Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran håller med om att tacksamheten är något vi ska ta vara på för det är just den som gör livet så värdefullt och underbart. Jag känner mig också som en liten hundvalp idag, när solen skiner så där och gräset är fortfarande grönt. Tänker att denna dag ska man verkligen ta vara på. Tänk att vi lyckades vakna nyktra till denna underbara dag, klart vi ska känna tacksamhet och gå ut och nosa på dagen 😀

Önskar dig en fortsatt glad och trevlig dag kompis ❤️

@Himmelellerhelvette tack för att du delar med dig, så skönt att läsa att du känner igen dig…jag har verkligen gått på moln och gårdagens sug kom som en fet käftsmäll. Jag blev så arg (på mig själv) och hade ingen lust att gå och lägga mig (men tack för tipset, det kommer jag nog göra ifall det händer igen och jag inte orkar ta fighten) utan jag ville rida ut alla känslor och analysera situationen. Det hjälper verkligen att man kommit till insikten om att det inte är ”ett (1) glas” det handlar om.

Jag tror aldrig jag kommer kunna nöja med med det, inte ens om 10 år. Så min plan (för tillfället) är att tillåta mig själv att sabba allt när jag genuint och av hela mitt hjärta är övertygad om att jag hellre vill dö än leva nykter.

Vilket jag inte vill, jag vill inte dö, jag älskar livet och jag kommer alltid välja livet.

Nu när jag tänker efter kommer jag ihåg en kvinna jag kände för många år sedan. Hon började dricka igen efter 30 år som nykter, det gick bra. Man kanske kan sätta ett sånt långsiktigt mål då att införa måttligt drickande om 30 år.

Känner att jag är väldigt självupptagen just nu, tänker så mycket på huuuuur jag mår, varför och att jag är så väldigt duktig och bra människa 🫣

Analyserar sönder mig och mina känslor, vilket är ovant (jag hade ju inte tid för sånt förr och var dessutom lätt hjärndöd!) men väldigt nödvändigt. Jag tror jag kommit på vad som fick igång allt igår – tänk att vi behöver lära känna oss själva igen nu när vi inte går runt med hörselkåpor och blicken spänd i marken.

Väldigt spännande ändå och SÅ! skönt att ha ett hemligt ställe (AH) där man får lov att vara självupptagen och bolla sina tankar och känslor. Tack för allt stöd och kloka ord, det är så roligt att resa tillsammans ❤️❤️

Ha en superfin lördag min vän 🤗

Nu har man varit lite självsnäll mot sig själv och gett kroppen en kopp med varm choklad och tre goda limpsmörgåsar. Man behöver då inte alls alkohol för att känna sig lite nöjd och glad. Tänk att man satt så fast i alkoholträsket så länge och då korkat nog kunde tro att man var fri och lycklig som berusad, ack ja, det är inte lätt att vara människa alla gånger.

Det känns allt lite fånigt att det ska ha tagit så himla många år att börja förstå det allra mest fundamentala. Men det viktigaste det fick jag då helt gratis utan egen tanke med mig på vägen och har det ännu levande inom mig, fast väl på en lite högre nivå känner jag så här i stunden.

Det är då att Gud fader hjälper den som hjälper sig själv, och att Herren är min herde är inte så svårt för mig att hålla med om så att säga. Solen skiner nu fint utanför köksfönstret även denna dag också. Så vill precis som en liten hundvalp eller nåt sånt, liksom ut och nosa på världen om en liten stund.

Fast här säger mig den balanserade och nyktra logiken att jag inte ska ta ut mig helt, alltså utan bara kanske ta mig en liten lagom stilla promenad ned till matbutiken efter mera mjölk som väl behöver att införskaffas för de kommande dagarna alltså. Det är ju roligt att kunna fortsätta med sin frukostrutin.

Hörde här om dagen på en podd om psykologi som lyfte vikten av att kunna känna tacksamhet, vilket jag som dystymiker har haft rätt svårt för. Men det är nog lite som de tänkvärda ord terapeuten i radioprogrammet var inne på att när man förstår att man faktiskt har en del att vara tacksam för så börjar man lätt att känna sig rik och då sköter man även oftast om sig lite bättre också. Var dag är en ny möjlighet att göra det hela lite bättre än gårdagen alltså. Det var kul att du @vår2022 tittade in en sväng här kompis, önskar även dig en trevlig och fin dag.

Ha det gott!

@vår2022 vad konstigt att det dyker upp ändå…efter så lång tid, helt utan förvarning kopplar hjärnan ihop händelser och situationer, märkligt. Det gäller att vara förberedd – åh jag är så glad att ni finns här och delar med er när det händer läskiga saker. Igår var det riktigt läskigt men idag är han borta 👊

Ha en fin lördag ❤️

@Andrahalvlek åh vad jag känner igen mig i situationen du beskriver, en närstående behöver fullt fokus, man är livrädd, samtidigt som man är stark och helt närvarande och nästan inne i en bubbla – helt fokuserad på det som händer. Jag har tänkt mycket på att en sån situation skulle kunna få igång gammalt beteende – precis som du säger, när allt är ordnat, man sätter sig i bilen och kan pusta ut, det är då det kan hända.

Men tydligen är djävulen listigare än så….den har inga planer på att invänta tillfällen man har förberett sig för. Jag tror jag vet nu vad det var som fick igång allt igår, en sån himla löjlig sak som jag aldrig tidigare tänkt skulle kunna bli livsfarlig. För mig alltså.

Jag hoppas din dotter mår bra nu…det är så fruktansvärt jobbigt när barnen inte mår bra och man inte kan ta bort det onda 😭💔. Och ännu värre blir det när man ska försöka lösa allt med en hjärna som körs på halvvarv.

Usch det gör vi inte mer!

Tack för att du finns – önskar dig underbar lördag 🤗

@B.Å Det har varit min motivation många gånger just det du skriver om att ”jag vill inte ha ett glas” I nio månader, varenda gång suget kom fick jag fråga mig själv om jag verkligen bara ville ha ett glas. Det viste jag att jag inte ville och då lät jag bli. Jag lovade mig själv att om jag känner någon gång, genuint och ärligt att jag faktiskt bara vill ha ett glas då har jag kommit dit där jag kan bli måttlig men det inträffade aldrig och har nu två år senare fortfarande inte inträffat. Jag vet fortfarande att jag inte bara vill ha ett glas och när suget blir för stort, för det har hänt två gånger senaste halvåret, då läser jag om någon bok om beroende eller lyssnar på någon alkispodd eller beroendepodd, skriver och läser mycket här. Kollar HALT (hungrig, arg, lonely/ensam, trött). Det är alltid någon känsla jag inte får tag på eller att jag är törstig, hungrig, sovit dåligt, bråkat med någon, en situation jag inte gjort som nykter innan eller så som triggar. Många gånger har jag gått och lagt mig då det första halvåret för då handlade det mest om att jag var trött. Kroppen hade så mycket att läka efter allt jävla vin jag hade druckit under så många år. Kroppen behövde läka och då behöver man mer sömn än vanligt tror jag för att underlätta läkningen. Jag var som du, lycklig på moln första månaden och sedan kom en dipp där kring 40-50 dagar. Jag har för mig att många bekräftade mig i den dippen just efter den tiden? Att det är väldigt vanligt. Kram❤️

@Carisie Låter mysigt med massor av skratt och att laga mat med syrran❤️. Det är härligt med syskon som man har en bra relation med. Man har varit med om så mycket gemensamt i livets uppväxt, både ont och gott och ibland behöver man bara ge en blick eller ett ord så förstår den andre exakt!

Ha en fortsatt trevlig tillvaro och gott umgänge❤️

@Sattva Ja, det kommer ta tid. Det är en typ av sorgeprocess som man måste ta sig igenom. Jag minns min första ensamvecka i lägenheten som igår, trots att det blir 11 år i december. Barnen var hos sin pappa (de bodde varannan vecka). Min tv lyckades jag inte få ljud på, bara bild. Jag vägrade ringa och be om hjälp. Jag satt i min nyinköpta fåtölj och tittade på en tyst tv-skärm, och det var så tyst att jag hörde klockan i köket ticka. Fy fan. Och det var ändå mitt beslut.

Jag genomlevde en snarlik sorgeprocess när äldsta dottern flyttade hemifrån, men inte lika mycket när yngsta flyttade. Då var jag så delaktig i processen, och sov hos henne i flera veckor under en övergång. Att komma hem var då bara skönt.

Det är först senaste året, med lillprinsen som sällskap, som jag på riktigt njuter av min självsamhet. Vi är flockdjur, så man måste vårda sina gemenskaper. Tycker så synd om äldre som är helt ensamma, där hemtjänstens besök då och då är den enda ljusglimten.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Förstår att det kan kännas svårt och när grundtilliten har fått sig rejäla smällar som du berättar om tex gällande din pappa. Att inte kunna få känna trygghet och tillit till sina föräldrar, de viktigaste personerna i början av ens liv. Att bli så sviken, övergiven och lämnad av dina föräldrar på olika sätt. Att de inte lyckats ta sitt föräldraansvar med den omsorg och kärlek som ett barn behöver för att få en trygg start i livet och att så mycket ansvar lagts på dig för deras mående.

Att sedan öppna upp sig och anförtro sig till någon där det finns en risk att den ska försvinna. Då sätter självförsvaret in och risken för att bli lämnad är för stor att ta. Det är ett stort steg att våga ta med alla risker som det kan innebära, men det kan också vara värt att ta den risken för att få professionellt stöd i detta så komplicerade. För att få avlastning och inte riskera att själv tappa fotfästet och gå in i dåligt mående. Chansen att få någon som stannar kvar finns ju också.

Nu ska jag inte försöka övertyga dig om detta mer😁. Var och en hittar sitt sätt att deala med tuffa saker i sitt liv. Vänner, forumet är hjälpsamt och ett bra stöd för att bolla tankar och känslor med och böcker kan ge massor av kunskap, insikter och strategier. Man får jobba med att ”tuffa till sig” lite genom att sätta gränser och inte ta på sig andra känslor och ansvar för deras liv. Fokusera mer på sitt egna mående och vara egoistisk i det, på ett sunt sätt som gör att man är omtänksam, snäll och kärleksfull mot sig själv, för att man ska orka och känna livsglädje.

Sköt om dig❤️

@Andrahalvlek ”det är hennes liv och hennes ansvar” jag ska repetera det massa gånger nästa gång jag behöver.
Det är så mycket lättare att klippa banden med en förälder som är elakt mot en än en förälder som är snäll. Jag har en av varje, min pappa är manipulativ och genuint elak mot mig, både rakt ut och som ett ondskefullt moln, slingrar sig in hos mig tills jag litar på honom sedan slår han mig där det gör ont, han har verkligen fått mig att tvivla på mig själv oräkneliga gånger, snäll-slå! Snäll-slå. Det mixtrar med hjärnan kan jag lova. Så många år som jag inte förstod varför jag mådde så dåligt i hans sällskap tills jag tillslut fick nog och då var det inga som helst konstigheter att bryta den relationen. Med mamma är det annorlunda. Hon är verkligen genom snäll och kärleksfull mot mig men så otroligt skadad i hjärnan efter ett helt liv av missbruk.
Jag har givit mamma en lista på alla nummer och jag har dragit hårda gränser för att kunna andas det är bara att jag tycker så synd om henne som drar ner mig emellanåt, och det dåliga samvetet att jag inte bjuder henne på kalas och så får det går inte ha en missbrukare bland folk. Sorgen att inte kunna ta en kopp kaffe och prata allmänt för hennes hjärna är för förstörd, hon kan inte sånt.

@vår2022 Jag förstår att det är jättebra men det är ett för stort berg för mig att bestiga, att lyckas få tid, lyckas få en jag har förtroende för och sedan att den ska stanna. Nä jag klarar inte av att bli besviken och jag hade blivit så besviken om jag hade lyckats hitta en jag kan känna förstående för och sen ska hen flytta/byta jobb eller nått! Jag lär mig massa strategier genom böcker som jag övar på och så pratar jag med olika människor så jag bearbetar lite här och lite där med vänner och så hjälper ni mig massor här på forumet. Jag kommer ur mina svackor med hjälp av allt det tycker jag ändå. 🙏❤️

Tack snälla för ert stöd och stöttning och klokheter och kärlek❤️

@Letlive förstår att det kändes skönt! Ett steg i det egna tillfrisknandet: sluta ta ansvar för det som inte är vårt att ta.

Jag har tänkt mycket på det den senaste tiden. Hur en driver sig själv långt över de egna gränserna, och vad priset då blir för en själv.

@Sattva God morgon! Det är en stor förändring i ditt liv och en slags separation också. I det kommer sorg och massor av tankar och känslor, fram och tillbaka. Visst är det en jobbig känsla att inte bli vald men som du säger har ni har båda gjort ett val, han sitt och du ditt. Att det kommer många känslor innebär ju också att det ni har haft har betytt något för dig.

Det tar sin tid att landa och vad fint att du har människor omkring dig som hjälper dig att landa mjukt. Sköt om dig❤️

@Sisyfos Ja, vilken pärs det faktiskt var! Men nu vet jag vem hon är så att säga...
Kram!

Lördag. Haft min första "vardagsvecka" som separerad/särbo. Varit otroligt trött. Och skör. Får inte riktigt ro i detta nya. Varit ledsen o arg; varför väljer maken att flytta 40 mil bort??? Att bli särbos var nödvändigt, inget att tveka på där, men han valde verkligen det bästa för sig, inte för oss. Och då kommer tankar om att jag inte betyder mer än så. Och där brukar jag säga till mig själv att sluta tänka i de banorna, hans val handlar inte om mig utan om honom.
Det kommer ta tid att landa. Men jag har så mycket bra och fina människor omkring mig så jag landar mjukt.

Jag tittar in hos er jag brukar, men har inte riktigt orken att skriva idag. Jag kommer igen senare!

@Påvägmothälsa Nämen så bra du är! Höll också budget igår, så det känns bra. Hoppas du får en fin dag på jobbet!

@Flarran God morgon! Vad härligt att läsa att din självkänsla och ditt självförtroende stärkts. Att du kunde stå på dig och se att dina nedvärderande tankar om dig själv inte alls stämmer. Att du tagit tillbaka din berättelse om dig själv om vem du är. Nu kan du skriva nya kapitel i boken om dig själv och vem du egentligen är för det vet bara du. Jag har också tagit tillbaka min berättelse om mig själv och vem jag är i min nyktra resa. Vi har tagit tillbaka egenmakten i våra liv.

Håller med om att vi kan nog en hel del och de flesta har sina svagheter. Det är så vi människor är sammansatta och konstruerade. Det är ok så länge man inte gör sig själv eller andra skada. Om vi kan acceptera oss själva och tycka att vi ändå är ok som vi är och ha snällare och bättre tankar om oss själva, så blir livet lite lättare och roligare att leva.

Ha en fin lördag kompis!❤️

@prinsessa Avsmakningsmenyn var väldigt god och vi fick en mycket trevlig kväll. Den serverades med vin och jag höll min enhetsbudget, samt drack mycket vatten. Idag är det strax dags för jobb, önskar dig en skön och förhoppningsvis ledig lördag 😊

Nu är det tidig morgon och dagen heter lördag. Sitter här nykter och alkoholfri vid mitt köksbord en aning trött och lite mör efter gårdagens träningspass med cykling, simning samt en del spontan kognitiv beteende terapi i egen regi där jag valde att gå emot en tidigare förlamande känsla av att vara konflikträdd. Har byggt på ett nytt lager av självförtroende.

Detta då jag hade ovanligt mycket kraft och energi igår en stund och då även valde att stå upp för mig själv och mina välgrundade åsikter i en fråga som berörde just mig och för första gången helt nykter vågade möta en helt okänd människa som jag höll på att bygga upp ett ogillande emot. Vad det handlade om kan vi låta vara osagt. Men jag hade tagit reda på vad personen var för en sort och ur vilket slags sammanhang denne kom ifrån.

Då kunde jag med rätt vetskap tänka mer konstruktivt och framföra starka vettiga argument som landade helt okej, och en situation som skulle kunna ha ätit på min nu lite starkare självkänsla och självförtroende jag av egen kraft och med en hel del allmänna psykologiska studier från bland annat poddar byggt upp under några månader som ny-nykter.

Jag insåg att jag inte är ett så uselt mähä som jag gått och inbillat mig i en himla massa år som tyst och krypande varelse. Som oftast gömt sig i för det mesta med en flaska alkohol som tröstnapp och tröstnalle för att stå ut med sånt som jag har avskytt. När den logiska hjärnan styr och kan ta väl avvägda beslut och man kan styra över sina känslor och tankar så mår man bra mycket bättre helt enkelt.

Tror att det var sant som min gamle far brukade säga att jag nog kan en hel del fast jag väl har mina svagheter som det ändå går att ta sig fram med på ett bra mycket bättre sätt som helt alkoholfri. Sovit fem timmar har jag gjort och ska nu gå och vila lite till då det ju är det mest logiska i stunden då kroppen väl behöver mer vila efter gårdagens övningar. Det är då som ordspråket säger, att själv är bäste dräng. Man lär sig allt en hel del om sig själv efter några månader som nykter och vem behöver väl då nervgiftet alkohol när man upptäckt att man kan göra kloka och nyktra val i sin vardag vilket man i längden självklart mår bäst av.

Ha en fin lördag!

@Andrahalvlek 🙏 Haft migränen från helvetet. Nu är värsta skovet över. Kändes som en megabakfylla. Men var ändå stolt över att jag är nykter, detta är ”bara” migrän. Jag kommer inte dricka denna helg! Adjävulen göre sig icke besvär nu, hen fick en avhyvling som hette duga tidigare… och suget har liksom tryckts tillbaka. Stolt över mig själv, men har ff garden uppe. Håller med dig i att genom att lyfta upp suget här och till maken hjälper det till att faktiskt stoppa ett återfall. Nu dag 18, tjohoo och nu fortsätter jag att sova

@B.Å Nej, det kan jag inte påstå. Jag har upplevt allt och lite till nykter. Flera gånger. Allt man övar på blir man bättre på.

Senaste gången var nog när yngsta dottern blev rätt så svårt sjuk och krävde några dagars 24/7-omsorg. När hon piggat på sig och jag lämnat henne hemma hos sig igen så kom tanken i bilen hem: ”Nu hade det varit gott med ett glas vin.”

Vissa saker har man tack och lov inte tränat på så himla många gånger. En risksituation för mig är just den massiva trötthet som kan golva mig efter en längre tid med hög anspänning.

För hennes skull (hon har en utvecklingsstörning och bor på LSS-boende) har jag lärt mig att vara lugn och stabil. Men inombords är det nog ett pådrag, även om jag där och då inte ens är medveten om att jag är stressad och orolig. Märkligt fenomen.

När det sker, att jag får en vin-flash, så börjar jag dock nästan skratta för mig själv. ”Vad fan kom du ifrån?” Jag ser framför mig att jag har stängt in alkoholdjävulen i en trälåda i skallen. Spikat igen locket. I början var det ett himla gapande och skrikande, förhandlande och lismande. Men sen lång tillbaka ligger hen livlös på lådans botten. Inte död, några droppar alkohol hade nog fått hen att börja röra sig. Hen kan ligga där och damma igen.

Kram 🐘

Hej!
Jag har nyligen träffat en man. Vi har setts ca 2 månader. Han har alkoholproblem och gör allt för att bli nykter. Han går på AA möten etc och sköter sitt jobb. Men han lider även av depression och har vart suicidal har han berättat. Han säger alla ” springer” så fort det vet. Men han är världens finaste och snällaste. Hur kan jag hjälpa honom? Han vet likt mig att han måste hjälpa sig själv men jag är så orolig vad som kan hända? Har någon liknande erfarenheter? Hur ska jag tänka?

Tänk så det kan bli när man verkligen är motiverad till att göra något som man gillar. Kom på att det fanns en badplats en mil bort som man inte hade hunnit åka till tidigare denna sommar. Men var som vanligt otroligt trött och helt orkeslös som vanligt fast jag hade sovit skapligt.

Satt dock under eftermiddagen och blev allt mer förbannad på situationen att jag inte orkar göra nästan nånting alls alltså. Hade det varit förra året den här tiden i augusti så hade jag bara öppnat en burk öl, sedan gått över på en del starkare grejer och liksom slagit mig själv i huvudet med en flaska och krupit in i alkoholdimman.

Men nu fick jag som det kan bli för mig som dystymiker ibland, att det en stund kan blixtra till med lite jävlar-anamma-energi när man minst anar det, och den energin tog jag nu vara på genom att ladda min ryggsäck med kolsyrat vatten, jordnötter, en flaska äppeljuice samt stoppade ned mina badkläder och en badhandduk i flygande fläng när klockan hade passerat 18:30 nånting på kvällen.

Visste även att jag skulle passera en butik efter vägen som har just de kokosbollar som jag varit sugen på rätt länge. Så nu har man cyklat två mil och simmat en 50 meter fast det väl var lite kylslaget först. Men det brydde jag mig inte i ett dugg om då jag var rätt så uppvarvad och ovanligt fokuserad för att vara jag.

Nu sitter jag helt alkoholfri och dricker lite kolsyrat vatten och äter en cocosboll och känner mig rätt så nöjd med denna dag. Nu kan man festa på cocosbollar i helgen. Men kommer förmodligen att ha en del träningsvärk i morgon. Men nån baksmälla blir det då inte då alkoholdjävulen fick stå där nånstans i ett hörn med lång näsa och se dum ut igen.

Ha en fin kväll!

@jjjttt97 Tack snälla 🤗.

Idag slog det mig. Hade bröd i ugnen så det blev väldigt bråttom när vi skulle åka och handla mat. Väl på parkeringen slog det mig. Nä jag har ingen känsla att vi måste skynda oss för att hinna till systemet. Ville inte ens dit. Gick inte ens dit. Istället handlades det vanlig mat och hem igen.

Min vana ligger i att inte dricka alls. Den ligger i att älska mornar. Att vakna nykter. Att kunna ligga här och skriva nykter istället för lite trög & onykter. Så nope inte heller denna helg känner jag att återfall är realistiskt. Vilket fult ord förresten. Återfall låter så nedvärderande... Räcker det inte med att säga drack för mycket? Måste det ha en etikett?

@jjjttt97 @jjjttt97 wrote:"En sak jag funderat på med, är att jag nästan guilttrippat mig själv när jag känt mig fångad ibland med ”var glad att någon bryr sig om dig som dom gör, alla har inte det.”, är det något du med känt?"

Mitt stora problem har varit att jag direkt, helt ofärgat, tagit åt mig av allt utan att ha förmågan att läsa bakomliggande drivkrafter kring andras incitament att göra som de gör. Det är sällan där hela sanningen ligger dock. It takes two to tango.

Jag tar ett exempel. Jag förstår om du känner att du borde vara glad "för att de tagit dig till sig". Fast .. stämmer det? Om du kliver tillbaka... Varför lägger de över sin oro på dig? Har de själva trauman pga att de kanske inte fick barn och nu vill "säkra upp dig till 100%"? Finns det andra anledningar till överdriven oro som har 0 med dig att göra? Kan deras oro vara kontraproduktiv för er båda i detta fall fast ni båda älskar varandra och vill väl?

Jag kan verkligen känna med dig. Det måste vara ett trauma att ha varit med om det du varit med om. Kanske först nu du får möjlighet att möta dessa känslor och låta det lilla barnet berätta för dig fullt ut hur det kändes så ditt "lilla jag" och ditt "stora jag" kan hitta sätt att möta dina föräldrar på ett sätt så ni båda kan känna er ok. Att ni båda kan förlika er med trauman och komma vidare. Dina känslor kan ju omöjligt vara samma som dina föräldrars då ni kommer från olika sidor även om ni båda var involverade i samma process. Du kanske även tänker på dina föräldrar i hemlandet med alla känslor som kan ligga i det? Olika perspektiv och olika bakgrunder / drivkrafter som möts. Svårt

Jag har nog inte känt själv att jag ska känna mig tacksam inför vad som hände. Jag har inte känt att de gjordes med gott uppsåt. Snarare ville man fly eget ansvar och trycka över allt på mig. I början tog jag även på mig allt. Efterhand kan jag se att det var dumt. Jag hade mått bättre av att ta ett steg tillbaka tidigare och fundera över vad som tillhörde mig och vad som tillhörde min make.
Jag blev för överrumplad, hade inte lärt mig ännu att folk, min egen man, inte var tillräckligt mogen för att våga vända spegeln och inse att även han var del av problematiken. Istället bannade jag mig själv till 100%, trodde jag antagligen hade minnesluckor (vilket jag aldrig haft) och att det bara var för mig att abdikera. Det är lite den bilden jag får av hur man ser på beroende. Man är snabb på att trycka till. Skuldbelägga. Som att man i AA ska begrunda alla man gjort illa och be om ursäkt. Eller, så kanske det inte är men det är iaf min känsla av allt. Att man ses som man är lite efter snarare än att man har fått hjärnan kapad av en drog. Sedan tycker ju jag att även samhället bär skuld för alkoholdrickandet. Så som det marknadsförs, så som politikerna hanterar frågan, så som vi själva lägger allt i anonyma forum. Det är lite hyckleri. Man borde sätta "apan" på en mer rättvis plats.

@Letlive
Sant - men ändå tar vi den rollen. Frågan är väl hur länge?

@B.Å Bra gjort! Ja, folk kan nog tänka att man är lite galen när man skriker ut i luften i bilen och kanske hytter med näven också😂, men än sen då! Jag fick en tanke från luften när jag var på väg hem från en semester i sommar. Tänkte, det ska bli gott med ett glas vin när vi kommer hem! Jag påmindes om gamla känslor, beteende och rutin, såsom jag gjorde när jag drack. Jag kände liksom samma känsla som då, att få zooma ut och koppla bort allt. Märkligt efter så lång tid nykter. Blev mest fascinerad över att jag kunde känna känslan och ville studera den djupare. Jag tänkte att så himla skönt att jag inte behöver det där glaset (flaskan) längre för att kunna slappna av. När vi kom hem drack jag ett stort glas vatten, kände mig stolt och känslan över att vara nykter var tio gånger härligare😁. Så den lille fan kan poppa upp, men ju längre tid som nykter desto mer sällan sker det och desto ynkligare och menlöst är hans grepp!

Ha det så gott och bra rutet!❤️