Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till nio nyktra månader!! ??‍♂️?

Jag har nu varit nykter i exakt 5 veckor. Känner mig stark och skör på samma gång men är mycket beslutsam. Jag har dock ett förhört GT-värde vilket oroar mig. Det gick ner så fint men nu har det gått upp igen. Jag tänker att det är mitt straff... Har någon erfarenhet av detta?

Jag vill citera flera meningar du skriver. Kanske det är så som du skriver att du inte har den där medberoendepersonligheten.

"Jag skal stå på krav om nykterhet till alla myndighter før att han skal få umgås med barnen. Inte för att det lätt, det kostar enorma mängde energi), men før att jag vet att det är rätt och vill ta ansvar. Før barnen och för mig."

Du låter som en vinnare och jag tror att du kommer att lyckas. I slutändan. Ändå så tror jag att du kan behöva öva på att acceptera att han inte tänker som dig. Då skulle han inte ha en beroendesjukdom. Eller så är du en människa som kan påverka honom för att du tänker som du gör.

Oavsett. Jag önskar dig det du behöver.

Det är en jobbig process. Och du är tuff. Var snäll med dig själv också!

Tänker att bli nykter är en resa...som man får göra på egen hand.....för...jag tänker att så är det.
Just nu är det väldigt svårt och tufft...Tittade på SVT play...på reprisen från Skavlan i fredags...Hade druckit alkohol då..och mindes inte allt...men nu såg jag det igen..John el vad det Johan Croneman berättar att han varit/är suicidbenägen...och att hans son samt bonusson var som ett vaccin. När han berättade det så rann mina tårar...eftersom mitt alkoholberoende finns fastän jag har barn....och hur många hundratals gånger har jag inte tänkt att jag inte ska dricka när min dotter är hemma....eller att jag ska kunna säga t henne att jag är nykter...men ännu inte lyckats. Jag blir påmind här på forumet om det...att vara den förebild som jag vill vara...å när jag misslyckas så känns det...i hela min själ..fast det är väl kanske bra. Jag tänker att vad jag misslyckas med är jag SÅ medveten om...men vad jag lyckas med däremot...har jag SÅ svårt att ta till mig..så är det.

Kram:)

Jag har inte funnit en ny kärlek, jag trodde jag hade det i mina 2 sista men de hade problem med psyket och alkoholen. Idag lever jag ensam med mina djur och av dem får jag kärlek och gos men det är klart att en vän hade varit bra då jag är så mycket ensam. Tyvärr har jag inte orken att umgås jag lider av posttraumatisk stress och bara en påminnelse om det gamla livet fryser mig och får mig att må väldigt dåligt. Jag har haft kontakt med en psykolog och fått många verktyg att jobba efter, jag äter medicin mot ångest och depression.
Jag försöker leva i nuet och jag försöker njuta av livet, det hade och gick bra tills han dog då var det igång igen.
Tack för ditt svar jag uppskattar verkligen ditt svar..

Det är svårt att älska någon på avstånd som älskar missbruket mer än dig. Det vrider om självförtroendet i botten och det blir bara fel man ser i sig själv. Vad har den där flaskan som inte jag har? Tankarna snurrar än idag 20 år sedan skilsmässan. Jag önskade att det tog stopp! Någon ursäkt kommer jag aldrig att få, han tänkte bara på sitt.

Han dog den 5 september av sitt 40 åriga alkoholmissbruk, 57 år ung. Hur kunde det ske?
Att ett missbruk kan vara så starkt att man ger upp allt viktigt i sitt liv, barnen och familjen.
Tankar som går i mitt huvud säger Varför slutade han inte att dricka? Varför tog han inte hjälpen som han fick 2 ggr efter att han kört rattfull med bilen?
Jag förstår inte hur det kunde bli så här.... (vi har varit skild i 20 år och inte haft någon kontakt)

Galet, har fixat många månader men fallit dit igen. Druckit en halv bubbel o en liten kaluha ikväll. Fyller 50 imorgon o är alkoholist. Så jä...la trött på mitt missbruk. Jag är så misslyckad. Trodde jag var på rätt spår men så spårade jag ur igen. Hur f n lyckas ni som tagit er igenom beroendet. Känner mig som världens största fake. Försöker vara så himla duktig men är bara en stor looser. Jag är en misslyckad tant som försöker vara så duktig.

Vill bara titta in och säga grattis till dina 163 dagar!
?

163 dagar nykter, fick ta hjälp av en räknesida. Känns så skönt att slippa dricka a. Ja så känner jag idag, jag slipper all skit som a ställer till med. Vilken ynnest att få uppleva den känslan. Imorgon ska jag till a mottagningen igen, nu går jag på stödjande samtal 1 g/3v. Har beslutat mig för att ta nån slags blodprov kontinuerligt, för att kolla att man inte dricker. Peth kallas det för. Kan vara en ytterligare motivering att ha det att se fram emot. Allt för att inte dricka igen SAS. Aterapeuten undrade oxå om jag ville att min man skulle vara med på ett samtal. Gubben min sa att han gärna vill det, så vi får se. Känns som jag behöver fundera lite på det först. Kram alla hjältar och kör nyktert.

Välkommen hit! Så bra att du har tagit ett beslut. Levern har ju en förmåga att läka sig själv om man slutar att dricka. Sova dåligt gör de flesta i en vecka eller två, så det är fullt normalt. Det här fixar du! ?

Du funderar över de förändringar som gjorts och görs nu på sidan och vi arbetar på att uppdatera en del utifrån en del direktiv vi behöver följa som har med tillgänglighet och liknande att göra. Det är under omarbetning och vi beklagar verkligen att det stör, det kommer att "lugna" sig. Har du specifika saker du undrar eller vill skriva till oss på admin så gör det också gärna under fliken "frågor". Kanske dyker det upp något annat eller nytt du eller någon annan som ser detta funderar på.

Hoppas det ändå känns hjälpsamt att vara här och skriva och läsa!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ditt alias här sätter verkligen ord på hur du känner just nu, gjort en längre tid. Din sambo och far till era gemensamma barn dricker på ett sätt du beskriver går ut över hela familjen. Du har försökt på flera sätt att nå fram till honom, satt gränser och själv ändrat ditt beteende kring alkoholen. Du beskriver att du känner dig trött på att höra att han dricker på grund av er relation, precis som gros19 här ovan skriver är det aldrig någon annans fel att en väljer att dricka och innerstinne vet du kanske med dig att detta inte är ditt fel. Du funderar på vad du kan göra och vad en bör göra. Det låter som du gjort och gör mycket och försökt på flera vis. Du har försökt att påverka honom till att inse och att förändra sina alkoholvanor men utan resultat, bollen ligger nu hos honom.

Vad tror du att du skulle känna dig hjälpt av just nu?

Vi finns här samtidigt finns det mer som du också får beskrivet ovan, självhjälpsgrupper (både för barn, tonåringar och vuxna). Även stöd och hjälp via vården, kommunen mm för dig och er som är anhöriga.

Det skaver i dig när det kommer till hans drickande och barnen och det hörs att du verkligen försöker på olika vis att finnas där för dem. Lyssnar på din äldre son, lägger märke till hur den mindre reagerar och kanske har det gett dig extra energi att ta flera steg i detta nu. Dra hårdare i handbromsen. Det låter som du kommit till en punkt där du känner att mer måste till. Oavsett vad din sambo väljer, söka hjälp, ändra sig eller fortsätta såhär finns stöd för dig och barnen. Det i sin tur skulle kunna påverka och hjälpa även honom att göra en förändring.

Samtidigt att göra stora förändringar och söka stöd kan kännas svårt och rörigt, jättebra att du vänder dig hit som ett steg på vägen kring det, och hoppas du hittar mycket här som blir hjälpsamt.

Om du vill kan du testa att ringa till Alkohollinjen, 020-84 44 48, en nationell stödtelefon dit både den som vill förändra sina vanor och den som är anhöriga kan ringa till för att få stöd eller fråga om tips om fler ställen att vända sig till, ex lokalt. Du känner ju och vet ju såklart själv vad du är redo för just nu, lite tips längs vägen!

Ta hand om dig och fortsätt såklart gärna skriva och läsa här!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Apropå klunka i sig whisky så har det hänt att jag tänkt på intravenöst dropp av rödvin.
Vilken avdelning tro?
Eftersom vi är så vana att dricka på alla känslor så kommer de med kraft i början. Jag trodde mitt liv skulle fortsätta så- skilsmässa- bryta kontakten med människor. Men sen lugnade stormen ner sig utan att något särskilt hände.
Stress-sug lever jag med fortfarande och det är inte alltid så att chansen finns att gå undan, eller bara vila- vilket brukar hjälpa mig.
Då hugger jag mig fram i eländig terräng tills det kommer en glänta av lugn eftersom alla känslor går över. Skönt och tyvärr!

@vaknavacker @jullan @kaye @kennie @hel @varafrisk
Squad- sa barnen en period, minns inte vilken kändis som myntade, men egentligen passar väl team lika bra, eller kaninerna i Den långa flykten, Kennie- så fin bild ?
Jamen som den 55-åring jag är, blir jag varje dag, uppfylld av människors betydelse för varandra. Vi gör ihop. Man pratar ju mycket om barn som ”blir till” i möte med andra. Men det fortsätter hela livet, här, för mig.
Jag blev rörd och lite gråtit igår av era fina grattishälsningar och kramar. Det berör mig mycket.
Ni är min dockningsstation, här tankar jag värme, eftertanke, nya lärdomar. ❤️
Jag är nykter idag. Kram kämparklubben!

En dag i taget tycks märkligt nog ta oss långt. Första tiden är jobbig men ”det värsta har redan hänt” som min psykolog brukade säga.
Nu är du här. Så bra. Läs och skriv! Kram ?

Vet ju hur det är, det är svårt att säga nej till sig själv man har sånt rackarns sug på detta gift. Men du kommer dit du med.
Stor kram?

Varit och tagit många blodprov och tagit ett beslut att sluta dricka vin varje kväll första kvällen och natten är över sovit väldigt dåligt.Förhöjda levervärden fick mig att ta steget till ett alkoholfritt liv,en dag i taget hoppas det går vägen

Vad jag vet. Möjligen jävla kärring någon gång ;)

Visst är det så Vinäger, att nykterheten har blivit mitt naturliga tillstång, MEN ibland hoppat a-jävulen fram och viskar lömskt i mitt öra -du kan dricka i kväll -du har inte så stora problem - nu klarar du att dricka lagom. Jo tjena. Sist jag drack, blev det 1,5 flaska vitt vin och dagen efter 1,5 flaska till på en fest. Det var 3 flaskor på två kvällar och det är inte ok. För jag vet vad som kan komma sen. Jo lite vin mitt i veckan osv...

De flesta dagar går riktigt bra och jag tänker inte ens på alkohol. Det är när jag är trött, stressad, ledsen eller för glad som tankarna på alkohol dyker upp. Nu tvingar jag bort tanken snabbt och fokuserar på något annat. Lyssnar på podd om beroende eller läser i mina a-böcker. Jag har många nyktra veckor/månader bakom mig och de ska bli fler. Jag har vid kris/panikångest tagit till mat, meditation, raska promenader och sömn.

Det är snart ett år sedan jag hittade min pappa död och jag har fortfarande sorg. Jag forlorade båda mina föräldrar 2019 och det har varit tufft, men deras beroende och allt som hände har även hjälp mig i min egen nykterhet. Jag vet hur fort det kan gå från bruk- missbruk- beroende- död. Jag önskar ingen den smärtsamma resan.

Nu på morgonen (ledig dag) har jag bakat stora kanelbullar. Kokat kikärtor och ska gör hommus. Fikat och ätit varma kanelbullar. Kanske ska kliva ur min pyjamas och gå ut med hunden på promenad runt sjön. Sen vill jag nog se en romantisk film, sörpla te och äta knäckebröd med hommus och tomat. Kanske en powernapp innan maken kommer hem i em :)

Var rädd om er alla fina <3

Blir lite orolig när du inte har uppdaterat på länge. Är du ok? Nu tänker jag inte på alkohol utan på din sjukdom. För du skrev tidigare att om du tystnar på forumet kan du ha blivit sjuk.

Jag hoppas du mår bra och att allt är ok.

Kram!

dig också! Då kör vi idag igen? Så tacksam över din tråd - det ger sådant stöd när man vet att man inte är ensam i det här. Har läst många trådar; många högpresterande kvinnor. här..Ha en fin dag!

Goa Vinäger..tack så mycket för ditt inlägg i min tråd!! Jag är så glad över att du har skrivit till mig och jag tar det endast positivt. Har alltid tyckt om när du skriver i din egen tråd eftersom du är väldigt ärlig....och visar inte endast upp det vackra utan även det svåra. Har funderat väldigt mycket över mig själv sedan jag läste ditt inlägg..i och för sig..så funderar jag över det hela tiden men ytterligare lite mer och att jag vill skriva om det idag.

Jag vill bara berätta att jag har sökt hjälp. Så i princip alla professionella kontakter som jag har, har jag informerat om mitt alkoholberoende. Tex tandläkare, tandhygienist, läkaren på medicin..de hjälper mig ju inte i mitt beroende men jag känner att det är bra att de vet. Men på vårdcentralen har jag nu senast lämnat leverprover samt de prover där man kan se hur mycket jag dricker i veckan...kan inte namnen på dessa prover utantill. Har även varit på Rådgivningscentrum men behöver vara nykter några fler dagar än två, tre stycken för att prata vidare där. Jag är oerhört duktig på att ta kontakter med professionella kontakter men....men jag behöver GÖRA....jag är oerhört duktigt på att analysera...men det är inget som hjälper mig i nuläget utan det är att GÖRA....och då ställer jag mig själv frågan...men för sjutton om jag nu vet att jag måste GÖRA varför GÖR jag inget då?!?!? Naturligtvis...är det svårare att få bukt med det när det är så mycket kring min dotter...men det är varken ett svar...eller ett försvar...för då finns det ju ännu mer anledning att börja GÖRA.

Jag vet när jag gick på Rådgivningscentrum för flera år sedan då sa den kurator till mig att det är många som blir nyktra först efter att något har hänt dem tex som att förlora körkortet. Och, jag tänker....inte ska de behöva hända något för att jag på RIKTIGT...på ALLVAR...ska ta itu med mitt alkoholberoende. Måste jag få en konsekvens innan jag slutar?!? Jag har redan leverpåverkan, problem med magen, huden kunde nog varit finare utan alkohol, min sömnapné är lindrig men skulle kunna bli ännu mer lindrig...förmodligen skulle spänningarna i min käkar, i axlarna bli så mycket bättre och ändå slutar jag inte på riktigt. Min man är involverad men han är ett stöd för mig i mitt liv på många vis men när det gäller alkoholen behöver jag klara det själv...och klarar jag det så är han med mig på banan. Hade jag varit allergisk mot tex jordnötter så hade jag ju aldrig ätit det...svullna upp..få andnöd ....eller jag skulle inte heller dricka något annat direkt giftigt..som exempelvis bensin...men varför dricker jag då alkohol??

När jag var hos kuratorn på Rådgivningscentrum nu för någon månad sedan...så sa hon..att det verkar som du tror att det är någon annan som ska ta itu med det....men det är endast DU som kan ta itu med det. Hon frågade mig även om vad som var positivt just nu med att dricka alkohol och hon skrev när några punkter som jag nämnde. Hon frågade givetvis även var som var negativt och de punkterna var något fler men SÅ mycket allvarligare. Så...ja...jag har redan nu fysisk påverkan på min kropp...och tar jag itu med mitt alkoholberoende så skulle nog kroppen kunna återhämta sig. Men, det är ju det som är det luriga med alkohol...att man kan dricka länge....och det allvarliga kan komma längre fram.

Vinäger du frågar mig vad jag behöver höra för att gå vidare och jag har funderat på det. Många som skriver här på forumet är ju hjälpt av vad andra skriver och flera skriver i varandras trådar nästan varje dag. Jag har inte riktigt kommit dit ännu...att jag har blivit hjälpt..för då hade jag uppenbarligen haft fler dagar. Jag läser ju inte heller i jättemånga olika trådar för det blir för mycket för mig just nu. Dock är det så att om jag generaliserar så upplever jag att många har redan flera nyktra dagar innan man börjar skriva här och har man nyktra dagar får man många fler hejarop. Jag märker ju det när jag har klarat tre, fyra dagar att det är många fler som skriver än de dagar då jag inte lyckas. Jag har ju skrivit om detta tidigare..och...jag tänker att det här är ett frivilligt forum...frivilligt att skriva...men när andra skriver i min tråd så känner jag mig väldigt bekräftad..och den känslan är go. När jag läser andras berättelse om nyktert liv så inspireras jag...men när det låter för enkelt..så har jag svårt att ta till mig det. För jag tänker att det finns inget som är enkelt med att bli kvitt ett beroende oavsett vad det än är...och jag tror att det kommer att ta tid....kanske är det det som skrämmer ibland? Jag vet inte....

Något som jag tyckte var helt fantastiskt var när vi träffades i Stockholm i februari. Jag kände mig trygg utan att jag kände någon av er/dem som var där. Nu minns jag inte exakt hur många vi var...men ex antal människor..kvinnor och män...några yngre och några i min ålder...så vackra..och skulle jag mött någon av er/dem på stan skulle jag aldrig någonsin anat att det har funnits/finns ett alkoholberoende. Jag tänker..tänk om det vore mer legitimt att berätta om sitt alkoholberoende...för många gånger känner jag mig verkligen falsk.

Idag är jag ledig..har gått ner till 80% för att få återhämtning. Från köksfönstret ser jag solen skina...träden börja få höstens nyanser gula, röda, organga löv..snart blir det tid för en promenad. Jag tänker på vad du skrev Vinäger om att sätta mig själv i första rummet. Det är oerhört svårt... i synnerhet när jag har en dotter med psykisk ohälsa...där samhället är som det är. Det krävs att en ung person som är myndig har föräldrar/anhöriga som finns där och roddar, hjälper till med alla kontakter. Då handlar det om det praktiska sedan har man det känslomässiga att ta hand om. Inatt har hon sovit hos sig och jag tror inte att hon vet att jag är ledig. Jag känner att det är så skönt att vara ensam...men har väldigt svårt att välja det när hon mår som hon gör. Fast jag vet även att hon vill att jag ska ta hand om mig själv i synnerhet när det gäller alkohol och träning.

Kanske blev detta inlägg lite rörigt.....det är inte heller menat att kritisera någon...utan det blev skrivet så här rakt upp och ner.

Å Vinäger..jag tror också på dig, på mig och på oss!!

Stora varma bamsekramar:)

Bra jobbat, en dag i taget! Ett djupt andetag, hitta lugnet, hitta tacksamheten (livet är rätt gott).
Heja!

Se klart...stort varmt Grattis t din nio månaders nykterhet❤️ Helt fantastiskt????

Kram❤️

Under den tunga våta yllefilten alkohol finns de riktiga problemen som man måste ta itu med. Som man får kraft och ork att ta itu med - som nykter. Otroligt bra gjort av dig att fejsa sanningen, och jag hoppas att ditt non-alcoholic-konto växer stadigt under lång tid framöver.

Kram ?