Senaste kommentarerna i forumet

… på den vita vägen ;). Och bra att du glömmer, arkiverar och går vidare (det är jag inte så bra på själv...).

Önskar dig också en fin kväll!

Jag har det bra idag fina Jasmine ?
Idag mår jag bra igen och mina snedsteg är glömda och arkiverade.
Det är bara att kämpa vidare, det är trots allt mkt mkt bättre än det varit.
Ha en super kväll alla glada ??

… "unna" dig istället en nykter semester. Det är sååå skönt att bara vara pigg och fräsch hela tiden! Jag lovar att det är den bästa semestern jag har haft! Även om jag aldrig dricker dagtid så kan ju kvällens vin/drinkar göra att man känner sig seg på morgonen. Nu gick jag istället upp innan barnen, tog en promenad vid stranden och skrev dagbok med en kopp kaffe. Men, du behöver inte fundera på det där nu... det är lång tid kvar.

Kram!

Blir dubbletter vet inte hur jag raderar inlägg??

Hej Jasmine och kul att du kommenterar!?

Ja... just nu känns den där resan mest bara ångestladdad, och har typ redan bestämt att ”unna” mig då, så jag måste ha ett möte med mig själv och komma på andra och bättre tankar?

Skönt att höra att det gick bra för dig på semestern, det peppar mig oxå! ??

.

Vi får peppa varandra nör det känns jobbigt! Förmodligen redan mitten på denna vecka kommer ångesten ha släppt och det kommer inte kännas lika jobbigt, utan man tycker att bubbel och vin är man värd och kan ta lite på Fredag kväll! Men jag ska ha denna sidan uppdaterad som påminner mig om att alkohol inte ör bra! Utan en vit och skön helg är jag värd!

… när ens barndom visar sig vara annorlunda än man trott. Vet inte om det är vad du menar, men det var så jag tolkade det. Fint att du är nykter trots dina "motgångar". Vi vet ju alla att alkohol inte hjälper varken i med- eller motgång, men det är inte alla som kan hålla emot a-rösten. Jag har fallit flera gånger och beundrar dem som du, som kan stå emot och inte vacklar.

Kramar!

Du bestämde dig och har följt din övertygelse. Starkt jobbat! Jag är full av beundran för all dina nyktra dagar- en förebild ;)

Du bestämde dig och har följt din övertygelse. Starkt jobbat! Jag är full av beundran för all dina nyktra dagar- en förebild ;)

att få lite bekräftelse - för jag vacklar mellan att tycka att han är patetisk och att känna mig som ett okänsligt svin som inte kastar mig dit för att se om han lever fortfarande. Tack och lov är min övertygelse om att det här är vägen för mig så stark att jag kan stå emot. Sen ser jag ju att han är online emellanåt, så då lever han i alla fall...
Sen tänker jag att jag varken vill eller kan ta ansvar för att han ska känna mening i sitt liv, det tror jag bara kan komma inifrån.
Jag messade i morse och bad att han ska höra av sig och då frågade han om jag hade ändrat mig - annars hade vi INGENTING att prata om.
Jag svarade att jag inte hade ändrat mig men att vi har en hel del att prata om även om vi inte ser någon framtid tillsammans. Jag föreslog att vi skulle ta de närmaste två veckorna isär och bo i stugan, eller i lägenheten och växla efter en vecka för att sen träffa parterapeuten för att diskutera hur vi ska gå vidare. Det har jag inte fått något svar på. Kram!

Det var intressant att läsa din tråd. Funderar lite på hur du tänker dig att din alkoholkonsumtion ska se ut i framtiden? Alltså hur ser målet ut? De flesta här på forumet säger att det är svårt att gå från ett missbruk till "normal" konsumtion, men om jag förstår det rätt så har du personer i din närhet som har lyckats med det? Hur tänker du att "reglerna" ska se ut?

Hur har din söndag varit? Nykter eller några öl? ;)

Kram

Jo, jag förstår det, vi kan själva vara den svåraste att erkänna för. Ibland pratar jag med några nära vänner och får mer omtanke och förståelse än vad jag får från mig själv. Vad är det som tar emot? Jag har två röster inom mig som vill så olika, en mot det nyktra, sunda och friska hållet. Den andra vill leva livet och blunda för konsekvenserna. Jag ska nog sätta mig ner och prata med dem en och en, hur kan båda få uppmärksamhet och känna sig nöjda. Utan alkohol.

Ja eller hur! Jag har inte druckit något sedan den sista februari och nu kissar jag konstant. Har ni fått göra det? Kan det beror på att var samlat vätska av alkoholen eller ngt annat? Det är på en problematiks nivå just nu, inga UVI - känningar, men kan också vara mitt myom som tycker på blåsan eller att jag dricker mkt vatten.. Jag tror att jag ska våga be min läkare om Naltrexon för jag vill kunna dricka vin framöver och vill ha en krycka. Tar beslut när jag varit nykter ett par veckor till. Ha en fin söndag på er! Ta stöd av varandra om ni känner sug!

Skönt att höra från dig , jag börjar oxå om imorgon igen , nu kör vi ! ?

Känslan att må bra slår allting.

Du börjar ju skala ned det till sanningen.
Du har en man som inte vill släppa alkoholen och du har en kvinna (du) som inte vill släppa relationen.
Så är nog det klassiska upplägget när man är anhörig och kanske också medberoende.

Du skulle vilja ta en stor täljkniv och skala bort alkoholen ur din man,men det låter han dig inte göra.
Så du har två val.
Acceptera läget och stanna
Eller gå.

Visst önskar man att det fanns ett mellanläge och där fastnar vi ofta i resan mot frigörelse eller acceptans.
När partnern på sitt håll kämpar för att dricka mindre eller sluta men lyckas bara delvis.
Och så då vi anhöriga som håller alla tummar och tår att de ska lyckas.
För då minsann då kommer alla paradis i världen att öppna sig och alla problem är lösta...

Vi blir så fokuserade på lösningen att vi glömmer att leva vårt eget liv.
Men du är på väg till någon sorts skiljelinje.
Att man fortsätter tycka det är jobbigt och inte är beredd att ge upp relationen betyder ju inte att man behöver tystna.
Dvs lägga ned sin egen vilja och sin egen målbild.

Men kanske släppa den en smula eftersom de inte är realistisk.
istället skapa ett här och nu som är sant och utgå från det.
Sen ta steg åt det håll man klarar och vill.

Jag 62 har levt tillsammans med en underbar kvinna 55 i drygt 4 år. Vi har massa gemensamma intressen drömmar och planerat resten av livet tillsammans . Tills nu... hon dricker och blir elak en flaska att dela på går bra men inte mer. Det hela har eskalerat sedan hösten och jag har haft massa elände på jobbet så jag har väl inte varit 100. Vi kom överens om max en flaska per kväll och max två kvällar i veckan . Nu efter nyår köptes det in två literflaskor utan min vetskap. Jag drack två glas hon resten och resultat bråk igen och jag lämnade henne på morgonen med vår nyinköpta valp i tron att hon skulle fatta vad hon går miste om. Men resultatet blev ”jag vill bo själv”
Nu håller jag på efter drygt två månader att gå i bitar av saknad vi har sparsam kontakt via fb och det är jag som initierar . Hjälp mig att förstå hur jag ska kunna komma nära igen för att om möjligt få henne att ra tag i sina problem som jag tror utlöser allt!

Big dog

Nu har jag kommenterat i flera trådar och skjutit så länge jag kan på att skriva i min egen. Jag måste ju vara ärlig här eftersom jag inte har någon att prata med irl. Efter fem dagar nykter så var jag bjuden på middag av en ny dejt på lördagen och då blev det vin. Jag borde ha kommit upp med någon nödlögn, men så blev det inte. Ångest på söndagen och känslan av att ha "misslyckats". Sen har det bara gått utför. Har dessutom blivit sjuk och varit hemma från jobbet i tre dagar, någon infektion med snuva, huvudvärk och ont i leder. Jag känner mig helt under isen och vet inte riktigt var jag ska börja. Samma visa som förut alltså.... det var det där med den repiga skivan som hakar upp sig.

Tack för att ni finns här och kommenterar- Nejlika, Vinäger, FinaLisa, Amanda, PimPim, Fibblan, Gamlahäst, Allterbra…. ni betyder så mycket för mig ❤️

Jag förstår inte varför det blir så här när allt skulle kunna vara så bra... Jag vet ju att livet utan alkohol är så mycket bättre!

Kramar till er alla❤️! Imorgon börjar en ny vecka med nya möjligheter! Nu kör vi ;)

7 dagar utan alkohol. Är trött och hängig. Skakar. Är det naltrex som orsakar detta eller är det någon typ av senkommen abstinens? Eller oron för framtiden?

försök att låtsas som det regnar, vägra ge dig in i ”drama-dansen” och framförallt stå på dig i ditt beslut! Mitt ex kunde i telefon säga att han inte ville leva utan mig, slänga på och sen strunta i att svara! Allt för att man skulle skrämmas att acceptera! Blev panikslagen i början och trodde jag hade tagit livet av honom. Kände skuld och rädsla och vågade inte stå på mig! Stå på dig, tycker du är stark! Kram

Jag kommer aldrig heller att söka hjälp, tror inte någon kommer att kunna förstå och känner, precis som du, att jag inte kan lita på att de jag söker hjälp hos vill mig väl. Det jag önskar och det jag tror skulle hjälpa mig är om någon i min närhet hade samma problem och vi kunde stötta varandra... att jag liksom hade en forumvän irl.

Jag känner så väl igen mig i att vakna med ångest, tänka att man inte ska dricka mer och sedan ge upp på kvällen efter en dag som känts outhärdlig. Jag kan dock inte sätta mig in i den kampen du för när det gäller ditt barn, med diagnos, skola etc. Just det är jag förskonad ifrån och förstår inte hur du orkar... Hoppas du har någon i din närhet som stöttar dig och hjälper dig!

Amanda, du är en fin och omtänksam mamma och en stark person! Du är klok och insiktsfull... hur ska du ta dig ur det här?

Kärlek ❤️

Det får vi göra. Ha en bra vecka tills dess.

Blev det en vit helg? Jag håller med FinaLisa, du har mycket att kämpa med nu! Hoppas du slapp den där andra kvinnan på bröllopet och att det blev ett fin tal.

Kramar till dig ❤️

Usch, känner med dig... det är jobbigt när A-rösten börjar sina förhandlingar. Starkt att du kunde stå emot! Hur mår du idag? Är det lugnare?

Kramar ❤️