Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 ps. Jag hatar oärligheten. Smygandet. . Även om missbruket inte (än) direkt påverkar familjen så är det principen att den man älskar tror en sak. Det är lite som att vara otrogen och lögnen tär på mig

Trots sovmorgon har jag idag långpromenerat, cyklat med hunden springande bredvid, badat hunden, bäddat rent, tvättat fyra maskiner, lagat mat och ikväll kl 19-21 ska jag bemanna jourens chatt. Först bada 🥰

I mitt förra liv hade jag bakfull och ångestriden knappt tagit mig ur sängen. Jag minns nyårsdagar då jag jobbat kl 15-00, där varje minut varit en pina. Jag minns andra bakfulla nyårsdagar då jag knappt kunnat äta utan bara spytt. Aldrig mer.

Kram 🐘

@vår2022 Hej!
En nykter inledning på det nya året. Vilket man inte kan säga om slutet på året som gott. Under sommaren och våren höll jag mig ganska bra.
Dock inträffade en del saker som gjorde att jag fick ångest och stesspåslag. När det blir så blir jag lätt håglös, får svårt att få saker gjorda och ibland måste saker bli gjorda. Som flytt. Då blir alkolen en slags doping som dämpar ångesten och ger mig den energi jag behöver.

Nu har jag gett mig själv löftet att det får vara bra. Jag fattade för länge sedan att jag inte kan hantera alkohol. Det blir för mycket och för ofta.

Bland det värsta att min sambo tror att jag varit nykter sedan i våras. Hon har inte märkt något. Hon har inte ställt en direkt fråga om jag druckit, men detta smusslande känns som en direkt lögn och det känns så fel! Ibland skulle jag vilja berätta, det skulle kännas så skönt att lätta på den ångesten. Men samtidigt är jag så rädd att hon kommer lämna mig.

Funderar ibland på att söka vård igen som förra vintern då jag gick inom öppenvård som hade effekt på mig. Men jag är så rädd att de drar in körkortet för mig. Det vore en katastrof eftersom jag är beroende av det i jobbet.

Jag har försatt mig i en knipa. Jag vill ha hjälp men vågar inte. Jag skyller inte mitt missbruk på någon annan eller något annat. Att ha den här sjukdomen är ingens fel, men att ta tag i det är mitt ansvar.

Jag dricker mest pga tristess. Hatar att ha tråkigt. Gillar inte fester utan går hemma och pysslar på fyllan.

Kånns bara så tungt nu…

@ISE Jag kan verkligen känna igen mig i det du skriver. Håller ihop ett tag och sedan passade jag på att både gömma och dricka när maken var ur synhåll. Smygdricka för att hålla ångesten borta, även innan den slagit till men drack i förebyggande syfte. Tog återställare i förbyggande syfte. Ändå ångest och självhat. En ond cirkel som var svår att komma ur och som blev allt mer självdestruktiv. Till slut orkade jag inte med, kände som att jag skulle gå under och skammen av att leva i detta smygande. Jag blev förvånad över hur ångesten som alkoholen framkallade förvann efter första veckan som nykter. Det lättade om jag minns rätt vid femte dagen. Det blev så otroligt tydligt att det var alkoholen som förvärrade och orsakade så mycket ångest, oro och självhat. Det var en otrolig lättnad att känna hur detta släppte som nykter. Trodde inte riktigt att det var sant. En stor börda som släppte.

Försök att på alla sätt få till en nykter vecka och känna skillnaden. Det är tufft men det går! Drick massor av vatten, hitta något gott att tugga på, aktivera dig med fysisk aktivitet så att du tar ut dig lite, ta hjälp av din man för att pusha och stötta dig. Kämpa på, bit ihop och ge det en chans! Det är så värt! När alkoholen kommer ur kroppen vänder det.

Kram❤️

Hej ! Ja känns igen! Sök hjälp är mitt råd finns medicin som minskar suget. Det är ingen svaghet!

@smulan96

@Livelytree Hej! Ja, fortfarande kvar😁. Hur går det för dig?

Hej, detta är mitt första inlägg här. Jag kan inte dricka mer. Däckar och får psykoser där jag inte vet vart jag är och irrar runt och säger helt vidriga saker. Har sån ångest efter en sådan här kväll att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Har inte problemet att jag är sugen och dricker ofta, men när jag dricker blir det alldeles för mycket och slutar allt mer ofta i däck/paykosläget. Varför blir det såhär? Är det någon som känner igen detta beteende?

Jag misslyckas gång på gång. Var helt nykter under julen och juldagarna, det var fantastiskt skönt. Alla i familjen mådde bra och kunde hitta på saker tillsammans. Sedan var jag ensam hemma en dag och då började jag dricka igen. Nyårsafton var lugn, vi hade folk hemma och allt var bra. Imorse, när min man var iväg på ett ärende, drack jag fyra öl på stående fot. Gick sedan och la mig. För att jag visste exakt hur det blir; nu är jag nykter och har världens ångest. Har gått promenader och försökt uppehålla mig, men jag pendlar mellan att vilja dricka mer och att bara må dåligt och hata mig själv. Hur kan jag fortsätta att hålla på så här? Hur är man funtad för att gång på gång göra sin familj så illa

Gott nytt år till er allihopa!

Har tillbringat årets första dag med att slösa bort den på att göra absolut inget av nytta.
Bara legat och slappat i soffan med streamade program på teven.
För 15+ år sedan hade jag gjort detta också, men då med en fruktansvärd ångest och bakfylla
Tack till mig själv för att jag orkade klara mig igenom en sådan pärs, det var väl vunnet!
Gårdagen var lugn, ja mycket lugn, frugan klagade på som hon har gjort de senaste året att det är inget partande på nyår längre för våran del, hon har alltid en sådan ångest inför nyårsfirande.
Jag småler lite i mjugg, för det gör väl ingenting om vi tar det lugnt vid vår ålder?
Jag skulle inte vilja ha det åt andra hållet, jag vet vad som riskeras då, min nykterhet.
En god middag med våra bästa vänner, förrätt, oxfile och efterätt, skumpa på två vis, en alkoholfri förståss.
Vid tolvslaget sa frugan, men ska du inte öppna dina andra skumpa-pavva?
Nja svarade jag, jag kommer att dricka ett glas för att fira in det nya året, men sedan tvingas hälla ut resten.
När man inte längre dricker för att bli berusad, så känns det onödigt att hälla i sig mer dryck än vad man är törstig.
Min partyblåsa har krympt betydligt, inte alls som förr som kunde hålla fem burkar starköl innan första toalettbesöket, men det kanske också har med åldern att göra, i denna månad hinner jag passera 61 år.
I köket sitter frugan och lägger pussel, hennes favorittecknare är JvH, Jaan van Hesteren, en holländsk tecknare.
Hon har nu 49 st i sin samling, och hon tycker att det är så fantastiskt roligt att lägga det, så varsågod!

Såg precis en sådan fantastiskt hyllning till Sven Melander på SVT-play, den heter "Ta hand om er, och glöm inte att skratta".
Lite speciellt då jag valde mitt nick "Berra" ifrån den karaktären som han spelade i just Lasse Åbergs första film sällskapsresan, för jag kände mig som honom, men mer på ett tragikomiskt sätt.
Men 35 min in i filmen tar de upp hans alkoholmissbruk på ett mycket betagande sätt, jag kände igen mig så himla mycket, under 70 och 80-talet dricker han alldeles för mycket och är medveten om det, men har inte förmågan att ta sig ur det.
Han säger att spriten är hans bästa vän, men den har bara ett mål, att ta livet av honom.
Så sant, jag rekommenderar er att ta en titt på detta åtminstone 35-45 min in i filmen.
En dag under filminspelningen skulle han spela bakfull, men sminkösen sade.."perfekt", han behöver inget smink.
"Bära hem Berra", ett citat som följt med mig under lång tid.
Ja jag ville bara berätta detta, och önska er alla en god fortsättning på det nya året 2024.
En god fortsättning på det ni kanske har påbörjat, antingen i praktiken eller i huvudet, att sluta/minska erat drickande, det är ni väl värda.
Att inte ändra på nyårsdagen med att vara försoffad framför teven, men utan fylleånger, det är en bra start på det nya året...

Berra

@durochmoll
Att man som sin partner tänkte lika mycket på alkohol, ja, ligger ju verkligen något i det. Vi har det "i" oss på annat vis.

Det är inte så lätt att skifta fokus till sig själv, och sluta fokusera på sin partner och beroendet. Lättare sagt än gjort. Egentligen visste jag ju hur jag skulle göra, men det gick ju inte så alla gånger. Det var ju som något hade klorna i en... Energin var låg, blev somatiskt till slut, vilket gjorde att jag till slut inte orkade. Till slut tog det stopp.

Tycker det är klokt av dig att skriva ner vad som hände, vad som sagt m.m. Då har man det svart på vitt.

@vår2022 hej!
Är du kvar på forumet?

@aeromagnus Det är sant Magnus :)
Gott nytt år!

@Himmelellerhelvette
Tack för all din hjälp!🩵

@Flarran jag önskar dig detsamma 🌸 Skönt att vakna upp nykter idag! Dock har jag varit krasslig så kvällen igår tillbringade jag framför Monty Python i soffan ☺️
Tog en ordentlig titt på mig själv i spegeln igår och såg hur mycket klarare min blick är och att jag faktiskt såg fräsch ut! Inga svullna ögonlock eller rödsprängda ögon. Vad jag har donat med att försöka dölja det. Clear eyes och kyla ögonlocken. Det är skönt att slippa ☺️

Ingen med erfarenhet? Av antabus

Grattis fina @sattva
Du låter landad och lugn, allt är gott så.
Stor kram 🥰

@allatiders Heja dig! För varje nykter månad kommer positiva saker med nykterheten att ramla ner som poletter. Fokusera på allt positivt med nykterheten så kommer det att gå galant!

Kram 🐘

Grattis Sattva! Låter underbart med yogan, jag ska också se till att ge tid åt den i år

@pianisten! Jag Mrx går just omkring och funderar på samma problem. Jag såg en jobbannons internet med en tjänst som skulle kunna passa mig perfekt. Jag skickade in en ansökan och hade min första intervju i mellandagarna. Det kändes som jag gjorde ett bra intryck för jag har gått vidare i rekryteringsprocessen.

I min nuvarande roll har jag på tok för mycket att göra. Vi skulle egentligen vara två personer för att hantera allt jobb. Alla mina kollegor och min chef är medvetna om problematiken. Jag har flaggt för problmet väldigt länge men ingenting händer. Jag har väldigt bra kontakt med flera av mina kollegor och vi är ett bra kompis gäng. Chefen och jag har också en bra relation. Tyvärr är han dålig på att fatta beslut (dålig ledare men bra kompis). Skulle jag byta jobb blir det kris för honom eftersom jag är en av få medarbetare med min kompetens profil.

Jag funderar även på vad det skulle innebära för mig att mista kontakten med mina kollegor.
Det är många tankar som snurrar i skallen just nu. En dag i taget 😎
/Mrx

@Påvägmothälsa Tack själv, det känns fint att vi kan resonera här och hjälpa varandra.

@allatiders Jag har varit lite snål innan, inte velat ge 90 kr eller vad den kostade för en flaska alkoholfri bubbel. Hallå? Hur mycket har jag lagt på alkohol tidigare? Nu tänker jag köpa Oddbird fler gånger, då jag har något extra att fira, och njuta av vartenda glas 🥰

Kram 🐘

@vår2022 Jag känner mig fortsatt superpeppad på att knäcka ytterligare 5 kg. Verkligen jobba med delmål, utan att ens tänka på helheten. Varje kilo gör enorm skillnad för knäna!

Att det funkar så bra för mig, tror jag, är att jag äter bra övriga fem dagar i veckan. Kroppen hinner inte växla ner ämnesomsättningen. Sen sker själva nedgången nog mest under de två buljongdagarna, men jag håller mig till rätt mängd kalorier de övriga fem dagarna också, omkring 2000 kcal/dag. Med ytterst få undantag.

Jag har ökat tempot på promenaderna rejält. En speciell runda tog tidigare 80 min, sen 70 min, häromdagen 64 min och idag 61 min, tjoho! Just tempot har varit svårt att få upp tidigare pga knäontet. Antalet steg har också ökats över tid rejält. Och nu har jag inkluderat cykel nästan dagligen också, vilket är bra för knäna och tränar lårmusklerna. Och lillprinsen får motionera 🥰

Kram 🐘

Säger bara om inre malande tankar - ut med skiten. Låt inte negativa ord, tankar och känslor ligga och skvalpa, gnaga och skava inom den inre tankens värld. Tänk att man inte har tänkt så här lite tidigare innan man kom på att det går att slipa bort värdelösa tankar som man inte riktigt fick ur sig tidigare innan man började skriva på allvar. Snacka om bra terapi det kan vara att få skriva av sig på ett forum som detta. Har i nästan hela mitt liv bara tänkt tyst för mig själv. Det gjorde att jag aldrig någonsin kunde komma ur den envetna självhatande tankeloopen som bara gick runt...

Sådant onödigt tänkande gjorde mig bara trött och sänkte mitt oftast lätt nedstämda humör till en nivå där jag till sist inte orkade nåt alls och till sist ofta knappt ens ville leva. Då rusade jag som oftast iväg efter nån sketen burk eller flaska med skit för att bedöva mig med, och inte blev jag gladare eller nöjdare för det. Nej, tankarna malde ändå på fast jag sket i hur jag kände och tänkte. Då var jag även oftast sänkt i humörnivå så att jag knappt inte brydde mig om någonting alls.

Minns en gång när jag hade eget kontor som blev mitt tillhåll för brygga vin och supa fritt. En gång var jag så pass berusad att jag inte kände om jag knappt ens fanns. Då hade jag kunnat ta till kniv eller rep. Men någonstans fanns det väl ändå en gnutta självbevarelsedrift inbyggt i mig så att säga. Mitt självskadebeteende stannade då vid att jag tog ett häftstift från en anslagstavla och hårt trycke detta häftstift rakt in i min vänstra handflata för att känna om jag kunde känna nåt alls.

Kände inte mycket till smärta minns jag. Dagen efter när ruset gått ur kroppen lite så så kända jag ändå rejäl smärta och kände mig rätt korkad och dum. Såret i handen ville inte läka på flera veckor, Utan jag fick en vattnig sårblåsa som gick sönder då och då. Så att jag fick pyssla om såret med att skölja rent med desinficerande medel en längre tid samt lägga på ett nytt plåster då och då.

Tror att den händelsen gav mig en viss lärdom om att man inte ska vara för taskig mot sig själv. Men lärde jag mig något större av detta för ett tiotal år sen. Nej, jag lärde mig väl mer att inte skada mig i onödan, då jag inte gillade att behöva att pyssla om ett sår hela tiden. För självskadebeteendet som inte syntes utanpå kroppen, utan dolde sig inom mig det fortsatte jag ändå dagligen med. För att dricka flytande nervgift, vilket alkohol faktiskt är, det slutade jag inte med alls.

För det fick fortgå som om inget hade hänt. För det som inte syns, det finns inte var väl känslan.
Inte sade mig läkares ord ett smack heller. För det var väl jag själv som bestämde om jag drack. Inflammerad lever och andra knepiga läkartermer för att måla mig som missbrukare, det kunde dessa förstå-sig-på-are faktiskt ta och stoppa upp i häcken tyckte jag. För ingen hade rätt att sätta sig på mig.

Det är nästan så att man kan tro att jag var besatt av djävulen själv eller en ond självhatets demon.
Man kan misshandla sig själv på så himla många sätt, men bland det värsta man kan göra är att ta till medel som gör att man inte är helt närvarande utan bara tanklöst går omkring som nån zombie. Man kan må som skit, men varför ska man dricka sig redlös och kanske cykla ned i diket och krypa omkring utan att veta var man befinner sig som man väl gjort ibland när man var som mest korkad.

Har nog aldrig riktigt vetat vad jag vill göra med min tid här på jorden utan har mest gått dit näsan pekat om jag inte bara suttit och hängt eller sovit bort min dag. Nu borde jag kanske ta en promenad då jag känner den inre frustrationen växa så smått.

Kommer nu att ta en krona som numera sedan länge är i storlek som en liten femöring. Jag ska kasta upp den i luften och låta den snurra sina varv på golvet tills den visar krona eller klave. Klave och jag går och lägger mig en stund. Krona och jag går iväg och köper några burkar med god inlagd sallad i en butik några kilometer bort. Nu får vi lite vetenskapligt sett alltså se vad jag hittar på. Kronan har nu snurrat färdigt och säger att det blev krona. Så det får väl bli salladspromenad. Riktigt bra det, då jag är sugen på sallad. Minus fem grader, perfekt promenadväder också.

Ha det gott!

@vår2022 Tack för all din klokhet❤️

@Surkärring Du är så klok och du gör det så bra❤️

@Himmelellerhelvette Tack allra finaste❤️ Du gör också ett fantastiskt arbete m din nykterhet!

Gott Nytt 2024✨Ett helt nytt år framför oss! Men som beroende så tar vi en dag i taget🙏🏻Oavsett hur ditt 2023 slutade så är det en ny dag idag och nya möjligheter🙏🏻

Det blev en trevlig kväll h min bror igår. Vid ngt tillfälle kunde jag känna mig lite irriterad på min svägerska. Imorse när jag vaknade så vet jag varför….det är ju när hon hamnar i någon slags storasysterroll då jag kliver ner ngt steg då jag känner mig förminskad som irritationen gror. Fast idag påminde jag mig om att där behöver jag inte hamna för jag vet det jag vet att jag vet..jag behöver inte hennes bekräftelse för att veta det jag vet. Idag är jag väldigt trött…vi kom hem 2.30 och la oss ca 3.30😳 Det var nog hundra år sedan som jag la mig så sent…å det känns…inte så bra för någon som är utmattad. Men..imorgon åker mannen iväg för att jobba och jag vilar dvs återhämtning.

Må så gott🤗Kram ❤️

@pianisten! Jag Mrx går just omkring och funderar på samma problem. Jag såg en jobbannons internet med en tjänst som skulle kunna passa mig perfekt. Jag skickade in en ansökan och hade min första intervju i mellandagarna. Det kändes som jag gjorde ett bra intryck för jag har gått vidare i rekryteringsprocessen.

I min nuvarande roll har jag på tok för mycket att göra. Vi skulle egentligen vara två personer för att hantera allt jobb. Alla mina kollegor och min chef är medvetna om problematiken. Jag har flaggt för problmet väldigt länge men ingenting händer. Jag har väldigt bra kontakt med flera av mina kollegor och vi är ett bra kompis gäng. Chefen och jag har också en bra relation. Tyvärr är han dålig på att fatta beslut (dålig ledare men bra kompis). Skulle jag byta jobb blir det kris för honom eftersom jag är en av få medarbetare med min kompetens profil.

Jag funderar även på vad det skulle innebära för mig att mista kontakten med mina kollegor.
Det är många tankar som snurrar i skallen just nu. En dag i taget 😎
/Mrx