Senaste kommentarerna i forumet

Hej igen,
Jag förstår att du ibland hamnar i dessa svackor, att det kan kännas meningslöst och tungt. Du har en bakgrund och diagnoser som du beskriver och som förståeligt är svåra att leva med.
Jag skulle ändå vilja bända upp för lite ljus i mörkret- och det handlar förstås om ditt beslut att vara nykter. Men jag tänker att det också möjligen innebär möjligheter för dig att må bättre på sikt?
Att du också medicinskt kan få läkemedel som kan ha större effekt när du inte dricker?
Snart kommer ljuset och våren. Kämpa på 🤗

Hej vänner. Gårdagen blev en jobbig dag på jobbet och jag slickar mina sår genom att vila idag på min lediga dag.

Hej
Så bra gjort av dig ❤️
Men den där tröttheten.. jag tänker att man gått på högvarv länge och när man väl är trygg och kan slappna av så kommer den..
Det blev så för mig.

Hej. Jag ska försöka att få en ADHA- utredning.
Tog PETH- värde som var 0.7, inte förvånad! Aldrig försökt " på riktigt" att minska, sluta dricka.
Men vill så gärna ha en utredning.
Någon som har egen erfarenhet om hur mkt värdet kan sjunka om jag håller upp helt i fyra veckor.

@Grävling Idag är det dag 25, nu satsar vi på månadsskiftet! Jag ska snart ta mitt blodprov. Det ligger och gnager i mitt undermedvetna hela tiden, men det ska nog gå bra. Hoppas det går bättre med ditt sötsug än vad det gör med mitt kaffedrickande. I gårkväll blev det en rejäl laddning framför TV:n och det straffade sig naturligtvis! Det var fullständigt omöjligt att somna och det slutade med att jag gick upp mitt i natten och fixade bokföringen. Inget ont utan något gott!

@Denlillamänniskan Tack för dina vänliga och stödjande ord.

Det stora problemet är att jag inte vet mitt startvärde. PEth-provet som togs utan min vetskap lämnade jag 2023-11-15. Svaret kom en månad senare, och kallelsen till nästa blodprov kom 2023-12-21. Jag tog det lite lugnare med alkoholen under helgerna, och har hållit upp helt och hållet sedan nyårsafton.

Även om AH är anonymt vill jag inte dela med mig av mina värden av den enkla anledningen att AH vet min identitet. Även om sannolikheten att mina värden, tillsammans med min identitet, kommer ut i offentligheten är extremt liten är den inte försumbar och det skulle kunna leda till konsekvenser som jag inte vill ha. 2023-11-15 var PEth-värdet väldigt högt, men jag har som sagt inte en aning om vad det var 2024-01-01. Jag både tror och hoppas att det var väsentligt mycket lägre, men jag vet inte.

Du har helt rätt, jag har räknat fram och tillbaks på halveringstiderna. Om jag utgår från det höga värdet från 2023-11-15 och en halveringstid på 10 dagar kommer jag klara det övre gränsvärdet (0,30 µmol/L), men med alldeles för små marginaler för att jag ska känna mig trygg. Med samma utgångspunkt går det inte att komma ner under 0,05 µmol/L utan ytterligare några veckors nykterhet. Det hade varit skönt att slippa hotet om indraget körkort, men det lär nog bli ytterligare något blodprov för mig innan jag kan känna mig trygg. Jag inser att det går att räkna baklänges med ovanstående information, men jag har i varje fall inte skrivit ut det i klartext.

Det positiva med ett potentiellt indraget körkortet är att jag tvingas att hålla mig nykter, jag klarar mig inte utan körkort. Då måste jag flytta så att jag åtminstone har tillgång till kollektivtrafik. Vem vet, längre fram i tiden kanske jag ser hela den här historien som något positivt. Om inget annat har jag haft den längsta vita perioden i mitt vuxna liv, och det är verkligen fantastiskt. Om någon sagt till mig i höstas att jag skulle ha minst 24 nyktra dagar på raken under 2024 hade jag aldrig trott på det.

Oavsett vad som händer med blodprovet kommer jag inte röra alkoholen förrän jag har resultatet i handen. Min ambition är fortfarande att hålla mig nykter i februari också. Tyvärr är jag också ganska säker på att jag aldrig kan bli måttlig med alkohol, jag måste förmodligen sluta helt.

Avslutningsvis hjälper det att skriva ner tankarna som maler i huvudet. Jag försöker verkligen att se på problematiken på ett nyktert sätt, om uttrycket tillåts. :)

@Varafrisk Tack för svar. Jag dricker veckovis nu. Min sambo dumpade mig för tre månader sedan och nu när jag flyttade till egen lägenhet så kan jag inte sluta. Tänker hela tiden på alkohol. Jag jobbar och så men det går inte bra. Har mailat en beroende-klinik precis, vet inte hur det ska hjälpa men vågar inte-inte göra det. Tack igen.

@Jalls Det är naturligtvis ingen kass fråga. Orkar du skriva ngt mer? Hur livet ser ut för dig just nu? Här inne är du bland vänner men du kanske behöver mer hjälp?

Kram❤️

Jag orkar inte längre. Jag gråter för ofta. Finns det något sätt att överleva? Så jäkla kass fråga.

Hej @Tuttsi! Du började att skriva något om alkoholen här. Fortsätt gärna skriva och berätta mer om dina tankar!

Det var ett tag sedan jag var här nu. Har knappt orkat vara inne och läsa. Men för mig har det hänt en del. Vi fick en orosanmälan på oss och var ner till soc och pratade med de. Fick en liten ögonöppnare när de sa att den som är frisk måste ta hand om barnen, görs inte det kan det gå så långt att de behöver vara någon annan stans. Mannen lovade bot å bättring som vanligt. Men när vi varit hemma några veckor och han inte tagit tag i något, så lämnade jag in skilsmässa. Jag bara kände något måste hända. Efter att han bara varit hemma och tyckt synd om sig själv så har han nu flyttat till en kompis eller vad de är. Men skönt är att det inte är någon som dricker iaf. Så barnen har han sagt hejdå till för nu vill han inte ha med oss att göra
Tänkte först, villen energi jag kommer få nu när ingen sover i soffan. Eh nä, aldrig varit så trött som nu och sovit i flera dagar. Men var lite förberedd på att det kunde bli så också. Kroppen slappnar väl av efter all spänning som varit.

@Påvägmothälsa Tack, det går bra i veckorna men inte så bra efter fest på helgen. Jobbar på att jag ska hitta en framkomlig väg för nykterheten.

@allatiders Hoppas allt väl. Och hoppas du är på väg mot sextio dagar. 🙏🏻
Glöm inte skriva här.
Hur det än går för tillfället. Man behöver ofta stöd de första månaderna, kände jag. Inte bara på grund av drogen, öven annat poppar upp under processen ..
😌❤️

Började att tappa kämpaglöden i natt. Varför ska man bry sig om att vara nyktert medveten och helt alkoholfri och då dagligen försöka att vara duktig på konsten att bara vara när inget tycks bli något bättre trots att väl kroppen och ekonomin fungerar. Detta medans man ändå mår psykiskt dåligt och känner sig att inte passa in i något sammanhang. Ett sammanhang där man alltså fullt ut kan säga att man trivs, utvecklas och kan vara sig själv utan att tvingas ta på sig en slags mask och göra sig till för att få vara en i gänget liksom. Just så kan man ibland tänka vilket väl är mänskligt.

Nu har jag haft tre lärorika alkoholfria och nyktra månader på mig att analysera mitt liv som det varit, eller väl rättare sagts upplevts att vara enligt mig själv. Har även förstått varför jag en gång började att dricka alkohol som bedövningsmedel. Det handlade om att jag inte var nöjd och glad i den situation eller tillvaro som jag befann mig i, först som liten, sedan ungdom, och sedan vuxen. Jag upplevde mig att existera, men inte på ett sätt som gav mig en inre själslig tillfredsställelse om man så säger. Jag upplevde mig att befinna mig i ett intighetens meningslösa tomrum.

Jag har sovit fyra timmar i natt och är inte speciellt trött, inte överdrivet pigg heller. Har denna dag vid sjutiden på morgonen ätit min enkla frukost och fått de vitaminer, mineraler och proteiner som kroppen behöver för att fungera rent biologisk någorlunda bra. Jag har även öppnat fönstret och fått mig lite frisk morgonluft för att fylla mina lungor med syre för att vakna till. Sitter nu återigen och skriver ned lite tankar om just min unika livsväg fri från distraktion av stressande åtaganden för att få det ekonomiska att gå runt. Jag har inga nära vänner eller bekanta eller daglig kontakt med den yttre världen i den verkliga världen , ingen att tala med då ork till sådant oftast saknas. Jag är helt i sällskap dygnet runt med mig själv vilket fungerar då jag är van vid att ha det så, det är enklast.

När det gäller min bakgrund och hur jag har druckit och på vilket sätt, det har jag i stort beskrivit från dag ett på detta forum. Jag har delat med mig av mina tankar, minnen, förhoppningar och fantasier och även känslan av en egen andlig övertygelse om en högre största allmakt. Jag har sett och förstått att det finns många människoöden knutna till beroendeproblematik som tycks bottna i kanske psykiatriska funktionsvariationer eller upplevda sådana samt erfarenheter som givit som resultat att människor inte klarat av att nyktert möta sin vardag och kunnat leva fullt ut i en harmoni och balans på alla plan för att känna en verklig personlig andlig, psykisk och fysisk harmoni.

Tänkte när jag vaknade i morse att nu vet jag hur det känns att vara just jag och att man nog aldrig kan känna att man nog ens är nöjd med att bara vara nykter. För när man väl är nykter och befriad från berusning och bedövning då ser man saker för vad de tillsynes nog verkligen är. Har förstått att man kan ha vänner och kompisar i mängd och ändå känna sig helt ensam ändå. Man föds till denna värld ensam och vi lämnar denna värld på samma sätt även om det kan vara folk vid ens sida vid det sista andetaget som man tar. Man kan ha samlat på sig en mängd kunskap och jordiska tillgångar men ändå inte känna sig nöjd och glad. Man kan aldrig resa ifrån sig själv hur långt man än färdas på alla de sätt som jordiskt är möjliga skulle man utan tvekan kunna säga.

Jag har sett människor som sagt sig vara troende på olika sätt, men när jag granskat deras sätt att tro så har jag sett att de ändå inte har varit nöjda och glada och trivts i sin situation. Det har ändå trots deras nyktra sinne alltid varit något som har saknats. Det har inte ens hjälpt att de kanske har varit medlemmar i någon stor intressegemenskap av vilket slag det än har handlat om. Människans öde tycks vara att gå endast sin egen väg och försöka göra det bästa av situationen tills de slutar att andas. Skulle här och nu trots total avsaknad av alkoholsug om man så säger nog tagit ett rejält glas av sinnesförändrande substans i form av alkohol men gör inte detta då det känns rätt meningslöst.

Detta då man ändå några timmar senare återigen sitter och funderar över varför man mår som man gör, dock väl kanske med en lättare huvudvärk och ångest på grund av väl vätskebrist och kemiska restprodukter som en kropp inte mår bra av. Kanske ska man arbeta och träna så hårt man kan för att slippa tänka så mycket och då mest fokusera på att bara vara. En slags arbetets meditation för att vara i ett ingenmansland bortom hjärnans logiska tänkande och strävan av en högre insikt kanske. Detta år och denna dag kanske kan vara början på något nytt och bättre får man väl hoppas.

Började att tappa kämpaglöden i natt. Men nu finns inte tid för mer eftertanke. Det känns som att jag är klar med att skriva av mig det mer basala då det mesta precis som detta jordklot nu mest tycks gå runt i samma slags bana för att med kanske någon mindre differens komma tillbaks till startpunkten igen så att säga.

Människor lever för karriär, sällskap, familj, ungar och husdjur för att slippa vara ensamma med egna inre ofta jobbiga tankar. Många fyller sin vakna tid och vardag med sport, musik, film, diverse meditation, religion och gud vet allt. Har dock inget att klaga på som mätt och någorlunda utvilad, borde gå ut med soppåsen som står där i hörnet känns det som. Så tar nog faktiskt och gör det nu. Stänger nu av datorn och önskar er alla en fin dag.
Tittar nog in på forumet snart igen, vem vet... Förresten @Se klart, kul att du skrev några rader, sånt uppskattas.

Kämpa på!

Verkligen! Min ”hade koll”. Tyvärr upplevde jag att han missförstod den där max gränsen per vecka som en minimigräns att aldrig gå under…

Eftersom allt är så förvirrande och svårt att förstå har det varit så otroligt hjälpsamt med de svar som skrivits av de som själva har (haft) beroendeproblematik i olika trådar här, så man får en liten inblick och förståelse för hur det kan se ut på andra sidan.

En petitess;
Jag gör ju hjärtan i kalendern istället för att skriva en nolla. Dessa hjärtan symboliserar att det ska bli en bra dag. Inte en räkning eller ett löfte att avstå alkohol. Fast nog fasen har jag räknat hjärtana ändå. Särskilt när det har varit tyngre dagar, för att muntra upp mig.

Hej, jag är tillbaka mer "mogen" att komma vidare. Hur har det gått för dig?

@Se klart @Himmelellerhelvette

Tack för responsen. Det uppskattas verkligen!! Se Klart; du beskriver väldigt bra hur Fullblodsalkisen dväljs i källaren. Det är bland annat det som gjorde beslutet att inte dricka alkohol som väldigt logiskt och lätt.

Min morgon, så här långt;
Vaknar och känner en lätt tristess. Ska livet vara såhär, tänker jag? Ja, det ska det, svarar jag mig. Har roat hjärnan igår med att läsa på mer om neurotransmittorer. Fokus på Noradrenalin och GABA. Intressant även om jag har lite koll på de där grejerna sedan tidigare. Men ibland behöver intellektet ha lite tråkigt.

Det är annat som behöver få vara i sinnets blickpunkt. Sätter mig därför för att meditera och når idag ett nytt djup. Jag kan känna min hjärna, det är något som jag upplevt korta ögonblick. Men nu kan sinnet nyfiket vandra runt i hjärnan och känna efter. Mest känns det i frontalloben. Det är ju den som utvecklas mest av meditation och skadas med av alkohol.

När jag precis börjat bli klar för morgonpromenad så plingar det till i mobilen. Lucka på jobbet? Nä, dottern som har råkat ut för tågförsening och därför kommer att missa anslutande buss. Mamma, kan du komma och hämta mig? Jag kommer! Så vart det en lite trevlig biltur med älskade dottern. Hade ju varit annat om jag hade dragit en flaska vin igår kväll. Så vi kan väl konstatera att det inte är tråkigare att vara nykter och fräsch vid 07-tiden en ledig dag.

Tänkte handla idag. Vid närmare eftertanke tar jag beslutet att ta på mig ryggsäcken och gå till Lantbruksgården här intill och köpa mejerier och ägg. Allt närproducerat!
Går iväg och ser först två ekorrar som pilar över vägen. Hägern lyfter från ån, när jag passerar över bron. När jag närmar mig hör jag tuppen gala tre gånger. Livet är underbart i det ögonblicket.

Summan av inköpen blev 180 kronor. Lika mycket som två flaskor vin, men det var ju en viss kvalitetsskillnad på den här inköpsrundan, jämfört med en tripp till Bolaget.

@has jo det som är jobbigt är tilliten. Att inte få ett ärligt svar. Att han drar sig undan och inte vill diskutera saken. Så frustrerande.
Han "löser" det säger han.

@Rustning Fint att höra av dig! Alla de effekter som du nämner känner jag också. Har liksom du inte heller lidit av några fysiska symtom av att strunta i alkoholen.
Du nämner tristess. Det slog mig också denna morgon. Men jag har valt att bara låta tristessen vara där. Jaha, livet känns långrandigt. Då brukar det släppa rätt fort.
Det är ju inte så konstigt att det känns trist. Tidigare har man ju tagit udden av tristessen med alkohol. En snabb fix som kanske bör ersättas av något annat. Man vill ju inte leva i ett tomrum som nykter.

Önskar dig allt gott på din färd

Tack snälla @Tröttiz för svar🩷

Det kändes väldigt hjälpsamt för mig att läsa mitt i min rädsla för om jag gjort rätt i att lämna.

Har också haft det samtalet flera gånger, ibland med en period på några månader som varit bättre (men mannen jobbar borta en hel del så undran kring hur mycket han druckit då har förstås alltid funnits med). Sedan har det alltid fallit tillbaka till ursprungsläget.

Nästan aldrig ”full”, men påverkad så pass att bli lite sluddrig. Alkohol fler dagar i veckan än inte.

Och det kan vara skitsvårt att verkligen hålla på de gränser man satt och vet att man själv skulle må bra av.

Jag ville inte sitta i soffan med en halvlullig karl, men ofta förändrades ju läget under kvällen. Man satte på en film, sen kanske man behövde pausa och ta ett samtal och när man kom tillbaka efter en kortare stund så hade berusningsgraden ökat och man orkade inte ta diskussionen som skulle bli om man bara vände och gick.

Så var inte hård mot dig själv. Det är så lurigt och det är nästan omöjligt att inte dras in i skiten med alla förvirrande lögner och påståenden som inte går ihop!

Ta hand om dig! 🤗

@Lora Jag har inget stort nätverk. Tre av mina vänner visste att jag var alkoholberoende flera år innan jag slutade. Alla på mitt jobb vet. Plus några till. Jag har sagt som det var att jag har självmedicinerat under många år men numera är nykter.De vänner/personer som inte kan köpa det kanske jag inte behöver i mitt liv då jag känner att de inte respekterar mig/mitt beslut.

Kram

@Varafrisk Låter som ett spännande steg! Har ingen direkt besatthet men att inte träna får mig att må dåligt. Att träna kontinuerligt varje vecka är något jag ofta gjort men det blev ännu viktigare sedan jag blev nykter. Innan jag blev helt nykter tränade jag mer i perioder och hundpromenader har ju alltid funnits där. Sedan var ju belöningen alltid vin. Nu är det mer en rutin och en livsstil som jag inte vill vara utan. Så nya rutiner och nytt fokus på livet har nykterheten inneburit för mig. Sedan kikar jag varje dag in på detta forum, kanske är det en besatthet?😁

Ha en fin dag hos frissan, det piggar alltid upp att få håret fixat. Kram❤️

Dag 23-24:

Det tuffar på och börjar kännas vant att inte dricka på kvällarna. Gäster till helgen. Har förklarat att vi har vit månad och att vi endast har alkoholfri öl hemma men att gästerna gärna får ta med sig egen dricka om de vill. Det känns bra och kommer att gå bra!

Jag hade känningar och molande värk av och till från hjärtat i november och framför all december. Har gått igenom min smarta klocka och kan konstatera att mitt hjärta hade det jobbigt. Dels drack jag ju ganska mycket men jag hade även Covid. Svårt att säga vad som var vad. Hur som helst, under januari syns en tydlig gradvis återhämtning och förbättring med allt lugnare puls. Det ger motivation att fortsätta ta hand om mig själv.

@Denlillamänniskan Det går bra. Att inte dricka alkohol är enkelt. Man behöver ju inte göra nått. Bara inte dricka. Jag känner inget stort sug. Känner lugn i kroppen och att tankarna är klara.
Baksidan är att det är trist. Tråkigt. Värst är det på helgerna. Särskilt på lördagarna. Det är då jag får tid att fixa hör hemma typ smårenoveringar mm. Då vill jag ha några öl. Eller någon gång när man är stressad och det är slitningar i familjen med bråk osv. Då vill man också ta några öl.
Försöker lista fördelarna.
- sover bättre
- tänker och koncentrerar mig bättre
- vaknar fräsch varje morgon (det är värt väldigt mycket tycker jag)
- mer tid över
- tror jag har lite jämnare humör, inte mer ångest än den naturliga och jag slipper självföraktet och det dåliga samvetet
- kan köra bil när som helst

Men priset för detta är den stora tristessen. Den tycker jag nog är värst. Det psykologiska. Jag har inga fysiska symptom alls som andra pratar om på detta forum. Ingen huvudvärk och inga sömnsvårigheter etc.