Senaste kommentarerna i forumet

Tack för dina kloka ord. ❤️ Och tack för att du tog bort länkarna. Var oerhört frustrerad, ensam och liten igår. Ber om ursäkt till alla som tagit illa vid sig. Besviken på mig själv som inte klarade att hålla mina mål och att jag ventilerade här när jag var onykter. Helt fel.???
Den individen som uppfinner ett fungerande alkolås för telefoner borde få ett hederspris..
Nu är det nya tag! En till nykter månad.
Är så imponerad av alla som kämpar här på forumet. Så inspirerande! ❤️
Tack för att ni finns!

Tack tackohej!
Jag är lite piggare idag, tyvärr är jag väldigt törstig oxå.
Men ska hålla undan kvällen, strax middag sen ska jag ta mig en lång promenad.

Två månader ja vi är helt otroligt bra ??? inget kommer gratis o svårt att förstå för andra vilket tufft jobb det är ibland...
Men grymma är vi!! Skålar i alkoholfritt bubbel med dig fy tusan va bra vi är ?? ha en riktigt skön härlig helg o njut av att vara ledig!! Kram kram ⭐️⭐️⭐️

Hon är 45, jag år 50, vi har en dotter på 15.
Hon har gjort en gastric bypass för ett antal år sedan och jag vet att en sidoeffekt är att man tål alkohol sämre än "normalt". Att det kanske sedan har funnits ett osunt förhållade till mat som nu kanske ersatts är väl inte heller någon vild gissning,
Vi har en bra och kärleksfull relation även om den inte varit så fysisk under denna period. Jag tycker väl inte det är så kul med någon som bara vill vara nära när hon är full
Jag dricker själv inget sedan 5-6 år tillbaka, detta är inte relaterat till några alkholproblem.
Vanliga anklagelser är att jag är tråkig som inte vill göra något. Detta är korrekt men bottnar i att jag inte vill göra saker som leder till att hon blir full
Anklagelser att jag är så jävla perfekt men nu är hon gammal och ful och inte ens hennes man finner henne attraktiv.
Allt detta ovan är såklart helt fel och när jag säger att mitt enda problem är alkoholen så himlas det med ögon och fnyses.
Svårt att sammanfatta alla konstiga saker man fått höra under tiden men detta ör nog en bra sammanfattning,
Hon har inte druckit varje dag. Praktfylla nör man minst anar det 2-3 ggr per månad är mera grejen här. Sällan bakfull, alltid pigg och fräsch dagen efter.

Skulle vara intressant att veta mer om hennes/ert problem innan jag ger mig på någon kommentar. Hur var ert förhållande innan dessa 12 månader? Hur gammal är hon? Lider hon av några andra problem? Hur ser hennes fylla ut? Hur kommunicerar hon med dig? Berätta som sagt gärna mer.

Tillbaka igen efter cirkus 4 timmar borta. Blev fyra öl på fyra timmar tack vare att jag hittade(som vanligt)en person att prata med. Denna person har varit i samma situation som mig men lyckats styra om sin alkoholkonsumtion. Just nu känner jag mig salongsberusad och det är där man vill vara utan att bli full. Min fru är på väg hem snart och vi får väl se vad som händer ikväll. Ska jag ge mig nu och äta något och testa att dricka två öl till med mina vänner eller är det bra? Jag vet svaret men lördagen är inte slut ännu.

Jag försöker läsa så mycket som möjligt och det verkar vara bra fart i många trådar och det gör mig glad. Jag ber om ursäkt om det jag skriver kanske inte är något nytt eller spännande. Jag bara luftar mina tankar och rannsakar/filosoferar med mig själv.

Helt ny på detta forum och jag har så mycket att skriva/prata om att jag kommer fatta mig kort i denna första post.

Senaste 12-18 månaderna har min frus förhållande till att hantera alkohol blivit mer och mer destruktivt. Jag har tittat lite på trådarna och även om merparten handlar om män så är symptomen ganska lika. Det som skiljer är möjligen fysiska aggressioner av naturliga skäl.

I måndags passerade det alla gränser vilket gjorde att jag ställde ett ultimatum. Antingen så infinner vi oss båda på ett öppet möte för AA i Gbg direkt på tisdag morgon eller också är relationen och vår framtid över. Under veckan har mycket skett, hon har besökt upp mot 15 möten och verkligen börjat resan mot att inse sin sjukdom och hur man kan leva symptomfri. Dock inser jag att det är en lång resa men jag är försiktigt hoppfull.

Jag har också fått tips om organisationen https://www.al-anon.se/ och deras arbete med anhöriga som behöver prata. I vår relation är det nog så att jag mer behöver prata än min fru. Och jag kan också förstå att det hon säger i sina AA-möten inte kanske ens lämpar sig för en anhörig.

Dock är hemsidan trasig rörande listan på möten (mycket märkligt för övrigt. det är ju bara att fixa en länk till ett google document så är saken fixat) plus att kontakt ej är möjlig pga sportlov i Sthlm.

Så en fråga så här i första posten. Finns det folk i Gbg här som har koll på när och var möten hålls?

Tack på förhand

Ni är så urgulliga, bara så ni vet!??
Jag ser framför mig två glädjespridare ☀☀som hand i hand bara öser ur er massa energi och ?kärlek? till alla som behöver!!
Det känns som ni är riktiga tvillingsjälar!

Tusen tack till er?????

Kramar
???

Tillåt känslorna vara där... De här känslorna kommer att vara där resten av ditt
liv. Bearbetning är normalt och en process. Känner igen allt sorg m,m. Bra att du skriver om
det här.. Tror att det är bra att sätta ord på känslor oavsett.

Imponerad av hur du grejar detta..:-)

Kram

John

Skönt att du fixade kvällen så bra?
Heja dig!!?☀?

Kramar
???

Grattis till över 2 veckor!!! Starkt. Känner igen mig som tusan i dina texter. Själv är jag på dag 21 och tycker mig ana lite mindre trötthet. Heja på!

Att förstå att det jag krävde,önskade var rimligt från min sida.
Och helt omöjligt från hans.
Just för att det är en beroendesjukdom.
När polletten till slut föll ned att ilska,drama lögner,löften ryms i denna "maktkamp" och ingen är vinnare.
Varken den som dricker eller den anhöriga.
Och att berömma,vilket jag ofta gjort,för si och så många nyktra dagar känns ju också helt fel.
Som att det vore ett barn man levde med.

Försök att kliva ur denna karusell och se det utifrån.
Vilka mönster klarar du att förändra?
Vilka vill du förändra?

Sen lämnar du hans resa helt och hållet till honom och jobbar på din front för din egen själsfrid.

En liten hjälp

Jag fått höra att en som hade sett han och mig tyckte att han hade vart väldigt otrevlig och tyckte inte de va konstigt att sett mig så arg och att jag hade reagerat som jag gjorde

Hon valde att stå på min sida i detta och det gör mig varm. Äntligen ser andra hur han är mot mig, och säkert gjort det förut men jag har hela tiden trott att allt fokus vart på mig pga jag hörs o syns mer. Han kan döda med en blick och ton vilket kanske inte hinner uppfattas som jag som visar tydliga känslor av frustration och blir ledsen. Jag vill än en gång påpeka att det INTE va och är INTE ok att slå till någon människa, men jag förstår och gör det ännu mer ju mer dagarna går att jag gjorde det.

Vad fint du beskriver det! Fina, fina du vad du har kämpat... och förstår så väl din sorg. Hoppas det kommer andra känslor snart och hoppas att du bara kan få vara i den där sorgen ett tag.. Jag skriver som Nejlika, att ha en sådan make som du är något jag önskar att jag hade och något jag tror är få förunnat.

Många kramar ❤️

Hoppas känslan håller i sig och att du får njuta av den hela helgen. Tänk att livet kan vara så föränderligt... ena dagen svart andra dagen lyckorus. Det ska man komma ihåg när det känns svårt... att efter regn kommer solsken.

Stort grattis till två månader- heja dig!!

Kramar!❤️

… men kl 11. Precis hemma efter ett pass med löpträning. Promenerade till gymmet så fick även lite sol på näsan. Jag räknar till fem vita dagar nu och det känns så bra! Vad som känns mindre bra är att jag var på en begravning för en nära anhörig igår.. så sorgligt.... någon som gick bort för tidigt. Det påminner mig om att vi måste ta tillvara på varje dag och där ingår definitivt inte att simma bort i en dimma i soffan. Eller dricka så mycket på en bar att man ramlar och slår huvudet. Suck.

Disciplin, ja det är inget jag har så stort bekymmer med;) Annat än när det gäller alkohol. Och Fibblan, det är alltid svårare på fredag och lördag eftersom alkohol är så naturligt bland mina vänner. Alltså, inte att man dricker mycket, men 1-3 glas vin till en middag eller på en bar är normalt socialt drickande i min bekantskapskrets och den självklara frågan är ofta "Ska vi ses och ta ett glas vin?". Jag har skrivit det förr, att de svåraste situationerna för mig är när jag träffar en eller ett par vänner, inte på större fester eller AW.

Ha en fin lördag alla forumvänner! Kram <3

Tack Fibblan och Nejlikan ?
Dag 16, idag kom jag på mig själv..
När jag planerade att dricka lite när barnen åker hem till sin mamma i morgon.
Jag slog bort tanken och promenerade 5km i solen. Hoppas tankarna inte kommer tillbaka, känner mig stark och ska göra motstånd ????

Fick för mig att jag gjort det men har nog missat...så STORT GRATTIS FIBBLAN!!! Tänk vilken resa du gjort, upp och ner men förhoppningsvis blir det lite mer upp nu - det blir åtminstone framåt!!! ❤️❤️❤️

Och du, hade så oerhört gärna tagit den där koppen kaffe mer er idag ☕ Eller två med ☕☕? Så skönt att veta att någon förstår...

Glädjs och var stolt över dina två månader!! Två veckor kvar för mig men jag följer dina fotspår ?

Beundrar din förmåga att se positivt på tillvaron, även när det är kämpigt ?! Du förmedlar sådan styrka - så även när du har det tufft är jag inte minsta orolig att du skulle trilla dit..?
Du är fast besluten och INGET
kan rucka på det?!
Så känns det men såklart bra och ett jobb att göra att inte släppa garden.. det kommer fler utmaningar framöver..
Också svag för rosé..? (vi hade ju tyvärr den där tetra'n gemensamt..)
Men det är över och förbi ?!
Och inte ska vi sörja för det. Det finns ju alkoholfria alternativ och det vi uppnått så här långt är alldeles för värdefullt för att riskera..?!
Klart du kommer fixa det - precis som du säger; så är det bara?!
Heja,heja och stort GRATTIS
till dina 2 månader ???!!!

Känner för egen del lite mer energi nu, så spiller gärna över den på dig med i form av energiska kramar här
???????
/Fibblan ?.

Jag vill påstå att min man har ett slags beroende till alkohol. Vi har haft många duster kring detta genom åren, extra svårt är det för att vi är två extremer på var sin ände; jag dricker i princip inget, kan tänka mig 1-2 glas till maten när det ska vara mysigt/festligt. Har aldrig druckit ordentligt eller varit full. Blir obekväm av fulla människor men är väldigt social och har trevligt på fester.
Maken vill inte dricka för njutning eller trevnad, han dricker/tål MYCKET, dvs nästan 1 hel flaska whiskey OCH ett antal starköl eller några glas vin på en och samma kväll eller spritt över ett halvt dygn.
Det beror på vad han haft råd till.
Han dricker intensivt minst en kväll och i sämre fall fyller han på även dag 2 och 3.
Som sämst går det en vecka mellan fyllorna och som bäst 3-4 veckor.
Han gömmer tomflaskorna för att inte jag ska se dem (då blir det tjat och han skäms).
Vi kan inte ha alkohol stående hemma alls för då dricker han upp det vid tillfälle om han mår dåligt. Ex jag fick en fin champagne i present från jobbet när jag fyllde jämnt, den drack han upp. Han gömde tomflaskan och skulle köpa en identisk så inte jag skulle upptäcka det, men det gjorde jag. Blev arg! Ofta får man en flaska vin i present när man har gäster. Jag har nog aldrig fått smaka av de viner vi fått, han dricker upp och gömmer flaskan. Jag blir arg för det var ju tänkt till oss båda. Hans respons blir alltid densamma; jamen jag köper en ny då! Som om det var det som var problemet.
Hans skrivbord är FULLT med tomma whiskeyflaskor som samlats/gömt över tid.
Senaste tricket för att fylla på förråden är att han ”glömt” köpa snus sist vi handlade så han måste in till stan igen.
Han köper aldrig bara 1 whiskey utan minst en bag in box/flaska vin/liten flaska brännvin också.
Ja, jag är ett kontrollfreak. Medberoende? Absolut! JAG gömmer alkohol för min man. Om jag får en vinflaska eller får tag på hans sprit så gömmer jag den. För att se om han letar, om det suger, om han kommer prata med mig om det. Men det gör han inte, han skäms. Och på en direkt fråga om var vinflaskan vi fick igår har tagit vägen så ljuger han mig rätt upp i ansiktet. Ingen aning!
Vi har haft flera samtal om min oro. Han tycker jag överdriver och är tjatig. Mycket ilska, gråt och tandgnisslan.
Och någon gång en aning där han själv sagt att jo, det är ett problem. Jag ska försöka dricka bara varannan vecka och jag behöver inte whiskey OCH vin, det kan räcka bara med det ena.
Sluta dricka kommer inte på frågan. Men jag var nöjd med ”löftet” ovan; något jag kunde förhålla mig till. Men så blev det såklart inte; det löftet var snart glömt och så drack han efter behag igen. När jag kontrade med vad han sagt så ruskade han det av sig.
Dessa löften/lögner. Som jag förstår kommer av mitt tjat. Som aldrig kan hållas. Och som alltid gör att min respekt för min älskade partner urholkas.
Älskar honom så högt men är olidligt trött på vårt liv. Vill jag leva med honom så är detta dealen. Frågan som återstår är då om jag vill leva med honom?

Klart vi ska dela ❤️ - så fint med alla hjärtan i olika färger - Tack Nejlika för det och tack också till dig Vinäger för dina stärkande ord?!
Delad glädje är verkligen dubbel glädje ?!

Skulle vilja sitta med er båda mittemot över en rykande kopp kaffe ☕! Bara få njuta och låta känslan få växa tillsammans med er som förstår, både kampen och den underbara känslan när den släpper - när det glimmar till av fullständig tillfredsställelse och tillförsikt i detta
som är det nya?!
Och att precis som jag läste nyligen i din tråd Vinäger och som jag vet att du också varit i Nejlika. När sorgen kommer över oss. Att den också är okej och får vara i denna process. Herregud, vilket jobb vi gör?! Så starka! Så kloka mitt i allt och
Såå på väg mot tillfrisknande?☀️?!
Heja oss?!

Kärlek och styrka till er och alla som behöver ?!
Massor med kramar
/
Fibblan ?.

Den här tröttheten alltså..
Antar att vi bara får finna oss i och acceptera att kroppen tagit mer stryk än vi kanske trott/velat erkänna av giftet..?.
Förstår verkligen frustration i det..Så har det varit/är för mig iaf. Tycker jag gör alla rätt nu med vitaminer och promenader. Har dock inte den möjlighet till vila och sömn som man kanske kan ha om man bara har sig själv att rå om s.a.s. Här är det mkt spring om nätterna pga av mörkrädda barn, törstiga barn, kissnödiga barn..och så egen ångest och svårt att komma till ro ibland för egen del..Nåväl, det jag ville ha sagt är att - PASSA PÅ och vila och återhämta er, ni som kan och har möjlighet - för kroppen behöver även det! Var snäll- lyssna in. Vad behöver jag just nu? Sedan är ju promenader och annan träning ett fantastiskt sätt att bygga upp sig igen, så det är väl just det, att hitta den där berömda balansen, som det handlar om?!
Hoppas det blir lite av varje i helgen?!
Ta hand om dig?!

Kram
/Fibblan ?

Tack för din kommentar. Att säga "Jag ska sluta dricka helt" är ett enormt stort steg och ta samt att det sätter en jättepress på en själv. Jag vill inte sätta denna press på mig ännu utan jag vill se vad jag kan göra själv tillsammans med andra. Äter Selincro och det fungerade en månad men känns mest som Placebo. Jag tror att det måste komma från en själv och inte mediciner. Jag läste att någon skrev att när man är sjuk så mår man som bäst eller något dylikt. Så har jag också känt ibland. Då behöver man inte känna sig sugen eller dylikt. Det sjuka i mitt fall är att om jag inte dricker fredag och lördag då känns det som man missat något innan man går tillbaks till arbetet. Hur idiotiskt är inte det? Vad är det jag missar? Låt mig se max en timmes salongsberusning på fredag och ytterligare en timme på lördag. Resten av tiden då? Ja, då är man halvfull/full och skämmer ut sig bland människor på stan men även familj och vänner. Nu ska jag också påpeka att mina problem är just på helgerna.

Jag behöver något annat att fylla upp tiden med istället för att bli full. Jag har massor av saker jag skulle kunna fylla upp tiden med men viljan och motivationen finns inte där. Okej, då har t.ex helgen gått och man varit full. Känns det bättre att gå till jobbet? Är jag utvilad? Naturligtvis inte. Man lurar sig vecka efter vecka, år och år att man behöver dricka för att må bra i helgen innan arbetet. Så otroligt fel och det vet jag om men man går i samma fälla gång på gång. Psyket känns inte realistiskt men ibland så skulle man bara vilja släppa allt och sätta sig ner i naturen och bara få andas och tänka. Lösningen finns hos mig och jag vet att det går att förändra, men att ta sig dit är en annan femma. Hur fyller man upp tomheten efter alkohol och salongsberusningen. Det är just salongsberusningen som är det skönaste men den är ack så kort. Fyllan är jag helt ointresserad av. Den skapar enbart problem.

Sen kan man diskutera personlighetsförändringar full som nykter. Jaja, det finns massor att skriva och ska inte tråka ut er med mina tankar denna fina lördags morgon. Nu ska jag till ett café i Uppsala och ta 2-3 öl och läsa en bok. Kanske ska jag bara ta 1-2 öl idag istället för 2-3? Jag måste ju börja någonstans.

Hej!
Det är ju ditt egna fria val att bestämma om du vill förändra eller sluta dricka oavsett gift eller skild.
Personligen tror jag att den egna viljan är den viktigaste faktorn.
Jag skulle bli tokig och dricka mer om jag skulle behöva göra som min fru sa hon förstår inte hur det är med detta skit beroende mycket bättre att bli hjälpt av dom som sitter i samma båt.
Det finns många som är precis som dig som har slutat eller förändrat sitt drickande så det går.
Själv så kämpar jag mig igenom den tredje nyktra helgen ibland en timme i taget jobbigt att hela tiden tänka på att inte dricka.
Jag försöker att ha något att göra inte hela tiden men ofta det blir mer städning och har även börjat intressera mig för matlagning vilket känns positivt.
Letar efter någon passande hobby att kunna fokusera på har ej hittat någon än.
Men jag tycker att du ska testa att vara nykter man behöver bara ta en dag åt gången.
Mvh

Nu börjar din resa känner du..?! Såklart att den började innan genom små och större förändringar ..som t.e.x. 6 dagars nykterhet i följd nyligen - riktigt bra jobbat?! Men det där avstampet du upplever idag är viktigt att ta vara på tänker jag?! Kanske det är läge att starta din egen tråd idag - så har du ett ställe att gå till som är ditt och där du kan skriva av dig när ångesten river och där du så småningom kan gå tillbaka och läsa, se dina mönster, och tanka upp med pepp ?!
Bara en tanke.. för mig har det hjälpt oerhört?! Är på 2 månaders nykterhet nu, ngt jag aldrig klarat tidigare, frånsett graviditeter och amning. Så - det kan verkligen göra all skillnad i världen att ha forumet att vända dig till! Jag startade en tråd
1 Jan. som heter Nykter till midsommar and beyond, eftersom min första målsättning i detta var att unna mig en längre tids nykterhet för att hjärnan ska kunna få friskna till. Kanske är skadeverkningarna på det sätt att jag aldrig kan klara ett kontrollerat, socialt drickande. Men att tänka aldrig mer, är inte till hjälp för mig i detta läge. För mig har det alltså hjälpt att ha ett långsiktigt mål, som ändå känns greppbart/överblickbart☺️.
Lycka till på DIN resa?!
Stöttar gärna om jag kan?!

Kram
/Fibblan ?.