoendeinfo.blogspot.com/
I februari 2011 skrev Carina Bång en av de reflektionsövningar som varit till stor nytta för mig, jag
klistrar in den också när jag är på gång:)Hennes blogg rekommenderar jag varmt!
Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.
Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer!)
Allt gott / mt
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
fascinerar mig. Att stanna i destruktiva relationer är begripligt för mig om man inte har nånstans att ta vägen och är ekonomiskt beroende. Men den begripligheten är bara delvis... riktigt synligt blir medberoendet där valmöjligheten finns och enbart den inre spärren hindrar en att lämna. Även om man sitter fast i ett socialt nät (det gjorde på sät och vis min mamma) kan jag förstå, eller i moraliska löften - det gjorde också min mamma. Men det renodlade inre hindret... hur ser det ut?
En tidig bild som etsat sig fast i mig såg jag i en dramatisering av "Bara en mor" där den utslitna kvinnan kommer in till sin hungriga ungar och säger "Far e dö men det reder sig nog" - jag har aldrig förstått varför inte kvinnor i en sån situation skulle reda sig bättre utan en suput till karl - som dessutom oupphörligen gör dem med barn... Så tyckte jag också när jag var stort barn-tidig tonåring, att vi skulle haft det bättre utan min far. Jag tror än idag att livet skulle varit på många sätt bättre så... men jag förstår idag både det sociala kittet och min mors löfte. Jag är också försonad med min far, hans liv och alkoholism.
Hur ser hjälpen för medberoende ut? Lelas har beskrivit hur värdefull samtalshjälp varit för henne. Kanske man måste förstå de olika hindren. Likväl som missbrukarens beroende är fysiskt, psykologiskt, socialt och kanske andligt kan den medberoendes band, innersta knut, vara av oika slag. Även om det övergripande mönstret är lätt igenkänneligt är knutarna i nätet av olika slag - och måste lösas upp på deras egna villkor.
Detta var påskdagsmorgonens reflektion.
Ser fram emot en stilla dag när jag ska slöta om mig själv och kurera min förkylning.
Solen stiger!
Jag önskar er alla som läser en glad påskdag! / mt
Hej. Har varit tillsammans med min sambo 16
Månader och har av o till varit tveksam om han är rätt.
Han har kunnat dricka 3 öl efter jobbet innan han kommit
till mig och sagt att han ej druckit och ändå luktar.
Nyårsafton firade vi el skulle firat 1 år men vad blev det av den dan
Alkohol och musik och jag nykter.
När jag har min son dricker han aldrig men när han gör
det dricker han mycket och lever i sin värld och kan bli helkonstig och blir
jag sur undrar han vad är det för fel på mig samma om jag tar upp drickandet
när han är nykter börjar han genast prata vad som är fel med mig
Och vilka problem jag har.
Häromdan köpte han öl på lunchen och drack under dan8 öl sen när jag kom hem
Kl 16 gick han iväg sa inte vart han skulle utan bara gick , då hade han åkt till stan med buss
och köpt en whisky som han druckit nånstans.
Han blir berusad och kommer aldrig ihåg något el saker som han sagt åt mig el behandlat
mig illa, jag har gråtit varje gång .
Han har aldrig varit våldsam och snäll är han i nyktert tillstånd men väldigt svartsjuk på mig
om jag går ut med vänner. Saken är den att jag skulle vilja flytta från han för att se vad jag vill,, men då
jag har svårt få bostad pågrund av skulder mm så är det nästan omöjligt.
Jag vet inte vad jag ska göra och vågar ej säga att jag vill flytta,, han har haft drogproblem en gång i tiden
och jag är rädd att han går under om jag lämnar han.
Kan nån ge mig råd