Senaste kommentarerna i forumet

Tack!

Ja, barnens saknad och sorg är stor. Och på ett sätt längtar jag efter att de är så stora att de ska förstå. Hur mycket jag har kämpat för deras umgänge. Så att jag slipper bli den dumma som ständigt säger nej. Min son längtar efter mamma- och pappaveckor och kan gråta över att hans bästa kompis får träffa sin pappa varje dag. Han träffar kuratorn regelbundet på skolan för att få prata om all sorg.

I går kändes det ändå som att sonen förstod mig. När pengarna saknades sa jag helt enkelt att jag trodde det var hans pappa som hade tagit dem. "Varför då?" Sa han då. "Därför att hans sjukdom får honom att göra saker som de flesta andra inte gör". "Jaha, men jag tror det har varit en tjuv här", sa han.

Efter att jag hade pratat med pappan i telefonen sa han att han hade lånat pengarna, men att han hade tänkt att lämna tillbaka dem.

Sonen sa sedan att han förstod varför jag hade trott att det var pappa som hade tagit dem. "För mamma du vet vad pappas sjukdom kan göra och det är därför som du alltid är orolig för oss. Och pappa var dum som tog mina pengar. Han hade kunnat fråga först".

Lite försenat grattis men jag läser sporadiskt här. Gillar dina inlägg, du beskriver rakt och osentimentalt hur det fungerar. Jag känner så igen mej i det mesta. I processen och jobbet för att bli och förbli nykter.

Jag fastnade för #10 fördelar. Så mycket man inte kan kontrollera men ifråga om alkohol så har vi återtagit makten. Det är verkligen fuck off och det känns bra. Och det är verkligen stort och grunden till den frihet vi har. Jag tänkte i början att det är en begränsning i livet att inte kunna dricka men i själva verket är det frihet. Man kan välja allt annat utom just att dricka. Ska man försöka lära sej att dricka kontrollerat och begränsa sitt drickande, räkna sitt intag osv. Då är hjärnan ständigt ockuperat av tankar på var, när och hur mycket. Allt sånt blir man efter ett tag fri från när man slutar helt.

Ha det så gott och tack för alla fina inlägg

Det gör ont. Förbannat ont. Och det är okej. Kan bara säga de skrattretande, hatade orden "Det blir bättre"
16e dagen nykter här. Och för varje dag gör det lite mindre ont.
För mig har AA funkat. Där mäter en människor som reda gått igenom detta, oc som faktiskt förstår. Sedan har jag valt att vara väldogt transparant jäntemot vänner och familj. Vilket visade mig att de faktiskt älskar mig, trots allt. De vill alla hjälpa o stötta.
Kram och lycka till. Du har tagit det första och jobbigaste steget.

Du får gärna hoppa in i min tråd Nystart?
Tror vi är jäkligt jobbiga människor, först dricker vi sen uppehåll och då skall omgivningen hänga med i 100 knyck. Fast det är ju bara vi som ändrar förutsättningarna och spelregler utan hänsyn till de runt oss.
Jag måste jobba med att inte vara lika ego som nykter som jag var när jag drack, för är lika jobbig i båda fallen.
Hoppas så att ni alla fick en fin midsommarafton// kram Strulan

Du måste få honom att sluta dricka sade min mamma till mig i telefon sent igår kväll. Jag sjönk ihop som en snöhög i maj månad. Vad tror hon? Jag försöker ju..... Pratade om antabus i torsdags kväll bla. Jag kämpar och han kämpar så gott han kan mot alkoholen. Hans behandlings assistent hade sagt till honom att det här inte var något återfall denna gång, utan ett eget val efter 7 månader. Och han var förbannad.

Varför lägga skulden på mig?, det är inte jag som dricker. Hur kan det vara mitt fel, att han började igen. Det enda som jag känner är skuld. Hon skäms över mig att jag är ihop med en alkolist. Tack mamma för ditt stöd, du får mig bara att må sämre.

ja det är rätt vidrigt hur centralt alkoholen är på såna här tillfällen... så starkt av dig att vara nykter! Men det finns människor som njuter av helt annat vid högtider och inte dricker för att det inte behövs helt enkelt. Kanske behöver vi välja andra sammanhang än tidigare...

Har idag insett att min relation till alkohol inte är normal. Ligger i sängen med ångest o vill inte mer. Vad gör jag nu så här kan jag inte fortsätta? Började med ett glas vin o nu minns jag inte ens kvällen (igen).

Har efter denna dag insett att jag har problem. Har sån ångest, va gör jag nu? Vill inte ha det så här. Började med nåt glas vin ikväll o vaknade nu o minns inte kvällen.

Hoppas din midsommarafton blev lika fin som min. Ska somna lyckligt lottad och lycklig nu ?

Nu kryper vi ned här, efter en sommarkväll med mycket mat och massa gapskratt ☀️?☀️ Så underbart och ljuvligt!

Vi åt så vi inte orkade få ned jordgubbarna, men alla sover över, så de blir finfin frukost till mina underbara barn och kära vänner, som just i år kommer vakna utan bakfylla, allihop ?‍♀️

Tacksamhet, det är vad jag känner, tacksamhet över dagen, kvällen, känslan i kroppen och klarheten i knoppen ?

Hej. Förstår dig fullt ut. Med allt. Jag tordes inte heller söka hjälp till en början. Men när jag väl gjorde det, var det som ett ton släppte från mina axlar. Går regelbundet på AA möten och har fått hjälp från VC med terapi. Vänner och familj stöttar väldigt mkt.
Men, det är här jag finner förståelsen.

Mitt uppvaknande var efter att jag förstört en väninnas dotters studentmottagning. Verkligen förstört. Dagen efter berättade hon vad jag gjort och sagt. Det blev spiken i kistan så att säga. Hon sa, med all rätt, vänskapen. Hoppas att jag får möjligheten att be om förlåtelse ordentligt när jag kommer till steg 8 o 9.

Önskar dig styrka och lycka till

Jag har också stora problem med en man som bara dricker. Nu har det pågått i 4,5 veckor nonstop. Han förlorade jobbet förra sommaren och hösten innan åkte han fadt för grov rattfylla.
Nu hade han jobb och var där 3 dagar och sen har det bara varit fylla och det jobbet också borta.
Jag planerar i smyg för att lämna då jag inte vill försätta detta elände.

Glad midsommar, med bubbelvatten kan det aldrig gå fel.

Mvh

Idag blev en bättre dag. Efter att jag sov som en gris 10 timmar i sträck. Sömn brukar bota det mesta. Jag verkar vara som mest sårbar när jag är trött. De gånger jag känt det omtalade ”suget” har jag varit överjävligt trött. Nu är jag trött igen, efter en aktiv dag. Och vinet hägrar. Men jag smuttar alkoholfritt vin. Enda problemet är att man inte blir enns pyttelitet full av det...Känns rätt meningslöst att dricka det. Och det är ju det som är mitt problem. Jag dricker vin för att bli full. Punkt. Ska bli skönt att vakna utan bakfylla imorgon. Om jag ska döma av vilket liv det är på gatan ikväll, så kommer många av mina grannar inte att uppleva den ynnesten.

har panik över midsommarfirandet. Vi är bjudna på fest och jag är tvungen att gå därifrån pga all fylla. Sitter utanför och vill bara grina. Fan. Ska man inte kunna gå på fest mer? Orkar inte med ölburkar som pyser upp, vinglas som klirrar och alla diskussioner om hur god snapsen, vinet och öken är.
Har varit nykter 10 månader nu. Känner mig så stiff och trist som inte pallar. Vill bara grina. Fan vad jag avskyr alkohol!

har panik över midsommarfirandet. Vi är bjudna på fest och jag är tvungen att gå därifrån pga all fylla. Sitter utanför och vill bara grina. Fan. Ska man inte kunna gå på fest mer? Orkar inte med ölburkar som pyser upp, vinglas som klirrar och alla diskussioner om hur god snapsen, vinet och öken är.
Har varit nykter 10 månader nu. Känner mig så stiff och trist som inte pallar. Vill bara grina. Fan vad jag avskyr alkohol!

Midsommar idag och jag är tacksam jag är bortrest med barnen. Mannen mer full än nykter de dagar vi varit borta. Är rädd han snart kommer börja dricka såpass så hans nya arbetsgivare fattar oråd över all frånvaro och distansarbete utan att nåt blir gjort. Snart har han också semester och den årliga dansen på slak lina börjar att få sysselsättning på dagarna till barnen borta hemifrån medan jag är på jobb. Dom ska inte behöva vara hemma med honom. För han kommer dricka. Mycket, om ni vill ha min gissning. Mer än tidigare års semestrar baserat på hur mycket han druckit och hur ofta på sistone. Det kommer att bli bråk. Antagligen kommer jag att flytta innan flyttfåglarna drar vidare igen. Han fattar inte hur mycket ångest hans drickande ger mig. Borta hemifrån är jag glad och fokuserad, ens några fylle sms från honom och jag har hjärtklappning, irriterade utbrott över struntsaker och ett helt fysiskt illamående och migrän. Jag måste slippa leva med det. Kampen med alkoholen ärinte min kamp att kämpa, den är hans, så varför går jag med på att ligga ensam, rädd och stressad i skyttegraven under någon annans krig?

Och ett stort grattis på födelsedagen!

Dessa helgdagar på året blir tyvärr ofta exakt som man hoppats de inte skulle bli. Just midsommaren har jag sedan några år tillbaka alltid rest bort med barnen och lämnat mannen hemma. Även idag när vi var bortresta lyckades han framkalla ont i magen på mig med en massa hetsiga sms i några timmar mitt på dagen, bara för att sluta tvärt för tre timmar vilket utan undantag säger mig han var full och slocknade. Ikväll kom ett mess att han saknar mig. Svarade inte på just det utan skrev vad vi gjorde just då med barnen, bara för att igen då mötas av total radioskugga aka mera sprit.

Innan vi åkte bort blev han för några dagar sen störtarg för att jag påtalade igen jag inte tycker om han dricker (han var onykter vid tillfället och undrade vad jag surar åt igen) och bad mig dra åt hel...te och inte komma tillbaka. Följande dag gillar han mina facebook bilder och messar som ingenting hänt. Man blir trött och uppgiven åt berg och dalbanan som rullat på för dom är i sin förutsägbarhet nästintill komiska om det inte vore så tragiskt. Jag har stretat på med mannen i över 10 år jag också och hoppats, pressat, önskat, pekat till hjälpställen och hotat lämna men ändå orkar han ifrågasätta varför jag exakt varenda gång han dricker mår skit och hatar livet som det är. Det tar musten ur en. Vet ju bättre än att hoppas på ändring eftersom han anser det bara är jag som ska ändras och har en massa fel. Har kvävt känslor och viljan så länge nu så det snart kommer explodera. Har valt att ta det lugnt för att försöka hitta ett bra tillfälle att gå, men inser ju ett sånt aldrig kommer. Han kommer oavsett anklaga mig för en massa, oförstående över sin del av det och att nej jag saknar inte honom det minsta när jag är ifrån honom utan känner bara frid när jag är borta.

Jag rekommenderar också dig starkt att tvärt sluta lägga pengar på hans drickande! Det är matpengar och boendepengar för dig när du väl behöver ta steget till eget och du kommer behöva varenda öre! Låt honom gorma då men säg lugnt du betalat det nödvändiga som mat och boende men sprit hör inte till det nödvändiga och det får han skaffa själv. Öppna ett sparkonto och lägg undan allt du kan så länge du står ut med honom, så har du handpenning till eget boende fixat och kan återta lite makt i ditt liv. Jag valde att skaffa en egen bostad förra sommaren och vistas där av och till, kostar givetvis en hel del att ha två boenden men åtminstone för mig varit värt precis allt. Det är ett lugn att veta jag har ett tak över huvudet oavsett nu, han bestämmer inte över mig mera!

Hoppas du i alla fall kunnat unna dig lite födelsedagsfirande och midsommar glädje idag, ny dag imorgon att tänka på ditt vidare liv!

Och grattis på födelsedagen!???? Kanske kan du göra din längtan till något konkret? Små steg i en annan riktning! Börja skissa på en plan och gör små saker i den riktningen. När man gör små saker så blir det mer verkligt och inte lika skrämmande! Kanske kan du tex starta ett eget sparkonto. Sätt tvärstopp för att lägga dina pengar på hans alkohol och sätt in pengar på ditt egna konto. Pengar som skall gå till din framtid! Massor med kramar

Tack. Går regelbundet på AA möten. Har 15 dagar som nykter. Och känner ingen längtan efter alkoholen. Det är ensamheten som är värst. Mitt mål är att bli den bästa versionen av mig själv. Mediterar, promenerar, läser. Går i terapi. Spar pengar för att kunna resa.

Jag tycker att det är extremt givande att läsa om alla andras historier på forumet, känner mig inte lika ensam då. Även om våra resor ser olika ut.
Lättare att stå emot när man känner suget - första glaset i handen - avstå, för satan..! Ser ju hur många som faller dit, och hur jobbigt det är att resa sig igen, igen, igen. Åratal av återfall och ångest.
Samtidigt kan det vara skönt att försöka eliminera hela a-djävulen ur tankarna, låtsas att det inte finns a över huvud taget. Glömma bort hela skiten, stoppa huvudet i sanden som en struts, sova som en tok (det måste vara asjobbigt för våra kroppar att inta för mkt a regelbundet under lång tid). SKÖNT!
Jag vill vara bättre än så och vi är värda så mycket mer än att kränka oss själva. Fan vad nöjda alla som inte gillar en skulle vara om de visste hur dåligt en mår när en dricker!
Nej, detta ska jag ta mig tusan klara av. Förlåt att det blev en så lång utläggning i din tråd! Ha en fortsatt go midsommar. Nykter & fin.

För mig var läsningen om alkoholskador, barns dåliga mående, alkoholångest, alkoholrelaterad död, något som gjort mig nykter..Likadant slutade jag att röka..Genom att läsa och lära mig om konsekvenser om missbruk och beroende..Fick jag sug, så tittade jag på filmer om missbrukare..För mig har det funkat superbra..En slags KBT. Även pratat med människor som lyckats sluta dricka..Och om eventuella återfall, hur dom tänkte och lyckades komma tillbaka..Läst massor på forumet, även skrivit..Lycka till, och stort grattis till din tid?

Svårt att inte älta. Men vet att du har rätt. Jag måste dock skriva ner hur pissigt det känns och hur jävla jobbigt det är med ångest. Jag vill kunna gå tillbaka och läsa hur det kändes om jag någon gång får för mig att festa loss igen. Jag har hamnat i det här ångestträsket fler gånger än jag vill räkna. Jag vill verkligen inte hamna där igen. Jag vill inte att folk ska tycka jag är den där jobbiga, dryga personen som jag blir på fyllan.

Uppskattar dina ord och önskar dig en riktigt fin midsommar. Här är det bubbelvatten som gäller ??

på balkongen ??? / mt

Hoppas att ni andra lyckas hålla er nyktra också! Jag ska skjutsa mina ungar i kväll, känns fint att kunna göra det. Kram!