Senaste kommentarerna i forumet

Iakttar mannen som blir allt fullare och på nåt sätt får jag känslan av att han kommer få nån sjukdomsattack inom en nära framtid. Han ser liksom inte frisk ut. Han är förändrad på nåt vis. Kanske bara jag som nu ser det tydligare efter att ha varit borta ett tag, kanske är det bara den eskalerade förbrukningen hela sista halvåret som börjar synas som jag inte märkt förut. Ledsamt nog skulle det vara enklare om han blev sjuk, kanske fick den väckarklocka han skulle behöva för att sluta dricka.

Idag är han sur och irriterad på minsta ljud av oss andra, detdär Saknar dig sms:et jag fick igår är redan glömt och vi är nog bara i vägen för hans turvisa drickande och snarkande. Jag känner mig sorgsen och orolig, vet att för varje sån här dag är vårt äktenskap ett steg närmare slutet. För jag orkar bara inte mer.

Känslorna svajjar som fan! Vill bara fly! Det gör ont i hjärtat. Och ingen finns i närheten. Ingen att prata med. Nykterheten är ensam. Och jag har inte pratat med någon sedan i torsdags.

Hej och välkommen, berätta lite mer hur du tänker//Strulan

Tack fina ni som tar er tid att reflektera över det jag skriver❤️❤️ Ni har rätt alla tre.
Och vad gäller vårt äktenskap bör jag nog ta ett NYKTERT beslut, men inte nu. Visst är jag föraktfull men samtidigt så tycker jag synd om honom...precis som alla andra. Jag önskar ibland att han träffade någon annan, någon som passade honom bättre. Men det är nog bara för att det skulle underlätta för mig, då blir det inte jag som är syndabocken...
Just nu känns allt förjävligt rent ut sagt, så fort jag kommer innanför dörren hemma stiger irritationen till absolut max och det kryper i mig. Eller är det ångest? Jag vill liksom krypa ur mitt eget skinn och bara springa, låta det som är jag ligga kvar där på golvet, ett torrt och dött skal som jag aldrig vill tillbaka till...
Fan ta den här jävla rastlösheten, fan ta min jävla oförmåga till att ta väl avvägda beslut. Alkoholen är inte själva problemet.
Det är ju jag som är problemet och det måste jag ta tag i.
Det får bli det viktigaste nu. En timme i taget.
Kram på er❤️

Jag vill inte dricka mer. Jag vill vara vanlig, Snälla någon, prata mig genom detta.

att vara nykter och att gå därifrån. Tyvärr finns alkoholen överallt och i alla sammanhang. Jag går t.ex. inte på fest på nyårsafton längre, det blir för lång natt. Orkar inte med onyktra människor alls så inga längre fester. Men vi får vara glada att vi inte längre hör till den gruppen.

Hemkommen efter en lugn vecka borta bara för att mötas av en lullig man och ett ostädat hus och lukt av gammal fylla. Usch man får lust att bara vända i dörren men barnen hade sett fram emot att komma hem. Nu snarkar han redan i soffan och galoppen ut och in i garaget lär fortsätta resten av helgen, verkar vara inne på dag 2 redan så. Jag står bara inte ut med detta längre!

Känslig person som bryt sig om andra, men behöver dra sig tillbaka när stressen blir för stor. Därtill liten hund att promenera med.
Slutligen lite svårt för större sociala sammanhang där man förväntas vara rolig och utåtriktad. Jo, jag tackar jag. Ibland undrar jag om några av oss är stöpta i samma form?? Jag har inga konkreta råd att ge dig, mer än att försöka koppla av och ta saker som de kommer.

Det är fint att läsa att du tänker ändra ditt liv till det bättre, och att du gör det på ditt eget sätt.

Komma i kontakt med sina känslor, skrämmande men säkert nyttigt.
Idag är en sådan dag, börjar gråta för inget. Känner mig inte ledsen, snarare stolt men lika väl gråter jag. Sitter vid sjön och låter tårarna trilla och det känns skönt. Känner inte igen mig själv och det finns säkert någon mening med det med.
Kanske själen som vaknar och min beroende person som får en chock, vet inte riktigt vad jag skall göra av alla dessa känslor som vaknar.
Men får väl sitta här tills detta släpper och jag kan vandra hem igen.
Men vad som än händer idag så skall jag vara nykter idag// kram Strulan❤️

Med att vara arg på rätt person! Jag var ilsken som ett bi och när jag började fundera över min ilska upptäckte jag att mest av allt var jag arg på mig själv. Arg på mig själv för att jag lät honom behandla mig respektlöst, arg för att jag förlät samma saker om och om igen och mycket annat! Att vara arg på sig själv var inget hälsosamt! Det var när jag insåg det som jag började sätta gränser på riktigt och gå min egen väg! Respekten för mig själv ökade och ilskan minskade! Va bra att du har börjat se om ditt hus! Stå på dig och låt dig inte skrämmas! Kram♥️

Hej. Jag är ny här och nykter alkoholist sedan sex år tillbaka. Träffade min nuvarande sambo ungefär samtidigt som jag slutade dricka och vi har nu bott ihop i två år. Han har tidigare brukat/missbrukat både alkohol och marijuana men har blivit mycket mer stabil på senare tid - åtminstone så länge jag är fysiskt närvarande... Han inser att han haft problem men han lever mest för dagen och tar allt som det kommer. Jag har hittat både gömda tomma flaskor (glögg) och tomburkar starköl hemma. Han har druckit med en kompis/med grannarna vid tillfällen jag sovit över hos en släkting jag hjälpt eller när jag varit på besök hos en väninna. Han har gömt påsar med tomburkar i garaget, bakom möbler och på kattvinden. När jag av en slump hittat dem har jag frågat honom om varför han gömt. På det har han svarat "jag vet inte" - vilket är ett standardsvar på alla frågor han anser obehagliga. Vid de tillfällen jag hittat tomburkar/flaskor har jag fått en klump i magen, känner mig sviken och ledsen och jag tappar min tillit. Jag vet inte var de känslorna kommer ifrån och jag vet inte om de är realistiska eller ett resultat av mitt livs samlade erfarenheter/upplevelser... Jag har aldrig förbjudit honom att dricka men jag föredrar att han inte gör det då han har en missbruksidentitet, blir personlighetsförändrad och har förlorat sitt körkort då han kört påverkad. Jag försöker att reflektera över mitt eget sätt att tänka och känna och jag vet inte om det är något jag bör/kan arbeta för att förändra hos mig själv. Det jag kommit fram till är att jag tycker det är obehagligt att han dricker i smyg och att han gömmer burkar/flaskor för mig. Samtidigt vet jag inte om jag hade tyckt det var ok att han druckit i mitt sällskap. Han säger att han inte dricker i min närvaro av respekt för mig och att han inte anser att han skadar mig när jag inte ser. Jag inser att jag inte kan förbjuda honom/någon att göra saker - samtidigt har jag svårt att hantera situationen/smusslet och jag har ingen att prata med. Vore tacksam för inputs och svar som inte bara innehåller "lämna relationen/honom". Jag är inget helgon och som nykter alkoholist har jag svåra relationsproblem som jag behöver arbeta med. Tack på förhand.

Bra tänkt att ta ut kontanter för samma pengar han köper sprit för! Det har jag faktiskt också gjort tidigare, innan jag gjort några andra försök till att frigöra mig både ekonomiskt och mentalt. Jag tycker bra du kan behålla lönen på ditt eget konto och gnäller han så säger du att du visst avser betala mat och boende så det spelar ingen roll var pengarna finns, så länge räkningarna blir betalda. Då drabbar det ju ingen och det enda skälet han vill ha pengarna till ett gemensamt konto är för att han ska få fri tillgång att handla sprit! Tänk om han handlar så mycket så det som är kvar inte räcker till räkningarna sen? Inte är det då han som reder upp det! Kom ihåg det när han drar igång om att du ”undanhåller” pengar. Det är för tusan din lön som du förtjänat! Han får väl bidrag också om han är arbetslös och så länge du ser till det normala vardagslivet funkar när du tjänar mer än han är alla andra motiv från hans sida fullständigt själviska och inget du behöver beakta! Men jo dom lyckas nöta ner en, har i tiderna haft samma gnäll hos oss men har till sist enats om att vi sätter en given summa var varje månad till ett gemensamt konto som betalar livets nödtorft och det man har över på eget konto får var och en använda till det den vill. I mitt fall allt barnens och i hans fall sprit och egna hobbyn. Men jag har i alla fall egna pengar som betalar min andra bostad så inget han kan ha några åsikter om, då han dessutom tjänar betydligt mer än mig och har mer över varje månad. Stå på dig när det gäller din ekonomi, mycket bättre att vara arg än lessen som du konstaterat - att vara arg gör en i alla fall mer handlingskraftig!

Där ser du vad kloka dina barn är! Förstod nog vad som hänt med pengarna men ville vara snäll och ville med att först skylla på en tjuv ge pappan rätt till tvivlet och hoppet att det kanske inte var han. Men din som förstod så väl ändå, och vet du på ett förvridet sätt lär det honom också om empati till en annan, förståelse för att folk inte alltid gör som man tror eller som dom borde.

Intressanta kommentarer från er. Har märkt nu bara på ett par dagar att jag inte tänker på det om jag inte läser om det. Jag råkade få i mig lite vin igår. Jösses vad äckligt det var! Tog fel glas, kan tydligen hända även den som ör nykter? men det bara vände sig i magen. Men nu kan man ju säga att jag provat.. och jag ville inte ha mer vilket är ett gott tecken! Kanske klarar ett glas i framtiden? Eller inte!
Har en vän som har lite problem med alkoholen och annat, har dock slutat med allt. Hen funderar nu på om hen kan skaffa barn även om hen har haft problem? Vad tror ni om det?
Ha en skön midsommardag?

Helt utan program. Tidigt i säng, tidigt upp.
Skönt så. Stressfria högtider numera.
Sill kan jag äta när jag vill, det var ölen och snapsen som dikterade midsommarlunchen. Njut av helgen!

Gårdagen var fin och nykter utan minsta sug. Jag känner mig lätt och befriad. Mina tre små meditationsstunder på tio minuter, morgon/middag/kväll gör mig gott. Det blir små påminnelser om fokus på vad som är viktigt. Jag läser även i boken "Ett dygn i taget" som jag köpt på scaa.se Den innehåller dagliga reflektioner för alla årets dagar. Jag är tacksam. ?

gick faktiskt så som jag hoppades på. Jag drack sammanlagt 3 glas vin och en öl och det mellan 16.30-22.30 och kände hela vägen att allt var under kontroll. Eftersom jag läst här länge vet jag att det inte är många som klarar att lära sig dricka måttligt och jag tror kanske inte att det kommer fungera för mig heller utan att det är avstå helt som gäller, men jag har bestämt att jag ska ta detta i min egen takt och jag känner just nu att jag inte klarar av det där sociala (middagar samt fest)med större sällskap utan något i glaset. Jag är livrädd rent ut sagt! Om någon har tips hur jag ska tänka kring det tages det tacksamt emot?

Önskar er alla en riktigt fin midsommardag och var rädda om er. //Liten tjej

Om de är medvetna om föräldrarnas beroendeproblematik.
(tänkte nu barn generellt och inte just dina barn)

"Eller en begränsad närvaro om ni skär ner". Begränsad medvetenhet. Obegränsad omedvetenhet. Så sant.
Jag kan rekommendera tidningen accentmagasin. Länkar inte.
Läste inatt - nattuggla - en studie kring att de med helnyktert som mål klara sig bäst i sin rehabilitering.
Det finns mycket bra att läsa kring forskning och studier, strategier och självhjälp i deras tidning.

Kram i fin sommar

MM

Ett avsnitt om medberoende, ett bra tips om vad det är som gör att vi gärna kastar oss in i andras liv. En spännande resa vi är på som varje dag lär mig något nytt// styrka och mod till er kram Strulan ❤️

jag förstår precis vad du menar, jag kliver in i den rollen helt naturligt jag med. Nu det sista när jag funderat mycket över mig som människa får jag inte ihop Vem jag är, ena stunden glad (genuint) och social med massor av positiv energi i kroppen men sen vissa dagar vill jag helst inte träffa någon, skulle lätt kunna sitta i soffan eller ligga på sängen en hel dag om det gick. Men jag hoppas och tror att med mindre eller ingen alkohol kanske de mörka dagarna kan bli färre. Jag ska läsa din tråd och följa din resa?

Ja, pengarna de rinner verkligen iväg fort. Jag är glad att jag ordnar eget konto men det är väl lite försent. Jag gjorde faktiskt det hösten 2017 också då jag blev förbannad. Han krockade och skrotade en bil och åkte fadt för grov rattfylla plus att han smet från platsen. Då blev jag så himla arg och besviken. Jag var bortrest och familj ringde och berättade detta och jag kunde läsa riktigt tråkiga artiklar i tidningen om det. Fy vad jag fick ont i magen. Då flyttade jag min lön till eget konto men efter ett halvår när han var nykter er tag blev det sån himla liv och han tjatade sönder mig om ,så kan man inte göra, du har ingen rätt att ta pengar, jag kommer inte att betala en enda räkning......osv. Till slut orkade jag inte utan förde tillbaka pengarna. Jag är för svag när han drar igång och maler ner mig om hur kass jag är .
Men denna gången ska jag inte vika ner mig!!!!!!!!
Ska tillägga att jag har i smyg tagit ut kontanter många gånger för samma summa som han köpt sprit för, lite revansch ivf.
Nu är han arbetslös , söp just bort sitt andra jobb, så det känns ändå viktigare att jag behåller min egen lön nu.
Hoppas du fick en fin midsommar och tack för dina peppande ord?

Jag har faktiskt börjat lite med det dom du föreslog. Att planera för ett liv utan honom och alkoholen. Ordnat konto så nu gick min första lön dit, kommer bli liv när han nyktrat till och upptäcker det. Jag har packat ner och kört bort saker som är betydelsefulla för mig och det har känts skönt att fokusera på det och att verkligen göra något konkret. Istället för att bara åka hemifrån en stund och tycka lite synd om sig själv.
Jag ska försöka hålla känslan uppe av att vara lite förbannad istället för ledsen över allt som inte blir som man tänkt sig.
Tack för gratulationen? det värmde

Det är för att skona äkta hälften man måste sprida ut den här duracellenergin på kompisar, ungarna, jobb, egna aktiviteter, hobbies i sällskap... Det finns aaaaalldeles för många möjligheter att vara överenergisk. När alla hjul snurrar alldeles för fort och ingen tid lagts åt sidan till återhämtning blir allt plötsligt överväldigande...

Välkommen :) Jag rekommenderar att du gör självhjälpsprogrammet på den här sidan. Man får en fin översikt på sitt drickande, vad som gör en sårbar osv, och goda råd om vad nästa steg borde vara.

Nej, kriget är inte ditt. Och kampen är heller inte din.

Jag hoppas du får ihop sommaren för barnen. Jäkla semester! Mina barns pappa slängde ur sig, bara en vecka före skolavslutningen, att han skulle vara föräldraledig hela sommaren för att få någon försörjning. Då hade barnen inte haft rätt till förskola eller fritids och tvingas vara med honom. Det slutade i alla fall med att han blev sjukskriven.

Jag förstår precis hur sinnesstämning helt kan förändras på grund av den andres drickande. Jag hoppas att du och barnen hade en jättefin dag tillsammans i går!