Senaste kommentarerna i forumet

Tycker så synd om dig Mirabelle ?
Vad jobbigt att inte veta när det ska släppa detta hemska virus...

Sänder en stor kryapådigkram och håller tummarna för att detta blir den sista vågen för din del!
???????

Känner med dig, vad tunga saker du går igenom. Det är jättebra att du hittat till insikt att du vill sluta dricka. Med lite nykterhet bakom dig kanske ångesten kan lätta lite.
Vad du än har gjort så förtjänar du visst att ha ett bra liv, du har ett värde i att vara människa och är en fin person som vill bättre.
Fortsätt skriv, här inne är du aldrig ensam!

Tack för svar ”Se klart”. Senaste gången jag var här klarade jag 18 dagar nykter. Självklart kände jag mig piggare och bättre när jag inte drack. Det är ju ett gift så kroppen mår troligen dåligt direkt det kommer i kroppen. Precis som den gör när man äter skräpmat, godis.... Det är mängden...att göra med måtta. Kommer ihåg att det gick enklare än vad jag trodde i början men sen blev det den där offerkoftan som åkte på. Tror det är där jag måste lägga mycket krut. Hur ska jag hantera min ilska och frustration över hur jag tycker andra beter sig? Jag kan ju inte ändra på dem. Jobbar just nu med en kurser från Mia Törnblom, självledarskap. Väldigt nyttigt för mig.

Ja...tänker mig så mycket vitt som möjligt. I tre månader. Men tar dag för dag nu. Kommer nog snart bli timme för timme...

Tack snälla för de fina orden! Jag tror det blir bra för mig. Att inreda och piffa ? Det borde väl ta fokus från A...
Dock är klockan nu 05... och jag sitter här och tänker just på A. Även nu.

Ångest delux. Kan inte sova. Har druckir varje dag i nästan en vecka, sjukskrivit mig från jobbet. Mår så dåligt, livet känns inte verkligt utan som en jävla dröm. Ljuger om allt, för mig själv och för andra.

Har precis hällt ut det sista BIB jag har, det kändes skönt. Vet ju att jag mår som bäst utan giftet A men i ärlighetens namn så vill jag nog mest bara ta livet av mig.... långsamt. Fast ändå inte. Förtjänar inte det som andra har. Lycka och mig är två olika saker, som inte passar ihop. Det finns ingen mening... var är min mening? Var börjar jag? Kan inte berätta för någon... kan inte... är ensammast i världen... har verkligen ingen. Skäms så över allt med mig själv.

Jag är färdig, jag känner att jag är på botten, kan jag komma längre ner... säkerligen. Men jag orkar nog inte kravla tillbaka om jag går längre ner.

Det är skönt att skriva, en del av ångesten släpper då. Borde kontakta vården för ångesten, men är i limbo nu... efter sommaren kanske jag vet svaren... vem jag är. Förlåt att jag är så otydlig. Men orkar inte gå in i det.

Vet att det är aldrig mer som är det rätta för mig, har slutat förr. Höll upp 5+ månader förra gången och mådde generellt bra av det. Men har också lärt mig att jag inte kan lova mig själv aldrig mer... det blir för stor press och skapar sådan ångest. Måste komma dit då det känns sådär självklart och bra att välja bort A. Att inte ta till det som snuttefilt, belöning, bestraffning.. ja.. för att dämpa varenda jävla känsla jag har. För att inte se verkligheten, mig själv och mina val. Så...

Väljer att inte dricka i dag. Istället ska jag satsa på att försöka sova ut rejält och inte fastna.

Nu börjar det jobbiga.. att ta beslut. Nyktra beslut. En vän till mig vill att vi ses o har en fiskekväll, samt fira midsommar ihop.. detta innebär alkohol. Jag vet inte om jag är redo att umgås nykter med nån än som jag alltid annars dricket med för jag tror suget kommer komma..

Känner mig bra sjuk då jag får tankar som "ååh så underbart att ta en kall öl, sitta i fiskebåten sen grilla o ha det kul" "kul!!!!" Första 2ölen sen blir det kaos som alltid ..
Jag måste sitta på något beroende då hjärnan vill ut o ha "kul" även fast jag idag ligger hemma i feber o influensasjuk. O nej så längr jag ät sjuk skulle jag aldrig ens träffa nån speciellt i corona tider men ja menar varför tänker min hjärna ens att den vill när man är ruggigt sjuk :(
En oberoendr hade väl tänkt mer (nä jag har ingen lust , ligger sjuk hemma o vill bara ta de lugnt)

Håller med dig. Måste kännas helt fantastiskt att slippa vela fram o tillbaka mellan att dricka el inte dricka, dricka lite osv..

Grattis till dina två nyktra månader. Nu blir det bara bättre dag för dag. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Det va lite tack vare dina ord ovan!
Tack för peppen!

Mod och styrka,
Dee

Varit borta länge. Druckit massor under tiden.
Sedan 2 månader helt nykter. Första veckan nykter hemsk, svår abstinens och panikångest.
Denna gång ska jag lyckas!
Min handikappade man dricker varje dag, gör mig bara mer stärkt att se honom halvfullt vid matbordet.
Håll på mig och stötta!

Så glad för din skull.

Kram ?

Här har du verkligen hittat ett gäng likasinnade som du kan stöta och blöta typ alla frågor med. Vi finns här och peppar och stöttar varandra.

Kram ? (4 mån nykter idag!)

Laddat, men jag har bestämt mig. Jag firar med de mina, som vanligt. Han är välkommen men jag sa att jag tycker han ska åka innan festligheterna börjar, för han sa att det blir för jobbigt med alla glada i festen. Föreslog att han skulle åka hem och vara med sina barn som han inte träffat sedan januari. I söndags for han iväg i ursinne, för jag mådde dåligt mentalt, stress över jobb, hem, barn allt man ska hinna och så över vad dom 2 senaste åren fört med sig. Så att det handlar inte om honom, det var jag som var sopslut. Ville ha lite hjälp i trädgården, men han valde sitt göra. Han skippade AA, och erbjöd sig köpa pizza. Jag sa till slut varför han aldrig kan göra något för mig, det jag vill och det jag vill ha. Då brann det för honom, kastade sig i bilen och för med en rivstart, och iväg alldeles för fort. Sen har jag inte hört ett ord, och nu börjar jag må dåligt, att jag tycker synd om honom, att jag inte bara kan bita ihop, fortsätta peppa ja osv. Fick iväg oss till en förening som är i samma situation som honom på lördagen, gav inte mig något men honom gav det mycket som han sa. Så varför kan han inte tagga ner, en enda gång, ta min smärta i så bara för några timmar, säga något fint, göra en god handling? Pratade med en bekant idag som berättade att han en kväll dom var bjudna till oss för ett år sedan, en kväll han drack alkoholfritt, hade druckit alkohol senare under kvällen med gubbarna och sen kört dom hem på nattkröken, den här personen var så ställd sådärför inget sagt. Det slog mig då för första gången, tänk allt jag inte vet! Dom 3 gånger jag snokat har jag fått veta jättetråkigt saker han gjort, och nu, tänk allt jag inte vet. Min man har nästan aldrig visat ånger, endast då det vid fåtal tillfällen tagit hus i helvete. Utan han blir vansinnigt arg, flyr och biter ihop. Varför, jag förstår inte. Många av era män som jag läser här, ber om förlåtelse, hör av sig, lovar bättring, men aldrig min man.
Han träffar inte sina barn, pratar inte om dom, säger inget om dom hemmavid, isolerar sig. Jag vill bara kräkas för nu vill jag få nåt slut på denna djävulsdans, men det är långt borta fast vi inte bor ihop.

För mig har faktametoden funkat. Jag har läst, hört och sett intervjuer och dokumentärer på yotube om hur alkoholen påverkar vår kropp och hjärna.

Jag förstår fullt ut nu hur mycket alkoholen skadar mig. Jag vill inte utsätta mig för det mer.

Lätt? Knappast. Men ändå är det bland de viktigaste besluten jag har tagit i mitt liv. Jag är genuint nyfiken på mitt framtida nyktra liv.

Kram ? (4 nyktra månader idag!)

Hej alla, nu är det dags att presentera mig.
Vaknade i fredags morse och kände bara att nej! Nu får det vara slut på detta, jag vill inte ha detta liv längre. Vaknade såklart med ångest, bakfull o visste inte vad som hänt igår kväll - igen.. spelade ingen roll att jag lovat mig själv att bara dricka 2 glas... hoppsan blev minst 4...
Började googla såklart o hittade snabbt denna sida, började läsa och fick som en spark i magen... Många har ju samma historia o problem som jag! Det här har jag ju aldrig pratat med NÅGON om så hur skulle jag kunna veta..
Nåväl, signade upp, gjorde hela programmet, bokade tid hos psykolog och bestämde mig för att åtminstone ta en vit månad, sen får jag se. Fast nu känns det som jag troligtvis inte skall dricka alls, jag vill inte vara den människan längre, och att inte dricka är väldigt skönt faktiskt.
Så nu har jag varit alkoholfri i 5 dagar, något som inte hänt de senaste 8-10 åren. För min del har det enbart varit på kvällarna och på semestrar som jag druckit, jobbet har skötts bra osv. Min dotter kallade mig en fungerande alkoholist för ett par år sedan. Fast det är man ju inte, jovisst, utåt sett, men inne i kroppen så finns ångest, skam o skuld.
Det har känts bra hela tiden sedan jag bestämt mig o att läsa alla inlägg och era fina kommentarer till varandra har hjälpt mycket i tankegångarna,
Tack för att ni finns o delar med er, och jag tänker inte läsa igenom detta innan jag sparar, detta får bli oredigerat?

Jättebra idé att ha med sig alkoholfri öl. Utbudet blir bara bättre och bättre ? Gott är det också! Och du behöver inte känna dig lika ”avvikande”.

Glassätarbil?

Kram ?

Mina problem med alkohol går nog tillbaka längre. Kanske 5 år tillbaka, men eskaleringen kom ganska plötsligt och snabbt. Jag kan absolut relatera till grundkänslan av oro, skam och skuld som du beskriver, Se Klart. Har inte smygit med alkoholen. Dricker ju mest hemma, och make har snarlika problem, så det har inte behövts, men visst fan känns det trist när man vaknar torr i munnen, med huvudvärk och inte riktigt orkar göra det där roliga med barnen. Det skapar ju känslor av skuld och skam, absolut.

KBT för sömn gick inte bra för mig. Har testat mindfullness, meditation och sånt tidigare, men jag har en hjärna som jämt går på högvarv så det känns jättekonstigt och krystat. Däremot fyller stickning, odling, och fysiskt arbete i trädgården den funktionen för mig. Då tvingar jag hjärnan att stanna upp och vara i nuet och fokusera på arbetet - som gärna får vara lite monotont i det läget. Kroppen får en härligt utmattad känsla, och sömnen blir kanske inte helt bra, men klart bättre, och jag får en kick av allt jobb jag fått gjort. Jag är väldigt resultatdriven, som person, så vanliga promenader och sånt funkar inte riktigt lika bra.

Jag har hållt mycket inom mig själv. Läkare blandade jag in i början på året för jag höll på gå rakt in i väggen, när sonens problem med skolan varit riktigt påtagliga en hel termin. Då pratade vi inte alkohol, även om det redan då var ett riskbeteende, utan bara sömn. Min KBT terapeut sa mest att jag antagligen har en helt egen liten diagnos och därmed så funkar helt enkelt inte behandlingen lika bra - utan jag kanske får förlika mig med att jag somnar sjukt sent och vaknar sjukt sent på dagen. Det går så klart mindre bra ihop med barn som gärna vaknar redan 05.00, även om maken tar huvuddelen av ansvaret på morgonen.

Heja Heja, ledsen att höra om din vännina. Det är tungt. Vi har självisolerat och ja, det är jobbigt, även om jag i grunden är en relativt introvert person med ganska få vänner, och väldigt lite sociala aktiviteter. Egentligen har jag tvärtom-problemet - eftersom hela familjen isolerar tillsammans så får jag knappt någon tid själv. Ljudnivån blir nästan outhärdlig och tja, alkohol funkar ju lite som tillfällig bedövning.

Andra Halvlek - sovhörlurar ska jag kika på. Däremot är det en utopi att få sova en natt ifred. Testat att lägga mig i ungarnas säng efter att de invaderat, men det blir lämmeltåg av förflyttningar och småfolk som följer efter.

Jag känner mig nöjd med mitt beslut. Lovar inte "Aldrig mer" för det vet jag inte om jag kan hålla, men idag är jag nykter. Och som det känns nu, så bör jag kunna hålla löftet om fler nyktra dagar än onyktra i alla fall. Jag mår ändå rätt bra nu.

Om ni kommer till Blekinge så ska jag jättegärna visa dig och din man mitt favoritnaturreservat ?

Kram ?

Ja så har det gått ett litet tag igen!
Drack några öl i ett svagt ögonblick i helgen, var varmt, men när jag väl kände av ruset la Jag ner direkt.
Tänkte endast på vad min gode vän sagt åt mig, dom är ölen är faktiskt goda men fyllan är inget att ha o så tänker jag oxå.

Så kanske man skulle alltid ha med sig alkoholfritt när andra börjar dricka runt i kring en, för det var så nu igen o givetvis blir man bjuden!

Nå väl, lite dåligt samvete har man men egentligen är det väl ingen skada skedd. Kunde iaf kontrollera mig att det inte blev en 5 dagars fest. Lite trött dagen efter men glad över mig själv som sagt, ingen ångest tack o lov ?

Men så är det, det går upp o ner med allt verkligen. Gått uppåt i 6 veckor så kom det en svacka! Onödig svacka eftersom det har annars gått så bra i livet med en del andra saker förutom avhållsamheten till alkohol.

Sommaren kanske blir riktigt bra ändå ? Fått igång min glassätarbil nu oxå o den går inte att köra om man dricker!

Försöker ha mer egentid så det inte blir dricka, Det fungerar jättebra! Jag kanske inte gör så mycket om dagarna men känner att inte vill vara den som dricker i min ensamhet ?

Varför just ikväll?
För att jag mår bra? För att jag är tillfreds? För att jag är stark just idag och igår och imorgon?
Är det just ikväll jag ska ta ett omtag? Kanske är det lätt just nu för att jag mår bra just nu?
Ja inte vet jag, men jag ska ta och testa, bara för att jag är nyfiken på om jag kan bli vinfri just nu.

Du måste ha tillit för att det blir bättre. Det blir till och med bra till slut ?? Ta en halvdag i taget, eller en timme när det är som värst.

Se till att få motion. Intervallöpning mellan lyktstolpar utövade jag när jag mådde som sämst. Sprang 2-3 lyktstolpar, gick 1, repeterade 10-12 gånger. I början gjorde jag det tidig morgon och kväll för att hantera ångesten.

Mindfulness och yoga är oerhört läkande för hjärnan också.

Vad du än gör - låt bli vinet! Du vill inte börja om på ruta ett. För varje dag som går kommer du att må yttepyttelite bättre. Små tomtesteg mot framtiden, men det går framåt.

Kram ?

PS. Vill du bli riktigt avskräckt kan du söka på ”Intervention Canada”, avsnittet med Loren och Christy. Fy fan vilken hemsk och progressiv sjukdom alkoholism faktiskt är. OBS: Det är ett lyckligt slut på dokumentären, men den är plågsam att se ?

Grattis till dina dagar??

Du ska bara vara SÅ stolt över dig själv❤️❤️

Kloka tankar om nykterhetens vara eller inte vara - mig veterligen är det ingen som har problem med alkoholen som kan dricka med måtta.
Jag tycker det är så skönt att jag fattat det beslutet att vara nykter - mycket diskussioner och jidder i mitt egna huvud är puts väck, jag har, då jag hade argumentation med mig själv tidigare i nykterheten, bara klippt de tankemönstren rakt av, det finns liksom inget "bara två glas" eller "nu har jag varit nykter så pass länge att jag kan dricka med måtta"
En gång alkis, alltid alkis.
Se det lite som en allergisk person mot jordnötter. Har man fått en anafylaxi en gång, då äter man fanimej inte jordnötter någonsin igen!
Samma med oss!

Mod och styrka!
Dee

Åh du är go’ du AndraHalvlek❤️

Om vi skulle åka t Blekinge...skulle jag spana efter dig❤️❤️

Ett misstag man kan göra är att det går ett antal bra dagar och plötsligt får man en grisdag. Då tror man att ”nu är det kört, nu vänder det neråt”.

Men det är ju inte så. Solen kan inte skina varje dag. Nykterheten är inget vaccin mot alla svårigheter i livet. Men efter regn kommer alltid solsken ☀️

Att skriva här varje dag är ett bra sätt att planera och analysera, se mönster i sitt sätt att tänka, och hitta de triggers som man behöver se upp med.

Svinbra jobbat! Kul att du trivs så bra på jobbet.

Kram ?