Senaste kommentarerna i forumet

@Fia40 Det är alkoholen som är orsaken till ångesten. Många här dricker som du , du är inte ensam!
En del tänker bara en dag i taget.
IDAG ska jag inte dricka, kanske imorgon men inte idag…
Men oftast försvinner det värsta suget ganska fort ändå.
Försök att ta en dag i taget och se vad som händer…
Men tveka inte att söka hjälp också om du behöver. Det är sååå värt att kämpa för. 🙏🏻❤️🙏🏻

@Livelytree Bra där!💪. Ja, första tiden är skit men vi vet ju att det går över! Att komma över den första puckeln, men det blir lättare. Skrev precis en reflektion i min tråd om eget ansvar. Man tar ett eget ansvar när man stoppar ett destruktivt drickande, framförallt mot sig själv men även mot andra, familjen. Man mår helt klart bättre och man blir äkta och sann, den man egentligen vill vara. Ett motto jag har är ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”. Att man fokuserar på det goda, det positiva i nykterheten. Då sker tillväxt i dessa tankar och det ger då positiva känslor. Omvänt, om man fokuserar tankarna på hur jobbigt det är, saknad och tristessen av att inte kunna dricka, då sker tillväxt där och ger negativa känslor och sug. Tankens makt är stor! Detta har hjälpt mig oerhört i mitt nykterhetsarbete. När mina tankar gått till dystra tankar, har jag flytta fokus till mer positiva tankar. Som, det här ska gå, ge det tid, det kommer att bli bättre, tänks vad skönt att vakna nykter, vad duktig jag är!

Kämpa på nu! Det är så mycket skönare på andra sidan! 💪❤️

799 dagar, imorgon 800 dagar som nykter i mitt nya liv.

Semester veckan ut och julen samt nyår har passerat. Dessa sista dagar ska jag bara vara, träna, pyssla lite, promenera i skogen med mina hundar, laga god mat, läsa och bara vara. Skönt!

Reflekterar lite över allt möjligt och något som jag tänker på är eget ansvar. Hur man lätt vill ta ansvar eller på något sätt lägga sig, hjälpa andra som lätt istället kan bli att stjälpa sig själv eller göra andra oansvariga för sitt liv. Det är en fin egenskap att vilja hjälpa och stödja andra, medmänskligt och sympatiskt. Men det kan också finnas en baksida i detta. Man gör sig själv och andra en björntjänst som inte är av godo. Jag tänker att vår uppgift hör på jorden är att ta ansvar för sig själv och sitt handlande. Att ta ansvar för hur vi är och beter oss mot varandra men även mot oss själva. Att man som förälder inte låtit och lärt barn att ta ansvar för sig själva fullt ut. Eller att man låtit barn ta ansvar för sina föräldrar för att man inte kunnat ta sitt egna ansvar som förälder. Det blir då så fel, man vill vara tillags, göra allt för andra och förlorar sig själv och förmågan att känna de egna behoven. Man blir helt lost och förvirrad.

I min nykterhetsprocess som nu pågått i 799 dagar har jag lärt mig så oerhört mycket om mig själv, min berättelse om mig själv, hur jag fungerar och vem jag är innerst inne. Något av det viktigaste jag lärt mig om mig själv är vad som är mitt ansvar, andras ansvar och var gränsen går. Den var väldigt suddig och otydlig för mig. Gränsen var snårig, lite här och lite där. Nu har jag lyckats göra den mycket tydligare. Dragit om gränsen, på vissa stängsel är det el för att jag ska få en stöt och påminnas om att jag inte ska gå över den och hålla mig på min sida. På vissa gränser är det bara ett streck i marken så jag ändå ska se den, men jag kan gå över för att på ett empatiskt sätt kunna sätta mig in i hur det är på andra sidan, för att förstå bättre vad som pågår där, men lätt kunna gå tillbaka på min sidan och skapa strategier för att stanna kvar där. På den sidan där mitt ansvar ligger och agera utifrån det. Med mina tydliga gränser för var mitt ansvar är så har jag fått det mycket lättare att hantera mitt liv. Även mina nära, min omgivning har fått det lättare i sin kontakt, interaktioner med mig, då de tydligt ser min gräns och var jag dragit den. Det ger trygghet till mig men även andra. Då vet de även var deras gräns går och var de ska stanna upp och var deras ansvar ligger. Alkohol suddar ut gränser, den fräter sönder markeringen och den kan även rita om gränsen på ett galet sätt. Likt Putin som annekterade Krim och som nu försöker ta resten av Ukraina. Man blir självcentrerad och gränslös. Allt eget ansvar för sin handlingar blir som bortblåst och man skiter totalt i vilka konsekvenserna blir. Kanske lite väl överdrivet men ett sätt att visualisera det😁.

Nu dags för en promenad i en rätt kall vinterdag, men det blir stärkande!❤️

@Blenda Fina Blenda ❤️ Önskar dig lugn och ro och harmoni på alla sätt. Själv tillhör jag dem som blir deprimerad utan SNRI-medicin, så nu har jag bestämt mig för att aldrig sluta med den medicinen igen. En rätt låg dos och goda rutiner hjälper mig att må som mig själv - grundglad, positiv, lösningsfokuserad, tacksam ❤️

Kram 🐘

Blenda... Jag vet hur svårt det är när ens föräldrar dör. Känslor tar överhanden. Det rationella, logiska sätts ur spel. Känslorna får styra och då kommer ångester/tankarna och då är det lätt att trilla dit. Jag vet. Hoppas att du får en bra start på 2024 och att sluta dricka måste man göra för sin egna skull, ingen annans.

@Amanda L jadå det har gått bra.

@vår2022 hej! Dag 2. Mår som beräknat, men det är ok. Jag är nykter. Det är det viktiga! Ja, jag gör detta för mig själv. Jag vill må bättre och vara den jag egentligen är. För min egen skull, men också för familjens skull.

@Onkel F ett problem var att jag gav väldigt mycket till gemenskapen. Mitt liv kretsade kring gruppen och jag hade flera uppdrag och hoppade på service direkt. Förutom att vara sponsor osv. Men när jag själv behövde stöd och hjälp drog folk sig undan. Det är en lång historia men jag blev väldigt besviken och tappade tron på gruppen som begrepp. Det gick som sagt bra att ta av mig. Det är nog snarare där problemet ligger. Att jag glömmer mig själv

@Flarran @Sisyfos Stort tack för era hälsningar, de värmer.
Jag läser som sagt på forumet varje dag.
Ska nog själv börja skriva oftare igen. Snart.
Jag har fått börja om igen, på så många sätt.
Mammas plötsliga död, precis när mitt liv äntligen började se ljusare och hanterbart ut, fick mig att fullständigt tappa fotfästet. Mina katastroftankar kom tillbaka. Förväntansångest i varje andetag…

Ja, behandlingen VAR kontraproduktiv för mig. Ska skriva mer om det en annan gång.

Idag låter jag äntligen bli att dricka för min egen skull, och enbart för att jag själv vill avstå.
Det satt långt inne och det kostade (korta, men intensiva) återfall.
Men processen var kanske nödvändig.
Sänder en stor kram och en ännu större förhoppning om ett gott 2024 till er alla på AH som kämpar, både med eget beroende och med medberoende.

Tro, hopp och kärlek <3

@Stora Loppan Hej och välkommen hit! När man skriver ned varför man dricker och vad konsekvenserna blir så ser man hur motsägelsefullt det är. Känner igen mig i allt. Man dricker för att reducera ångest, stress, för att ha kul, när det är tråkigt och man är trött och inget orkar. Effekten blir mer ångest, deprimerad, energilös, ful och trött. Man gör livet ännu värre och svårare att stå ut med. Inte mycket livsglädje i att vara deprimerad, energilös, ful och trött. En ond cirkel helt enkelt som är svår att komma ur, en cirkel i alkoholberoende. För att få stopp på cirkeln och komma ur den måste man sluta dricka. Jag höll på i åratal med att dricka mindre, gick inte bra för jag kunde inte hantera alkohol och det underhöll bara mitt beroende då jag ändå hela tiden drack. Jag och min man drack också tillsammans och vi var tillåtande till att inte hålla löften om uppehåll, skitsamma liksom. Vi kör på! Nu har jag varit nykter i över två år. Jag orkade inte längre med ångest, skam, självdestruktivt beteende och att gå ner mig mer. Jag var helt slut av allt dagligt drickande. Tog ett beslut om att sluta dricka helt och att min man måste haka på om det ska gå. Inte köpa hem alkohol mer, det skulle jag inte klara av. Så vi gör detta tillsammans. Jag skulle aldrig klara av om han drack.

En rekommendation är ett längre uppehåll, tre månader för att hjärnan ska få återhämta sig från alkoholen och komma i balans. Det tar lite tid. Då kan man tänka klarare och ta bättre beslut. En dag i taget är bra och en månad som första delmål. En bok som är bra att läsa är ”Tänka klart” med Annie Grace. Hon berättar om hur alkoholen påverkar hjärnan och ger tips om hur man kan gå tillväga för att bli nykter.

Hur som helst har livet vänt helt och hållet. Ångesten och skammen som alkoholen orsakade försvann efter första veckan och det blev tydligt hur mycket som alkoholen orsakade av detta. Jag känner mig fräsch, balanserad, närvarande och har livslust. Alkoholen förstörde mitt liv men nu har jag fått det tillbaka. Vår relation är så mycket bättre och mer nära, inga fyllebråk och vi gör saker tillsammans utan alkohol. Hur kul som helst!😁

Kämpa på och lycka till! Det är så värt att vakna varje morgon nykter och slippa ångesten och skammen.❤️

Så, andra januari. Spenderade gårdagen med en kär vän i London, åker nu vidare för att hälsa på min bror. Höll min alkoholbudget igår och är nöjd med det. Påminns om vad @Kennie skrev ovan, en av vinsterna med avhållsamhet och måttfullhet är verkligen att vara klar i huvudet på morgonen. Ikväll kommer vi till ett hotell, där vi skall sova tre nätter. Ser fram emot att packa upp mina väskor 😊 Önskar alla en fin tisdag!

@Solana Jag använder Alkoholkalendern här, men insåg just att man kanske bara har tillgång till den om man anmäler sig till programmet, som jag tror har paus just nu. Boken kommer jag inte ihåg men tror att jag hört en bok refereras ofta. Om du frågar moderatorerna, eller i delen av forumet som vill vara alkoholfri så vet de säkert.

@prinsessa Godmorgon! Jag fortsätter haka på ditt nyårslöfte och är så omåttligt glad över den plats vi har här vid "kaffebordet".

Ångest, dricker för att hantera stress, dricker för att ha kul, dricker när det är långtråkigt och jag ingenting annat orkar. Har hållit på i snart 20 år och det blir allt värre. Måste välja nu: fortsätta på samma vis, deprimerad, ful trött och energilös eller sluta/förändra mitt drickande. Vill ju egentligen inte sluta helt.
Min man beter sig likadant, men inte lika mycket. Vi har pratat mycket om detta. Vi har gjort flera försök till begränsning men när den ena fallit åker den andra med. Nu ska vi försöka ta en vit månad. Första målet är att vara nyktra resten av veckan fram till söndag. En dag i taget.

@Solana Hej! Jag håller koll på budgeten i huvudet. Jag hade förra året en kalender där jag satte en rosa ring när jag hade en enhetsfridag, det var bra för mig och kul att se de rosa ringarna, men slutade med det, men ska nog börja igen.
Vet inte vilken bok det kan vara, det finns däremot en bok som Kjell-Olof Feldt har skrivit om måttlighet. Jag har lyssnat på den för några år sedan, men jag mest stressad av alla siffror som hade rabblade upp, om hur mkt han fick dricka osv. Min favoritbok gällande alkolism är Camilla Kylensteirna "ansvarsFULL", den har jag lyssnat på flera gånger.

Hallå i kaffestugan!
Jag har hållit mig till min budget under helgdagarna, vilket känns bra och ger ett skönt lugn. Nu tar vardagen vid igen och jag hoppas att 2024 blir ett bra år, både för oss som kämpar med våra "små" personliga problem och alla som kämpar i den "stora" världen.
@Alla: Hur håller ni koll på er budget, har ni en kalender, gör ni streck på ett papper, eller har ni det i huvudet? Nyfiken på hur en budget kan se ut och hur ni tänker kring det.
I olika forum här på websidan har jag läst om en bok som det refereras till, men inte hittat vad boken heter. Någon som kan tipsa om vilken bok det kan vara? @princessa: Jag hänger på ditt nyårslöfte! :-)

@JoYo
Det kan vara så illa att han dricker så mkt att får delirium.
Han behöver professionell hjälp och kanske behöver du stöd att skära ner kontakten eller släppa det helt.
Det är för nedbrytande och du behöver vårda dig själv.
Det är helt omänskligt att man ska stå där med hela världen på axlar.
Var rädd om dig själv.

@ISE Känner igen mig i din beskrivning.
Smygdrickandet för att för en stund må bättre men det blir värre.
Jag drack för att döva ångesten men det blev bara värre. Man kan säga att mitt dåliga mående berodde mest på alkoholen. Nästan hela förra året kämpade jag nykter ett tag o sedan igång igen. Jag inser att jag mår bättre utan A. Och tomhetskänslan minskar ju längre tiden går och energin blir bättre både privat och på jobbet. Den onda cirkeln går att bryta och jag hoppas du får det stöd du behöver.
Ta hand om dig ❤️🙏

@Letlive
Det är så innerligt tufft ❤️
Kanske, även om det är smärtsamt med insikten, så är det precis vad du behöver insikt om för att ta stegen framåt för sig själv.
Att släppa den bilden av att man skulle vara en hjälp och ta reda på vad man själv behöver.
Alkoholismen är en så stark kraft att allt annat hamnar åt sidan, det har inte något att göra med kärleken, en själv eller är något som man utifrån kan påverka.
❤️

@Blenda, Tack @Flarran för att du lyft tråden. Minns att jag läste ditt inlägg tidigare @Blenda., det finns mycket att fundera kring om det. Hoppas SÅ att det känns lite bättre nu. Jag är, liksom du , väldigt skeptisk till preparat som påverkar hjärnan, men jag tänker också att de faktiskt kan behövas för att man ska se ljuset i ett väldigt mörker. Det finns saker man kan göra själv för att må bra, men ibland räcker inte det. Jag har skrivit det förr, men när du beskrev den behandling du deltog i så kändes den som om den riktades till människor med andra behov än de just du har/hade. Och att den nästan blev kontraproduktiv för dig. Det kanske var att ta i och det var ju bara en liten, liten del som vi fick, men den kändes inte så nyanserad. Du tog dig igenom, du gjorde det bästa av situationen och du lärde dig säkert rätt mycket på vägen ändå. Om dig själv.
Jag förstår verkligen din känsla av att livet är rätt hårt ibland utan dämpande kuddar och jag tror inte att det är ”normalt” heller.
Jag har också svårt att åtgärda orsakerna till mitt mående och ibland är det svårt att hitta motivation, men det finns en vetskap om att alkoholen inte löser något. Tvärtom.
Och jag tror att det finns andra lösningar, även om jag inte ser dem just nu. Nu är det nytt år och det är alltid läge att prova något nytt, så det får bli min lösning.
Jag hoppas att 2024 ska bli ditt år när du kan lösa det som skaver - eller åtminstone komma till ro med det.
Ha ett fint 2024.

Drog just ut en kökslåda och letade efter lite prylar, en penna faktiskt för att skriva nåt lite senare, vad jag ska handla till datorn eller nåt sånt. Hittade då en ask med några cigaretter som jag trodde att jag hade slängt bort i slutet av förra året.

Tände en sån där giftpinne av bara farten och tänkte känna efter om jag skulle bli lika illamående som jag blev sist. Men det var inga problem att dra i mig röken från hela cigaretten i nästan ett svep. Det var precis som om jag hade varit en kedjerökare i många år.

Blev lätt yr en liten stund och kände en värme eller rättare sagt ett i kroppen stretande känsla då röken och nikotinet väl fyllde mina stackars blodådror. Det kom en slags dopaminkick som lite smått påminde om den första slurken av pilsner. Men den lugna bedövade känslan som brukade att så sakta rätt snart stänga av mitt tänkande där mina tankar snurrade runt utan hejd, som de för de mesta gör infann sig så klart inte.

Gick då och tog mig två lugnande piller som jag av läkare har rätt att göra vid ångest. Så om en stund är jag väl lite tröttare kan jag tänka. Men vill inte sova än så lägger väl in en lätt uppiggande portionssnus som jag borde sluta med då det bara mest höjer mitt blodtryck helt i onödan.

Förstår varför så många dricker starkt och beskt morgonkaffe. Det är väl dopaminkicken som eftersöks. Men kaffe det är ju inte heller fritt från gifter om man vill vara en renlevnadsmänniska. Läste nånstans att det är ganska många rester av diverse gifter i den drycken.

Blev nästan själv beroende av denna dryck i fyraårsåldern då jag tyckte det var gott med mjölk och socker i kaffet på den tiden när jag var liten. Men sen fick morsan höra av nån grannfru att man inte ska låta små barn dricka kaffe då det inte visst var nyttigt eller hur det nu var. Som ny-nykter är det lätt att hamna i andra typer av missbruk om man inte ser sig för.

Kommer därför inte att köpa några fler cigaretter, då jag inte vill förstöra mina lungor i onödan. Med redan lätt igensatta blodådror kan man ju även få hjärtslag, stroke och annan skit har man hört. Portionssnuset måste jag även försöka att fasa ut, fast det inte är många påsar som jag tar på en dag. För en dosa snus räcker faktiskt rätt länge.
Har faktiskt kvar ett par från förra året som nog räcker länge tror jag då snusandet inte ger mig så värst mycket.

Kommer nog snart att bli helt tobaksfri känns det som, då jag inte vill förgifta min kropp i onödan. Den enda drog som jag känner att jag kan fortsätta med det är faktiskt att lyssna på gammal hederlig Rock n Roll för den kickar alltid bra hos mig utan några ohälsosamma biverkningar. Kör just nu Good Golly Miss Molly i hörlurarna och mår rätt så bra.

Har upptäckt att skrivande här på forumet väl nästan håller på att bli lite som en slags drog för mig. Fy sjutton vad självcentrerad jag har börjat att bli. Men det blir väl kanske så när man är helt singel och inte ständigt behöver leva för andra och glömma bort sig själv kan jag tro. Men så äckligt egoistisk och självcentrerad som jag var som daglig alkoholmissbrukare det är jag då inte.

Har även upptäckt att alkoholsug endast handlar om en längtan av att få vara berusad till den milda grad att jag inte knappt kan höra vad jag ens tänker, men det har jag ju ändå nånstans vetat i alla år. Tacksam för att jag är nykter och den känslan är något jag tänker fokusera stenhårt på. Förresten, kom på att jag väl glömt att säga hej till mina vänner som skrivit till mig hittills i år. Tackar nu följande för fina och peppande ord: @Kennie, @Vinägermamman, @Mormor2023, @vår2022 med flera.

Ha en fin och nykter tisdag mina vänner!

Vaknade nyss mitt i natten efter min promenad igår. Klockan var nog närmare ett tror jag.
Kände mig lite förvånad över att jag hade somnat, och sovit så pass länge. Men kroppen behövde väl lite vila kan jag tro. Min första känsla när jag vaknat var inte tacksamhet och glädje över att ha fått sova en stund. Nej, när jag upptäckte att det var mitt i natten och mörkt ute, då så infann sig i stället en känsla av uppgivet missnöje över otillräcklighet över att inte vara som alla andra som tycks vara så duktiga på alla sätt, förutom att de har alkoholproblemet gemensamt med mig.

Jag kände mitt i natten att det kroppsligt sett inte var något större fel egentligen. Mest en inre tomhet, uppgivenhet och en lätt nedstämdhet för att jag tyckte att jag inte dög nåt till liksom. För jag kände att jag inte passade in och var lika duktig som alla andra. För jag kan inte sova på fasta tider, det ligger inte för mig. Jag kan inte äta mat strikt fördelat efter klockslag. Samt träna med promenader strukturerat efter nåt schema som andra och gå efter klockan som en programmerad maskin. Det känns bara trist och som ett tvång att ständigt tvingas gå efter klockan.
Varför ska man hålla på så om man inte behöver liksom.

Märkte att jag inte hade dragit ned persiennerna i sovrummet i går utan bara måste ha somnat när kroppen känt sig trött. Jag hade helt enkelt följt min kropps signaler till punkt och pricka för att bara få må bra liksom. Jag hade lagt mig och vilat när jag var trött och inte kämpat för att vara vaken till en viss tidpunkt för att sova efter klockan. Hade gjort lite ungefär som katten som kommer och går lite hur som helst, detta skulle kanske min mor ha sagt om hon idag hade varit med här i köket.

Tänk när jag satt på sängkanten för en stund sen. Då kände jag inte några större kroppsliga problem. Men började sakta känna mig värdelös för att jag inte var exakt som alla andra. Det från gårdagen ljusa, glada och nöjda sinnet började sakta glida över i en nedstämdhet och tveksamhet till om jag verkligen var så duktig, och om det fanns något att ens kämpa för. Detta då jag ändå inte var som alla andra och kunde gå som en robot efter klockan med beslutsamhet och sånt där...

Hade det funnits en flaska vin, öl eller sprit så skulle jag direkt ha sträckt mig efter sån dryck som kunnat stänga av mina inre negativa tankar. Sitter nu här i köket och klockan har i skrivande stund just passerat 01:57 Pip! Som väl fröken ur skulle ha sagt. Dagen heter tisdag, och januari den andra är det. Svea har namnsdag står det på almanacksbladet. Tror att kroppen har vilat upp sig efter min långpromenad igår. Men visst är man väl lite smått mör efter hemkomst från årets allra första utevistelse och promenad på 3.6 kilometer för att handla lite sallad på burk med mera.

Men oj, kom just på att jag glömde bort att äta min pizzabit innan vilopausen. Hade ju faktiskt tänkt att festa på pizza och cola igår, men tuggade i stället i mig två klementiner och drack lite alkoholfri cider och lade mig halv nio tror jag, bara för att jag kände mig trött. Nu har jag suttit och skrivit av mig ett bra tag Hade jag varit precis som de flesta andra, då hade jag gått och lagt mig för att sova och vakna tidigt på morgonen. Men tvång och rutiner gör mig inte speciellt glad. Är väl för mycket av en konstnärssjäl tror jag. Får väl jobba på att bli som alla andra kanske...

Tror det var far min som ofta brukade säga det rätt välkända ordstävet om att vi alla föds som original, och sedan som oftast slutar som kopior. Tänk, nu sitter man mitt i natten helt nykter och filosoferar som om man vore full. Men lite småhungrig är man allt. Men om jag duktigt ska följa traditionella rutiner så får jag väl inte äta som jag vill heller kan jag tro. Men ska jag klara av att vara helnykterist på mitt sätt, så får jag nog faktiskt ta och skita i alla borde och måsten.

Slår nu på hushållsugnen på 225 grader och hämtar min lilla pizzabit känns det som. Salladen jag köpte ska jag även gå lös på samt ta ett rejält glas med cola. Tror till och med jag slänger i några isbitar i glaset för skoj skull. Då det blir en tidig nykter morgonfest som man kan skåla glatt för. Kanske går man sen och vilar sig och vaknar i tid som vanligt folk, ja vi får väl se hur det blir.

Ha det gott!

Hej! Du är absolut inte ensam. Jag hade liknande.. tog lång tid innan jag och en läkare pratade om saken. (Återbesök pga nedtrappning av antidepressiva) Och hon berättade att det kan slå slint och gå väldigt snabbt från ett glas till ett annat. Hade ingen aning ätit den i så många år. Nu kanske inte det är så i ditt fall men va bara en tanke ❤️ var och varannan äter ju nu någon form av antidepressiva och dom är dåliga på att informera just om det.

@Letlive ❤️ KRAM

@Smillans Så fint att läsa din Nyårsklocka. Passar så bra här på forumet.
Passade på att skumma igenom hela din tråd och när man läser igenom texten snabbt så syns verkligen förändringen. Från att du var väldigt deppad, tveksam och arg i början till att du steg för steg börjat må allt bättre. Du har förvisso haft några bakslag, men tagit dig igenom dom för att hamna på en ännu bättre plats.
Din envishet och samtidigt din nyfikenhet på vad livet har att erbjuda, verkar vara starka drivkrafter. Du har varit ett föredöme, Genom att beskriva vad du tänkt och känt, upp och nedgångar har du hjälpt andra på forumet. Så har du gjort vad Dagerman skrev är det enda man kan göra: ”en annan människa väl”. Hatten av. ❤️
Apropå det där med att vara ”hon som inte dricker”, så hade vi bjudit hem fyra vänner på nyår. Vi åt och spelade spel. Jag hade också köpt löjliga hattar och tutor.
Vi skrattade och skojade och tutade när vi spelade. Rätt svar fick ovationer och nya tut. Sånt älskar jag att göra!
Efter ett tag var den någon som undrade om jag verkligen bara hade alkoholfritt i flaskan.
Och jag kunde bara säga att det var så jag blev av noll procent. Och att de skulle vara tacksamma för att jag inte drack nåt starkare. Det ledde till nya skratt…
Allt som allt en bra, nykter nyårsafton.😀