Senaste kommentarerna i forumet

Läst i flera inlägg om att man första tiden som nykter lever i ett lyckorus. Att allt känns toppen och att man känner sig stark och självsäker. Att det sedan snart kan ändras till att man "vant sig" vid det nya, glädjen lägger sig och man längtar tillbaka?

Jag blev lite ledsen av att läsa det då jag ville tro att min fantastiska återfunna livslycka bestod utav en livsförändring som ska hålla livet ut. Inte att det skulle vara en "kemisk effekt" utav avhållsamheten samt "nyhetens behag".

Jag kämpar för att fortsätta tro att:
- jag är lycklig "på riktigt"
- min avhållsamhet och begränsning varar livet ut.
Jag ska göra det till min sanning. :-)

Gick upp 05.30 och sitter nyduschad och pigg här nu, trots fest med kollegor igår (jag var nykter förståååås)
Nu ska jag sätta mig på yogamattan och meditera, sätta upp affirmationer och visualisera hur dagen ska bli.
Yoga i 10 minuter till ett Youtubeklipp.
Äta en nyttig frukost.

Sedan iväg och jobba. Ny kund. Längtar

Gör detta till en fantastisk lördag alla fina! <3

Honungsblomman, fjärde veckan - andra dagen

Tack för bra tips! Kommer prova det :D

Sååå någonting händer i mig. Jag märker ett förändrat stämningsläge. Kanske har jag trillat ut ur pinkcloud nu. jag känner mig mer som i typ depressionen (?). Kan inte förklara det riktigt.

Sömnen har varit kass några dagar på raken. Idag har jag varit väldigt trött, väldigt sårbar. Haft tårar nära hela dagen, men inte gråtit. Haft ett sug för nikotin (helt orimligt eftersom abstinensen ska vara borta nu) och hade faktiskt en tanke på vin på kvällen. Det år ovanligt, något har förändrats.

Kan vara att jag lite tappat mina rutiner? Oklart. Tror att fokus denna veckan som komma skall får bli att öva in rutin med jobb och vara själv. Lite mer egentid, Fasten jag inte riktigt gillar att vara själv. Men min Hälsa måste komma först. Elvis får nog chilla någon/ra dagar.

Har saknar exet väldigt väldigt mycket idag. Fanskap. Alltså kommer detta aldrig gå över? Orkar inte älta honom längre, vill bara glömma och gå vidare på riktigt någongång.

Alltså jag mår ju bra, men jag är trött, fast somnar inte. Hjärnan är på högvarv (på tankar om honom). Ätit väldigt mycket snacks och godis nu hela veckan också, och inte riktigt fokat på träning och promenader. Har jag pms? Neeeiiii? Eller? Ägglossning? Oklart ?

Skulle kunna slå någon för en cigg nu å. Jaja Fuck it... Ska försöka sova igen. Trillar in på min 60e dag nykter å. Tror jag drar ett sträck över förra helgens bravurer, en gång är ingen gång.

Snälla john blund, kom till mig.

Fridens ?

Höll i fyra dagar. Var så säker på att jag skulle fixa hela denna helgen. Men ett samtal, ett par ord ” ska vi inte ta några öl ” och jag trillar dit. Så jävla besviken på mig själv. Hatar att krypa till sängs o känna besvikelsen skölja över en :-(
Vill så gärna vara nykter och ståndaktig,,,,,men! Kraften saknas :(

En riktig skitdag för min del men jag är nykter i alla fall och det är jag glad för? Godnatt på er ?

Jepp! Klarade fredagen utan problem! Herr Katt drack GT och det såg gott ut. Men T funkar bra det med. Och han sa efteråt att han ångrade sig lite. Att han önskade att han också var nykter, som jag.
Brottas lite med mina tankar nu. Å ena sidan gillar jag mitt nya, nyktra jag och tänker att jag kanske inte bara ska ta en månad. Vad händer om jag fortsätter?
Å andra sidan tänkte jag på vägen hem från jobbet: ”om två veckor kan jag ta en GT!” Och det kan jag ju. Men vill jag?
Jag vet inte.
En månad klarar jag i alla fall, det vet jag.

Tack för pepp och hejande, Biggie och John! Håller med om att det känns större att vara nykter på en fredag än en tisdag. Bra att få vara lite mallig. ?
Mitt första riktiga test blir på en lunch på söndag där det kommer att vara vin och trevligheter. Men det tänker jag klara.
Kram på er alla som kämpar!

Är i samma ålder som du, och har varit i samma sits så då blir man förstås lite extra berörd.
Du skriver oerhört insiktsfullt, det är imponerande att du kommit så långt redan nu.
Jag själv drack mestadels för att det var sååå tråkigt att vara nykter, men också pga ångest (har jag insett nu i efterhand). Nu har jag varit nykter i strax över 4 månader och livet är så mycket roligare och bättre utan alkohol. Det blir tillslut en vardag att inte dricka, även om det innan varit precis tvärtom.
Välkommen hit!

Förstår din uppgivenhet. Det är inte lätt att ta sig ur den onda cirkeln, särskilt inte om man själv inte har viljan. Då är det nog nästintill omöjligt. Jag var i en sån sits att jag drack kopiösa mängder, ett tag drack jag varje dag och sen mot slutet blev det mer sällan men alldeles för mycket ändå. Jag (och alla andra här på forumet) vet hur jäkla svårt det är att ta sig ur, och det kommer säkerligen komma återfall. Men hittar man viljan och är beredd att kämpa så går det till sist! Låt det ta sin tid. Vill önska dig lycka till, det är värt det alla dagar i veckan!

...eller vad de tror är svårigheten hos en av våra medarbetare.
Jag har länge tänkt att hon har svårigheter att hantera A. Äter alltid halstabletter. Har frånvaro ofta på måndagar. Såg henne gå in på Systembolaget klockan 10.30 i grannstaden på måndagen. Har ett "wine-face".
De hade sett att hon satt och darrade på händer och verkade ofokuserad och disträ. Lättirriterad.
"Är hon sjuk?"
De övriga resonerade med mig om hon kanske hade "problem med spriten". "Rent statistiskt så borde det rimligtvis vara flera av våra kollegor som är i den sitsen". "Ja, helt klart!" höll jag med och tog en sipp till av mitt isvatten. De såg sig omkring som om de letade efter fler "potentiella" alkoholistkollegor. De tittade inte på mig.

Sov gott Nurture, underbart lugn och rofyllt med nykterhet. Spinner.

Precis hemkommen, klockan är strax efter 23.00.
Vad har jag ätit (grillbuffé) - ja-a....ok
Men... VAD DRACK JAG DÅ?

Isvatten! På riktigt bara isvatten.
Mina kollegor försökte få mig att gå iväg och köpa något alkoholfritt i alla fall. Näe...den alkoholfria champagnen smakade tydligen nästan identiskt med riktig champagne. Det skulle ha snurrat till det för mitt psyke tror jag.
Är så nöjd med mitt beslut.

Imorgon är det jag som är pigg och nykter. Bra jobbat säger jag till mig själv.

och fastnar för "tillgänglighet i ensamhet". Detta kan jag skriva under.

Funderar också på om forumet här gör att jag fokuserar mer på mitt vinbegär.
Men var annars ska jag skriva av mig allt som snurrar i huvudet. Det blir ju patetisk om jag skyller på andra att jag vill pimpla vin.
Hur som helst....allas kommentarer hjälper mej på något sätt....så DU hjälper mej verkligen här och nu. Det är inget som eventuellt sker i framtiden. Det händer nu. Tack.

Tack för svar!
Innerst inne känns de som jag borde avsluta detta.
Men då jag fortfarande bryr mig om honom så vill jag inte bara kasta ut honom. Han har flyttat 340km från en lägenhet till mig..
Han har ingen lägenhet kvar..
Borde jag låta han stanna hos mig tills han blivit av med sina abstinens besvär?
Känns så taskigt att be han flytta när han mår så dåligt (med uppkastningar och skakningar). Vill inte att han får nå andra symtom om han är ensam?
Svår sits!

Regnet knattrar mot plåttaket. En sista cigarill innan sömnen förhoppningsvis kommer.

På västfronten intet nytt.

Sov gott alla fina ?

Kasta ut honom är mitt råd! Rädda dig innan allt har gått för långt! Du mår dåligt efter en vecka med denne man! Tänk dig att leva med detta beteende i månader och år! Det kommer att skada din hälsa! Alkoholister hittar alltid ursäkter och anledningar att dricka. Dricka för att de mår dåligt över arbetslöshet, dricka för att fira att de har fått ett jobb, dricka för att det är jobbigt och stressigt på jobbet! Nej avsluta innan du har blandat in dig för mycket, då är det svårt att ta sig ur! Du kommer säkert att få betala hans alkohol också! Du förtjänar mycket bättre än så!

Sorry, jag misslyckades.
Kanske inte bra att berätta men min första nyktra fredag gick åt skogen.
Har ingen aning om hur jag kommer att känna mig imorgon (eller i natt, kl 3 - när ångesten slår till). Men just nu vet jag att mitt senaste försök gick åt skogen.
Nytt försök imorgon!

tycker jag får ta emot all världens skit pga mitt jobb. Det känns orättvist då jag vet att orsakerna till eländet finns hos dem själv. Jag känner mig nästan folkskygg...vill undvika alla möten och personliga kontakter...det kanske blir konflikt eller bara att man tycker olika. Alla störningsmoment vill jag undvika...jag mår dåligt av människor som vill hävda sig på bekostnad av mej. Ge mej en skog..en stubbe att sitta på..då har jag frid. En fredag i konflikt med världen..utan vinlull...det är näst sämst. Så det kunde ha varit värre.

Ja, Karin Boye diktar väldigt fint. Orden går rakt in i hjärtat.

En jättefin katt har vi faktiskt?och som kommer från ett katthem?
Det var mer boken Pelle Svanslös jag tänkte på när jag läste din fina text om katterna.
Jag läste jättemycket när jag var liten och Pelle Svanslös var en favorit.

Skönt att lägga sig klar i knoppen en fredag kväll.
Helt fantastiskt egentligen hur mycket bättre jag mår när jag inte dricker vin.

Sussa gott alla fina forumvänner??

Kramar
???

Det är bra av dig att börja skriva och läsa här.
Medvetenheten om att bruket av alkohol har övergått till missbruk är en viktig detalj
och det är detta som du ska ha i åtanke när/om du påbörjar ett
ett hälsosammare liv utan alkohol.
Försök att lägga upp en strategi. Bestäm antal dagar du ska vara utan
och håll detta. Kanske en vecka först för att se hur du tycker att det
fungerar utan alkohol. Att ha insikt är oerhört viktigt. För många här på
forumet är insikten en trigger för nykterhet.
Det låter som att det är farliga mängder du konsumerar.
Din hälsa behöver ett break från giftet helt klart.
Hälsoaspekten var min anledning att välja nykterhet.
Läs här. Signaturen Granit som svarade dig tidigare idag
är mycket läsvärd. Resan som Granit har gjort har
jag följt och mycket av hans resa påverkade mig
så mycket att jag nu har lyckats själv.
Det kan vara svårt men hälsovinsten känns redan
efter 6-7 dagar så det är absolut värt mödan. Man orkar mer
känner sig nyttig och fräsch. Bryt mönstret innan
det är försent och du kanske blir sjuk i ett svårt
missbruk som kan bli närmast omöjlig att ta sig ur. Ju längre
du väntar med nykterheten ju svårare blir det.
Börja nu direkt är mitt förslag. Vad har du att förlora?
Inget. Bara vinster väntar dig om du bestämmer dig.

Lycka till

//John

Det svåra för mig har varit att jag liksom drunknat i problemet/känslan och inte tagit mig ur och upp.

Jag förstår också vad du säger om gränser.
Om de går runt dig,istället för honom så är det ju där de bör sitta.

Grattis till att du kan agera för dig själv.

när du postade ? Det sista inlägget blev jag gladare av !!

Och antingen är jag korkad som tycker att du verkar vara intelligent eller är du korkad som inte ger dej själv en chans.
Du är en problemlösare, finns inte ett yrke som inte behöver det! Använd din talang som problemlösare inom ett yrkesområde som passar dej.
Du kommer inte sluta som ensam pensionär i en etta! Du kommer att bo i ett underbart litet hus i skogen med din kärlek , det slår jag vad om ?

Du hoppar över idag. Kanske blir det inte tillfälle i morgon, och då siktar du på kräftskivan. Kommer det att gnaga och mala? Testa, börja med bara idag.

Om du siktar på att skära ner så tror jag (även om jag aldrig lyckats) att nyckeln är att bestämma hur ofta och hur mkt i förväg och inte tumma på det eller slappna av i attityden. Sen hålla i det hårt ända fram tills att det är en vana. Ditt nya sätt att dricka. Men jag skulle gärna höra från någon som lyckats dra ner. Jag kör helvitt själv.

Nej, gränsen kommer inte släppas; antingen har vi ett förhållande, och då måste hans mål vara att vara/bli/agera friskt.
Eller så har vi inte ett förhållande, och då får han göra hur han vill.

Den gränsen finns, och jag kommer inte ta bort den; han kan inte hjälpa att han är beroende - men han KAN avgöra om han är ok med det, eller om han tänker försöka "bli frisk"

Enda skillnaden - OM vi hittar något sätt att få det att gå ihop - är att det blir HAN som får ta ansvar för det. Och det blir ju svårt för mig att veta, utan att agera super/a-(haha)kontrollant. Dvs han får göra som han vill - minsta tecken på att han inte sköter sig, då är det slut.

Detta, som sagt, är ändå OM vi alls fortsätter.

Vad det gäller saker JAG vill/inte tänka på honom/whatnot - det går inte ihop. Det finns ingenting i hela världen jag kan gå så helt upp i att jag inte kan tänka samtidigt.
Jag har ätit gott (och NYTTIGT, för ovanlighetens skull - det är ju annars mitt eget missbruk, som jag bestämt mig för att ta itu med på allvar) dansat, sjungit, pratat med min lillebror, gått på promenad, duschat - rubbet - hjärnan blir inte tyst för det. Ytterligare en "talang" jag faktiskt har, antar jag - så jag är inte Bara problemlösare ;)

Går det för er? Vad gör ni?

Ttänka inte på att sluta helt, det blir lätt så stort att det känns övermäktigt. Ta dag för dag, belys det positiva... skriv skriv skriv i massor, reflektera och var ärlig mot dig själv.

Ja det är pissigt de första dagarna, sömnen är för många värst. Men det går över, blir bättre! Bestäm dig och ta En dag i taget, ge dig själv belöningar ?