Senaste kommentarerna i forumet

@Polerad Jag är i princip jämsides med dig, och jag känner igen det där med plötsliga anfall av att tänka på vin. För mig har det varje gång jag kommit över suget, öppnat nya dörrar för mig. Hoppas det ska gå så för dig också; att du vinner väg till aktivitet och glädje. Det låter som att du är nöjd med att du gått ned i vikt? Grattis till den glädjen i så fall.

Andra har sagt det förut, men jag säger det igen; Motion ute i naturen kan motverka tristess, deppkänslor och alkoholtankar. Men det har du väl redan klart för dig, kan jag tänka.

Men, en sak till. Jag tycker det är intressant att fundera över irritationen. Det finns ju mycket i livet som inte tilltalar en, men oftast tänker åtminstone jag då bara att det där är inget för mig, men jag blir inte provocerad. De gånger jag blir provocerad finns det ibland en lärdom att dra, om jag synar mina känslor. Kan det vara så för dig också?

Hej,
Jag tror folk behöver olika typer av stöd. En del blir motiverade av glada tillrop, andra vill resonera mer lågmält och utforskande kring beroendet. Det är ju bra att vara tydlig med vad som funkar för en själv, så brukar det sätta tonen för den egna tråden.

@Flarran Grattis till 3 nyktra månader! Du jobbar på så himla bra, en dag i taget! De bra dagarna blir fler och fler efterhand.

Kram 🐘

@Självomhändertagande
Kram,
Och sköt om dig!
🌺💜🌺

Idag är det dag 22. Helgen har gått bra, men i fredags var det svårt. Faktiskt var det en av de värsta dagarna hittills! Erfarenheten från fredagen visar mig att än så länge går det inte att slappna av och tro att det värsta är över. Nu är det en ny arbetsvecka, och snart har jag klarat av den första månaden.

Jag inser också att jag måste fylla ut tomrummet efter alkoholen för att må bättre, som det är just nu har jag en massa tid som inte vet var jag ska göra med. Nu blir det mest att sitta och slötitta på TV, och det känns inte speciellt produktivt. Dessutom smyger abstinensen sig lätt på mig när jag är inaktiv. Förr pysslade jag med allt möjligt, men de sista åren har jag i princip bara jobbat och druckit vin. Det låter brutalt när jag skriver det, men tyvärr är det sant.

Jag behöver komma bort från min gråa tillvaro och känna att jag gör något positivt med min tid, och ska botanisera bland mina gamla intressen/hobbyer.

Igår ställde jag mig på vågen för första gången sedan mellandagarna. Till min stora förvåning hade jag hade gått ner nästan 2 kg! Jag har inte rört mer på mig och jag har inte lagt om kosten, det enda jag gjort är att sluta dricka vin. Det känns bra och det är ett kvitto på att det händer saker med kroppen!

@Se klart Väl beskrivet och klarsynt!
Kram med samma figur som du valde!

Nu tar jag paus.
Jag uppskattar detta forum så mycket. Den senaste tiden har jag haft en väldig hjälp då jag skrivit om en tid som jag upplevde svår. Jag har läst andra trådar och skrivit i dem.
Jag behövde bli påmind om hur illa jag hade det i livet, som medberoende.
Nu är den texten klar. Jag hoppas att den kan hjälpa andra. En psykolog som läste den för ett par år sedan, sa just det. "Du hjälper andra med den här texten". Det var inte mitt syfte då, men efter att den har vilat i några år så plockade jag upp den. Och har redigerat. Andra har läst och andra vill använda den i olika sammanhang.
Jag tänkte gå vidare med det. Och ta en paus här.
Önskar alla kämpar all lycka till.
Livet är en process. Så viktigt att njuta av de små ögonblicken. Det kan vara att ge några frön till en fågel i den kalla vintern. Och stanna upp och se, lyssna och känna. Smaka på maten. Njuta.
Och ta hand om sig.
Så viktigt.
❤️

Ja det är som en lätt pensel, som rör sig som en fågelvinge och vispar, allt vi får vara med om när vi vågar släppa taget.
Kram 🥰

Grattis till tre månader- då är man inte längre nybörjare, utan lite rutinerad även pm man nog aldrig blir helt fri- men det gör inte så mycket. När sug försvinner och alkohol spelar noll roll i livet, då kan den extra vaksamheten skapa ytterligare en dimension i tillvaron.
Tacksamhet över beslutet man tagit. Att livet vände riktning och kör uppåt, framåt- inte ner i ett mörkt stup.
Så det kan man glädjas över mest varje dag.
Jag känner som du idag- inte alls sugen att ge mig ut- men nu gör jag det bara ✅
Ha en bra dag, kompis!

Ja @Denlillamänniskan, ibland känns det som det är människans lott att hantera 🥹 men hanterar gör man ju och blir möjligen nån del av nån procent klokare med tiden, och det går ju ibland att fundera över till vilken nytta när allt ändå ska ta slut sen!!
Men jag tänker att färden är väl grejen på något vis. Och den är överlag rätt så spännande, men extra spänning känner jag inte att jag behöver, testat det nu, hehe.
Vaknar upp till rasande väder men jag är energisk och har fått massor gjort (jobbwise) och ska nu ta en tur ut i halkan.
Igår var min dotter och hennes flickvän förbi och hämtade lite grejer och drack te och jag kände bara lycka över hur hennes liv utvecklats från många tuffa år, till en lite lugnare färd. Hon är ljuvlig och gör mig så glad. Kram på er.

Sorg pendlar mjukt och snabbt över i lättnad, har jag erfarit nu.

Uppvaknande, kapitulation eller Satori. Välj det ord som ligger dig närmast hjärtat.
För mig är det inte så stor skillnad mellan ensamhet och frihet längre. Det verkar vara ungefär samma sak.
Men det känns fint att kunna se in i en annan människas ansikte och se sig själv.

Ytterligare en dag i livet, halvvägs till nattens vila.

Dags för sista episoden om Simhallen;

Jag och apan har tagit oss upp på kanten av bassängen. Jag upptäcker nu att apan har försvunnit. Men inte ut genom några dörrar utan in i mig själv. Jag står ensam där nu och upptäcker en sak;

Jag, personalen, de som simmar. Samma lugna ansiktsdrag. Det slår mig att jag kanske ändå kan göra lite nytta innan jag går. Så jag skyler de döda alkoholisternas kroppar med stora frottehanddukar från Relaxen. Innan jag gör det så vänder jag dem med ansiktet uppåt. De har samma anletsdrag som jag och alla andra. Intill varje död kropp ställer jag en glasburk med en Beroendehjärna. Det måste bli ett avslut, nu när vi vet att vi alla har samma ansikte.

Det är det ansikte vars blick vi ber om; Gud vände sitt ansikte till mig och give mig frid. Eller som Zenmästaren Suzuki skriver; To know the Original Face.

Jag är inte någon huvudperson längre. I det här sammanhanget är jag Du. Och Du är Jag.
Badmästarens ansikte är också The Original Face.

Jag är fri att gå nu. Och utan större åthävor så klär jag på mig och går. Med lätthet passerar jag jönsarna Alkoholdjävulen och The Evil Clown. De har det verkligen besvärligt med att verka avspända, sköna partysnubbar. Det blåser kallt och det snöar idag. De har min största medkänsla i sin nöd. Även deras ansikten är exakt samma som mitt. Men de försöker fortfarande se skälmska och självsäkra ut. Det går inte så bra.

Så. Det var det.

@Smillans Jag tror att det klarnar med vad jag menar om du läser igenom min tråd. För egen del har jag både tampats med alkoholen och mitt inre mörker. Gör vi inte alla det i någon grad?

Tycker inte vi ska vara med eller emot varandra, även om vi ibland inte kan greppa hur andra vänner här på forum upplever och tänker runt alkoholen och dess verkan på känsloliv och djupare delar av psyket.

Varmaste hälsningen!

Hej! @Varafrisk, Stort grattis till dig som kämpat på så bra och har lyckats med konsten att vara nykter i ett helt år! Det inspirerar verkligen en nybörjare som en själv på nykterhetens snåriga stig liksom. Men kan ändå skryta med att jag åtminstone kan fira tre månader idag som nykter medlem här på forumet. Har inget alkoholsug heller just nu och det är jag då tacksam för. Känner så väl igen det där med att vilja gå in på bolaget men samtidigt inte vilja det alls liksom. Starkt jobbat kompis!
Ha en fin dag!

Måndag är det och en ny vecka har börjat än en gång. Såg just att jag är tre månader gammal som nykterist och medlem på detta forum. Har ätit frukost, dricker vatten och andas frisk morgon luft. Två grader varmt säger termometern att det är. Borde väl egentligen gå ut och promenera en sväng, men känner mig rätt så trött och orkeslös, har ju inte sovit så värst bra i natt heller. Men man är ju van vid sånt och inte är det heller något stressande som ligger på att jag måste göra idag. Har inget alkoholsug i skrivande stund och mår väl i stort ganska bra, så man ska väl inte klaga, det kunde ju vara bra mycket värre än vad man har det just nu. Så kämpar alltså vidare så att säga. Får väl se vad man hittar på och gör denna dag, kanske dags för en brottningsmatch med det ovanligt bångstyriga cykeldäcket som jag berättat om tidigare för nu börjar det ju nästan kännas som att man vill få ordning på cykeln inför kommande vårsäsong. Det är rätt trevligt med den lite mer ljumma vinden som jag känner nu.
Ha det gott mina vänner!

Jag blir rörd @Varafrisk när jag läser om din förhandling med dig själv för lite drygt ett år sedan. Så bra du har jobbat och stort grattis!

Hejsan Natalia!
Fint att du fick sova gott i natt, sånt är då en gudagåva liksom. Har väl själv kanske sovit sammanlagt drygt fyra timmar, med vaknande då och då, ett halvsovande slummer skulle man väl kanske kunna säga att jag har haft. Använder ju inte gärna sömntabletter då jag inte mår så psykiskt bra av sådana tyvärr. Blir så seg under dagen och även mer nedstämd i sinnet av sådana tycker jag. Men har då ingen ångest eller alkoholsug just nu och det är jag tacksam för. Har ätit frukost med varm mjölkchoklad och och tre limpmackor som jag försöker att få till som rutin just nu. Sitter för övrigt och dricker kallt vanligt vatten då jag var lite törstig. När man tänker på hur man har levt tidigare och tagit risker med drickande och även någon sällsynt gång även nån utflykt i pillrens värld så får man väl säga att man kanske har haft änglavakt. Men kämpar nu naturligt på som nykter vilket väl har sina utmaningar stundtals. Ska nu dra upp persiennerna här i köket och släppa in lite morgonluft tror jag att det känns som.
Ha det gott kompis!

@Charlie70 @Sattva @Smillans @vår2022 @Denlillamänniskan @Kennie @Andrahalvlek @Se klart @Himmelellerhelvette Varmt innerligt tack för era grattishälsningar och ord på min ettårsdag som nykter❤️❤️❤️

Jag fick min medalj på NA-mötet igår🎖️Jag var så stolt och jag var så glad🙏🏻❤️Därefter blev det restaurangbesök m min man. Viltfärsbiffar till varmrätt och creme brûlée till dessert. Mums😋

Kram😍

Hej Darksky!
Kan säga att man har gjort lite som du och skuttat runt här idag bland menyer och trådar på Alkoholhjälpens diskussionsforum. När man läser nyare inlägg som ditt, eller inlägg från användare som varit med lite längre. Då slås man lätt av hur lika vi människor ändå är. Då vi alla väl har vårt eget specifika mörker som kan trigga till diverse problem liksom. Hurtiga tillrop kan allt vara rätt provocerande om man har det svårt och upplever att kanske ingen fattar nånting. Men ibland kan sånt också behövas för att göra ett mörker lite ljusare ibland. Kanske lite som den frireligiösa stämning som kan finnas inom idrottsrörelsen med allehanda slags känslouttryck alltefter hur det går för laget liksom. Såna grejer kan då tyckas vara rätt så märkliga om man nu inte är så värst intresserad av sport eller inne i grejen alltså. Hur som helst, hoppas att du är någorlunda fri från alkoholens mörkare baksidor och mår bra.
Ha en fin dag!

@Smillans Det låter toppen! Gräv vidare 🤗

Kram 🐘

@Darksky förstår inte riktigt vad du vill få fram med ditt inlägg? Att du blir provocerad?

Och @Denlillamänniskan, du tänker likadant? Alltså…

@Himmelellerhelvette @Andrahalvlek @vår2022 Det jag älskar med detta forum ät att det finns så mycket visdom och kunskap. Tusen tack för ni delar med er❤️❤️❤️ Blev lite nyfiken på @andrahalvlek rek om self compassion. Började googla och hittade Metacognitiv terapi (MCT) Aldrig hört talas om innan men efter att ha ögnat igenom lite slog det som gnistor i hjärnan🤯 SÅN igenkänning! Det är ju jag! Googlade lite till och hittade en bok på Storytel: Lev mer, tänk mindre av Lena Callesen. Sträcklyssnade och bara wow!
Jag har oroat och grubblat hela livet och jag tror det började när jag var 12 år och min mor drabbades av bröstcancer. Tänker också att min oro och grubbel kanske är orsaken till att jag började döva med alkoholen?
Intressant tanke som jag måste gräva mer i.
Kanske jag är nära pudelns kärna?

Nästan storm idag, som i mitt inre (bra storm dock)

Var ett bra tag sedan jag skrev i tråden. Smygsupandet bara eskalerar och vårt äldsta barn har tappat allt förtroende för sin allt mer opålitliga pappa. Situationen är ohållbar och det har nu kommit in en orosanmälan till socialtjänsten angående hans drickande. Vi ska dit i början av nästa vecka och jag tycker att det känns bra att det händer något. Att jag och ena barnet har bönat och bett att han ska söka hjälp / sluta dricka har ju hjälpt föga…

Vet ni vad socialtjänsten har för befogenheter i detta? Kan de tvinga honom att ta emot hjälp? Kan de tvinga honom att ta blodprov för att visa på att han har ett missbruk? Kan de hjälpa mig att slippa lämna barnen ensam med honom vid eventuell separation?