Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Ursäkta om det redan finns liknande trådar men orkar inte leta nu.

Är för tillfället full. Nästan två liter vin. Gjort så nästan varje dag i 4 år. Vill inte leva såhär längre.
Varför dricker jag? Tristess. Lugna tankarna i huvudet...Ja det är väl allt. Kanske känns trivialt men det är mitt problem i alla fall.

Har haft perioder av nykterhet. Mår så jäkla bra då efter de första dagarna! Men då blir jag glad och lycklig. "Vad är väl en vinare nu så jag blir ÄNNU gladare!" Sen går det åt helvete igen.

Har tidigare sagt att jag är en fungerande alkoholist. Men senaste året är jag knappt det.
Har redan förlorat äktenskap och senare särboskap. Gällande särbon så har jag ljugit och fått det att fungera i tre år. Tills det sprack.

Alltså jag VET att det jag gör mot mig själv är totalt idiotiskt. Men hur fan får jag mig att fatta att drickat inte är lösningen? Jag VET ju att jag mår mycket bättre utan den.

Har som sagt perioder utan spånken. Mår jättebra då. Men då tycker jag att "nu kan vi köra på, Vin är ju jättegott!". Vad fan ska jag göra då?

Mvh: Kalaspuffen

@carisie jaa du vad är det med oss? För min egen del tycks jag vara precis helt (jä..a...vill svära men det brukar se så illa ut i skrift) värdelös på att hjälpa mig själv. Att hjälpa andra runtom mig både yrkesmässigt och privat går desto lättare. Med stort mod och engagemang till och med. Att ta itu med mitt eget numera mycket komplicerade förhållande till alkohol känna tämligen omöjligt. Jag vet att det finns hjälp att få men jag förmår inte att erkänna mig "slagen". Besegrad av alkohol, maktlös. Så deprimerande bara skriva detta. Idag känner jag mig låg, lite ledsen, ingen ork ta mig för något vettigt. Farligt, farligt vips kan lilla kaffekoppen innehålla annat än kaffe i hopp om att liva upp dagen och humöret en smula. Nåväl, har lite på agendan att ta itu med och hopp om att detta håller mig nykter och sansad. Simma lugnt alla som också kämpar.

@Flarran ”Det finns ju ingen som kan gå ett enda steg åt en annan människa.” Så är det ❤️ Vi kan bara berätta om våra era egna nyktra vandringar/erfarenheter och hoppas att det inspirerar andra att prova. Resan måste varje individ göra själv.

En sak som jag tog till mig tidigt är att nu är inte alltid. Så som jag känner och tänker nu kommer jag inte att känna och tänka ens om en stund, absolut inte om ett halvår osv. För när vi slutar dricka får våra hjärnor och resten av kroppen tid att både läka och utvecklas. Vi kan luta oss tillbaka och låta den göra jobbet emellanåt, bara flyta med. Och som du skriver - ta bästa möjliga beslut vid varje tillfälle.

För mig var det också svårt att säga att jag aldrig mer ska dricka alkohol. Men inom överskådlig framtid ska jag inte dricka. Så har jag tänkt i drygt fyra år, och jag tänker fortsätta tänka så. Med tiden blir tanken att ens dricka ett enda glas vin helt främmande. Varför skulle jag? Bara för att passa in i vår alkoholromantiska samtid? Förgifta min kropp? No way.

Ha en bra onsdag kompis!

Kram 🐘

@Flarran Håller med dig😃man får göra sitt bästa varje dag för att hålla sig nykter. Det är aldrig fel att komma ut på en promenad. Ha en bra dag☀️

Jag pratade nyligen med en man som var regelbunden besökare på AA samtidigt med mig i början av min nykterhet. Vi var väldigt överens om att vi hade väldigt trevligt OCH fick mycket hjälp av Di Gamle som gått före oss. Tyvärr har AA förändrats mycket sen våra tidiga år så nu undviker vi att gå dit. Kanske kan AA fortfarande betyda mycket för de som nu är blandmissbrukare men för oss rena alkoholister stämmer inget längre eftersom identifikationen inte finns längre.
Jag är glad för att jag är en ren alkoholist och att jag hade möjligheten att få göra min behandling på ett riktigt Minnesotahem som följde AA-principer och sen fortsätta min "utbildning" hos AA som var ett riktigt AA. Idag verkar vi riktiga alkoholister ha blivit en minoritet i missbruksvärlden.
Otäck utveckling :(

Som nykter och utan konstant behov av att dricka alkohol som vanligt folk dricker vatten. Då är det då lätt att i början av den rätt förunderliga alkoholfria resan att börja tänka i lite nya banor. Det finns så mycket som först kan verka svårt och kanske tycks meningslöst. Men allt löser sig nog till det bästa om man bara tar det lite som det kommer, men ändå försöker att göra det bästa, allt efter sin egen förmåga.

Det är mänskligt att falla och tveka om man huruvida man är på rätt väg. Det är ungefär som när man har fått för sig att börja vandra alkoholfritt. Det finns ju ingen som kan gå ett enda steg åt en annan människa. Men att vänligt och positivt, lite försiktigt knuffa på och uppmuntra den som kanske har fallit, men ändå kämpar på, det är lite av storhet. Skulle här och nu vilja säga att jag för alltid kommer att vara nykter. Men det skulle nog vara att lova lite mer än jag kan hålla känns det i stunden.

Men att var dag göra mitt allra bästa för att hålla löftet om att leva nykter så länge som det bara går, det kan jag då utan tvekan göra. Det är så mycket man som människa här i världen aldrig förstår sig på. Men man behöver ju inte kasta bort livet på alkohol ändå. Tänk, nu sitter man i köket och rimmar också vid ett glas kallt vatten. Borde nog kanske äta något gott, och helst lite nyttigt till frukost, och sen kanske bara gå utanför dörren och skåda guds vackra natur även idag. För som alkoholfri så kan jag ju direkt inte klaga liksom.

Ha en fin dag!

@vår2022 tack, du skriver så klokt och berörande 🙏

@Blidenjagvillvara77 Imponerande läsning och nu har du passerat 50 bra dagar💪! Du verkar fast besluten att fortsätta på den inslagna vägen vilket är härligt. Jag följer i dina fotspår. Har som sagt försökt länge och klarar långa perioder av nykterhet men trillat ned i en grop några hemska dagar för att sedan fortsätta vara nykter. Ångesten blir värre och värre. Dryga två veckor sedan den sista kemiska ångesten försvunnit och jag mår så mycket bättre. Följer med dig på resan! Min första anhalt är nykter sommar, därefter nykter höst osv men jag försöker ändå ta en dag i taget. ❤️🥰

@Påvägmothälsa Tack! Alltså det känns sååå skönt! Hoppas katten piggar på sig 🐈‍⬛
Tänk om man kunde jobba hemifrån? 😇 Ibland skulle det vara så skönt - eller kanske bara tanken att vara hemma som lockar 🙃 Att slippa monitorer & alla övervakningsljud. Att sitta i tystnad och ha nåt administrativt för sig istället.

Hoppas du får en fin em/kväll iaf 🩵

@TessanTuss tack själv! 🙏 är också så tacksam för alla er! Oerhört viktigt och så skönt att ha likasinnade att dela både toppar och dalar, få goda råd och ge tillbaka. Kram 💛

Sovit en hel natt och känner mig utvilad igen. Återfallet börjar så smått blekna, solen skiner och jag känner en försiktig hoppfullhet. Jag ska bli hon som inte dricker för det är mitt sanna jag . Jag ser mig som mentalt allergisk mot alkohol. Att se mig som nykter alkoholist känna däremot inte bra i magen, det finns sån mycket stigma kopplat till det. Att vara allergisk mot alkohol däremot är för mig ingen bug deal, det kunde liksom varit jordnötter istället. Jag kommer kunna göra allt och mer därtill bara jag undviker det jag är allergisk mot. Jag försöker ta en dag i sänder men har ett långsiktigt mål och en värderad riktning om vem jag vill vara och hur jag vill att mitt liv ser ut framöver. Idag ska jag unna mig långlunch om solen skiner då, ska sätta mig i trädgården med en kopp kaffe och ljudbok. Jobbar hemma idag och har en lucka mellan 12-13.30. Idag är jag nykter 🌱

Hej @Se klart ! Saknar dina berättelser! Hur går det med personalärendet? 🤔 jag försöker vila mig i form.

@Andrahalvlek förstår frestelserna! Så bra beslut. Du klarade det! 👋👋🤟

"sol" skulle det vara , inte som....

Godmorgon i kaffestugan. Det är annorlunda rutiner hör hemma nu när det också är kattsjukstuga. Han är hemma nu och vi sondmatat honom. Igår gick det bra men idag blev det nog lite för mycket.
Nåväl. Kaffet smakar bra, och jag jobbar hemifrån större delen av dagen. @Carisie Bra jobbat😊 med femte veckan av måttlighet !! Här är det som, önskar er andra en fin vårdag 🌷

Tack alla fina vänner ! Såååå glad att jag hittat er här!
Så starkt vi kan stötta och hjälpa varandra! Mycket igenkänning i era svar i kommentarer!
Tack! 🙏😍 Ta hand om er!

God morgon igen 🩵 Typ till mig själv 😂 Jag verkar vara lite ensam här?!
Dricker mitt tunnelbanekaffe på väg till jobbet. Märkligt schema den här veckan dag och sen resten kvällar. Inte konstigt att man inte får någon rutin i kroppen. Jag har vridit & vänt hela natten känns det som - men kom upp och känner mig pigg. Kroppen och knoppen mår verkligen bättre när man inte matar den med E.

Hoppas ni får en fin dag var ni är är och vad ni än gör

@Tezzan Jag hade också ursäkter till varför jag inte drack. Den mest använda var att jag ville satsa på träningen. Annars antibiotika för urinvägsinfektion m.f. Jag ville känna mig helt bekväm i min nykterhet innan jag började säga att: jag dricker inte alkohol, punkt! Men det tog över ett år innan jag började säga det❤️ Allt har sin tid! Kram

@Flarran Härligt kompis att läsa om dina promenader. Keep up the good work!

Kram 🐘

Jag tror jag vänt nu.... alltså från botten. Jag ser på världen med klarare glasögon. Katten ser grannarna efter, till allt löst sig.Begravning för exets pappa på torsdag, jag har lovat o det jag lovar det håller jag.

Men sen så vill jag inge mer , jag har börjat se ljusglimtar av livet, det ger mersmak. Jag tar pytttesteg mot nya vänskaps relationer men håller mig på min vakt, energi tjuvar har ingen plats just nu jag måste hitta energi inte ge.

Jag trivs att vara ensam att upptäcka mig själv, att utforska vem jag är , vad jag vill....försiktigt, gråter ofta mest över min katt men det kommer bli bra, vi kommer kunna bo ihop snart.

Jag upptäcker att jag finns, att det finns folk som uppskattar mig, som tycker att jag är klok och vacker ....jag finns faktiskt nu...jag måste fortsätta klättra uppåt! ❤️

@Himmelellerhelvette Ja men det var ju faktiskt ett bra sätt att se på det....Jag ska försöka återkomma till den tanken nästa gång "hugget/suget" kommer. 🙏

Imorgon kommer nog min första prövning. Jag ska på jobbresa med middag på kvällen. Det är ju inte helt ovanligt att man tar en öl eller vin till maten. Jag kommer inte göra det denna gång, jag vill nog inte redogöra för anledningen just nu. Men om någon undrar så kör jag "huvudvärks/alvedon-tricket" Skönt att ha en plan, ska se till att följa den. 😀

Nu har jag jobbat fredag, söndag, måndag, tisdag 11 tim/dag. Nu är jag så trött att jag nästan kräks. När jag är så här orkar-inte-tänka-en-tanke-till-trött så blir jag så jävla sötsugen.

Jag var nära att köra till Preem och köpa glass och choklad, men jag hiade mig, tog en paus och åt knäckebröd med ost. Hjälpte pyttelite.

I mitt förra liv hällde jag vin på den här tröttheten, fejdade ut i loj förnöjsamhet. Socker är bättre än vin. Ännu bättre är att tillåta sig vara dödstrött. Befria sig själv från att ta ett enda beslut om någonting. Bara vara, vila, sova. Då kommer energin tillbaka. Jag vet ju det.

Ska jobba 10-17 imorgon, sen är jag ledig tor-sön, tjoho!

Kram 🐘

Livet fortsätter här i lugn och ro i ett avseende. 🙏
Jag är på resa i Palma på Mallorca och tog spårvagnen upp till Soller. På det hängde en man utanför fönstret och filmade. Jag tittade lite bedjande på honom att han kanske inte borde göra så men han fortsatte. 🙈 Det är ju vuxna personer men efter mitt förhållande med en som inte riktigt kan ta vara på sig känns det som jag försöker ta vara på andra. 🤔 Blir man så här vaksam?

Härligt med lite sommar då våren inte verkar komma dit jag bor ... 🙏🌞
Men så skönt att ta dagen som den kommer.

Kram. 💜
Sköt om er, och kom ihåg att ni inte kan leva någon annans liv

Var så himla slut i morse och på eftermiddagen efter promenaden igår då jag gick längre på en stilla promenera i soligt söndagsväder än vad jag nyktert hade gjort på många år. Nog visste att jag skulle bli slut, men inte att jag skulle bli så pass utmattad att jag bara skulle se allt i grått och allmänt uppleva allt hopplöst dagen efter. Det var soligt och fint en dag, sedan så var det gråväder igen.

Tänkte så innerligt att en sån här dag så är det egentligen bara rikligt intag av stark alkohol som gäller så att säga. Men nu är det ju som så att jag faktiskt har gett mig sjutton på att inte dricka sån skit då det bara är dyrt och får mig att känna mig än mer nedstämd än normalt om jag inte dricker såna mängder att jag är nästa helt borta i skallen.

Man kommer alltid till en punkt då man känner att man är färdig liksom med det mesta. Det går inte att påstå att livet är helt underbart bara för att man är nykter. Men kroppen mår då bra mycket bättre som alkoholfri. När jag drack i stort sett varje dag av allt möjligt alkoholhaltigt så var magen alltid mest i ett totalt jäkla kaos. Detta problem slipper jag nu och att plånboken inte alltid är tom är ju också ett stort plus.

Men i eftermiddags när jag inte hade någon ro och kunde vila eller få sova bort nån timme så blev jag allt mer nedstämd och mörk i sinnet och höll på att ge upp. Men då tänkte jag på ord av min gamla farmor som väl sade att man får sätta sig över sånt som man inte har någon nytta av liksom. Det fanns hur som helst inte mycket energi eller motivation till att göra något alls.

Men då tänkte jag att det kan kanske kunde vara lågt blodsocker som spökade, vilket man kan få när man lider av depression i min nivå. Så tog ett stort glas mjölk och åt några kubb. Tyckte att kroppen väl behövde lite extra vitaminer, så åt rejält med inlagd sallad och tog fram en limpskiva ur skåpet och smetade på ett lager av god mjukost på den, och tuggade i mig några skinkskivor precis som de var och åt en liten chokladbit till efterrätt.

Efter en liten stund hade tydligen blodsockret stigit så pass att jag började se lite ljusare på tillvaron. Kom då på att det trots att jag väl hade lite ryggvärk så borde man väl försöka att gå utanför dörren fast det var gråväder. För man kan ju faktiskt ta med sig ett paraply att ha i ryggsäcken i fall det skulle behövas. Blandade ordning en flaska med en halvliter päronsaft och stoppade även ned en halvliter med vanligt vatten i min väska att ha som flytande färdkost.

Bestämde mig sedan för att gå till staden och hämta min medicin mot oro och sömnproblem som jag inte hade haft ork att göra på en vecka. Jag gick sakta och tog lite bilder på allt möjligt där jag gick fram. Till sist hade jag lyckats ta mig in till staden och tog ut lite pengar för att ha lite mer sedlar i plånboken ifall jag skulle hitta nåt kul att köpa. Tänkte först vara duktig och köpa kläder och skor, men det fick bli en vända till en prylbutik som säljer elektroniska prylar som jag gillar.

Köpte lite sladdar till stereon bland annat och en ny enklare DVD-spelare då den jag testade här om dagen väl sjunger på sista versen liksom. Passerade bolaget utan att knappt ta notis om den butiken konstigt nog. Gick istället in i en matbutik och handlade lite frysmat och en påse med ostkrokar och tre små burkar med vitaminberikad energidryck. Hade lite kort en inre överläggning med mig själv vid öl-hyllan, men alkoholdjävulen blev blåst den här gången med.

Gick sedan sakta hemåt och stannade till och tog några foton här och där samt satte mig på en bänk och drack upp en liten energidryck och tänkte märkligt nog, inte fasen behöver man öl och sånt för att gå runt alltså. Nu när jag skriver är jag rätt mör i ryggen, det är väl kanske träningsvärk då jag inte har gått så pass långt som drygt en halv mil till fots på väl år och dar som helt nykter. Det är nog kanske som min gamle far brukade säga, att när man tror att man inte orkar mer, så finns det alltid lite till att ge. Så kör alltså alkoholfritt vidare.

Ha det gott mina vänner!

Hej hörrni! Hoppas någon vill ta sin tid och läsa min uppgivna text, har flera gånger påbörjat att skriva men har nog inte velat göra ett ärligt försök föräns nu. Tog ett hårt återfall och har druckit varje dag, tillslut berättade jag för mina föräldrar för kände på mig att det annars skulle sluta som förra gången (beroendeakuten). Lite snabb historia, har ADHD och bipolär 2, har kontakt med livsstilsmottagningen ca 6 månader (går dit varannan vecka) och psykiatrin i flera år. Förlorade elvansen första gången jag var ärlig med alkoholproblemet, men fick tillbaka den för skulle börja läsa på universitetet och min sjuksköterska var förstående och snäll. Testat antabus men klarade inte av den. Tagit återfall många gånger, är helt frånkopplad från mig själv och bara försökt vara nykter och drogfri för min familj. Blir så ledsen över att dom behöver stå ut med mig, och att jag inte klarar av att vara nykter för deras skull men enklare sagt en gjort..
Har inte velat vara ärlig med mina vårdkontakter eftersom jag velat ha kvar elvansen och kunnat fortsätta mina studier. Jag vet att jag inte kommer klara av att vara nykter och drogfri om jag inte gör något, samt att jag känner depressionen komma så fort jag går utan. är såså rädd för att vara ärlig, förlora elvanse, plugget och ändå inte få mer hjälp än nu. Men är pckså så jävla trött på att må såhär, känner inte mig själv, helt tappat bort mig själv och vet inte äns vad jag gillar, är avtrubbad, känner mig ihållig. Ena sekunden tänker jag att jag ska fortsätta tills sommarlov men sen känner jag ju på mig att då kommer någon annan bortförklaring komma, andra sekunden så vill jag bara ge upp, släcka all ljus och vänta tills någon bär mig till psyket…..
Är så ensam med allt detta, pratar jag med mina föräldrar så känner jag skuld och skam samt en förväntat på att jag ska klara av nykterheten och min psykiska ohälsa utan att förlora elvanse. Dom är rädda att jag blir hemmaliggande utan skolan och då kommer jag bli deprimerad garanterat. Allt jag vill är att dricka…

Vet inte vad jag vill med att skriva här, kanske för att höra hur ni gjort och få lite vägledning? Hoppas någon orkat och velat läsa allt, tack så jättemycket!