Senaste kommentarerna i forumet

Ska försöka med det. Nu ska vi gå en promenad för att få bort rastlösheten❤

ja jag har också fått de,före op så tyckte jag inte om att tappa kontrollen ,men nu så är det de jagär ute efter

Är det skamligt att ha problem med alkohol?
Jag önskar innerligt att det inte vore det för just skammen hindrar ens tillfrisknande.
Min hjärna var så inställd på försvar och att dölja mina problem att rätt tankar och hjälp blockerades från att ta sig in.
Som en mur.
Jag känner att på AA hände något. Där kunde jag släppa på försvaret, mitt huvud kunde ta in och på så vis har jag kunnat inse väldigt mycket.

Bara en sådan sak som att det är jobbigt att tacka nej till alkohol i början, för att det då känns som att man blottar att man har problem.

Så skamligt är det att det kan bli en jobbig situation att tacka nej till ett glas vin "då förstår ju folk att jag har problem."

Att tacka nej är att vara ansvarsfull och klok och att ta makten över sitt mående.
Att tacka nej betyder inte att man döljer något.
Att tacka nej visar att man vill må bra.
Kom ihåg det.

❤️

Fyra flaskor på två dagar. Bara bryta enligt mig. Det är väldigt kort tid.

Ändra beteende när tanken kommer. Stanna upp och reflektera. Kör vi efter tanke/impuls spelar det mindre roll "vad vi vill". Förändring krävs oftast. Själv har jag klarat sju dagar nu. Haft en jobbig kväll, lördags när jag kände mig ensam och väntade på ett samtal från en tjejkompis. Annars varit relativt enkelt. Kommer tanken så slår jag väck den med "jag vill inte". Sen går jag vidare trots att det mesta känns fucked just nu men om ett år lär det väl se annorlunda ut.

Blanda antabus och alkohol sliter om något på levern. Välj max en och helst ingen av dessa. Bara bryt. Skjuta upp saker får beteendet att fortsätta göra så. ? Bara på det igen. Se det som fem bra år innan. Nu lite snedsteg. Upp på hästen. Hoppas inte. Bestäm dig, vad vill du?

Ja, levern är nog inget du behöver vara orolig för. Den tål en hel del. Jag skulle kört benso i 3-4 dagar för att minska abstinensen men annars borde det vara lugnt att sluta. Vissa kan sluta tvärt alltid. Andra har större risker. Vatten, vitaminer, mat och sömn är alltid bra. Men det sägs hårt supande i tre månader för delirium av en del. Andra kan få det tidigare, andra inte alls typ. Vi är olika. ? köp bara en flaska om dagen i tre dagar, sen kör du halvflaska i fyra dagar och sen kör du glas i tre dagar så är du av med den mesta abstinensen också. Du nyktrar ju till mellan dina dagar nu. Värre vi som kör dygn i rad utan att nyktra till men vi klarar det så ??

Han kommer alltid att hålla på så här. Du kan inte hjälpa honom, inte laga er relation. Bra att du sätter en tydlig gräns (även när fingrar kommer till skada...) Håll på den. Var konsekvent. Sök stöd!

Nya möjligheter och livet känns inte längre som en kamp varje dag.
En del av min gamla spirande ande är på plats igen och är inte ute och flyger och far för att leta elände att gotta sig i.
Mina spöken ligger och vilar just nu och jag hoppas de ligger kvar där och krymper.

Idag ska jag bejaka hösten,livet hälsan och att jag faktiskt är ordentligt på plats i mitt nya liv.
Tids nog kommer nya saker att bearbeta eller älta om ett varv till.

Jag läser in lite sånt,(ullabulla självutnämnd psykolog.)
Att det liksom är lite av kittlingen,ska jag klara att lura alkoholen och min egen hjärna eller ska jag trilla
Typ,klarar jag hela klätterväggen eller bryter jag ryggen.
Ännu farligare om det också är någon sorts adrenalinkick du behöver.

Fast det är fruktansvärda saker du är med om.
Fast du är rädd.
Så agerar du rätt,säger och gör rätt saker.
Bra där,minns detta nu om du skulle komma på andra tankar.

Hej på dig LenaFena! Att sluta dricka är det bästa beslut du kommer ta, ett av de bästa i alla fall, i ditt liv. Det vill jag börja med att säga! Så vill jag berätta för dig att jag är en kvinna på 38 år som fram till 31 juli i år druckit samma mängd som du om inte mer i 4-5 år. Och de åren föregicks av ca 10 år när jag druckit så pass mkt ett par dagar per vecka. Det är otroligt vad kroppen tål tyvärr men jag slutade tvärt och det som hände var att jag svettades, mådde illa och var sjuuuukt trött den första veckan. Men that was it. (Tröttheten satt i betydligt längre dock) Jag tror inte du behöver oroa dig, just som föregående talare också skrivit.
Ta en dag i taget, att sluta dricka är fruktansvärt svårt men det blir lättare varje dag och det är en sak du aldrig behöver ångra eller få ångest över.
Många kramar till dig!!❤️❤️????Amanda

Åh jag drömmer också om att dricka ibland.
Det är ofta med förskräckelse inblandat. Men dagdrömmarna, de glorifierar fortfarande alkohol. Ett kallt glas vitt på sommarkvällen... ett glas rött till middagen... en GT till tv-serien....så härligt o fint och enkelt. Ändå tills jag har sett "hela filmen" och får med minnesluckorna, ångesten dem dåliga magen osv ja ni vet ju.

Din kroniska sjukdom suger. Men du får inte tappa sugen!
Kram

Du miss lyckad?
Känner mig stärkt av dina ord! Ja kampen blir hårdare av återfall! Hjärnan gör allt i sin makt för att jag ska sopa detta under mattan och dricka!
Men tiden hjälper till!
Jag vill hitta andra vägar och göra kloka val jag är på väg!?

I fredags kom han hem till mig jättefull och trängde sig in i min lägenhet. Jag fick ut honom och klämnde hans fingrar i dörren när jag smällde igen dörren.
Fick höra på lördagen att jag inte hade dåligt samvete för att jag hade klämnt hans fingrar i dörren. Jo jag har mått dåligt av det. Fast jag inte borde. I lördags åkte jag bort till staden a. Fick sms om när jag skulle komma hem. Jag svarade till slut att jag skulle mellan landa i stad b. Hela lördags kvällen fick jag sitta i mörker av räddsla att han skulle komma. Jo då han kom hem till mig och ringde på dörren för att se om jag var hemma.
Jag satt ihop krupen på golvet och var jätte rädd.
Igår fick jag sms om att jag var hans livs misstag och att jag skulle dra åt helvete .
Jag kan hålla med om att vi aldrig skulle ha träffats. Då hade jag mått bättre. Om han inte vill ha kontakt med mig varför söker han upp mig gång på gång.
Nu vaknade jag upp i morse och tänkte nä jag vill inte ha nåt att göra med honom att göra. Så länge han håller på så här mot mig så kommer jag aldrig att komma på fötter.

Och nu börjar nollorna samlas sig i rader! Har lagt in träning varannan dag och kör hårt denna vecka.

Har druckit ca 1liter vin varje kväll i ett år nu. Jag äter ordentligt, tar inga värktabletter och är nikotinfri, men jag har stora besvär med magen och levern är öm. I våras var mina levervärden bra men tror att de är förhöjda nu, vågar därför inte ta benso när jag ska sluta dricka och trappa ned med vin har jag försökt men det är svårt. Vill ju helst sluta helt men är rädd att abstinensen kan bli allvarlig efter så långvarigt drickande.

Det kan ta tid innan hjärtat släpper. Under tiden kan du tänka tanken fullt ut, planera framåt. Låt det ta den tid det tar. För mig tog det fem år från tanke till handling i min förrförra relation, dock utan alkohol inblandad där. Men vi hade två barn och hus ihop. Det enda jag ångrar är att vi inte gjorde det tidigare.

Ja det är inte värt att dricka och må bra några timmar av berusningen och sen må dåligt och ha ångest flera dagar efteråt. När man inte dricker på ett tag så får man andra perspektiv på livet och på saker och ting och ens självrespekt blir bättre och man mår både bättre psykiskt och fysiskt. Vet du anledningen till varför du började dricka från början? Jag har nog använt alkoholen för att fly från allt som varit jobbigt som negativa tankar och känslor. Sen har jag rätt dålig självkänsla och har svårt att tro på mig själv och då har alkoholen kommit in i bilden och underlättat allt detta för stunden. Men det är ju ingen lösning på problemen utan man skapar bara mer problem än vad som fanns från början. Jag är glad för din skull att du kommit till insikt och vill ha en förändring i ditt liv utan alkohol ?

Godnatt på dig!

Styrkekram ?

Tack Lerigen och Sannah för att ni läser och skriver ❤

Igår var jag på en tillställning som rimligtvis borde ha varit alkoholfri men inte var det. Vi fick två glas, ett vinglas och ett vattenglas. Jag hällde upp vatten i båda mina glas ? det såg lite tokigt ut med två glas vatten framför tallriken ?

Sedan under kvällens gång så glömde jag helt bort att de andra drack vin. Det var nåt nytt! Tidigare när jag varit den enda nyktra bland folk som dricker som jag inte känner helt så har jag liksom inte kunnat låta bli att titta på glasen och analyserat hur de dricker osv. Inte hela tiden men flera gånger under middagen eller vad det nu varit för tillställning. Men igår tänkte jag att de andra också drack vatten. Jag glömde bort att de drack. Jag fokuserade inte på deras glas. Såhär var jag förut, innan jag utvecklade mitt missbruk. Då var jag ofta den enda som inte drack och jag reflekterade inte ens över det eftersom det var så naturligt för mig att inte dricka. Igår kändes det så igen fast bättre för jag har inte behovet av att passa in på samma sätt längre. Nu kommer ingen kunna pressa mig till att falla för ett grupptryck när det gäller alkohol. Förut påverkades jag jättemycket av det.

Godnatt till alla kämpande där ute ❤

Fattar nog inte riktigt själv ännu att sjukdomen är kronisk men det får ju lösa sig, just det kan jag inte kontrollera. Jag får koncentrera mig på det jag kan ändra och göra bättre. Som att inte dricka tex. 44 nyktra dagar idag. Woop Woop!

Håll i.

Kram

hårdare efter återfall? Vet inte om det stämmer, men verkar logiskt..Sannah en stund i taget och glöm inte hur duktig du är och hur bra det gick länge❤ Kanske konsekvenstänkande kan passa igen? Spela hela filmen..Har för mig att du hade nytta av det.Damma av verktygen och använd dom igen..Jag vet och tror på att du har en styrka i dig som ska fram nu..Stor kram❤

Att man gör om det igen och igen och igen. Trots vad det orsakar en. Det är så jävla märkligt. Det är en sjukdom. Det är inte friskt. Det är verkligen som att man skulle lägga handen på plattan, bränna sig riktigt rejält. Det luktar bränd hud och blir en blåsa och så fort det har slutat värka gör man om det igen.

Vad händer i hjärnan?
Varför slås ens överlevnadsinstinkt helt ut?
Om man t ex en gång druckit för mycket, spytt i skogen, vaknat livrädd och blåslagen?

Hur i helvete kan det komma sig att man vill ta den risken igen?

Alltså - vad händer i hjärnan?
Det är ju som det här med att föda barn på något sätt.
Många som har gjort det minns att det gjorde så fruktansvärt ont att de just då aldrig någonsin vill vara med om det igen. Och vid nästa förlossning är det som att man påminns om hur ont det gjorde, man hade glömt, faktiskt.

Jag blir inte klok på det här.
Jag vet också att jag skulle kunna glömma bort igen, varför alkohol och jag inte är en bra kombination. Det är läskigt. Det är sjukt. Jag vill verkligen aldrig någonsin dricka alkohol igen. Det händer att jag drömmer att jag gör det. Jag har vaknat och gråtit för att jag i en dröm varit så full att jag inte kan gå och i drömmen var det så verkligt. Jag var lealös och mina ben bar mig inte.

Att vakna och inse medan tårarna rann, att det bara var en dröm, var underbart.

Jag vet ju det i huvudet. Att det vi hade en gång finns inte kvar.
Bara hjärtat som ska släppa taget oxå..