Senaste kommentarerna i forumet

att alla som kämpar somnar nyktra ikväll.. det gör jag efter en inre kamp..
Kram o god natt!

Var försiktig när du hoppar så att du inte ramlar och slår dig ;-)hehe.
Ja jag äger nykterheten nu, men man måste vara ödmjuk ändå.
Istället för en dag i taget så är det en vecka som gäller nu.
Tror att jag kan hålla ett bra tag. Utesluter inte A i framtiden
men väljer att avstå nu ett bra tag...Men som sagt
ödmjuk och försiktig men dock optimistisk inför framtiden.

Ha det gott vännen

Stor Kram

John

MM, mitt senaste inlägg var svar på ditt första i kväll.

Tack för dina, som vanligt, goda råd. Så mycket värt. ♡ Skrev för någon timme sedan i någons tråd att den största motivationen är just att slippa morgonen efter en onykter kväll.

Tack än en gång, vad vore forumet utan erfarenheten från dig och andra som har varit nyktra ett tag. ♡ En dag sitter jag kanske här och hjälper andra. Ja, så kommer det att bli!

Kram till dig

Tack, du förstår precis vad jag vill uppnå, en okomplicerad vardag.

Har inget som helst sug nu, behöver inte fundera på om jag ska dricka eller inte, för det finns inte på kartan just nu. Den kampen slipper jag för tillfället iaf.

Däremot har jag så många funderingar kring A:
Hur skönt det är att inte behöva kämpa.
Hur livet kommer att se ut om ett år.
Hur fin nästa vecka blir nykter.
Hur bra jag har det som slipper skiten.
Hur ljuvligt det kommer att kännas när jag slipper tänka så mycket på A.

Så många tankar kring det jag inte längtar efter!

Håll i den känslan du har nu. Du vaknar upp, Mår oförskämt bra. Ingen bakfylla ingen ångest.
Skriv ner din känslor på en liten lapp. Ha lappen med dig. När nästa sug kommer.
Ta fram lappen fort. Läs. Ta två minuter till att fundera på hur du vill må när du vaknar
dagen efter.

Vill jag må oförskämt bra och ta en kaffe i lugn och ro med mig själv, kanske se solen gå upp?
Eller vill jag vakna alkoholsvettig med ångest och stapla ut efter vattenkranen (i värsta fall - spritflaskan) ?

Jag liksom du och många andra, tycker att det är den största befrielsen att få
vakna pigg och fräsch. Uppleva morgonen utan alkohol i blodet.

Bestäm dig när suget kommer hur du vill att morgonen därefter ska se ut.
Ställ frågan högt till dig själv. Hur vill jag må när jag vaknar imorgon?

Det har funkat för mig många gånger att tänka så.

av fniss, Vinäger. Nu är jag ju avslöjad ? !

Oh, ja. Var som en skållad råtta på jobbet, handlade på vägen hem och gjorde nyttig mat höll jag på att säga men det senare är inte sant, ju..

Det är, om jag ska vara helt uppriktig, en effekt av att jag får tillkbaka mina energinivåer då jag inte druckit på några veckor nu.

Känner att jag planerar bättre, är mer systematisk och mår så bra av att jobba med klar blick och lugn hjärna. På alkohol blev jag antingen sömnig eller speedad. Nu blir jag speedad utan och sedan sover jag som en baby; sömnen är bättre än på åratal.

Tar inga mediciner alls längre.

Och det är skönt att vara ’fri’, att inte smyga, att inte ha dåligt samvete eller ångest.

Kanske lite fredsförhandlingar ägt rum i min hjärna ?

Ha en trevlig kväll alla - nu måste jag sova, zzzzzzzzz

Man kan inte känna sig säker men det kommer en dag när
nykterhet är en vardag. Man lägger energin på annat än
att tänka på alkohol.

När man har accepterat. Det finns ingen annan väg
att gå. Behöver inte fundera på ett glas? eller inget glas?.
För det är inget glas som gäller. Man behöver inte kompromissa
med sig själv.

Och den insikten ger på något vis också trygghet. Det finns inget
alternativ. Behöver inte fundera. Det är 100% nykterhet som gäller.
Stabilitet.

Så enkelt livet blir när
"det bara är så"

Förstår hur du tänker, men nej, han har inte lurat mig där - det låter möjligen naivt, men vi går samma utbildning, på samma tider, och bor två pers i en etta; han har inte smygsupit så att jag missat det. Tillochmed när han har "tillåtelse" att dricka så går det via mig, då det är min bil och mitt körkort. Att han dessutom övningskör med mig dagligen gör att jag kan bekräfta att han är nykter.

Han har haft episoder när han jobbat, strax innan jag satte honom på Naltrexone, då han varit på systemet i smyg med arbetskamrater - men det har inte hänt sedan Maj.

Det är väl lite det som är problemet, på ett sätt - vi har NOLL tid ifrån varandra, Och det BEHÖVER både han och jag, men när det väl dyker upp tillfällen (som nu) så måste han ju ta den chansen att visa att jag KAN lita på honom (med vår vardagssituation har han ju inte direkt många såna tillfällen...) och då väljer han ändå att ljuga.

Då fortsätter det ju såhär; vi i princip sitter ihop, och blir mer och mer olyckliga bägge två. Jag ser liksom ingen utväg just nu. Jag orkar inte längre, och han skjuter sigsjälv i foten om igen...

( Nurture hoppar upp och ner och viftar som en fåne )

Du äger verkligen nykterheten nu käre John ?

Så himla stolt och glad å dina vägnar.

Styrkekramar ?

det värmer, ny dag i morgon att fortsätta vara nykter på?det fixar vi??

Har läst dina inlägg..
Hoppas att du kan styra om lite så att du också kan börja må bra.
Jag tror att om du kan hålla ut utan alkohol ett tag så kommer du
att få en aha -känsla. Det är värt det jag lovar.
Försök och följ de råd som finns här. Finns massor av goda råd.

Var rädd om dig..

Kram

John

Undrar om du hunnit skapa fred i Mellanöstern eller någon annan fredspristagargrej under dagen, med tanke på din aktiva morgonstart. I vilket fall som, härligt att du är piggare. ♡ Kram

inte elak för att du låter andra människor ta hand om sina egna problem! Det är bara rimligt! Du behöver egentligen inte ha något samtal utan bara låta bli att be om barnvakt i fortsättningen! Då slipper du drama och dåliga diskussioner som inte leder någon vart! Hoppas du har andra som kan backa upp dig i vardagen med familjepusslet!

Detta fixar du. Grattis till 16 dagar!
Du har fixat det tidigare..
Fortsätt så min vän..
En månad så är du tebax jag lovar. Håll ut.

John

Tack MM för dina kloka tankar kring periodisk beroende. Håller med om att det är svårt för andra att förstå. Själv vet jag varken ut eller in. Kopierar en text jag skrev den 13 maj:

"Multialkoholist

Känner mig vilsen i A-träsket. Hör liksom inte hemma någonstans. Förstår självklart att allas alkoholproblem är individuella, men tycker ändå att det går att kategorisera några till viss del. Vinlullare, festprissar, periodare, ensamdrickare... Jag upprepar och betonar att allas problem är individuella, men lite grovt går det att hitta en del gemensamma dryckesmönster hos ganska många. Inte sällan läser jag hur folk känner igen sig exakt i olika inlägg.

Dock är jag nog lite multi, då jag inte känner igen mig riktigt någonstans, eller - rättare sagt - nästan överallt. Vet snart inte vad jag ska göra. Famlar och försöker hitta samband och sammanhang, men förgäves...

Tycker och tror absolut inte att det är mer synd om mig än någon annan, men känner mig så förtvivlat fel i allt jag företagit mig för att få ordning på detta. Under ett halvår har jag hittat så många olika lösningar på mitt A-problem och lika många gånger har det dykt upp ett annat.

Min absoluta svaghet är, som jag nämnt många gånger, tillgänglighet i ensamhet. Jag KAN F-N INTE låta bli, det går inte. Känner mig usel som har så dålig karaktär. Det gick ju så lätt de första månaderna... Jag blir tokig snart. Har inte druckit sedan toa-tetrorna och innan dess tio dagar, men A-hjärnan "går med på det" bara för att den vet att den får vad den vill ha en annan gång, nästa gång tillfälle ges.

Det handlar inte om tristess, tycker inte att det är tråkigt utan alkohol. Det handlar inte om stress, får tvärtom ofta hjärtklappning när jag dricker numera. Det handlar inte om återställare, har ingen abstinens. Det handlar inte om att det är gott, dricker precis vad som helst som innehåller alkohol, ju högre, desto bättre.

Så vad handlar det om då? Jag vet snart ingenting längre. Det sjuka är att jag egentligen inte mår dåligt just nu. Har haft en helt underbar helg, förutom ovan nämnda tetror.

Fokuserar jag för mycket på A? Från morgon till kväll tänker jag på att jag inte ska dricka. Analyserar allt jag gör utifrån A. Hur det än är har jag ju varit nykter den allra största delen av de här sex månaderna, vilket jag ofta helt glömmer bort. All fokus ligger på återfallen. Den berömda inre hårda domaren, ni vet...

Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Kanske bara vara och sluta att konstant tänka på A ett tag kan hjälpa. Törs jag det? Har en stress-så-in-i-helvete-vecka framför mig. Och nej, det mesta av det kan jag inte undvika. Vet inte vad jag vill med detta inlägg, det skrevs nästan av sig självt...

Hälsningar Fröken Rådvill"

Förtydligar att detta inte är mina känslor i dag, Även om texten är relevant för att beskriva hur destruktivt jag druckit under lång tid.

Bästa vän Vinäger.. Japp idag firar jag en hel månad som nykter, detta som jag inte klarat tidigare.
Känner mig som en unik pånyttfödd varelse och måste titta mig i spegeln för att se
om det stämmer att det står en pigg A-fri jävel där. Det gör det ;-)
Han stod där i morse och och står där om jag tittar igen. Fantastiskt. Och jag har inte ont i kroppen
längre.Bara små krusningar som är helt överkomliga...
Det man druckit sig till under många år kan man inte sopa under mattan på någon dag.
Tålamod gäller..

Bästa kramen

//John

Fina Ler, Jasmine och MondayMorning ❤❤❤ jag har läst era svar flera gånger. Miljoner tack för ert stöd och eran pepp och motivation.

Vi har haft en semesterresa hela familjen nu som var helt ljuvlig. Och ingen alkohol följde med. Det var otroligt rogivande. Jag behövde det. Ofta längtar jag hem mot slutet av resor men inte denna gång. Hade gärna stannat. Det var som att min hjärna tog en paus. Från allt. Jag har varit vid havet och känt en inre frid.

Förr om åren var jag en riktig hemmaperson men jag har insett att jag inte är det längre. Inte lika mkt i alla fall. Jag vill gärna åka på utflykter. Vara utomhus! Bada, upptäcka, bege mig ut. Hela semestern har varit så nu. Vi har hittat på roliga saker varje dag. Och det känns lite sådär nu... jag måste ju kunna ta det lugnt hemma också. Man kan ju inte vara på språng hela tiden. Det här är ett nytt dilemma för mig. Att försöka hitta ro hemma... det hade jag inte speciellt svårt med förut. Men jag har så mkt energi. Och lust att fånga dagen. Plus att jag vet ju hur trött jag kommer vara i höst och vinter när jag jobbar. Då är denna energi antaligen long gone ?

Jag tror jag ska försöka mig på en hemmadag imorgon. Kanske bra för barnen också att bara vara hemma. Jag kan greja på baksidan. Plocka lite inför den stundande hösten. Så får det bli. Min baksida är verkligen en naturoas. Precis vid skogen. Full med växtlighet. Det är rogivande att greja där.

Haha. Jag är ju knäpp. Häromdagen ville jag flytta in till stan. Nu vill jag bo vid havet utan grannar. Kanske bäst att landa lite och se vad jag verkligen känner. Jag har kollat jobbannonser också fastän jag inte orkar byta jobb ens ?

Var det kanske all denna röra i hjärnan som jag dövade med alkohol förr? Då slutade jag ju tänka på alla alternativ livet har att erbjuda. Då nöjde jag mig med en soffa att sitta i och ett glas att dricka ur. Det vill jag ju inte hellre ha precis.

Jag tänker rätt ofta tillbaka på vintern 2014/15. Då drack jag så mkt folköl. Jag pluggade mitt sista år. Mkt hemma. Ganska uttråkad men stressad. Jag hade i princip alltid en öl öppnad nånstans. Jag mådde så dåligt. Jag minns det som en mardröm. Jag är så glad att jag inte är där nu. Jag är så glad över att jag har lyxen att ha vanlig frisk ickealkoholiserad röra i huvudet istället för en svart sorglig klump i huvudet och bröstet. Man måste våga se tillbaka på de värsta stunderna. Det gör en tacksam över det man lyckats komma vidare till. Jag är ju som en levande boll av energi jämfört med då. Då var jag en grå massa. Även om jag var det i perioder... Och nykter däremellan... så var livet grått varendaste gång jag började dricka igen. Utan undantag föll jag ner i depression. Varje. Gång.

Varje gång.
Varje gång. Och det började alltid med ett glas. Sedan grå massa igen.

Jag kommer aldrig att ta ett glas igen. Och jag ska fortsätta minnas hur det var. Hur ofta jag provade dricka igen. Även om jag lyckades dricka rätt lite så smög sig depressionen på. En halv flaska vin i veckan räckte för att väcka ett monster. Som tog över mitt liv.

Jag kommer att kämpa mot det monstret så länge jag lever. Och jag måste komma ihåg att det är okej och normalt att livet är överväldigande ibland men det är inget man ska försöka döva med gift.

Kram till alla som behöver en kram ❤

Jag tuffar på och skriver visst 16 dagar i dag. (Det tog mig en stund att inse att jag räknade min första dag den första i månaden... Lättare för en virrhjärna att hålla koll på.)

Allt flyter - utom spriten - och jag mår oförskämt bra. Visst tänker jag på A alldeles för mycket. Men inte för att jag vill ha utan för att jag inte vill ha. Om ni förstår hur jag menar... Längtar tills jag inte behöver ha så mycket tankeverksamhet kring skiten. När det vita livet så småningom är naturligt. Och jag vet att man aldrig någonsin kan vara helt säker, men ändå...

Som vanligt, tack för all respons. Känns skönt att någon läser mina spretiga tankar. De kommer från hjärtat. Jag har sagt det förr, för en gammal f d svensklärare är det otroligt befriande att vara anonym och kunna skriva och skicka i väg kommentarer utan grammatikångest (ett nytt ord?).

Jasmine: Tack för att du informerar om att du ska vara borta. ♡ Marys tråd är borttagen, har för mig att hon mådde bättre. Mirabelles tråd finns kvar. Hoppas att hon mår bra. Saknar dem båda, mycket skratt och klokhet i en härlig mix blev det. ♡

Bemöter MM:s funderingar med ett nytt inlägg kring mitt dryckesmönster.

Ha det gott alla kämpar. Det har jag väl iofs skrivit i snart varenda aktuell tråd. Ja, jag erkänner, jag har spammat igen...

Kram

ett mycket gott tecken att glömma bort A med forum och allt. Att fylla dagarna med aktiviteter är en bra strategi. Bra ändå att du är medveten och inte sänker garden helt.

Ha det gott! ♡

...för den inspirerande texten. ♡ Att göra något för någon annan för att lugna ner sitt ego. Starkt!

Grattis till 1219 dagar. ♡

...vart du tog vägen. Saknar dig här. ♡

visst låter det som ljuv musik? ♡ Du låter lika motiverad och övertygande som så många andra här på forumet. En mycket hälsosam smitta. Som även drabbar katter, tydligen...

Önskar att det får fortsätta att kännas hyfsat enkelt. Det är ju sååå skönt att slippa kämpa.

Ha det fint! ♡

För att strö salt i dina sår.
Jag blev grundlurad i många år av världens snällaste man.
Han hade tex cirka 10 ggr druckit med mig i huset trots att han var "nykter.
Och jag har en blodhunds väderkorn men anade ingenting.
Efter att vi båda kommit överens om att det var enda vägen.
Alkoholism är en sjukdom som innehåller lögner och smussel.

Bre ut alla fakta och fråga dig själv om du vill leva i detta?

Ja, det är flera som slutat skriva, förhoppningsvis för att de mår bättre och inte behöver forumet längre. Visst var det en tid när det blev många skratt mitt i allt elände.

Mirabelles tråd finns kvar, men Mary har tagit bort sin (vilket resulterade i att mina inlägg kom i osynk ?).

Angående att förstå sig själv håller jag med om att det inte alltid är så lätt. Jag brukar tänka mig in i min mans liv och fundera över hur han orkar med mig dag ut och dag in. ? Han är betydligt mer okomplicerad än vad jag är... Men du, vissa av oss är nog inte gjorda för att vara mainstream. Så är det bara. På köpet får vi grubblerier...

Hoppas att det har gått bättre nu! ♡

Jag har varit snäll mot mig själv idag. Inte gjort mycket alls förutom att titta på Netflix och försökt mota alla ångesttankar i grind.
25 timmar sedan jag drack senast.
Ser fram emot en god natts sömn och lite mer energi imorgon.

Tycker det är intressant när man tittar på alla tv-serier och ser hur vinet flödar. Suget smyger sig på..
Jag behöver hitta någon alkoholfri serie, är det någon som har något tips..?