Senaste kommentarerna i forumet

Fint att läsa att du är på gång och att du tagit dig igenom en depression utan att söka tröst i alkoholen! Ser fram emot att få följa dig igen!
Med vänlig hälsning/ mt

Hej MM och gratulerar till barnbarnet. Det är fantastiskt att få en sådan gåva. Rätt som det är finns hen där, en alldeles ny människa som bär generna vidare.
Jag har inte skrivit på ett tag eftersom jag haft en relativt djup depression som jag nu börjar ta mig ur. Ingen alkohol dock vilket jag är stolt över och delvis tillskriver Dig och flera andra här på forumet. Ni bidrog tillsammans med andra till att jag i de mörkaste stunderna inte tog till det som är farligast av allt för mig. Om jag druckit då hade jag nog inte levt nu.
Framöver planerar jag att vara aktiv på forumet med egen tråd.
Med varma hälsningar
Ikaros

Jag förstår. Jag känner igen och jag önskar att ingen av oss skulle behöva ha dessa tankar.

Fortsätt se till allt fint och det goda du gör. Jag tror att du redan är på rätt väg!

Du startade tråden för två dagar sedan och av rubriken att döma står du i startgropen för att förändra dina alkoholvanor. Kanske ett beslut som mognat över tid?Jag undrar lite hur det går för dig. Om du vill berätta gärna lite mer, det kan vara tufft att förändra sina alkoholvanor och då är det skönt att veta att det finns stöd.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Du har gjort det riktigt bra!! Jag vill gratulera dig till att du uppnått många av dina mål. Alkoholdjäfvulen dyker inte upp. Han smyger sig på, tyst och vänligt. Det är därför han är så svår att upptäcka i tid. Någon liknade honom vid en ninja, och det är en bra beskrivning.
Jag önskar dig all lycka framöver. Fint att läsa om din väg och tack för tipset om reskassan.

Hej Denlillamänniskan! Ja, det är superviktigt att finna avkoppling på annat sätt än med alkohol. Och ändå, i mitt liv, i mina tankar, är det alkohol som enklast och snabbast ger mest avkoppling. I alla fall för stunden. Det är jobbigt att känna så. Gym, fiske, familj, jobb, allt är bra. Men ändå finns tankarna på frid hos en röd vätska i en grön flaska.

Först och främst vill jag tacka för det stöd jag får. Det hjälper mig att tänka vidare. Tack.

Jag har funderat lite över temat "Spela hela filmen" kopplat till att dricka måttligt.

Det jag kommer fram till, är att det problematiska är inte att stoppa efter tre glas. Min osäkerhet och lätta oro börjar tidigare än så. Det börjar när jag går till Systembolaget, (eller kanske tidigare än så??). Ångestnivån har redan höjts hos mig nu när jag tänker på det. Så var det inte förut, när alkohol var något som förknippades med trevligheter. Nu har jag upplevt att det lika gärna kan bli apdåligt att dricka. Så det känns liksom inget kul längre att planera middagar och hitta passande vin till.

För vad händer på Systembolaget? Jo, tanken dyker genast upp att det kanske är bra att köpa mer, som kan sparas till ett annat tillfälle. Varför tänker jag så? Jag har nära till Systemet och skulle det behövas en annan dag, så kan jag väl köpa det då?? Jag misstänker starkt att Alkoholdjäfvulen har hängt med in i butiken. Hänger över axeln och ger goda råd. Råd som inte ska lyssnas på. Kan det vara så enkelt; ett lätt obehag när tankar på alkohol aktualiseras är ett tecken på att Rådgivaren vill vara med. Kan jag helt enkelt be honom hålla käften? Ska prova det.

Det andra jag har tänkt på, är det här med de blåa bollarna. En gammal, klok vän till mig berättade om lådan med bollarna;
Om man tänker sig en låda som rymmer ett antal bollar, så är goda gärningar blå bollar och dåliga gärningar är röda bollar. Lådan rymmer bara ett bestämt antal. Så varje gång man kastar in en boll, så ramlar en annan ut. Målet är att fylla upp med blå bollar, de röda kommer att ramla ut vartefter man fyller på med blåa bollar. Ibland ser man bara de röda bollarna. Man ojar sig, ångrar sig och skäms. Det kan man ju hålla på med om man vill lida optimalt men inte lösa något. Lösningen är att kasta in blå bollar. Det känns bra varje gång en blå boll hamnar i lådan, eftersom det gör att en röd ramlar ut.

Så jag tänker att när det blir en röd boll i lådan, så får jag väl kasta i sådär tre stycken blåa bollar. Det är i handlingen som förändring sker och man kan alltid göra saker bättre. Fast det vet ni väl redan? Jag behövde bara påminna mig själv om att det är så.

Idag är det en fin dag igen. Börjar bli ett antal såna där fina dagar nu.

Ett av mina bästa hjälpverktyg för att ’bli min egen’ och göra mig fri (trots att vi fortfarande lever ihop) var ett inlägg i Carina Bångs blogg för anhöriga till missbrukare (februari 2011). Där skriver hon
- Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger
- Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv
- Vi har makt över vad vi lägger vår energi på
- Vi har makt över vad vi lägger vår tid på
- Vi har makt över vem vi väljer att umgås med
- Vi har makt över vilka värderingar vi väljer att leva efter
- Vi har makt över (fortsätt gärna)

Men jag vet att för den som vant sig att leva med fokus på en annan människa är det ett stort arbete att ta makten i och leva sitt eget liv .
Men det är möjligt! Varmt lycka till / mt

Blev förvånad över mitt B-Pethvärde, 0,03. Det är ju en indikation på liten eller ingen alkoholkonsumtion. Jag drack en del vin och whisky på Valborg, tog provet 16 dagar senare. Men trots utmärkta värden på alla prover erkände jag idag för sköterskan att jag drack i helgen. Och att jag behöver hjälp med att fundera kring framtiden. Jag är så tacksam för beroendevården i Göteborg. ?

I går var en jobbig dag. Det går verkligen upp och ner. Berättade för anhöriga om att vi ska skilja oss. Dom blev så ledsna.

Jag tror bara dom tänker på när och hur mycket dom ska dricka. Beroendet är så starkt så det är det som dominerar. Vi som står brevid kan inte göra något alls. Och du, Backen123, ska inte ta på dig någon skuld. Men vi anhöriga är bra på det. Att just ta på oss skulden.

Mitt mål med min man Troja, är att släppa kontrollen på vad han gör, hur mycket han dricker, vem han är med. Det är inte lätt, men jag tror man mår bättre av det. När jag tänker: undrar om han har druckit i kväll, så försöker jag tänka att det är inte min sak. Han har ansvar för sig själv nu. Hur mycket han dricker och hur ofta. Men det är ovant att bara försöka tänka på mig.
Tänkte att du kanske skulle må bättre om du inte alls bryr dig om vad han gör. För du kan ju inte påverka det ändå. Det kan bara han själv.
Bara en lite tanke?

Nu är han i arg-stadiet. ”Hur fan kan du göra såhär, hur fan kan du splittra vår familj” osv.... får inte hämta mina grejer, jag är inte välkommen. Undra vad nästa stadie blir.

att om du inte blandar med alkohol att ta hjälp av medicin. Tills det värsta stormat förbi.

men mitt tips är. Försök ta itu med ångesthanteringen. Det kommer vara den svåraste biten. Ha inte så höga krav på dig själv. En av dem saker som hjälpt mig är. Det tar lika lång tid att återhämta som det tog att insjukna. Heja dig för de 37 dagarna. Ta en minut i taget. Det är svårt. Oerhört svårt. Tagit mig år till den plats jag är nu. Trodde det aldrig. Men försök lägga energin på din strategier för att stå emot. Lägg din kraft där om det går. Acceptans är det viktigaste av allt. Berättade för psykolog om min kamp. Jag simmar och simmar. Han sa, jag önskar du ska få flyta ibland. Prova att bara flyta. Lägg dig ner, kapitulera en stund. Vila. Agera inte. Kanske lättar det vartefter. Hjärnan är kidnappad. Det tar tid. Den skickar felaktiga signaler. Man känner sig hjälplös i förhållande till stormen. Bygg ett stormskydd.

som personen innan skrev, är du fysiskt beroende så kommer abstinensen och den är det bara att härda ut. det försvinner inom en vecka typ om jag inte minns fel. tänk på att för varje dag som du vaknar, bestäm dig för att inte dricka idag. försök tänka bort alternativet till att ens dricka. det är det som hjälpt mig iaf för så fort jag börjar tänka "hmm kanske det inte hade skadat med bara en öl..." då börjar mitt huvud tänka att jag får och kan dricka, när jag inte ska det du vet? har själv vart nykter nu i 39 dagar och det är första gången som jag vart nykter såhär länge och första gången jag går igenom att jag inte FÅR dricka för innan om jag ville så gjorde jag det bara ju. men nu kan jag inte för jag vet hur jag blir. har samma problem som dig men har iaf på nått sätt lyckats hålla mig borta från alkohol i 39 dagar så det är bara att varje dag vakna och tänka "idag ska jag inte dricka". ett tips jag fick från min pojkvän och det funkar iaf för att inte dricka men suget är en annan femma haha...

Hur mycket drack du den månaden som du åt gurkmeja samtidigt?
Vilka prover tog du då?
Hur tog du gurkmejan? Färsk, krydda från affären, eller gurkmejapulver från hälsokost?

fan vilken tur att nattvandrarna hittade dig, du fick en chans att ändra allt. har också sagt till vissa att alkohol är ett problem för mig för tänker också att det kan hjälpa mycket. sa det till min pappa och inte bara för att han ska veta hur jag mår men också för att om jag dricker och han märker det så kommer han ju veta att något är fel. blir typ inspirerad av hur länge du hade uppehåll, är inte den som är så sentimental av mig men bara av att läsa hur du hållt dig nykter, även fast alkoholen kom tillbaka igen så gav du inte upp. det hjälper att höra av någon annan att det går att hålla sig nykter.
tack så mycket!! jag hoppas att allt kommer gå bra med dig med, det är starkt att du prioriterar dina barn framför alkoholen. hade för några år sen tänkt att det är ju en självklarhet att välja sina barn framför alkohol men det var innan jag visste hur jävla fängslad man kan bli av det.

jo det klart, det fysiska suget är väl typ borta mestadels men det är dehär jävla psykiska suget just för att dämpa ångest som är fucked up. alltid haft olika knep för att dämpa min ångest tillslut va alkohol det bästa så antagligen därför det blir så svårt. att försöka glömma hur lätt allt blir av lite alkohol för nu måste jag ju hantera ångesten helt själv om du förstår

Tack för fina kommentarer, värmer gott!
Det konstiga är nu att jag VILL nästan ha ett negativt besked för jag tror att det blir lättare att hålla sig från alkoholen då. Med behandlingar osv som förmodligen kommer som följd. Helt galet ju, att tänka så.
För mig är ändå alternativet just nu total nykterhet eller en långsam spiral ner i ett totalt mörker. Är iallafall glad över att detta hände för nu har jag tagit tag i mitt drickande. Hade kanske inte hänt annars. Hade nog druckit bort mitt liv totalt.
Nu har jag vaknat 6 mornar utan fylleångest. Känns rent och annorlunda. Vill alltid känna så här..,,

Hej alla! Jag har sen något år tillbaka fattat att jag har alkoholmissbruk. När jag väl börjar dricka, finns det inget stopp, hur mycket jag än sagt före första glaset att det blir ETT glas, sen går jag hem. Nätterna slutar oftast inte före 05. Och hade jag inte haft ett liv att ta hand om, skulle jag kunna sitta ännu längre!
Jag får panik, ångest, darrar, mani och svettningar som håller i sig en vecka efter att jag druckit.
Jag höll mig nykter i 3 månader och mådde ganska helt okej. Men har börjat dricka varje helg, igen. Jag vill ha hjälp, men är för feg att medverka på AA. Väldigt blyg i nyktert tillstånd och håller mig helst i bakgrunden.
Jag vill bara bli nykter!
Mvh Anonym.M

På kliniken. Dags att blåsa. Tänker även höra om möjligheten att få gå hos en terapeut. Behöver stöttning och råd. Tror jag.

Måste livet vara ett konstant rus? Det är nämligen omöjligt och därför vill vi ta genvägen med alkohol. Då kan vi få det konstanta ruset men det tar även bort vårt naturliga rus sakta men säkert.

Själv tänkte jag enormt på hur jag skulle klara Budapest utan alkohol. Kändes som en omöjlighet. Jag bestämde mig dock, ingen alkohol första dagarna och skulle jag efter det dö av tristess, drick de obligatoriska och billiga ölen.

Det var lite tufft första dagen, allt förknippades ju med alkohol. Jag kämpade på dock. Jag gör samma sak som tidigare utan alkoholen. Enda jag inte riktigt kommit in i är att bara slå mig ner och ta en öl. Försökte igår men han hade inga kalla alkoholfria. Blev en kaffe istället. Endast här det känts konstigt.

Annars varvas det med bra stunder och ren tristess här i Budapest. Igår var en skitdag. Inget stämde, kass mat och jag hade beslutsångest inför varje val.

Fick tänka på vad min terapeut har sagt. Livet är inte alltid kul, det är lite det som är livet. Det är bara att nöta på framåt. Köpt en tröja med ett citat " if you are going through hell, keep going". Och det är ju lite så ibland. Man kan inte sätta sig ner i helvetet för då kommer du inte därifrån.

Jag har dock fått värsta ruset här när jag fick feeling för lite nattklubbsliv. Drog på lite deep house på datorn, sen jäklar! Drog även ut och dansade om kvällen.

Nu ligger jag dock i sängen, ensam, uttråkad, lite ledsen. Vill egentligen bara fly känslan men det får vara såhär nu. Det är jag som har kontroll och bestämmer vad jag ska göra av det nämligen.

Blir en dusch, lite lunch och sen har jag 90 min massage inbokat 16.30. Gäller att göra positiva saker så gott det går. Annars har det varit toppar och dalar med erotisk massage eller bara träffar med tjejer här. Kanske ett sökande efter något.

Åtminstone får jag känna en massa och det är riktiga känslor var det än studsar.

Slipper de hemska ångestpåslagen och huvudvärken dagen efter där jag måste svepa en eller två öl för att komma igång.

Jo det är onödigt att han ska fortsätta med det, han har ändå gjort det trots det är slut och allt blir förvirrande.

Jag är bara ledsen över en del och nu är han ute i stort sätt varje kväll till över två på natten, plus att om han möter nån polare som ska hem o dricka mer följer han med till morgonkvisten och även om han ska jobba dagen efter.

Inatt skrev han att han kom hem. Klockan ca nästan tre på morgonen och jag vet han slutade tidigt. Så han har vart packad två dagar i rad trots jobb dagen efter.

Jag har gått in i nån fas att bli arg o ledsen över att han och andra här dricker och förstör relationerna.