Senaste kommentarerna i forumet

Tack @vår2022 och @Varafrisk ❤️

Det går lite upp och ner med måendet kring framtiden på jobbfronten men mest nu är jag bara väldigt trött, har galet mycket att göra och irriterar ihjäl mig på kollegan som bara glider med som på en räkmacka, det är så orättvist! Hon suckar och har inte suttit en sekund på hela dagen säger hon och sätter sig i lugn och ro med en kopp kaffe. Jag har jobbat röven av mig hela jävla dagen och ser inte att hon gjort annat än småpill! Men hon har så mycket att göra och behöver skynda för att hinna för att sen ska hon….
Och jag kokar över! Hon är en som inte fattar heller! Som över huvud taget inte kan sätta sig in i någon annans situation! Åh jag är så arg så det känns som jag ska spricka! Hon sitter fortfarande där med sitt jävla kaffe sedan 45 minuter! Hur fan ska hon hinna allt som är på hennes bord idag! Kommer jag få göra det också! För imorgon var hon så upptagen med ett annat uppdrag hela jävla dagen och då blir det jag som får göra hennes jobb imorgon! Jag exploderar! Kan inte prata med henne för det skulle bara komma grodor ur min mun så bäst att hålla truten stängd!

Förlåt om jag sänder ut arga vibbar idag men behöver få ur mig och hittar ingen annan stans jag kan göra det just nu…

Tack @vår2022 och @Varafrisk ❤️

Det går lite upp och ner med måendet kring framtiden på jobbfronten men mest nu är jag bara väldigt trött, har galet mycket att göra och irriterar ihjäl mig på kollegan som bara glider med som på en räkmacka, det är så orättvist! Hon suckar och har inte suttit en sekund på hela dagen säger hon och sätter sig i lugn och ro med en kopp kaffe. Jag har jobbat röven av mig hela jävla dagen och ser inte att hon gjort annat än småpill! Men hon har så mycket att göra och behöver skynda för att hinna för att sen ska hon….
Och jag kokar över! Hon är en som inte fattar heller! Som över huvud taget inte kan sätta sig in i någon annans situation! Åh jag är så arg så det känns som jag ska spricka! Hon sitter fortfarande där med sitt jävla kaffe sedan 45 minuter! Hur fan ska hon hinna allt som är på hennes bord idag! Kommer jag få göra det också! För imorgon var hon så upptagen med ett annat uppdrag hela jävla dagen och då blir det jag som får göra hennes jobb imorgon! Jag exploderar! Kan inte prata med henne för det skulle bara komma grodor ur min mun så bäst att hålla truten stängd!

Förlåt om jag sänder ut arga vibbar idag men behöver få ur mig och hittar ingen annan stans jag kan göra det just nu…

@Brasa Det som orsakade stressen har lugnat sig men är inte borta, så det finns fortfarande en press. Och jag känner egentligen inte så stor oro för att säga att jag gärna avstår alkohol, tror alla jag umgås med verkligen skulle ha förståelse om jag sa som det var, utan det handlar nog mer om att klara av att acceptera att det inte är enkelt för mig att ta ett glas som det ser ut, åtminstone nu.

@Monica01 Det är exakt så för mig med, så länge det flyter på funkar det okej just nu (sedan jag bestämde mig för att pausa), och jag är också rädd för vad som händer om ngt jobbigt inträffar, tror inte det behöver vara en jättegrej utan något som når in till det sårbara. Så bra att du har planerat bra saker, min strategi nu är att inte ha alkohol hemma. Till helgen är jag bjuden på en grej som jag skulle vilja klara av att delta i utan att tacka ja till ett glas, och jag hoppas att kunna hålla det så. Tror ingen skulle reagera över huvud taget om jag inte drack utan det är mer att jag ska kunna minnas allt som jag skrivit om här och inte tro att det är enkelt. Ett glas en kväll kan ju, som du skriver, öppna på någon spärr för de kommande dagarna. Även jag har en ångest som jag verkar få leva med, i perioder sover den och i andra perioder styr den rätt mkt. En dag i taget :)

Hejsan! @Andrahalvlek, Du är då en riktigt positiv och frisk fläkt som behövdes just nu. För hade trots att jag sovit skapligt bra, ätit tomater, druckit ett glas mjölk och fått i mig två limpsmörgåsar, en med mjukost på och en med makrill i tomatsås. Så kändes det allmänt deppigt ändå.

Gick då ned till brevlådan för att se om nån post hade kommit. Men det hade det inte. Gick då ned i källaren för att se att man hade bokat tvättid till helgen, vilket man hade gjort. Det var rätt svalt där i källaren, medans det utanför på gården var soligt men lite blåsigt. Kom alltså ut på gården i alla fall.

Tänkte där jag stod i solen en kort stund att det var lite synd att det inte var mer vindstilla och badväder, gillar inte när det är för kallt och vågor i vattnet. Blev då lite kinkigt nedstämd på ett fånigt sätt. Nästan som när man var en liten grabb och kände sig lurad på nåt roligt som man hade gått och förväntat sig att kanske få eller nåt sånt. Ofta vid såna tillfällen tidigare har jag ju druckit pilsner och annat i onödan förstår jag ju nu.

Det är då inte många gånger jag kollat bakåt i mina knasiga inlägg. Men positiv och lite gladlynt statistik för att höja motivationsgraden för att inte falla ned i alkoholträsket är inte ett så dumt tips. Måste nog börja fokusera lite på att förutom nykterhet även göra mer av sånt som man gillat att göra för längesen. Får jag bara lite mer energi så skulle man ju kunna ta sig en liten cykeltur åt nåt håll.

Såg just att du @Ros också tittat in en sväng, vilket uppskattas. Det är nog viktigt att jag som dystemiker inte som tidigare bara låter mina ofta nedstämda tankar bara mala på fritt och gå runt och stegras till jobbig depression. På så sätt är ju detta eminenta forum ett riktigt bra verktyg att ha. Men ibland så är man så himla trött på allt, och mitt humör svänger även rätt fort så som vädret.

Förresten, apropå väder, var nyss ut på min balkong, och nu var det rejält varmt i solen där så kanske går det alldeles utmärkt att ta sig ett dopp i nån sjö i närheten. Men är rätt trött och energilös så man får väl se hur det går med den saken. Men viljan är det inget fel på. Det är ju bara att ta med sig kolsyrat vatten, äppeljuice och några goda snacks eller salta pinnar sa känslan inom mig just i stunden här vid köksbordet. Men som sagt man får väl se vad man orkar att göra idag.

Ha en fin dag mina vänner!

@Flarran Det är bra att du skriver om dina känslor och tankar här i forumet. Det är nog bra för dig och vi är många som läser och känner igen det du skriver om. Själv har jag dagar då livet känns väldigt tungt o jag är väldigt trött. Då försöker jag tänka det är okey att jag har en dålig dag o försöker vara snäll mot mig själv. Jag hoppas du snart får må bättre och forsätt skriva här. Ta hand om dig o ha en bra dag.

@Flarran Det är en krokig och guppig väg, men den planar ut och rätar upp sig efterhand. Om du kollar tillbaka i din tråd så kommer du att se att dina positiva inlägg blir fler och fler för varje vecka. Roa dig med att räkna ut procenten positiva inlägg vecka för vecka. Tex 10 inlägg en vecka, 8 positiva och 2 negativa = 80 procent positiva. Eller 20 inlägg varav 13 positiva (13 delat med 20) = 65 procent positiva. Tror jag räknar rätt 🤣 Oavsett kommer du få se en spikrak kurva uppåt….

Kram 🐘

@Pernils Hej kära du, hur har det gått? Det är liknande för mig att få i min omgivning verkar se mitt drickande som ett problem, det händer till och med att jag blir "lugnad" av min omgivning att jag är en sån som kan dricka kontrollerat, att jag inte behöver oroa mig, men jag har blivit rädd efter min senaste "släppa-på-kontrollen-period", det är en helt ny nivå på min rädsla inför vart det kan ta vägen om jag inte drar i bromsen nu. Sommaren, ja. Kanske behöver vi avstå helt? Jag vet inte. Ännu har jag väl nån dröm om att kunna ta ett glas om jag vill, under väldigt medvetna former, men vore väldigt skönt att slippa tänka på det också, slippa förhandla med sig själv. Hur har dina senaste dagar varit? kram

Hej @Behöver_hjälp, och välkommen hit till forumet!

Vad bra att du skriver om den här svåra situationen som du befinner dig i. Det kan vara ett stort steg att öppna upp och berätta om hur det har varit. Din pappa har druckit under lång tid och det har påverkat dig och dina närstående mycket under åren. Nu beskriver du hur problemet eskalerat och ni känner er villrådiga, ni försöker sätta gränser och samtidigt finns en stor oro för konsekvenserna.

Bella är inne på något jätteviktigt, det går inte att tvinga någon att sluta dricka, ibland går det att påverka, men det är inte säkert att alla ens ansträngningar kommer att ge någon varaktig förändring. Beroendet gör att det för många är svårt att komma till förändring, men nyckeln ligger hos personen själv, inte hos de anhöriga. Det finns mycket hjälp att få för din pappa om och när han bestämmer sig att han vill ta emot det.

Det är ledsamt att höra hur din pappa betedde sig på ett sätt som blev jobbigt för dig när du var mindre. Som barn/tonåring hade du inte lika stor möjlighet att sätta gränser för vad som var okej för dig, dina föräldrar hade ett ansvar för dig och dina och ditt syskons behov blev inte helt tillgodosedda, om jag förstår dig rätt. Det kan väcka massor med känslor, ilska, sorg. Det kan även påverka dig i dina relationer idag. Fint att du börjar skriva om det här, och hoppas du får fint stöd för det.

Du är nu i en situation som vuxen då du kan göra andra val. Du kan välja att ta avstånd som Bella föreslår, och som många anhöriga här på forumet till slut kommit fram till och gjort. Du kan också försöka sätta tydliga gränser för vad du inte vill och kan acceptera. Många kan uppleva att det är svårt att börja göra annorlunda, och ibland kan det vara bra att ta små steg. Vad känner du skulle var möjligt för dig? Vilken gräns skulle kunna vara rimligt?

Tveka inte att ringa till oss också på 020-84 44 48, om du vill berätta och få stöd i alla tankar och känslor du brottas med just nu. Och fortsätt gärna skriva!

Varma hälsningar,
Nell, Alkoholhjälpen

Det är mycket att lära sig när man håller på att arbeta med sig själv för att bli en hel människa som ska ta sig fram genom livet utan konstgjord andning i form av alkohol. Det var en rejält svår och tung natt. Många jobbiga känslor hade jag inom mig efter hemkomsten efter nattpromenaden. Tankar handlade om att, vad spelar allt egentligen för roll. Varför ska man vara nykter när man jämt mår skit psykiskt, när man sedan ändå bara rent statistiskt sett om kanske mindre än tjugo år kommer att dra sin sista suck, kremeras och sedan lämna denna värld och finnas som lite utspridd aska i en minneslund precis som ens gamla föräldrar.

Har inga släktingar eller vänner som man kan snacka med när det känns mörkast och svårt som det var i natt. Men det skulle ändå aldrig ha fallit mig in att ringa och gråta ut hos nån bekant om jag haft någon. Sånt gör man bara inte som helt nykter. Förresten hade jag ingen mobil med mig på min spontana promenad. Men skulle ändå aldrig ringt nån jourhavande medmänniska eller präst ändå. Har testat den grejen för några år sedan och det gav väl inte så värst mycket. Sitter nu här i köket och dricker lite kallt vanligt vatten och sorterar mina upplevelser och minne av nattens känsla av djup saknad, tomhet och ensamhet.

Brukar inte lida påtagligt av att vara för mig själv, då det är nåt som jag för det mesta alltid har varit oavsett om det funnits folk runt omkring mig. Fick tidigt lära mig att klara mig själv då min rätt psykiskt sjuka mor väl inte ens var med mig ut i lekpark och sånt när jag var en liten treåring vad jag minns. Det var nog redan då som jag formades till att bli orolig och onödigt tänkande tror jag. Har väl egentligen aldrig känt någon riktig närhet eller fått det stöd man borde ha fått som liten.

Det är inte konstigt att alkohol blev så viktigt för mig från dag ett, då det blev som en vän man alltid kunde gå till om det kändes jobbigt inombords. Nu ska man alltså ensam klara sig själv och vara helt ensam med alla känslor som ofta kan vara svåra att hantera. Sånt skapar så klart känsla av oro och ångest, vilket så klart är energikrävande och jobbigt för mig som bland annat lider av dystymi.

Borde väl tala ut med den läkare som jag har på vårdcentralen som kontaktperson. Men har ingen större förhoppning om att denne allmänläkare ska kunna komma med nåt vettigt som underlättar min väl rätt meningslösa vandring på detta jordklot. Hade det inte varit för att jag i höstas började att liksom själv psykoanalysera mig i skrift på detta eminenta forum. Så hade jag nog inte suttit här och skrivit en massa tok idag.

Hade jag fortsatt leva som tidigare så hade jag om jag ens levt garanterat varit inne i alkoholträskets dimma och grubblat med mörka tankar som bara väl bara gått runt i en evig loop liksom. Motivation att vara alkoholfri finns, detta då kroppen ju trots allt fungerar bra mycket bättre. Men någon sann livsglädje känner jag då inte så värst mycket av. Fysiskt sett har jag väl inte direkt så mycket att klaga över, men rent psykiskt är det inte bra.

Måste väl försöka att äta nån nyttig frukost snart så att kroppen får den näring som behövs för att jag inte ska behöva må sämre psykiskt än jag gör i onödan. Fick sova rätt skapligt trots allt idag. Har inget alkoholsug, eller längtan efter resa till bolaget. Känner mig bara allmänt tom inombords. Så det är då allt tur att jag inte har alkohol hemma för då skulle jag säkert ändå tömt närmsta flaska. Det är även tur att jag inte har några flaskans vänner som då säkert lätt skulle kunna få mig att hänga med ut på nån fest känns det som. Det är inte lätt att vara alkoholfri vissa dagar.

Förresten, @vår2022 det var bra och kul att du skrev några ord kompis, sånt lättar faktiskt upp lite grann ibland. Det känns bra att nån liksom tänker på en så att säga. För när jag vaknade i morse så kände jag mest att det var meningslöst att en skriva en massa som jag har gjort då det inte verkar som att jag någonsin kommer att må nåt bättre för det. Kändes som att jag hade sagt allt och gjort allt på något sätt.

Men nu har jag ju skrivit några rader till och har faktiskt tömt det tredje glaset med vatten. Har ju märkt att jag dricker alldeles för lite vatten, vilket väl inte är bra. När jag drack alkohol så hällde jag ju i mig drygt tre liter dryck per dygn i form av diverse öl, vin och annat. Ska nu börja med att tugga i mig en tomat tror jag, så får man väl sen försöka komma på vad man ska äta till sen frukost.

Ha en fin dag!

@Ros, vad härligt att höra! Bra påminnelse att en sån enkel (men ändå svår) grej som att fokusera på andningen kan göra så stor skillnad. Hoppas att det blev fint i trädgården!

@c70cab klokt gjort att sälja husbilen för att kunna skapa nya vanor! Det är svårt att veta på förhand vad som kommer att funka som alternativ till alkohol, för de allra flesta brukar det bästa vara att prova sig fram och genom det samla på sig mer information. Du vet bäst vad som blir bra för dig!

Åter igen så gick det åt pipan som ni förstår då jag inte varit inne. Att det här ska vara så svårt. Nu har jag kontaktar vården och bett om hjälp. Det märkliga är att hen jag talade med inte tyckte jag verkade ha ett så stort problem. Nåja. Huvudsaken är att jag vet och att jag får hjälp. Rivstart med konferens med arbetslaget men det ska gå bra. Det har gått bra förut. Önskar alla en härlig dag idag ☀️🌺

Hej igen!
Jag har mått otroligt dåligt efter händelsen och det har fått mig att börja ta det här problemet på allvar! Jag har insett att jag under alkoholpåverkan agerar väldigt impulsivt, och ofta väldigt känslostyrt. Jag tar på mig mina handlingar fullt ut och skulle aldrig skylla det på någon annan! Jag har börjat att gå i terapi för att förstå varför jag gör som jag gör!

Jag undrar om jag är ensam om att tro att du kan göra saker som du egentligen inte vill när du är alkoholpåverkad utan att man istället gör det för att det kommer som en impuls och man agerar på den utan att ens ha något koncekvenstänk... eller är man bara egoistisk och inte tänker på vilka människor man kan såra ?

Jag har pratat med min sambo om det som hände, ganska genomgående och hur jag inte kunde förstå i mitt nyktra tillstånd varför jag hånglade med min tjejkompis! Han är så fin och förstående, men han menar också på att hos honom finns det en spärr och koncekvenstänk som gör att han kan stå emot, han vet att det han gör kan såra andra. Till skillnad från mig som verkar sakna det. Det är just det där koncekvenstänket som jag vill utveckla, jag har det hela tiden när jag är nykter!

Just nu är jag rädd för att jag ska arbeta med mig själv och ändå göra ett misstag på fyllan! så jag bestämde mig för att sluta dricka alkohol! för allt dumt jag har gjort i livet är kopplat till alkohol och en stark impuls som jag inte kan kontrollera. Så gick vi på en par-middag och jag hade bestämt mig för att vara nykter... Men det slutade med att jag drack! För att jag inte ville vara den enda som inte drack, jag kände pressen antingen så kom det från blickar, rörelser från de andra n är jag sa att jag inte skulle dricka eller så kom den innifrån mig. Jag har väldigt mycket att jobba på!

En annan fundering som jag har och undrar om fler delar samma erfarenhet som mig? Jag har inte ett sug efter alkohol så att jag behöver dricka! jag skulle kunna gå ett helt år utan att dricka alkohol, det är bara att när jag dricker för mycket (då det ofta blir så när man dricker i våra kompis kretsar) så tappar jag ofta omdömet.

Jag är så rädd att jag inte kan förändras, att det är så här jag är och att jag kommer förstöra för mig tillslut. Men jag ska kämpa! Jag ska försöka att förstå varför jag gör som jag gör!

Min tanke är bara en enda:

Ta avstånd helt. Ingen kontakt. Det är hög tid.

Du kan inget göra. Alls.

Förutom att må dåligt själv.
Kram

God morgon alla 🥳
Idag har jag rätt linser i 👁️. Ser tom vad jag skriver 🧐 Hittade en del stavfel i gårdagens inlägg - skrattade gott när jag läste "minifarkost"?! HUR kan stavningskontrollen tycka att det är ett rimligt ord men inte "miniflaskor". AH-censur? 🙄😉😅

Ytterligare en dag i nollans tecken 0️⃣ Min gäst sover gott och jag ska strax gå upp och plocka ur diskmaskinen och ta en kaffe. Göra klart matlådan med pastasallad och sen är det jobb igen. Vi får se vad som kan hända i bunkern idag 😅

Hoppas ni får en fin dag utan fadäser av något slag
🩵

@Vjlo Grattis till snart 63 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Och kloka insikter. Det låter som om du har jobbat lite med din självkänsla, vilket är oerhört viktigt. Jag tänkte mycket på det när barnen var små - att som mamma tydligt visa i ord och handling att de inte var lika med sina prestationer. Att de var viktiga och bra och älskade precis som de var, med fel och brister och goda förmågor.

Och faktum är att båda två har både god självkänsla och gott självförtroende, trots att de befinner sig på varsin ända av intelligensspektrat. Min äldsta är högutbildad och verksam som psykolog och min yngsta har en utvecklingsstörning, bor på gruppboende och ägnar dagarna åt att chilla på sin dagliga verksamhet. Snacka om ytterligheter. Båda två älskar sina liv ❤️

Jag har också god självkänsla. När man har det kan man göra som man vill för man struntar i vad andra tycker. Man provar det mesta, ibland går det bra och ibland går det mindre bra. Och allt man övar på blir man bättre på. Och med det kommer gott självförtroende - man vet att man är duktig. Behöver inte skrävla om det - att man själv vet och att de närmaste kollegorna vet, är fullt tillräckligt. Då blir man behandlad med den respekt som alla förtjänar. Och gör förstås likadant mot andra.

Kram 🐘

@telussus Hej 👋🏼 Jag tycker du ska gå igenom programmet igen - alltså kika igenom. Se om du kan finna lösning/förståelse för vad det var som triggade dig att dricka. Dina två veckor är inte bortslösade- de ligger som en buffert. Använd dem och ditt återfall för att förstå situationen och ta avstamp med mer kunskap in i framtiden - kanske du kan värja dig framledes om du vet var det skulle kunna gå fel. Jag vet inte hur långt du kommit men avsnittet om sug är jättebra.

Lycka till! 🙏🏼 du kan nå vart du vill
🩵

@Se klart Det tar några smällar innan man inser att även roliga saker slukar energi. Och att sitta i kontorslandskap slukar också energi. Jag hör aktivt vartenda ord som sägs inom en radie av tio meter. Och det babblas mycket. Och det är ingenting jag behöver höra, för det har ingen påverkan på mina arbetsuppgifter. Jag jobbar ju inte lokalt längre, jag jobbar ju för hela koncernen.

Det är guld att kunna välja att jobba hemifrån. Jag gör mitt jobb lika bra hemifrån. Bättre, eftersom jag slipper resor och folks babbel. Kan koncentrera mig på mitt jobb. Och vi har videomöten varje dag, och ständig chattkontakt via slack. Jag är en tydlig del av en gemenskap även om vi fysiskt sitter utspridda geografiskt.

Kram 🐘

@Dimma tack snälla du. Det har gått upp och ner. Men nu dag två utan alkohol. Har varit livrädd för abstinens men jag verkar ha klarat mig.
Det kräver nog lite mer ”hardcore-drickande” iaf för mig individuellt, för att nå till den punkten. Been there before, vet ej om jag skrivit det. Men för många år sedan låg jag ensam i min lägenhet och drack dygnet runt i princip. Vaknade, drack. Somnade. Vaknade till, drack, somnade om. Varken åt eller fick behålla något i magen då, då var man rätt utarmad.

”Idag” har man ändå ”bara” druckit på kvällen. Om så varje kväll…
Nyktrat till, druckit mycket vatten. Ätit bra. Tränat ibland, osv.

Men dag två utan alkohol iaf. Sovit bättre än väntat och känner att sömnkvaliteten är annan. Vaknade idag 50 minuter innan larmet skulle ringa och har duschat och druckit kaffe.
Tänk, va energin kommer tillbaka.
Tristess på kvällen? Absolut. Men jag har böcker, tv-spel och gym att luta mig mot. Samt promenader och poddar att lyssna på.

Tystnaden i min tråd berodde endast på att jag fortsatte dricka. Även om jag ville sluta varje dag. Trappade ner kontrollerat för att senare komma till helgen och känna ”Äh, vadå. Lika väl att unna sig så jag kan slappna av lite och sedan somna”.
Ironiskt hur man tror att man slappnar av när hela kroppen går på högvarv….

Nåväl. Önskar er alla en fin dag, här skiner solen iaf. Det gör den iofs alltid någonstans. Även om vi inte ser den.
Om du så kämpar eller om du som jag räknar ”en dag till”. Du klarar det, vi klarar det.

Försöker man fråga honom om "vad skulle du göra om vi lämnade dig nu då om du vägrar skaffa hjälp för det här? Så kan han svara med saker som "ja då skulle jag väl sitta här o dö" eller liknande. Han vet att vi (jag och min mamma mest) lätt får dåligt samvete och detta känns som utpressning för att vi inte ska lämna honom.

Han tycker också att våra oro och ilska över alkoholen är överdrivna och att det bara är vi som tycker det här är ett problem

God morgon,

Veckorna går, och det blir mer och mer avlägset den där sista gången, 23/3 23 om jag nu minns exakt rätt, 63 veckor till helgen bör det vara. Siffrorna är inte jätteviktiga, mer att avståndet kommer fortsätta öka, i min nya tillvaro så finns inte alkohol med i något ögonblick.

Under vintern som var har jag fått lämna en hel del ångesttankar bakom mig, de flesta katastrofer som min skalle sa åt mig inträffade aldrig så det var liksom lika bra att försöka gå iväg från dem. Även det en process. Kanske går det att se sådana självömkande tankar, jag är inte kunnig, det kommer gå åt skogen, som ett slags missbruk. Jag menar inte att jämställa det med alkohol, men upptagenheten och kanske… trösten i att nu kommer det skita sig… blev,faktiskt på någon nivå en flyktväg, som bara försenade allt gott som finns för mig i livet. Nåväl. Jag hade hjälp av verkligheten utanför mig själv även i detta fall, för tankemonster kan man inte rå på helt själv.

Ha en fantastisk dag och vecka.

@Flarran God morgon! Vilken vacker beskrivning av din nattpromenad på något sätt även om dina känslor var ledsna. Som att du tillät din sorg inombords få komma ut. I nykterhetsprocessen finns det ofta mycket sorg under ytan som behöver få komma upp och ut ur kroppen. Olika sorger som man burit med sig under livet, som du skriver, som en slags saknad av någon vän som flyttat eller kanske en anhörig som kilat vidare. Att få sörja är bra, det är läkande och man kan då komma vidare i sitt liv, lite mer hel. Såret kan läka och bli en skorpa som till slut faller av och det som finns kvar är ett litet ärr, men det gör inte längre lika ont på samma sätt.

Ha en fin dag kompis!🌞❤️

Både jag och mitt syskon tar antidepressiva och jag mår egentligen för psykiskt dåligt av att vara hemma igen men gör det för att jag har sommarjobb här och mormor och mamma är i desperat behov av sällskap och hjälp.

Har som sagt bråkat om alkoholen många gånger med pappa och jag har både ilska och förståelse fungerar inte. Han blir otroligt defensiv och kan snäsa och höja rösten direkt, jag har försökt att hålla tillbaka min egen ilska och försökt prata lugnt med honom och försöka vara så icke-fördömmande som möjligt, kontra med "varför höjer du rösten åt mig nu bara för att jag ställer en fråga? Jag låter inte otrevlig mot dig så varför låter du otrevlig mot mig?" Etc

Vi köpte till och med en alkoholmätare för 2 år sen som jag hotat med att han måste använda men när mamma har försökt få honom att blåsa nån gång har han tvärvvägrat och blivit arg. Vilket bara bevisar att han inte vill blåsa för att han inte är nykter.

Vet inte hur jag ska handskas med situationen för ilska funkar inte, hot om att vi lämnar honom funkar inte, förståelse funkar inte, att försöka ha en lugn konversation funkar inte. Har fått höra att skam inte är en bra metod att använda på någon med alkoholproblem för att det bara gör saken värre om det är så att han innerst inne skäms över sitt beteende.

Har också splittrade känslor och massa ångest över att ta beslut om jag borde berätta om den nyaste händelsen med flaskan till mamma och mitt syskon nu när båda mår så dåligt och mamma är där för att hjälpa till och de har redan så mycket de mår mentalt dåligt över. Vill inte lägga till på den stressen men jag vet inte vem annars jag kan prata med det här om.

Glömde säga att både mormor, mitt syskons partner, och mina få vänner vet om pappas alkoholproblem. Och jag pratar ofta om det med mina kompisar.