Senaste kommentarerna i forumet

Självkänsla är avgörande för att skapa inre harmoni. Det är jag övertygad om. Att följa sin egen inre röst och tro på sin förmåga är central, särskilt för den som tar sig ur ett missbruk. Under tuffa tider har jag insett att det viktigaste är att behålla självförtroendet, vilket fungerar som en ledstjärna och en drivkraft i rätt riktning. Det är denna övertygelse som gör att jag inte tror att jag kommer få återfall. Jag tror på mig själv och lyssnar till mig själv. Detta går fått mig att bibehålla fokus på mitt mål. Ett lyckligt liv i harmoni med min familj.

För att stärka min självkänsla öppnar jag upp för mina inre känslor och ger varje känsla sin egen plats utan att döma. Genom att tillåta en konstruktiv debatt med mig själv om hur jag bör agera för att återfå inre harmoni, skapar jag en trygg miljö där jag kan växa och lära känna mig själv bättre. Denna process hjälper mig att återta kontrollen över mitt liv, något som kändes som att det togs ifrån mig när socialtjänsten kom in och beskrev hur de kunde hjälpa mig utan att lyssna på hur jag såg på problemen.

Jag är övertygad om att jag kan leva ett liv fritt från missbruk. Jag vill inte längre låta andra definiera mig eller mina problem. Istället vill jag lära känna mig själv och fatta trygga, sunda beslut för min egen utveckling och mitt liv. Genom att tro på min egen förmåga och utmana mig själv till en sund utveckling, bygger jag en stabil grund för ett liv i balans och frihet från missbruk.

Det är därför jag nu återtar kontrollen över mitt liv och min valda riktning. I denna är jag nu fullständigt övertygad om att jag inte har problem att ta en liten likör eller ett glas champagne. Så länge jag lyssnar till min inre röst och tror på mig själv är jag fullständigt övertygad om att jag kommer klara i princip vad som helst.

Allt är möjligt. Det är min grundinställning och har nog alltid varit. Även om vägen dit inte alltid är rak. Det är framförallt den egna fantasin som sätter begränsningar kring vad som är möjligt än hindren i sig. Därför blir självförtroende och självkänsla centrala begrepp för att möjliggöra ett lyckligt liv i harmoni. Är dessa negativa stryper man egen kreativitet och fantasi. Börjar paddla bakåt istället för framåt. Tidigare erfarenhet är viktiga erfarenheter och vägvisare för vad vi gillar och behöver bara vi vågar lyssna och lära av vår egen inre röst 🤗.

@Blenda Finaste Blenda! ❤️

Mitt i allt det jobbiga resonerar du klokt och tar vad som verkar vara helt rätta beslut. Önskar att vi inte var anonyma, då hade jag visat att riktiga vänner finns kvar, trots några veckors tystnad.

Ser fram emot en uppdatering längre fram för att höra hur det gått.

Önskar sååå att du snart får må bättre och att livet blir lite snällare mot dig. ❤️

Många varma kramar till dig

@Vinäger Tack för hälsningen ❤️

@Amanda igen... ❤️ Det kommer att ordna sig. På något sätt. Det måste det.

Kramar i massor till dig

@vår2022 Intressanta tankar som alltid från dig, nu senast om barnen. Har en massa goa ungar som är vuxna för längesedan och vet ju att de sett mig berusad på fest då och då, främst från de yngres övre tonår. Inga skandaler, men ändå... Oftast glad och alldeles för högljudd. Jobbigt att tänka på, men går inte att göras ogjort. Vet också att de pratat om det sinsemellan, att jag druckit för mycket ibland.

Fick ofta alkohol i present när de kom så det tolkar jag som att det ändå inte var alltför hemskt - för dem alltså. Hur mycket jag än skäms av att tänka på det, hjälper det ju inte om jag inte pratar om det. Vilket jag inte gör.

De är dock imponerade av att vi närmar oss två års A-uppehåll. Självklart dricks det mindre vid alla våra sammankomster då vi inte håller oss längst fram och plockar fram eller fyller på.

Vi har en god kontakt och jag tänker att det kan ligga som en grund för att det aldrig blev en otrygghet. Just nu finns inget behov av att prata om det som varit, men vem vet hur det blir framöver. Ibland är jag sugen på att berätta hur det verkligen var, för det vet de inte ett dugg om.

Nu blev det mycket om mig även i din tråd, men orden bara kom.

Du är en härlig inspiratör och klok så det räcker och blir över. 🥰 Tack!

Kram kram

@Vinäger tack snälla ❤️🙏

@Geggan Vad klokt du resonerar. Så viktigt att vara lyhörd inför sin ork.

Ha en fantastisk sommar! 🥰

Kram kram

@Varafrisk Du kommer att fixa det här också. ❤️ Tror också på motion som medicin och att bara göra. Inte fundera eller vela, bara göra. Lättare sagt än gjort, jag vet, men ibland det enda som kan hjälpa.

Hoppas att du hittar svar på de grubblerier du behöver och att du kan släppa de andra.

Många kramar till dig. 🥰 Du vet ju, kunde vi klara att sluta med alkoholen efter alla år, kan vi klara det mesta.

@Åsa M Tack , i samband med att sambon tackade ja till hjälp fick jag också det, fast från mitt håll vilket har varit väldigt betydelsefullt.

@Se klart Är så glad över att du diskuterar kring pension och reflekterar över vad som är viktigt i livet. Jag gör inte mycket annat nu, då jag har en kompis som har obotlig cancer och som ständigt påminner mig om att prioritera. 😘

Visst är det en balansgång för oss som har ekonomisk möjlighet, men tycker att det vore bra med lite extra i pensionskassan. Dessutom är jag precis så gammal så pensionsåldern hinner höjas två år för mig. Jag som var helt inställd på att gå tidigare då min man är äldre än vad jag är.

Förlåt om det blev mycket om mig, men jag tycker du resonerar så klokt att jag använder dina tankar. Tack! 🥰

Kram kram

Vill bara skicka en varm kram efter att ha förstått vad du fått och får kämpa. 😘 Så sorgligt med din mamma. Du är så himla bra! ❤️

Kram kram

Försöker läsa i kapp, främst om sockret, även om du lever ett på många sätt intressant liv. 😍

Vill bara säga att jag blivit inspirerad av dig flera gånger, både vad gäller mat och sötsug. Skulle inte klara just buljong som du gjort, men det finns ju annat att dricka de dagarna. Utom alkohol då. 😁

Du gör det bra, fortsätt så! Tack för inspo, som de lite yngre säger. 😅

Kram kram

@3nja har du funderat på att söka hjälp för egen del? Det låter som att du har tagit mycket stryk av att vara medberoende. Har du funderat på om du orkar vara i en relation med någon som har de här problemen? Hans hälsa kan du ju inte påverka, bara din egen. Och er relation handlar ju om mer än summan av hans och ditt mående...

@nyttförsök fyfan vad jag känner igen det där smygsupandet. Frugan var i duschen så sprang jag till baginboxen i kylen och svepte två vin glas . Sen hällde jag upp ett till så att det skulle se ut att det var första för kvällen .

@Carisie Tack så jätte mycket för dina fina ord. Har aldrig tänkt på det du skrev gällande när skam och skuld har lagt sig, vilket stämmer faktiskt in. Min man förlåter mig hela tiden och jag fortsätter göra samma sak men nu var det verkligen på allvar. Så länge han förlåter mig kan jag göra det igen men det funkar inte i längden. Jag har funderat att gå på AA-möten här där jag bor, är det ett bra steg? Jag har tänkt på självhjälpsprogrammet men det tar emot för tillfället. Tack igen för du tog dig tiden att svara på min tråd.

@Flarran Tack för att du kikar in! Njut du av mandelkubb och kokosbollar ett bra tag till. Något behöver du mata belöningscentrum med. Jag åt massor av choklad och glass när jag blev nykter, länge. Flera år.

Men nu när jag har varit nykter 4+ år så behöver jag göra slut med Sockermonstret, för att skona mina artrosknän. Jag vill ju ha en aktiv andra halvlek av mitt liv 🥰

Kram 🐘

@nyttförsök Blir imponerad av dig att du är så ärlig och rakt upp och ner beskriver det hela. Har du någon förklaring kring varför situationen triggade dig och i så fall kan du förebygga dessa triggers så du ligger steget före?

@Kameleont ❤️

@Amanda L värsta är trisstesen och ångesten jag har . Att tänka det värsta hela dagarna . Att låtsas vara glad hela tiden fast egentligen vill man bara ta sitt eget liv. Det värsta är att komma. Det är när det blir fredag igen . Den härliga belöningen man förväntas få efter en hård veckas arbete .

Jag läser väl en del böcker med eller jag har börjat igen allafall . Har inte så många mera intressen än gymmet . Det är ju det som har vart problemet festandet och drickandet har väl vart en stor "hobby" i mitt liv. Jag får väl försöka skaffa mig något till att viga mitt liv åt. Men det är svårt när man inte har känt sig själv på så många år .

Otroligt duktigt att du har vart nykter så länge . Det är verkligen en punkt jag vill komma till i mitt liv 😀 / kram

@jurryj Ok, då gör du samma sak som jag! Älskar att träna, även om det är några färre gånger i veckan.
Den där kampen i huvudet kommer jag ihåg. I varje fall den som handlade om beroende.
I ena stunden har man bestämt sig för att inte dricka, men några timmar senare verkar det vara en bra idé.....Denna strid gör att man blir ganska utmattad och det känns som om man är två personer.
Det handlar om att en del ar hjärnan hela tiden vill ha tillgång till drogen, medan den andra halvan (pannloben) säger att alkoholen är farlig.
En tröst kan vara att det kommer att gå över. Ju längre tid du är nykter, ju mer somnar beroendet in, kan man säga. Och pannloben som ska vara VD, får ta över ledarskapet igen.
De där striderna kommer alltmer sällan, och till slut försvinner de.
Det gör också att du kommer att känna dig lugnare över huvudtaget. Ångest finns ju som en del av livet, men det blir på ett annat sätt, mer sällan och mer hanterligt.
Även dessa funderingar kring livet tycker jag blivit mer givande, inte så ångestdrivna. jag kan se saker som hänt eller som jag gjort på ett annat sätt. Med lite mer överseende...
Jag har nu varit nykter i ett år och 4 månader. Inte så att jag räknar tiden, jag bara lever på och tänker aldrig på att dricka.
Men jag vet att det var turbulent både innan jag bestämde mig och även efter den sista hemska fyllan. Länge var mycket grått, det tog tid innan vanliga lyckokickar dök upp. Men steg för steg, vecka för vecka blev det långsamt bättre. jag kunde se det allra bäst, när jag såg bakåt...
Tiden är otroligt viktig, men också att byta vanor. Och där är du ju redan igång. Jättebra!
kanske finns också något socialt som du kan jobba på? Träffa vänner, engagera dig i någon förening, människor är viktiga.(Förutom dom som bara tittar i flaskan).
Hursomhelst: allt kommer att bli lättare och bättre. Jag lovar!!! Och ganska fort trots allt. vad är några månader jämfört med ett helt liv?!
Bara inte ta första glaset...
Berätta gärna mer här också om vad du tänker på. kanske kan du få fler vinklar på det hela. :)
Kram!

Nu är det kväll och idag har jag då inte fått mycket gjort. Tidigare innan jag halkade in i ett nyktert tänkande och nu verkligen försöker att vara alkoholfri trots att det oftast känns rätt så tomt och grått, kunde jag konstnärligt sett få en hel del gjort. Förra året vid den här tiden så hade bara en resa direkt så snabbt som möjligt in till närmsta bolag varit det som hade stått på att-göra-listan vid ett känsloläge som detta. Men nu kan jag då som igår helt kallt cykla förbi denna butik för flytande nervgift utan att känna så mycket sorg och saknad över att inte vara en av deras trognaste kunder. Sitter nu här och dricker ett stort glas med kallt vanligt vatten då jag nu beslutat att försöka att ransonera på läsk och söta drycker då vikten väl inte är den mest optimala enligt läkarexpertisen så att säga. Det är väl inte så värst mycket jag är bra på, men alkoholfri är jag då och det känner jag mig faktiskt rätt stolt över att vara ännu efter mer än drygt 8 månader och 3 veckor på detta forum. Kämpar alltså nyktert vidare en dag i taget.

Ha en fin kväll!

Har länge försökt skapa en tråd, men kommer av mig, suddar ut, börjar om.. men nu känner jag mig redo att skriva, och hoppas att någon orkar läsa och kanske svara, om man känner igen sig, har tips eller råd att ge.

Min sambos drickande har varit en stor del av vårat liv i många år. En outtalad hemlighet bara jag och han vet om. Att det har kunnat vara en hemlighet är väl för att han "skött det snyggt", dvs skött sitt jobb, aldrig druckit på dagtid osv.

Alkoholen har varit en så central del av hans (=vårt) liv att jag knappt vet vem han är utan en öl eller ett glas vin i handen. Allt går (och ska) enligt honom firas med alkohol... att solen skiner, att rätt lag vann fotbollsmatchen, att det är fredag, måndag eller söndag.

Jag har försökt få honom att trappa ner/sluta dricka i så många år att jag till slut gav upp. Jag insåg att han aldrig kommer att ändra sig om han inte själv vill , eller att något allvarligt händer pga hans drickande.

Hans drickande har lixom tagit upp hela min tillvaro, jag visste precis vilka dagar han åkte till bolaget, vilka dagar han kommer dricka mindre = när han börjar jobba tidigt dagen därpå (kanske "bara"5 glas vin, mina favoritdagar, då vet jag att han inte blir full) Istället för att längta till helgen när sambon är ledig har jag nästan bävat för den, för då vet jag hur mycket han kommer dricka.

Samma med sommarsemester, när mina vänner bara längtar till deras sambos är hemma 4 veckor, har jag haft ångest över det, då det innebär stora mängder alkohol varje dag i 4 veckor...

Sambon försvarar sig genom att säga att han aldrig blir otrevlig eller våldsam när han dricker, och har väl då tyckt att jag inte haft något att klaga på.

När han dricker blir han väldigt glad, skrattig, lite högljudd, känslosam, myssugen... och jag blir bara äcklad av hans beteende. Han har aldrig blivit direkt otrevlig men däremot småtyken, fällt kommentarer, kommit med klagomål om mig osv.

Själv dricker jag i stort sett aldrig. Visst kan jag uppskatta ett glas bubbel tex, men det stannar alltid vid ett glas och det kan gå månader mellan glas ett och två, så att säga, och mycket är för att jag blivit så fruktansvärt avtänd på alkohol pga sambon.

Jag ryser av ljudet när en ölburk öppnas, när vin kluckar ner i glaset osv. När vi varit på semestrar och alkoholen alltid har varit det viktigaste.. vart finns närmsta bolag tex, och hur mycket alkohol som än fanns på hotellrummet/I stugan osv skulle det alltid letas upp en bar, för det är ju så trevligt att beställa "något gott" från baren. Efter en resa tänkte och hoppades jag varje gång att han skulle ta det lugnt ett par dagar, men han såg alltid till att vi var hemma innan bolaget stängde.

Några extremt få gånger har han blivit utan , men har då åkt och köpt krisöl i form av folköl istället.

Oftast har jag varit tyst , men någon gång gjort misstaget av fälla någon kommentar i form av "igen?!" när han efter en blöt kväll/helg styr mot bolaget.. men då är det ju jag som är sur, missunnsam, taskig, tråkig och som ger honom onödiga pikar.. därför slutade jag tillslut att kommentera.

Jag har gråtit massor över detta genom åren , känt mig ensam och dum och undrat om det kanske är jag som är tråkig och att hans leverne är helt normalt.. sen hör jag från vänner och kollegor som berättar att deras sambos kanske tar någon öl på helgen ibland.. kanske varannan helg..och så sitter jag där med en sambo som dricker rätt stora mängder varje dag.

För att spola fram historien en aning har sambon äntligen fått hjälp mot sitt drickande. En situation gjorde att han tillslut insåg att detta inte är bra , han blev erbjuden hjälp och tackade ja till det.

Nu är han låg och deppig. Ingenting är kul, festen är bokstavligt talat slut. Vem är han nu utan sin stämningshöjare? Kommer han kunna och vilja umgås med vänner och göra sånt vi alltid gjort , nu när han inte dricker?

Jag känner mig taskig som innerst inne är överlycklig. Såklart inte över att sambon är deppig men över att han äntligen har tagit emot hjälp, nu behöver jag inte ha ångest över lediga helger, semestrar, onsdagar och fotboll på Tv:n..

Men självklart är det mycket tankar också.. när kommer vi kunna umgås med vänner igen? Göra roliga saker nu när han inte kommer dricka..

Det känns som att jag blir straffad för att han inte kunnat hantera alkohol och nu behöver sluta, och leva nyktert som mig.. han tycker synd om sig själv och tycker att det är orättvist att hans vänner (som kan hantera alkohol) kan dricka.

Det är än så länge för tidigt att veta hur framtiden blir, om han kommer kunna lära sig att dricka med måtta eller om han måste sluta helt, men vad är måtta för någon som druckit 365 dagar om året i många, många år?

Jag älskar min sambo och kommer stötta honom i detta till 100%. Ni som varit i min sits, vad kan/ska jag göra?

@Ivany Fortsätt kämpa, det kommer också att göra att du ser din egen förmåga och din egen styrka! Jag tror att du skulle kunna få tips på Alkohollinjen, om vart du kan vända dig också.
Det finns säkert flera olika möjligheter. I grunden kan det varit något som du saknade som barn, men det kan också ha förvärrats av ditt beroende.
Att vara nykter är förutsättningen för att kunna må bättre och få bättre självkänsla.
Jag tror som Tombor att svaren oftast finns inom oss, vi måste bara få chansen att fundera över vad vi behöver och vad som varit fel.
Om du vill kan du skriva här också om vad som du själv tror är orsaken till din låga självkänsla.
Kanske fler känner igen sig. Kanske fler har varit med om liknande saker.
Ditt sätt att hantera svårigheter har inte varit lyckosamma, det har det inte varit för mig heller. Men det betyder inte att vi är sämre som människor, det betyder bara att vi inte har fått med oss rätt verktyg från början. Men de kan vi skaffa oss...
Du har redan kommit en bit på vägen genom att du ser orsakerna till ditt mående. Du har inte "råkat" göra det ena eller andra, det beror på din låga självkänsla. Du vet nu vad du måste ta itu med. Fortsätt kämpa, fortsätt skriva här.
Det kommer att bli bättre! :)
Kram!

Hejsan! @Andrahalvlek, Tittar bara in på din sida för att se vad du pysslar med och ser att du är duktig och håller igång och tränar och brottas med sockermonstret liksom. Försöker själv att tänka på det här med småätande av godis och även kaffebröd som inte är det bästa för vikten. Mandelkubb och mjölk är nästan lite av en last just nu. Har även varit svinsugen på kokosbollar i flera dar alltså. Men som tur är så har min favoritsort av dessa inte funnits i nån butik i närheten som jag handlat mat i på ett bra tag. Det att man kan bli rätt beroende av alkohol i olika former är ju inget konstigt. Men att man ibland nästan är beredd att cykla en hel mil efter koksbollar är då lite märkligt egentligen. Så ibland är det då bra att man bara har ork till att sitta fånglo liksom.

Ha det gott kompis!

@Amanda L. Tack för din insperrerande ord .
Har börjat styrketräna fem dag i veckan så nåt positivt gör jag . Men det är så jädra jobbigt att motivera sig. Ständig kamp i huvudet. Ångest och trauman som man har upplevt i ett tidigare liv spelas upp i huvudet hela tiden . Man är helt slut!. Jag hoppas verkligen att det blir lättare för just nu är det kämpigt .