skrev B.Å i Fredag kväll

@Nackamannen haha bra jobbat. Piggelinen alltså och även dina 12 veckor 🥳🥳


skrev Lora i Jag har äntligen sökt hjälp

@idisen Ett riktigt stort och modigt steg! Jag inbillar mig att resan blir enklare och snabbare om man vågar blotta sig direkt. Samhället och man själv gör beroende till en stor sak. Skam + skuld blir som ett sänke i processen. Om man istället klipper det sänket direkt så kan lixom inte skam gro. Inte när man kliver ut och låter sig mötas av allt istället för att sitta fast i en form av tyst skamvrå.


skrev B.Å i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@vår2022 tack för tips, satt och skrek på den i bilen på väg hem. Som en inte riktigt klok människa 😳 Är så fokuserad nu, tänker att imorgon är det 40 (!!) dagar, sedan blir det snart 60 och jävlar så bra jobbat och hur bra jag mår.

Har (sedan ett tag tillbaka) ett långsiktigt mål på 1 år (vågar knappt skriva det, känns så galet) och tänker att efter det kan jag då väl supa skallen av mig…vilket jag varken vill eller kommer göra. Om ett år alltså.

En positiv sak lärde jag mig idag och det är att tanken om ”ett glas” finns inte längre…jag tänker ”det kallas karatefylla, glöm inte det!” eftersom jag har bevisat för mig själv (minst 1580 gånger) att chansen är större att jag plötsligt har lärt mig gå på vatten (och väcka dem döda) än att jag någonsin kommer tycka det är tillfredställande att dricka ”ett glas och inget mer”.

Mår bättre nu. Dricker iskall läsk med massa is, har tänt några ljus och skiter i att ”här måste städas”. Ska titta mer på TV och ser framemot att få vakna till ännu en nykter morgon 😍

Tack för stöd ❤️ ni är så himla kloka!

@Andrahalvlek bra tips, haha nej inte fan låter man en trotsig 3 åring styra och ställa när man själv vet så mycket bättre.

Det är precis så det är, lugnt och bestämt och en dag i taget…

”Nej nej nej, slutdiskuterad” (precis som man gjorde med barnen)

Får du fortfarande sug – efter så lång tid?


skrev Lora i Återfall

Detta med att känna sig jagad känner jag igen mig i. Det blir så stort fokus när man bryter dessa vanor. För mig tog det upp en stor del av min vakna tid under lång tid att få bukt med den känslan. Tvingades in i en cykel där jag läste på massor. Tvingades lära mig tyda mina egna signaler.

Vi har nog väldigt olika ingångar vi människor. Har man ett gott grundsjälvtroende och självkänsla så kanske man enklare tar blickar och frågor. Har man inte det och tar man lätt över andras oro. Allt blir snabbt en tung börda.

Något som hjälpt mig är att öva på vad som tillhör mig och vad som tillhör andra kring olika relationer? Är man en person som direkt analyserar sönder sitt eget bidrag så spär man nog på situationen när andra kastar över sina tillkortakommanden. De anser jag att folk gör när man sprider egen oro när närstående ska sluta. Så om du känner dig jagad. Ta ett steg tillbaka och fundera över om du verkligen måste ta över deras oro eller om du kan be dem hantera sitt så du kan få landa i lugn och ro? Gör dem uppmärksamma på hur deras blickar påverkar dig. Man kommer från olika infallsvinklar så viktigt att båda har rätt till sina känslor och att de i så fall får hjälp med hur de kan hantera sin del. I friska relationer behöver man ju inte bevaka. Det ligger på din partner i min värld att reda ut sitt medberoende. Jag tror inte att man blir mer nykter för att man känner att någon bevakar det man gör. Man måste snarare bygga sig själv och bli stark. Känner man att andra jagar en blir den resan ännu svårare. Det är jag övertygad om.

Det är ju lite märkligt att vården dikterar KBT. Gick själv till terapeut men det gav mig inget. Jag vill ha handfasta råd. Inger dravel som slutar i ops. Där var visst tiden ute. Då bokar vi en ny tid för nu måste jag ta nästa. Alltså kändes som ett rån och en fabrik när man skulle betala. Har haft mycket större behållning av detta forum än en terapeut som inte sa flaskhals. Sedan Chat Gpt. Där får jag massa tips kring hur jag bör tänka och föra mig. Det har breddat min repertoar. I min värld är ju de sätt som fungerar för än det rätta. Ingen annan kan ju bestämma vad du anser är mest hjälpsamt för dig. Det kan bara du landa i.

Det viktigaste under hela min resa har varit att komma i balans med mig själv och faktiskt gilla mig själv. Skapa tilltro till mig. Inte tillåta mig själv att tala ner mig själv inför mig. Inte heller acceptera att andra trycker till. Då har jag markerat. Gränsdragningar mår man bra av.

Man lär sig massa av denna resa. Den skaver massa tidsvis. Så är det väl när man växer som person. Om det inte hade skavt hade man väl redan varit fullärd? Så att det skaver innebär snarare för mig en gåva. Betyder att jag inom snar framtid har lärt mig nytt och kommer hantera framtiden bättre. Härlig känsla!


skrev Nackamannen i Fredag kväll

12 veckor +. Och fredag kväll. Frun bortrest. Kämpigt nu med suget. Ska prova godis :)


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅
Här råkar jag trycka fel på enter och spara 😂
Jag tänker skylla det på att jag plockat ur linserna och gått och lagt mig!
En lång men bra dag med en massa skratt och matlagning 🧑‍🍳 Jag tar med nollan och somnar gott. Hoppas på att snurra mindre än inatt 😵‍💫

Hoppas ni har haft en fin fredag
🩵


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅
Här råkar jag trycka fel på enter och spara 😂
Jag tänker skylla det på att jag plockat ur linserna och gått och lagt mig!
En lång men bra dag med en massa skratt och matlagning 🧑‍🍳 Jag tar med nollan och somnar gott. Hoppas på att snurra mindre än inatt 😵‍💫

Hoppas ni har haft en fin fredag
🩵


skrev Letlive i Erfarenheter av antabus

Min fru har haft flera återfall och låtit bli att ta antabus men har nu tid på måndag igen och ska börja igen. Nu sa hon att hon inte alls ville utan gör det för att jag, hennes föräldrar och jobbet ska sluta sluta tjata och att det egentligen är synd om henne. Jag sa då till henne att är hon inte motiverad att sluta kan hon lika väl skita i det. Jag sa att du har en sjukdom där självinsikt är en basal del för långsiktig tillfrisknad och har den inte kommit än kan hon lika väl skita i det. Då muttrade hon och gick och. Och vet ni? Det kändes så jävla bra att säga det. Jag är hennes partner. Jag vill inte stå och försöka motivera min partner som en trotsig tonåring. Det är inte mitt jobb.


skrev Carisie i Min man valde

@zamira Jag förstår dig. Men ta din tid att nå så bra du kan ❤️


skrev zamira i Nu får det vara nog!

@laRue hoppas du gjort av med energin på björkar nu. Du klarar det! En helg i taget.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Påvägmothälsa Hej 👋🏼 Så roligt att höra av dig här. Ja resan mot Nollköping är en mycket viktig resa 🙏🏼

Här är sjukt mycket att göra som vanligt och nu har jag hamnat i köket med syrran. Hon jobbar & jag lagar mat. Precis som vanligt. Det blir frikadeller & pasta. Lagat från grunden men kärlek ❤️

Hoppas du har en fin kväll.
🩵


skrev lejla77 i Hemligheten

Oj tack snälla @Himmelellerhelvette , @Nymis och @Carisie ❤️🙏❤️

Tar fortfarande en dag i taget! Ibland kommer tanken om ( speciellt nu när helgen startar) då ska man ju egentligen dricka vin eller bubbel ..eller?
Men nu har man ju faktiskt varit och tränat utan att få belöning i form av vin, eller fått kaos- känslor utan att ta till vin- och jag överlevde! Vilket man inte trodde förr.
Det svåra var innan jag gick på ledighet va kommentarerna ifrån kollegor, tex blir det någon god champagne eller vin till helgen?
Jag blev ställd men sa också att just nu går träningen så bra att jag skippar dessa underbara drycker.
Så åkte jag till affären och köpte några fina köttbitar och per automatik så tänkte jag.. Åh en fin Amarone till det här.. som sagt en dag i taget och 15e dagen in på hälsokontot! 😊


skrev Andrahalvlek i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Jag tänkte på suget som en tjatig treåring i baksätet, ”jag vill ha glass” skrek hen och jag svarade lugnt ”nej, vi ska köra hem och äta mat”. Gång på gång. Inte fan får treåringen bestämma!?

Trevlighelgkram 🐘


skrev vår2022 i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Det kan vara lite upp och ned innan hjärnan återhämtat sig ordentligt och skapat balans. Alkoholdjävulen försöker göra sina stötar när man minst anar det, men du genomskådar den fan! För mig hjälpte det att be den fan dra åt helvete och att högt säga att det är jag som bestämmer i mitt liv!😂. Fokusera på något annat positivt och hur skönt det blir att vakna nykter igen imorgon bitti.

Ha en fin fredag!❤️


skrev B.Å i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@Andrahalvlek ååh tack, där sa du något, jag köper thaimat på vägen hem och lyxig läsk!

Har haft så konstiga tankar om att jag måste städa (vilket jag lika gärna kan göra på söndag) och massa annat som förknippas med det gamla glaset. Ska inte städa ikväll, plockar undan lite bara och så ska jag äta pad thai framför Netflix. Det kan stämma det du säger, behöver nog vila. Har haft väldigt konstiga drömmar två nätter i rad (bland annat att jag blev kysst av en person som fyllde min mun med vin…vilket gjorde att jag kräktes, så obehaglig dröm. Och väldigt galen med 😂) och inte sovit helt lugnt i ett par dagar…ska lägga mig tidigt, ta det lugnt imorgon och städa på söndag.

Jag unnade mig faktiskt ett bad imorse – tycker det är superlyxigt att hinna med sånt på morgnarna. Jag kanske tar ett till bad ikväll :)

Kommer inte ta ett glas, jag vet att jag sabbar allt om jag gör det, men just nu är det väldigt jobbigt och jag behöver spänna blicken på mina kortsiktiga mål…vet det kommer gå över, men det är jättejobbigt att behövs ”stå ut”…och väldigt oväntat om man säger så.

Tack för pepp ❤️ this too shall past 💪


skrev vår2022 i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Jag tänker att då det är så komplicerat och man är insyltad i det och att det är svårt att många gånger se sig själv utifrån, så är terapi ett bra stöd. Att få hjälp att synliggöra, reflektera, bolla tankar och känslor, hitta verktyg och strategier, bryta mönster och sätta gränser. Det är svårt att vara sin egna psykolog och man sitter lätt fast i invanda mönster, tankesätt och beteenden som man växt upp i och levt med i årtionden. För mig har terapi varit hjälpsam. Jag har fått hjälp på traven att synliggöra mina relationer och mina tankar om mig själv och tankar om andra. Det har hjälpt mig att sätta gränser och bryta mönster. Denna rörelse har varit igång hos mig i många år bak i tiden men i och med nykterheten så lyckades jag komma vidare i mina tankar som lätt hela tiden fastnade och stod stilla. Jag kom vidare i mina reflektioner och mina handlingar för att jag skulle må bra, jag hittade min värderade riktning och dit uppmärksamheten går sker tillväxt har hjälpt mig att fokusera på rätt saker för mig. Terapi har för mig varit en push framåt på vägen mot min värderade riktning.

Sköt om dig❤️


skrev Andrahalvlek i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å När suget dyker upp så plötsligt är det nästan alltid förknippat med situationen eller miljön. Eller så är det något som skaver. Oftast är det vila vi behöver, så du kanske inte ska tokplanera din helg?

Jag gillade inte helger i början, fredagskänslan var så starkt förknippad med ett glas vin (som blev många fler). Jag fick göra på annat sätt - köpa hämtmat, lyxig alkoholfri dryck osv. För att ”fira” att det var fredag. (Efter en tids nykterhet tycker man att de som dricker hittar tusen och en orsaker till att ”fira” hela tiden 🤣 )

Min upplevelse är att känslan av vila kommer snabbare av ett glas vin, men när den nyktra vilan verkligen kommer så gör den skillnad på djupet. Den känns mer genuin. För mig är badkaret vila nummer ett. Varje kväll badar jag 😍

Kram 🐘


skrev B.Å i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

Dag 39

Har haft obehagligt mycket sug idag och jag fattar inte varför eller vad som har satt igång det. Det är ju fredag och så men fredagar har jag fixat innan. Kommer på nu (när jag skriver av mig här) att det som är annorlunda nu är att jag har inga planer för helgen, har sett framemot en lugn helg (trodde jag) med inga krav och inbjudningar.

Hm det kanske är det, fan jobbigt när det håller i sig. Suget alltså. Tankar som ”så farligt vore det inte” fattar inte vad det är som händer.

Så farligt vore det visst det! Jag har övertalat mig själv om att stå ut hela dagen och förhoppningsvis är suget borta imorgon. Kom på det nu också att jag har huvudvärk…väldigt typiskt att jag ofta fick huvudvärk vid 14 tiden på fredagar och då var det ju dags…

Men jag kommer vara nykter idag. Ska ta en värktablett nu sen får jag göra planer för lördag och söndag. Ville mest bara skriva av mig och dokumentera, ”aldrig glömma” tycker jag är viktigt också så här i början av min resa….fan vad jag hatar denna luriga djävul!

Hoppas ni som läser har en fin fredag ❤️


skrev laRue i Nu får det vara nog!

Kom upp till fritidshuset i natt kl 01.00 efter 52 mil genom djupa skogar. Uppskruvad och glad. Vad gör jag då? Hittar vin och starköl i skafferiet och tömmer rutinmässigt upp ett glas vin, mitt i natten, innan jag ens packat in matvarorna! Dricker sedan upp flaskan och ett par starköl fram till klockan halv fyra. Var vit tre dagar förra helgen, men hittade någon dum ursäkt att gå in på systemet på måndagen, sedan samma tisdag och onsdag. Har innan dess varit vit två dagar på fyra veckor under utlandsresa. Små mängder( ja, allt är ju relativt…), typ tre öl och en Margarita men ändå alkohol varje dag. Måttlighetsdrickande vänner gjorde att jag kund hålla igen. Vaknar halv åtta och mår fysiskt illa, bestämmer mig för tusende gången att dricka upp flaskan vin och starkölen som står i skåpet och sedan får det var slut. Lade mig på sängen och läste för att vänta på att illamåendet ska ge med sig och fick utan förvarning en häftig yrselattack. Blev jätterädd och när det lugnat ned sig gick jag upp och tömd ut vin och öl i vasken, också för tusende gången och svär åt mig själv vilken idiot jag är och att nu får det vara nog. 6 mil till närmaste systembolag och fredag, imorgon lunch hos syrran. Nu jävlar ska jag hålla ut över helgen och sedan har jag en massa björkar att kapa upp och klyva, så…


skrev has i Min man valde

@zamira så brutalt, så orättvist och så hemskt💔

Alkoholism gör saker med hjärnan som förvrider och förändrar människor tills vi inte känner igen dem längre. Din man var svårt sjuk i en sjukdom som kräver egen insikt för långsiktig förbättring.

Jag är säker på att du gjorde allt du kunde. Just där och just då.

Vi medberoende har så otroligt mycket förståelse och medkänsla med alla andra, men är ofta väldigt hårda mot oss själva. Men vi är inte heller några robotar som klarar av att agera perfekt i varje tillfälle (ingen vet heller vad ”perfekt” skulle vara).

Du kunde inte göra mer. Det här är inte ditt fel.

Hoppas du har turen att träffa en bättre terapeut nästa gång (jag hade istället turen att träffa någon riktigt bra på vårdcentralen), ge inte upp för de bra finns där ute.

Skickar omtanke och styrkekramar❣️


skrev zamira i Min man valde

sorgen är så oändlig. Samtidigt saknar jag inte alkoholen. Jag saknar honom som person, men inte den han var när han var full. Den tomma blicken. Egoismen.
Det kändes länge som vi levde parallella liv.
Så lämna honom var jag på väg att troligen göra. Men det här?


skrev zamira i Vad gör jag

@Nova73 kanske förtydliga för dottern, att du gör detta för att stå upp för dig själv och för henne. Att det inte är ok för dig att din dotter växer upp i ett hem men en alkoholist. Att du inte längre varesig kan eller orkar leva med en alkoholist.
Nu kan hon välja lite. Bo med dig, eller honom. Men hon har en fristad dit hon alltid är välkommen, där ingen är full. Du vill erbjuda henne trygghet. Alltid.


skrev Andrahalvlek i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Jag är lite likadan. Funkar som en svamp som suger åt sig av andras dåliga mående, allra helst om jag själv mår lite dåligt. Sen kan jag samtidigt helt stänga av, när jag själv mår bättre.

Min pappas dåliga mående och drickande brydde jag mig inte om alls de sista tio åren av hans liv. Det var bara när han kom besök som jag fick ”klumpen i magen” som är så väldigt förknippad med min barndom. Det är någon slags orosklump, som ibland kan göra mig nästan kräksjuk. Vet inte om det kan vara adrenalin? Jag kan nästan börja ulka när klumpen i magen blir för stor. Jag slutar äta osv.

Det sätt jag hittat att fjärma mig från andras mående är att som ett mantra tänka ”det är hans liv - och hans ansvar”. Och repetera det så många gånger att jag riktigt känner hur jag mentalt sätter ner foten bestämt och går åt ett annat håll. Det är svårt som fan - men allt man övar på blir man bättre på!

En annan sak som kan hjälpa är att man tydligt berättat för vb att jag tar min hand från dig nu. Jag måste för min egen psykiska hälsas skull. När du är redo att söka hjälp kommer jag hjälpa dig, men tills dess vill jag inte ens att vi har kontakt. Så sa jag till min pappa ett halvår innan han dog. Och jag höll det. Jag var tvungen att fokusera på min familj.

Alla säger att det måste få konsekvenser för den som missbrukar, innan hen på allvar kan kapitulera. Du kan lista ett antal telefonnummer, till stödlinje och kommunen etc, och sen be henne ringa dessa nummer om hon vill ha hjälp. Men att hon ska sluta kontakta dig, för annars går ni båda under. Och det vill hon absolut inte.

Kram 🐘