Senaste kommentarerna i forumet

Först av allt, Grattis till barnet ?
Här finns så många berättelser och kloka människor som är och varit i din sits så fortsätt läs och skriv allt vad som dyker upp i huvet! Det är märkligt att man kan känna tröst av anonyma människor som man inte känner, men det gör man faktiskt!!
Låt inte din sambo lägga skulden på dig ! Det är inte ditt fel att han dricker , kan aldrig bli ditt fel även om du hade gapat och skrikit 24 timmar om dygnet... Försök tänka på dej och din bäbis, det är absolut det viktigaste just nu, din sambo får ta ansvar för sej . Kan du kanske åka iväg några dagar eller en helg till någon god vän eller familj och få vila och framförallt skratta , det är såå viktigt
Sköt om dej , kram ?

Beroendesidorna, inte missbrukar , såklart !
Skäms inte och känn inte skuld Ellan, det man gjort blir inte ogjort för att man mår dåligt av det, det viktiga är att man tänker framåt !!

Du har många kloka och lugnande inlägg. Det hjälper så mycket att läsa och förstå att förståelsen för sig själv är en viktig nyckel. ?

Jag blev så glad när jag läste din kommentar, jag är ofta inne på missbrukarsidorna och läser för att försöka förstå .
Jag försöker ta hand om mig men det är svårt ,just nu är jag nere på botten men jag är en jäkel på att resa mig innan jag är uträknad...
Vilken bedrift du har gjort som gjort dej fri från ditt beroende, all heder till dej ? !! Jag förstår att det är en tuff lång resa och jag blir så imponerad av vilken vilja det bor i oss människor när vi ger oss f-n på något ! Kämpa på och njut av varje nykter stund ❣️

Du klarar nykterheten om du tänker efter före..Och hurdana situationer du kan hamna i med gratis alkohol servitörer bjuder på..Njut av livet..

Gör det! För mig har det gått så bra, i början tvekade jag sedan mådde jag bara bättre och bättre utan alkohol- och nu är det som att huvudet ställts om - som att alkoholen inte behövs längre.

En lättnad ?❣️

Hej Emma, läst alla dina inlägg i denna tråd och blir väldigt inspirerad av dig! Vi verkar lika, lika livssituation, närvaro av liknande alkoholkultur etc... stort med en månad. Ska försöka jag med :) //emma

...dig och din situation ur huvudet, du har suttit därinne hela dagen.

Alltså du är så arg! Med all rätt. så mycket ilska som borde kanaliseras till något konstruktivt.

Med terapi menade jag mer samtal ( har fått det genom vc men det kan vara lång kö- går numera privat ) att i lugn o ro reda ut allt som händer dig och får dig att tydligt förstå hur du ska agera.

Om du ska fortsätta ensam eller med din man.

kan bara berätta om hur jag gjorde för att slippa gå till vårdcentralen för att kolla levern. På internet finns en sida som heter werlabs.se, där kan du kolla om det finns ett provtagningsställe i din närhet. Jag bor nära Göteborg så det var inga problem, fick svar inom någon dag på samtliga prover, med en uttömmande analys. Och fick mycket riktigt uppmaningen att gå till min vårdcentral för att diskutera levervärdena. Nu ska jag ta nya prover och hoppas efter min dryga nyktra månad att det ser bättre ut. Ingen risk här för att hamna i något register. Mycket proffsigt bemötande.

Jag som nästan glömt bort räknandet av dagar kom på att det var den 19:e jag verkligen bestämde mig för att jag vill leva ett nyktert liv, 19 november alltså. Fyra månader sedan.

Ska inte tjata om att vägen varit krokig och kartan felvänd ibland, så att jag kört vilse ett par gånger. Irrat omkring och undrat var jag befunnit mig.

Det viktigaste är att jag nu är rätt. Och det är jag. Det är jag helt övertygad om. Kaxigt? Ja, kanske, men ödmjukheten inför kommande utmaningar finns där. Den behåller jag och använder till förebyggande åtgärder. Mina än så länge nödvändiga strategier.

Tack till er alla som stöttat mig på vägen! ♡ Nu håller vi!

...och efter att ha sovit i typ 9 timmar= toppenhumör!

Tillbaka på jobbet fulltid, gick galant. Ett tålamod och intresse för anställda. Ser positivt på saker istället för att stressas upp av sådant som måste fixas.

JAG vill inte dricka mer, men känner att min man känner sig sviken. Förstår honom ur en alkoholbrukande persons perspektiv men nu har jag en helt ny syn på det där. Han får väl ta den där ölen och det där vinglaset själv- jag dömer inte och försöker vara ”roligt sällskap”.

Känner någon igen sig?

Hej Karina, jag blev medlem idag, läskigt stort steg.. känner igen mig i din berättelse, men har nog missbrukat alkohol mer än du/under längre tid. Fyller också 30 år i år och varit (och är) väldigt orolig för min lever. Vågar inte ta prover, gjorde det senast för 2 år sen och då efter 3 månaders fullständigt alkoholuppehåll...

När jag började dricka igen kompenserade jag bara upp för allt lite som du skriver. Sen dess har jag inte slutat än. Hur går det för dig? Låter lite likt mig hur du tänker om drickande och varför du dricker, mycket slentrian, lite pga ångest osv om jag tolkar rätt.. hur mår du utan alkohol? förlåt om det blir direkta frågor, är bara nyfiken att hitta likasinnade :-)

Till bonusdag med bara bubbelvatten, kanske toppar med en farlig cola zero.

Blir mest sugen på en öl när jag är lite trött och uttråkad och vill förstärka en upplevelse. Dock varar inte suget så länge. Det har varit väldigt mkt slentriandrickande - dvs vana och jag har ju redan börjat bryta det.

Vart peppad och tog JennyMs kommentar om 18 dagar - som är bättre än 3 dagar som en rolig utmaning. Vi får se.

Dag 2 klarar jag lätt som en plätt.

Hej,
Ellan här... skriver vanligtvis på beroendesidorna men läser mycket som skrivs av er anhöriga. Vill skicka en styrkekram till dig. Jag kan idag se hur min man hade det när jag var aktiv och jag blir påmind om det när jag läser i din tråd. Skammen och skulden gör sig påmind när jag vet hur det faktiskt såg i vårt hem. Jag behöver dock bli påmind ibland.
När jag läste ditt inlägg om att prata om elefanten i rummet och sluta skydda alkoholisten, så sa jag spontant JA rätt ut. Det är ett 24 h jobb att vara aktiv alkoholist men det är det oxå för de anhöriga. Mulletant skrev väldigt klokt i det att vi behöver ta ansvar för vårt eget liv. Vi blir lika sjuka till slut.
Så styrka och mod till dig att orka och våga prioritera dig själv. Jag valde efter många turer att åka iväg på en behandling och har stått fast i att den nyktra vägen är min väg. Och jag är så tacksam för det för jag hade inte haft min familj kvar i längden. Min man hade fått nog av sin sjuka fru, han var helt slut både psykiskt och fysiskt.
Så ta hand om dig!❤️
Kram
Ellan

Ja gått i terapi. Det enda man får via VC är KBT. Hjälper inte. Strukturerad och handlingskraftig är jag vad gäller allt praktiskt. Det är själen som tar stryk och hjälp för det får jag inte.
God hjälpe alla ensamma män som inte har en stridbar fru. Fan ta socialförvaltningen som inte kompenserar närståendes arbete.

Vet, behöver stöd men var fan hittar man det? Hjälp för akoliserad kvinna 68 år? A hjälper inte men dövar ångest och oro.
Tack kära för er respons och att ni orkat bry er. Behöver så väl.

Och nykter. Min ångest har lättat. Verkligheten hinner ikapp. Idag måste jag tvätta.

Jag ser att du var lite fundersam kring vilka prover som skulle tas och kanske i vilket syfte. Jag hoppas att din vårdkontakt kunde ge dig de svar du behöver och att du får rätt hjälp. Berätta gärna mer om du vill.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

...du måste prata med någon, har du gått i samtalsterapi? Alltså att hitta en ro att fokusera på dig.

Gröpa ur tid för dig själv.

Hitta hopp om en ljusare framtid. Och att göra en ordentlig plan.

Och då måste man ju vara klar i knoppen. Nykterhet är nog ett bra första steg att få tillbaka kontrollen.

Och sedan ta en sak i taget.

Lycka till!
?

Hello Ntwrq. Nu har det gått ytterligare en månad. Hur har det gått för dig?
Jag är inne på dag 32 av nykterhet. Mår som en gudinna :-) Gruppsamtalen är väldigt givande och vi har faktiskt jäkligt roligt. Känner inget sug öht och på denna väg vill jag fortsätta vandra.

Jag har inte tänkt på att man kan räkna så. 10/100 eller 10 % eller en tiondel låter ju riktigt bra!

Tack, behöver input och stöd. Helgen skit, på restaurang i lördags, maken väntar inte på hjälp utan kör rullstolen rätt ut i gatan och ramlar ut. Nu ont i benet, kan inte stödja på det. Innebär att jag måste hjälp honom på toa. Uppe tidigt i morse för att få tid på VC. Där gick min dag åt fanders! Var tog mitt liv vägen?? Skilja sig efter snart 40 år? Slänga sig i närmsta sjö? Så jävla trött!!!!

Hej Ullabulla

Läste just ditt inlägg och slås igen av hur mycket erfarenhet många av er har och fortsätter att få. Du är en av dem som bidrar på ett så fint och ödmjukt sätt. Dina tankar och texter väcker alltid reflektion hos mig. Tack.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Imorgon blir det redan 10 procent av målet 100 dagar. Flyttar nog strax forumtråd till det vidare livet då det finns många här som bara vill ändra sina vanor.
Jag känner mig ju klar med skiten.

Inte födda