Senaste kommentarerna i forumet

Tack Allterbra för påhälsning! Du har helt rätt att prata är lösningen. Fast jag pratar och pratar men får inget svar som leder till förståelse eller insikt. Hade lika gärna kunnat prata hebreiska... Det är fullständigt omöjligt att få honom till diskussion, det är där problemet ligger... Idag fanns dock ingen iskall tystnad utan bara det vanliga pratet som inte betyder något.
Han tror att allt är bra.
Allt är som vanligt.
Det som inte syns, finns inte.
Men idag är jag ändå hoppfull, jag tror inte att jag kommer ha det så här för alltid. Det är jag för rastlös och handlingskraftig för. Det är bara inte dags än för mig att gå...
Idag är jag nykter. Även han...
Styrka till er alla, bara det faktum att ni tagit er hit gör att ni kan vara stolta☝?❤️

Tänker på dig Vinäger☀️ Avgrunden öppnar sig ofta när man är på toppen, tyvärr är det då jävligt långt ner... Låt din fina man ta hand om dig, jag hoppas han kan ge dig det du behöver. Det förtjänar du❤️

Fint att ha en man som stöttar, med inte bara snack utan verkstad. Det är kärlek det!

Håller med om att många i forumet verkar vara allt-eller-inget-personer. Energin och humöret växlar snabbt. Kan det vara hormoner som spökar, ovanpå all annat? Jag har inte en aning. Men jag vet precis hur det känns att ena dagen vara på topp och nästa dag bara vilja försvinna. Totalt kaos i hjärnan, tusentals ångest-apor som tjattrar i mun på varandra tär på en.

Var rädd om din relation. Blir glad att läsa att det funkar för en del som det ska! Grattis till det!

Usch jag är lite där också nu... ingen bil dock och jag orkar inte gå till bolaget i värmen. Men jag är på min dag 4 utan A denna gång och väntar på min bil för att sen bege mig ut och övningsköra med barnen lite.
Behöver sysselsätta mig för att ha annat att tänka på... och imorgon ska vi ut på galej... orkar egentligen inte för jag är så TRÖTT... somnar av och till... behöver törnrosasömn i kubik! Massor...

Hoppas du kommer ut lite och får njuta av sommarvärmen, kanske en vacker solnedgång inkl det dör hederliga k*****t ?

Ta hand om dig ? Vi kämpar ihop ? Tillsammans är vi starka ?

Tusen kramar från PimPim ☀️

Jaaaa du... finns det någon vettig reaktion? Rätt märklig grej att göra kan jag tycka när man inte längre lever ihop. Tårtkalas? Hur tänkte han där? Jag hade nog ignorerat det... Men hur känner du för honom, finns det känslor kvar? Kanske har du skrivit det i tidigare inlägg men i så fall har jag missat det..
Om jag vore skild idag hade jag nog bara låtit dagen passera utan att göra något alls. Det är ett datum som för mig bara skulle stå för det som varit, något som inte är viktigt längre. Men det är jag det.
Hur mår du idag utöver detta med tårtkalaset? Själv känner jag mig stark och glad idag om än en smula oproduktiv, har som vanligt inte hunnit/orkat göra det jag tänkt. Men skitsamma, det viktigaste är gjort, good enough ÄR faktiskt good enough.
Tänker på dig och delar gärna med mig av min styrka jag har idag❤️???‍♀️

aningens sommarsug som liksom surrar. Inne i den lite lugnare perioden med lättare sinneslag. Var en tung period innan. Men lyckades fatta några bra beslut för mig själv ändå. Känns som att jag är lite på väg iallafall. Oroar mig lite över alkoholen. Om jag släpper kontrollen kommer jag lura i mig att jag kan igen. Jag har ingen som kommer ifrågasätta tyvärr. Även om jag sagt rakt ut. Jag ska inte dricka mer. Och jag kommer inte göra det. Men ändå. En liten oro. Mer en tanke om vad skönt det vore. Att släppa lite på taget. Koppla bort. Ur. Ifrån.

Och som jag lärt mig vila. Den största gåvan. Hade den som barn. Långa lata dagar med böcker som sällskap. Nu med musik och tv-serier. Försöker pyssla lite men idag suger vardagsrutinerna och omsorg om barnen allt jag har. Kanske finns där utrymme imorgon.

Låter som en skitjobbig dag på riktigt... Härligt att din man rår om sin trasiga fru så fint. Haha ett hederligt kn-ll brukar göra susen för nerverna, så beställ en maratonmangling ;) Underbart att du kunde lämna tetran. Fortsätt så, en minut i taget. Det kommer bättre tider. Kraaaaam

Jaga inte välbetalt jobb om du inte genuint tycker yta och status är det absolut viktigaste i livet.

Vet hur det känns att längta efter kärlek. En bundsförvant, någon som förstår, är på samma sida, hjälper istf skälper.
Hoppas du kan hitta det med din man, om inte med honom så med någon vän så länge, tills du orkar bryta destruktiva förhållandet.

Styrke tankar från en utmattad till en annan.

Ja, den utnyttjar jag redan i dag.

Ångestpåslag typ 500 procent, hjärtklappning de luxe, tårarna fullkomligt sprutar helt okontrollerat. Vet inte när jag mådde så här akut dåligt senast.

Jag som kände mig som en drottning för bara ett par dagar sedan och skröt om det. Åh, om jag kunde hålla min stora trut...

Ringde M så han är förberedd på att ta hand om en trasig fru i kväll. Han sa att han skulle rädda henne genom en promenad, ett sällskapsspel, en påse godis, ett hederligt kn-ll, ja, vad som helst som krävs. Älskade M, vad vore jag utan honom...

Köpte en tetra i dag. Märk väl, endast en. Satt med den i handen nyss. Hade till och med fingrarna runt skruvkorken. ..

Loggade in här och hittade flera kommentarer. Tror ju inte på ödet, men det måste vara en konstig slump att fina PimPim skrivit på forumet just i dag för första gången på flera månader. Läste igenom det ni formulerat så klokt och ställde tetran på köksbordet. Låter M ta hand om den.

Just i dag mår jag skit.
Just i dag finns ni för mig.
Just i dag är jag nykter.

Tack som f-n.

Kram

Jag känner mig för klar i huvudet. Det känns som att min hjärna går på högvarv. Jag blir skitirriterad när folk smaskar, lyssnar på musik i hörlurar så man hör vad dom sjunger och pratar i mobilen utan lurar på bussen

Min sambo åkte iväg nu för att handla öl. Blev så sjukt besviken men sa inget. Han skulle ju stötta mig genom att låta bli att dricka han också. Vi bestämde det tillsammans för en vecka sedan. Jag kommer inte tvinga honom att bli nykterist men jag trodde att han skulle hålla sitt löfte lite längre än EN vecka ?
Just nu känner jag mig jävligt ensam och det känns skit. Längtar inte längre efter helgen.

Jag föll men börjar komma tillbaka! ??
Har åtminstone haft många fler nyktra dagar än onyktra detta året och utifrån det får jag blicka framåt!

Ta hand om dig ?
Kram PimPim ☀️

En skitdag kan det gott va..
Frågan är, tror du morgondagen blir bättre ifall du dricker idag ?
Bakis, ångest och misslyckande med att klara en månad!
Jag tror svaret är Nej!

Idag är det en riktigt skitdag. En jag hatar alla dag. Jag visste direkt när jag vaknade att jag skulle känna såhär. Jag vill bara bli svinfull för jag vet att efter en flaska vin så kommer jag att må bra. Vet inte vad som hindrar mig. Kanske min envishet om att jag iaf ska klara mig 1 mån utan alkohol. Jag är ju snart där. Får se hur den här pissdagen slutar

Ge mig syre! Helgen närmar sig!
Alla andra veckor så har jag sett fram emot helgen men denna helg är inte som andra..
Solen skiner & den nya grillen har kommit och jag ska inte hälla i mig vin, öl & sprit
Jag ska dricka smaksatt bubbelvatten. Nå väl solen skiner också på små stugor sägs det.

Städade bort all alkohol i huset, låste in det i ett förråd och min fru fick ta nycklarna.
så hittade jag tomflaskor lite här och var också..
Upprustning inför min första vita helg på länge!

Känner precis så jag också! Men idag är jag väldigt sugen på lite vin, inte att bli full men sisådär 2 glas för att kunna slappna av. Känner ofta så när det är mycket stress och press... försöker stå emot. Har aldrig känt mig sugen på allvar innan under den här nyktra perioden, nu för första gången funderar jag på allvar att dricka. Skulle troligen kunna hålla mig till 1-2 glas vin ikväll men är rädd för att det ska sätta igång en slags kedjereaktion och att det sedan ”plötsligt” blir katastrof. ???

Tack för att ni skriver och uppmuntrar mig ?
Det hjälper mkt, ska ni veta!
Ja dag för dag är det nya, tidigare har jag tänkt aldrig mer, eller ett år minst osv osv.
Nu försöker jag en ny strategi, inte planera för långt framöver i tid, utan leva i nuet. Att tänka på något man aldrig ska göra igen, något man egentligen gillar och längtar efter varje dag.
Det visar sig att det är övermäktigt för hjärnan, så nu nöjer jag med att vakna och va nykter varje dag så länge det går ?

En dag i taget. Mkt lättare att varje dag bara välja att inte dricka just idag.

Jag tror på dig! Kämpa på.

Har du testat appen Mindly ännu? Bra/dålig?
Jag funderar på att skaffa den.

Japp jag gjorde det! Jag sa som det var (tror jag) minns inte helt, var sjuk av oro.
visade mitt första inlägg här på sidan för jag kunde inte förmå mig att få ur mig allt.
När allt var sagt och läst så fick människan mittemot ingen reaktion.... inte ens ett höjt jävla ögonbryn.
-Men så skönt! Inget drama, bara ett steg till, och ett förövrigt bra samtal.
15 min innan besöket så fick jag ångestfeber med allt vad det innebär, som tur var satt jag själv i väntrummet,försökte hålla mig sittandes men höll på att svimma tror jag 40ggr. Tillslut hittade jag en ställning jag kunde sitta i och inte se ut som en hög tarmar som lagt sig på en stol. Golvet gungade där jag satt och ångestfeber bara steg...?
Då kom det två tomtar & satte sig i samma rum och tur att jag stålsatte mig att stanna kvar med denna ångest, för fyfan o va bland fölk i detta skick!
Så det som egentligen hände denna dag utanför min kropp var då ingen dramatik- Jag fick en ny tid, nästa vecka och jag "fick veta" -att alkohol är ett gift, så försök hålla dig borta så ses vi nästa vecka! (Kortfattat givetvis)

Resten var dagen for tankarna runt, som en tyflon i skallen, helt Slut i planeten.
Det bästa med gårdagen får mig FAKTISKT att le lite idag (mellan mina ilskna irritationsutbrott)
Att jag kunde krypa ner brevid älsk i sängen o se tv utan att vända bort min a-andedräckt.
och jag kände hur jag bara låg där och......log i gofamnen ??
Dag 5 idag✌

Jag avundas dig, vilken otrolig glöd du har! Duktiga du.

Jag vet inte om mina rader kan hjälpa dig något.
Jag var på ytan stark så länge jag var kvar inne i relationen.Förstod att det måste få ett slut,men jag förmådde inte.
Både pga kärlek men också en ovilja i grunden att förändra mitt liv.
Om han bara..
Och i den fållan/fällan fastnade jag.
Tills jag till slut insåg att det ultimatum jag ställt inte alls efterlevdes.

Då gick vi skilda vägar,han glad och lättad och fri som en fågel,för nu minsann.
Nu skulle han få dricka och leva sitt liv som han ville.
Och jag satt kvar tillplattad ensam och rädd.

Det kändes som att han gick iväg med åtminstone 75% av mig och lämnade spillrorna kvar.
Men jag samlade ihop mig och fortsatte nödtorftigt framåt.

Och nu 5 år senare så är jag på banan på i stort sett alla fronter.
Jag har en självrespekt och ett självvärde och tror inte att livet är slut längre.

Kanske vill du innerst inne inte lämna fast du vet att du borde.
Kanske har du inte styrkan eller modet eller viljan.
Utan kvar sitter du i båten för om du ställer dig upp så kantrar den?

Lyft blicken bara lite.
Gör din egen dagbok härinne och följ dina egna vindlingar.
På det sättet fick jag tag i ett mönster,mina triggers.
Mina svaga punkter och kunde sakta men säkert ta tag i dom och förändra dom.

De som dricker beskriver ofta en bergochdalbana i känslorna och likadant var det för mig.
Jag kan också rekommendera en bok om jag inte redan gjort det:
Kvinnor som älskar för mycket.
Den är helt fantastisk och jag har läst den från pärm till pärm säkert tio gånger.
Varje gång fastnar jag för nya saker.

Kanske kan det hjälpa om du boostar dig själv med:
Du Kan
Du Ska
Du Vill
Förändra ditt liv till det bättre.
Frågan är bara hur och i vilken takt.
Jag tror att man snurrar in sig i att det ska vara antingen eller.
Lämna eller inte lämna

Och när man inte klarar eller vill lämna så blir man liksom lite likgiltig.
Man förändrar inte grundproblemet,att vara i en relation med någon som dricker för mycket.
Men de små stegen mot ett självständigare och kanske "friskare" tänk kan också göra underverk med måendet.
Lycka till med allt och jag önskar dig en fin sommar.

Tack för ditt svar Cecilia. När jag träffade min nuvarande sambo blev han en stor motivator för mig att sluta dricka och för det är jag honom tacksam. Jag ville bli en bättre människa och vi pratade mycket om missbruk i början = jag trodde också att han var med på tåget mot tillfrisknande. Han följde med mig på AA-möten och han gick på NA-möten men fann tyvärr inte det jag hade hittat. Efter ett par års nykterhet insåg jag att jag varit medberoende i princip hela mitt liv... Först till min mamma och sen till mina partners. Jag har alltid sökt mig till män som missbrukat, varit kriminella eller på andra sätt mentalt frånvarande. Jag brukar säga att det var "lätt" att sluta dricka (missförstå mig inte - det första året var ett mindre helvete...)- det var det som kom efteråt som var det svåra... Att se mönster, bli medveten om hur jag behandlat mig själv och andra och vilka män jag valt att leva med. Inga varken vackra eller lättsmälta insikter. Vad jag förstår så är det inte ovanligt att byta ett missbruk mot ett annat och det är inte ovanligt att både vara beroende och medberoende. Som du skriver så har vi mycket att arbeta med på det känslomässiga planet. Problemet som både du och jag verkar ha är att vi kommer ingenstans i vår egen utveckling eftersom vi valt de partners vi valt. Fokus ligger på någon annan istället för mig själv... Vill jag inte utvecklas? Vill jag skylla på någon annan? Vill jag vara ett offer? Detta är så komplicerat och jag kan inte sortera bland alla funderingar, känslor och insikter... Är det mitt eller hans? Jag har valt en partner som jag fokuserar väldigt mycket på och som jag emellanåt blir besatt över (samma som med alkoholen); som jag anpassar mig efter, tassar på tå för och som jag har böjt/vänt ut och in på mig för. Det var ett val jag gjorde då och samtidigt önskar jag att jag valt annorlunda. Precis som du önskar jag att jag förstått bättre och aldrig inlett denna relationen. Samtidigt har den lärt mig mycket om mig själv. Om jag tittar tillbaka kan jag inte förstå varför jag engagerade mig alls. Han var frånvarande från början. Han svarade inte när jag ringde, ljög, svek och var otrogen... Ändå väntade jag. Ändå längtade jag. När jag skriver detta känner jag stor skam över att inte kunna hantera mitt liv och över att ha fattat så felaktiga beslut. Tårarna kommer... Jag förlorade mitt jobb, min bostad, mitt sociala umgänge och min hälsa på grund av vår relation. Jag flyttade från min trygghet hem till honom. Allt skulle bli så bra bara vi var tillsammans... Jag satsade allt och står här nu naken, utmattad och ensam. Jag söker bostad men vågar inte flytta. Jag har försökt bryta med honom men jag återfaller i besattheten över vart han är, vem han är med och vad han gör... Usch som jag har blivit. Vem är jag? Jag som tidigare var så självständig, aktiv och glad är nu en spillra av mig själv. Kram på oss som kämpar så...

Jag sover både bättre och längre än på länge. Gud, så skönt! Känns som om jag behöver mycket vila/sömn på sistone. Jag tar även en tupplur på em ifall jag behöver det. Vet inte om det har med min hjärnsjukdom att göra eller om det är kopplat till A på något sätt men skönt är det. Ikväll är det möte! ?

Bra jobbat ?❤️??❤️?styrka