skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Ett år och nio månader i dag. Närmar mig två år och det mesta flyter på. Tänker mycket framåt just nu, försöker planera. Livet, Funderar, reflekterar, analyserar och funderar lite till...

Ni finns i mina tankar. 🥰 Är som vanligt dålig på att skriva, men det får vara som det är.

Tänker att vi kämpar och slåss mot olika saker, både vad gäller dåtid och det som är runt oss just nu. Alla har vi något som skaver. Hur mycket vi låter det styra oss liksom på vilket sätt vi tar oss an det är däremot olika.

Kram kram 🩷


skrev Katten om natten i Finns det lyckliga slut?

Jag hoppas att det är ett lyckligt slut jag lever i. Min man är alkoholist, mig veterligen nu nykter i två år. Innan dess nykter i dryga året med ett återfall för två år sedan. Min man har tagit sitt beroende och sin beroendepersonlighet på allvar. Han insåg vad han var på väg att förlora, och då menar jag inte bara mig och det liv vi har tillsammans, utan även sin egen hälsa och sitt välmående. Han tog hjälp, först genom kommunen - en klok och bra alkoholterapeut - som så småningom tipsade honom vidare till AA/ACA. För honom var det rätt väg att gå. Han arbetar hårt med sina känslor och inlärda reaktioner, i gruppsamtal, med yoga, läser böcker och lyssnar på andras erfarenheter. Han har en tuff uppväxt med bland annat missbruk. Alkoholistgenen i blodet. Han mår bra. Han går fortfarande på möten varje vecka och tar sig igenom ett 12-stegsprogram. Det är hans arbete, hans mående, hans ansvar. Var det slutar vet jag inte, inte heller om det finns ett slut på arbetet, om han någonsin blir klar. Men han mår bra. Han dricker inte. Han förstår till stor del hur han påverkat människor i sin omgivning. Han arbetar om sina invanda mönster och sätt att hantera känslor. Vi har en inte helt okomplicerad historia att leva med, lögner och svek. Det är inte alltid lätt men jag tror på oss. Jag känner förtroende för honom, även om jag alltid är medveten om att det kan gå snett igen. Vi har det bra, en fin relation där vi kan prata om det mesta. Det svåraste att komma förbi är lögnerna som varit, vetandet att han kan ta till den genvägen igen när han så bedömer att det är nödvändigt. Ändå, jag misstror honom inte. Vi tar oss igenom de frågetecken som dyker upp. Vi kan titta tillbaka och prata om det som var. Han ville och vill förändras. Han är motiverad och gör jobbet själv. Det tror jag är nyckeln till att det ska fungera. Jag vet att det finns många andra med ett, hittills, lyckligt slut. Ovissheten om det håller livet ut får vi nog leva med, och för mig är det värt det.


skrev randigmatta i Kontrollförlust­drickande och självhat

Idag är jag på dag 2 av att försöka komma in i ett nyktert liv.
Jag har varit deprimerad med ångestproblematik och social fobi så länge jag kan komma ihåg. Alkoholen har alltid varit en krycka i sociala sammanhang och jag har tyckt att det har funkat okej. Vissa helger blir lite dimmigare, men jag har resonerat att de flesta i mitt umgänge också haft liknande alkoholvanor.
Det är inte förrän det senaste året jag börjat se tillbaka på mitt drickande och insett att det aldrig varit oproblematiskt. Jag har haft otroligt svårt att sluta dricka när jag väl har börjat, även om mina vänner slutat och åkt hem. Det blir majoriten av gångerna mycket mer än vad jag hade tänkt, och även om jag under kvällen börjar märka att jag blir obehagligt onykter kan jag inte sluta. Jag har satt mig själv i farliga situationer där jag fått i mig andra substanser, följt med främlingar på efterfester, blivit rånad, gått ensam mitt i natten som ung kvinna, ramlat och slagit i både haka och skalle. I dessa situationer känner jag ofta att det inte spelar någon roll om jag kommer till skada, då mitt självhat tar över ratten för kvällen. Jag har skadat relationer genom att gå över folks gränser, varit elak, klumpig och självdestruktiv.

Denna helgen hamnade jag i en liknande situation. Blev rånad på telefon när jag befann mig i en okänd stad, utan möjlighet att kontakta någon vän och gick runt i flera timmar, rädd och plakatfull. Kom på något mirakulöst sätt hem, men där var jag istället så påverkad att jag inte hittade mina nycklar, satt utanför min port i flera timmar och grät och till och med kissade på mig då jag i min uppgivenhet inte visste vad jag annars skulle göra. Den otroliga skammen som kommit efter den här helgen har fått mig att vilja bli nykter på riktigt. Någon vacker dag kommer jag annars i min självdestruktivitet sätta mig i en ännu värre situation och kanske till och med mista livet.
Hur tar en det där första steget utan att ramla ihop? Och hur kommer en förbi rädslan att självhatet kommer bli helt öronbedövande?


skrev Himmelellerhelvette i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Underbart att du får uppleva detta fantastiskt magiska med att sväva på moln! Jag älskade den känslan, den är obeskrivlig! Njut!

När du landar lite lagom lätt på marken sedan börjar du ta tag i olika processer, vissa svårare än andra men att hela tiden ha tillit till processen och tro på dom som går före i nykterheten! Tro på att det kommer gå bra! Ha ett ENORMT tålamod! Så kommer du igenom allt! Såg att du blivit inspirerad att börja träna! Det hade jag inte klarat mig utan! Det har varit en enorm livlina för mig rent psykiskt! Läs till exempel ”Hjärnstark” av Anders Hansen, finns som ljudbok på storytel! Kram


skrev jojje1970 i Så många försök

@Ros Håller helt med att det hjälper att skriva här. Man behöver liksom släppa på ventilen lite. Och att man får någon typ av bekräftelse att det går framåt. Det är svårt att prata med andra människor som inte riktigt förstår. Skönt att det finns människor som du och alla andra här på forumet. Hoppas du får en bra dag 🌞


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Geggan Exakt. Fällan ”det spelar ingen roll” slår igen när batterierna är helt tömda. Där vill jag inte hamna. Jag äter grovt bröd och sällan mat med vetemjöl, men jag är vaksam på vilken typ av mat som kan väcka suget. Färsk pasta är en sån grej, så jag väljer oftast linspasta tex. Och det är det viktigt för mig att äta frukost, lunch, middag och tre mellanmål mellan måltiderna. Äter ofta, men inte så mycket varje gång. Äter oftast väldigt lätt lunch och mer till middag. Det passar min rytm bäst.

Kram 🐘


skrev Ros i Så många försök

@jojje1970 Man är jättetrött i början, det var jag också. Tröttheten för mig gick upp o ner i några månader. Härligt att du klarat tre dagar och bra att du skriver det. För mig är det en morot och väldigt viktigt att få skriva in för varje v. jag lyckas avstå A. Ta hand om dig 🤗


skrev Toogoodformy own good i Hur börjar man?

@Nixon Ja, jag har använt SSRI i snart tre månader nu...och det har verkligen förändrat både mig och mina förutsättningar :) Tack snälla, det betyder mkt :)


skrev Tröttiz i Även vi anhöriga är maktlösa inför alkoholen

@Åsa M
Det kan kanske av olika anledningar vara svårt och en utmaning för en frisk förälder att göra aktiva val för sina barn kom jag att tänka på, men i detta är ju stöd av andra att lämna relationen / vara ett stöd för barnen, betydelsefullt tänker jag. Men för att komma dit bör ju "de andra" engagera sig ...


skrev Geggan i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek hej! Känns som att du handskas bra med situationen! Det viktigaste är att inte falla i fällan ”det spelar ändå ingen roll”. Vakta lite allmänt på kolhydrater, så kommer du att i långsammare takt knapra ner de två kilona. Kram !


skrev Tröttiz i Även vi anhöriga är maktlösa inför alkoholen

@Åsa M
Var det inte så att tidigare var tanken att "saker skulle hållas inom familjen", att man inte skulle blanda sig i? Håller med vad du skriver, att just blanda sig i bör man göra, bland annat i det fall du beskriver.

Jag har också en kompis som växt upp i liknande, för det första kunde hon inte förstå varför den friska föräldern inte bara drog och idag finns det en stor besvikelse över att föräldern "lät" barnen växa upp så. Besviken är hon också över de andra som såg och inte gjorde något.


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Jag får inte till mina buljongdagar. Varje vecka tänker jag: ”Nu minsann!” Men sen är det lite hit och dit med olika saker jag ska göra så att det inte passar. Förra tisdagen drack jag buljong fram till kl 18, men sen skrek min kropp efter ”maaaat”. På torsdagen försökte jag inte ens.

Inför den här veckans tisdag (idag) tog jag därför beslutet att inte ens försöka. Jag är fortfarande helt slut efter helgens flyttbestyr. Igår jobbade jag 10 tim, idag ska jag göra detsamma. Sen är jag ledig ons-tor, jobbar fre, ledig lör, jobbar sön-ons. Tio timmar per arbetspass. Jag jobbar hemifrån så jag slipper resorna åtminstone.

Så när jag tänker ”buljondag på tisdag, tjoho” är det som om min kropp skriker tillbaka ”vad fan, äta måste du ju göra för att orka”. Och jag får nog ge den rätt. Jag får vara självsnäll och inse att just nu är det inte läge. Jag behöver mer balans mellan plus och minus först.

Så nu fokuserar jag ”bara” på att vara sockerfri, styrketräna 15 min de morgnar jag ska jobba, och att fylla alla cirklar i min aktivitetsklocka. Jag fick ju backa på målsättningen i samband med att jag hade riktigt ont i knäna efter dotterns 25-årskalas. Trodde jag skulle få ett rejält ontskov efter flytten i helgen, men än så länge känns det bra.

Igår utökade jag mina aktivitetscirklar till att jag dagligen ska ”träna” 90 min (inkluderar promenader), förbränna 800 kcal och stå upp och röra på mig minst 1 min 12 gånger under dagen. Det sistnämnda är en utmaning när man sitter framför datorn 10 tim/arbetsdag. Men jag har lite olika tänk för hur jag ska få till det. Jag skippar cyklingen ett tag, 90 min hundpromenader dagligen behöver både jag och lillprinsen just nu. Det är ju fortfarande ljuvligt sommarväder. De utökade promenadrutinerna behöver sitta stenhårt innan höstrusket anländer.

Och imorgon kväll börjar hundkursen, en uppföljning på vårens kurs i allmänlydnad. Det ska bli så roligt 🥰 En hundkurs på våren och en på hösten, plus körsång, blir en bra grund att stå på. Aktiviteter som ger mycket glädje, umgänge och praktisk nytta. Båda är en mindfulness aktivitet, man måste vara närvarande med alla sina sinnen där och då. Det finns inte plats för andra tankar.

Jag behövde skriva ner det här för att släppa ”tvånget” att få till buljongdagarna också just nu. Eftersom jag inte äter socker skenar inte vågen. Den ligger stadigt två kilo över det som jag vill ska vara min normalvikt. Det är okej, mer än okej. Nu är inte alltid. Tids nog känner jag mig såpass stabil mentalt och fysiskt att jag kan ta itu med det. Jag behöver inte göra misstaget att gå all in och misslyckas gång på gång. Jag kan den snurren, den tar för mycket energi av mig. Viktigast först: Noll alkohol och noll socker.

Kram 🐘


skrev TessanTuss i Tillbaka på ruta 1

@mikbor71 Tufft!!! Kanske du kan få lite stöttning i telefon hjälpen här…
Svårt att förklara, när man själv inte vet! Alkoholen kidnappar våra hjärnor😓
Fortsätt läs här om du vill/orkar! Här i forumet finns mycket klokskap från vänner med liknande upplevelser!


skrev mikbor71 i Tillbaka på ruta 1

@TessanTuss jo ny dag med nya möjligheter men också en dag där de senate dumheterna ska bemötas. Frun vill ha en förklaring och jag kan inte förklara något för jag förstår inte själv vad som händer med mig när jag blir full. Det enda jag vet är att det inte skulle ha hänt om jag var nykter. Jag förstår om hon upplever det som psykisk misshandel, osäkerheten kring om det är denna fyllan som han kommer hitta på galenskap... eller nästa, och alla förlåt... lov om bättring etc.


skrev TessanTuss i Tillbaka på ruta 1

@mikbor71 Nätterna blir hemska när tankarna maler!!! Tiden är vår vän! Det trasiga kommer kännas mindre jobbigt med tiden!
Ny dag!!! Vi kommer bli starka!
Jag tror att det är viktigt att vi är nyktra för VÅR egen skull, för att vi vill det!
Du är värd att må bra!!! Såklart jättesvårt för våra närstående att kunna lita på oss när vi tappar det gång efter gång!
För mej är det noll alkohol nu! Trott så många gånger att jag kan dricka lagom, som ”alla andra”. Ibland går det men ofta haveri!! Minns inte kvällen och ångest!!!
Svårt att förklara för familj o nära, men här kan vi stötta varandra!

Ännu en nykter dag! Försök göra något som skingrar fina tankar! Verkligen inte lätt, jag vet!!!!
Ta hand om dej! Fortsätt kämpa!


skrev jojje1970 i Så många försök

@jojje1970 då är det dag 3 menade jag.
Lite fånigt att att det just blev ordet öl


skrev Sisyfos i Det är aldrig försent

Wow, intressant låter det. Bra på sätt och vis att få ett så konkret tillfälle att öva och att det är tidsbegränsat. Så kan du utvärdera och analysera sen.
Ha det fint!


skrev jojje1970 i Så många försök

Japp då öl r det dag 3
Morgon promenad med hunden . Tur att jag har semester fortfarande sen ta det lugnt med en kopp kaffe. Planera dagen . En liten fundering är super trött fast jag lägger mig i tid sover ok . Hoppas att jag blir piggare snart. Och kämpa på alla ni där ute .


skrev Sisyfos i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Bra! Tycker också att det räcker så. Det är ibland svårt att få ett avslut på den här typen av diskussion, så respektera VaraFrisks önskan nu och ta inte upp det nåt mer.
VaraFrisk, du skrev att du skulle göra löjromspizza, vad har du på den?
Hur har det gått att börja jobba?
Jag har de sista skälvande dagarna kvar av semestern. Inte så sugen alls på att börja jobba. Träffa kollegor blir kul, men annars vill jag fortsätta att vara utomhus och påta i trädgården och plocka bär. Har inte tid eller lust att sitta inomhus. Alldeles för mycket saker kvar att göra.
Men man får väl förlita sig på helgerna.
Hoppas att du hittar nån träning som funkar för dig. Du har verkligen gjort ett jäkla bra jobb! Minns du att din första tråd hette ”När kommer dag två?” Och hur trögt det var att komma över den där tröskeln.
Tänker att det är viktigt ibland att se tillbaka och jämföra nu och då. Alla framsteg man faktiskt har gjort. Det är ju inte ”bara” att sluta dricka, utan allt annat också - tankemönster, självkänsla, att våga ta plats, att känna stolthet. Nykterheten är en väldig process tycker jag och en del i det är att jämföra då och nu och se utvecklingen.
Ha det fint!


skrev mikbor71 i Tillbaka på ruta 1

@TessanTuss Tack för pepp. Har haft en vidrig natt med många tankar som hållit mig vaken. Det mest hemska är att jag inte kan göra något för tillfället för att vinna min älskade frus förtroende ännu en gång. Jag förstår nu att allt jag säger eller skriver till henne blir högst tveksamt ur hennes synvinkel och jag känner att det knappast hjälper att jag ber på mina bara knän. Jag måste stå ut med att vänta på vad hon bestämmer sig för. Nu dag 2 och vädret är fint.


skrev TessanTuss i Tillbaka på ruta 1

@mikbor71 Bra att du är här ! Forumet hjälper mej jättemycket! Känner igen mej så väl! ”Förlåt, ska inte hända igen…” Men så tippar jag över gränsen igen och igen !!!!
Vi kan inte ändra det som varit, men ge oss en ny framtid!
Vi hjälp åt!! Tillsammans nyktra!
Skriv o läs här ! Det ger pepp o styrka!


skrev Sisyfos i Återfall

Lycka till!
Nytt jobb är skrämmande, men ger också stora möjligheter att bli den man vill vara. Hoppas att det är bättre grundstruktur på den här skolan. Stort lycka till!


skrev TessanTuss i Ny i forumet

Tack fina @B.Å ! I min träning lämnar jag tider och resultat! Det är själva aktiviteten som är viktig för mej! Började med Power Walk! Och nu jogging/löpning!
Så härligt att känna naturen eller se hus o trädgårdar! Ibland m musik eller ljudbok, men oftast tyst!
För mej är det så bra (o nödvändigt ) att få puls UTAN att det är ångest!
Har ofta hjärtklappning och tryck över brösten…, Har gjort grundlig hjärtundersökning och allt är toppen rent fysiskt. Träningen är toppen !
Lycka till med din plan ! Berätta gärna hur det går om du vill !

Tack igen för pepp! Tillsammans!!! ❤️


skrev Ingesmart i Elak och dum i huvudet av alkohol

Godmorgon alla, 3 år nykter och totalt alkoholfri idag, tiden går snabbt, känns som man slutade igår. Dricker knappt alkoholfri öl längre, inte för att det triggar något, utan blir bara inte av. Ibland när man går ut och äter på restaurang kan det hända att det slinker ner en alkoholfri.
Alla ni som nyligen börjat på er alkoholfria resa, kämpa på, ni har det säkert mycket tuffare än jag hade, men timmar blir till dagar, dagar till veckor, veckor till månader, och vips har det rullat på i ett år. Ge inte upp, det är så värt att slippa ångest, bakis och illamående. KÄMPA


skrev Flarran i Promillebikt

Man ska inte sitta uppe mitt i natten vid sin dator och skriva texter eller pyssla med sin hobby som för mig är snickra ihop lite instrumental syntmusik när jag är på humör för sånt. Det tänkte jag på nyss när jag stängde av en dator i vardagsrummet där jag har hållit på i några timmar och grejat med att frigöra lite utrymme på hårddiskar och optimera för installation av lite diverse programvara och ett ljudkort för kommande musikskapande.

Har i många år trots överdriven konsumtion av alkohol gjort en hel del musik som man sedan har lagt ut på nätet. Man kan väl säga att det har varit lite av terapi för att inte rosta ihop helt liksom. Men nu när jag har varit helt nykter i över 9 månader och 3 veckor såg jag just. Så har man inte gjort så värst mycket musik som tidigare när man bara satt och flummade och jämt drack en massa onyttigheter och klinkade på keyboards för det mesta. Det har väl faktiskt inte varit nån ordning alls på nånting egentligen i en massa år.

För när jag nu har gått igenom ett par gamla hårddiskar har jag sett hur mycket tok man har skrivit och tänkt de senaste åren. Hur fokuserad man även har varit på alkohol och lärde sig det mesta om hur man effektivt producerade sin egen dryck. Detta i allt från jäsningsteknik till reningsprocess, skillnad mellan olika jästslag och till och med lärt sig kemiska beteckningar på de högre beståndsdelarna i alkohol som fanns i den förorenenande finkeloljan och så vidare. Men vad man inte tänkte så värst mycket på rent allmänt, det var hälsoaspekterna.

Till sist när man drack som allra värst så brydde man sig inte om hur det hela smakade över huvud taget. För då kunde man utan problem hälla i sig litervis med grumlig mäsk vissa dagar när det inte fanns nåt annat att tillgå. Men så fick man ju betala med en risig mage och väl slitna njurar och lever som klarade sig hjälpligt med ett nödskrik. Detta då man väl till sist kände sig tvungen att försöka att lägga av med sitt mångåriga drickande. Detta för att man mådde så fysiskt dåligt av det.

Så nu i skrivande stund är man då nykter och alkoholfri. Men inte är det väl sol i ens sinne direkt för det alltså. Då man ju har sin psykologiska problematik att dras med som man haft sen man var rätt ung liksom. Började ju tidigt självmedicinera med öl och diverse annan alkohol för att man psykiskt mådde så himla dåligt som sagt. Men det står väl nånstans i skriften att den Gud älskar, den agar han. Vilket här alltså betyder värnar och vårdar, och väl försöker knuffa i rätt riktning mot lite säkrare mark om man nu då kanske är på väg direkt mot stupet på grund av ren tanklöshet tror jag så att säga.

Hade det varit för ett år sedan, så hade det då inte varit vatten i glaset man nu har på bordet kan jag då ärligt säga. För då hade det med garanti varit minst pilsner från matbutik och siktet inställt på en resa till bolaget omgående om förrådet av starka drycker kanske höll på att sina. För man ville ju som oftast ha lite bättre grejer än det man producerade själv så att säga.

Men nu i stunden efter att ha druckit ett glas mjölk och ätit tre mandelkubb så skulle det inte falla mig in att planera att ta upp min tidigare livsstil. Så kör då även denna dag vidare som helt nykter och alkoholfri. Förresten @B.Å, det var kul att du tittade in här en sväng igår kompis.

Ha en fin dag!