Senaste kommentarerna i forumet

Finns inga andra känslor än hat? Och vad är det alkoholen gör för att det ska bli lättare att leva med henne?
Har du funderat på parterapi?

Och visst känns det bra att han fokuserar på jobbet istället för att dricka ? Jag är glad för hans skull, att han trivs och känner att det han gör verkligen gör stor skillnad. Eftersom han inte har egna barn är det kanske ännu viktigare för honom.

Att du klarade helgen utan att dricka och gav alkojävlen en näsbränna :) Starkt jobbat! Själv fick jag en näsbränna av den lille röde fan för jag valde att ta några öl i helgen efter att jag klarat att vara nykter i 4 veckor.Men nu ska jag börja samla vita dagar igen så det är bara att kavla upp ärmana igen och ge mig in i matchen igen :) Skönt för dig att du känner lugn och ro inom dig och att du aktiverar dig på olika sätt som får dig att må bra :)

Ha en fin dag :)

Styrkekram!

Du har läst en hel del och nu bestämt dig för att också berätta hur din situation ser ut. Du vill ändra dina alkoholvanor och lära dig andra strategier att hantera sånt som kan vara svårt i livet. Du har prövat olika sätt att hålla dig borta från alkoholen, det märks att detta är viktigt, du ger inte upp, bra! Du är nu inne på din kanske redan 3e månad som nykter så du har tagit väldigt många steg och är bra bit på väg i att hitta nya vanor. Bra idé att satsa på utbildningen, låta den få mer plats samtidigt som alkoholen får mindre.

Fortsätt gärna berätta hur det går för dig! Ibland tar det tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger!

Du är på gång nu!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

.

Vi är nog många som.känner exaktvså "åt helvete med allt"

Han visar verkligen med all tydlighet vad som är viktigast för honom. På nåt sätt kan jag inte låta bli att koppla ihop det du skrev om att han före er tid tillsammans jobbat galet mycket men drog ner på det för att få tid med familjeliv. Och nu ensam igen väljer han att jobba massor igen. Kanske familjeliv inte var hans grej, att det gav honom nån form av ångest som han drack för att motverka? Att det han helst gör är jobba, där han känner nån form av kick att vara behövd och visa resultat. Familjeliv kan ju ibland vara allt annat än belönande, om du fattar hur jag menar ?. Det kanske inte alls alltså är dig eller ert förhållande det var fel på, utan hans läggning som behöver jobba för att ge sig själv värde och han kanske inte alls värdesätter familjetid som nåt viktigt eller givande på det sätt som vi andra gör.

Jag tycker ändå det borde kännas lite bra för dig att han väljer jobbet framom spriten, ett ex som går ner sig efter förhållandet är slut kan vara värre att skaka av sig tanken på. Nu vet du han inte behöver din oro eller saknar ert familjeliv, du kan dra ett streck över er och komma vidare. Visst låter det enkelt ?

Så har första veckan passerat, och en vecka kan tyckas rätt kort tid, men det är mycket för att vara mig. Helgen har varit lugn och helt i barnens tecken. Inte en droppe alkohol har jag druckit och viljan är fortfarande lika hög. Något jag la märke till under helgen är att barnen har varit så mycket gladare än vanligt, och vi har fått mycket gjort. Vi har plockat svamp och lagat mat och varit på idrott och haft fredagsmys. Jag har aldrig blivit kraftigt berusad tillsammans med dom men "lullig". Och det begränsar ju såklart en massa saker, vilket jag förstod nu i helgen. Dessutom var jag pigg (nåja skapligt iaf) när dom vaknade imorse och vi åt en riktigt mysig frukost tillsammans. Mina tankar har inte snurrat kring att svänga ner till affärn för att köpa folköl så jag klarar mig för dagen vilket de brukar vara på helger. Men igår åkte dom till sin mamma och jag passade på att tvätta lite kläder och gå ut me hundarna för att somna ganska tidigt. Kan absolut se vinsterna med ett nyktert liv, både på kort och lång sikt.
Vet egentligen inte varför jag skriver men det är skönt.

Finns många här. Finns dock ännu fler sätt att tappa kontrollen på. Vad är det du vill uppnå på sikt?

Känslorna?
Murar skyddar men stänger också in.
Drickandet är egentligen försvarsmuren. Skyddar mot svåra känslor. Stänger in en i sitt eget fängelse av beroende.
Jag arbetar tvärtom. Monterar ner försvarsmuren. Försöker hitta känslorna bakom.
Just nu har jag krupit in igen. I föngelset som heter beroende.
Men när det fungerade klarade jag många starka sug, många svåra situationer, genom att utforska känslan bakom, försöka bara ha den och ge mig själv tillåtelse att känna.
Tyvärr behöll jag muren som bestod av överaktivitet. Som i sin tur gav mig signaler om att det fanns något farligt, något man måste fly ifrån. När den rasade stod jag försvarslös. Flydde in i beroendet igen.
Min teori är att prova i små steg, plocka ner försvaret istället för att tänka att man måste skydda sig mot det som gör ont. När känslorna inte längre måste undvikas behövs inte muren som heter beroende.
Frågan är då, hur gör man när känslorna inte möter förståelse från omvärlden? Genom att ge den till dig själv.
Känn efter nästa gång din fru säger något som triggar ”åt helvete med allt”. Kanske hittar du sorg och besvikelse där. Eller något annat.

Bryta mönster och bryta ner monster. Det är ett himla jobb att brottas med ett tankemonster som ständigt är på lur.
"Jag vill inte dricka, det är farligt."
"Äh ett glas rött är bara bra"
Jag vill få tyst på hjärnan. Var på yin yoga imorse, yoga och träning får tyst på monstret för stunden och om man orkar stå ut även i längden. Monstret menar att jag kan snutta på lite whisky ikväll för att somna gott. Jag vill inte dricka, jag behöver inte dricka. Igår kväll drack jag liiite rödvin för att varva ner. Idag vill jag inte dricka alls. Planerar träning och bastu istället. Läsa på om mindfulness. Har sparat en video på Facebook om faran med alkohol. Har inte vågat se den men det är kanske dags ikväll.
Kamp.

Jag känner igen mig i att fortsätta supa för att inte bli sjuk.
För sjuk blir man.
Min sista period så söp jag dygnet runt just för att undvika att kräkas/svettas/darrningar/ångest osv.
När jag kände att finmotorik inte fungerade blev jag rädd.
Jag kunde nämligen inte skriva.
Tröttheten ska vi inte ens diskutera den första veckan.

Jag har inte haft behovet att vara skitfull.
Jag har heller inte haft ett behov av att dricka allt jag har direkt.
Har det funnits A på morgonen så har jag druckit det på stört.
Man vill ju inte bli sjuk?
Nej, men dragen dygnet runt är visst bättre?
Usch, det vill jag aldrig mer göra igen.

.

Som man delar i båda läger.
Oförmåga att sätta gränser för sig själv,drickandet, den som dricker osv.
Var är det rimligt att säga stopp.
Och när då denna rimliga gräns är passerad för länge sen så sätter man skyndsamt upp en ny.
Lite längre bort från en själv och vad man innerst inne egentligen anser.

Och ju länge bort de kommer,desto längre flyttar man från sig själv och sin kärna.
Vad som egentligen är rätt.
Som mina elever sa när jag kom tillbaka efter rasten.
Men fröken,du luktar ju rök?

Och så skulle jag gå in och lära dom vikten av en god frukost..

Alkoholfritt ?

Förra onsdagen var jag på Mediyoga med en anhörig. Har testat för länge sedan och då började vägen tillbaka från en depression. Sen la jag av. I onsdags hände något efter yogan. En positiv själv bild dök
upp. Efter det orkade jag bestämma mig för att sluta dricka. Har kämpat med a hela livet. Nu har jag varit ren i 4 dagar. Älskar det. Det blir yoga igen!

En hel vecka utan alkohol nu. Saknar den inte. Vill inte ha den. Helgen gick som helhet bra, men jag märker att det är just motgångar jag har svårt med. Men skit i det och gå vidare. Enda jag kan göra!

Annars är det mycket tankar om meningsfullhet samt meningslöshet. Tankar om framtiden etc. Till sist kör det ihop sig lite väl mycket. Det jag måste minimera. Whiteboard inköpt!

Annars blir det AA-möte på hemorten idag. Trivsamt med dessa möten faktiskt på något sätt. Speciellt vi som lider av ensamhet själsligt. Man behöver inte ringa och kolla ifall man kan komma utan bara traska in och se glad ut.

Annars huvudvärk idag. Den går väl över. Inte helt i form ännu kroppsligt men får även där ta dag för dag. Kosten viktigast, sen träning. Samt mycket vunnet genom noll alkohol.

Jag kör vidare.

Dumt bestämma aldrig mer. Bättre vilja vara fri idag. Så tar du dag för dag.

Tack Morgondag! Det är skönt att du svarar. Annars hade det nog känts som att ropa ut i luften. Det är lite svajigt att vara ny här. Men att logga in här och läsa får mig att inte skämmas så mycket. Och att känna mig starkare. Hittills har jag inte känt abstinens eller sug. Smärtorna i vänster sida verkar klinga av. Hoppa att det inte är kroniskt. Nu börjar min första hela vecka som nykter!

Ja, visst är det precis som ni skriver, Ullabulla och Bedrövadsambo. Utmana gränserna. Kicken.
Idag pratade jag med en kollega där jag beskrev uppgivenheten och rädslan för hur det kan sluta. När jag sa att det står en öppnad vodkaflaska i mitt rum, sedan fredagens AW, som jag nu är livrädd för, gick hon helt enkelt och tog bort den. Jag sa tack.
För jävlar vad nära katastrofen det plötsligt är. På jobbet har jag aldrig haft sprit. Aldrig druckit. Jo, i fredags innan jag gick ut...en gräns till som överträddes.
Det var inte svårt att acceptera konfiskerandet av flaskan. Iallafall ett gott tecken. Nu är det bara den som ligger hemma kvar. Fan

Bra att du kan se yttre omständigheter. Har du frågat dig själv vad som är de inre? Vad säger rösten inom dig när du sedan bestämmer dig för att dricka?
Jag kan känna igen mig lite i det du skriver. För mig brukar det - förutom beroendet i sig som kan omvandla de flesta yttre omständigheter till en anledning - handla om upplevelsen av att inte vara värdefull. Rösten inom mig skriker ”åt helvete med allt”. Kanske är det också en aggressiv handling för att visa omvärlden att jag fått nog. Nog av oförståelse, nog av krav, nog av ansvar. Tyvärr blir responsen en annan en den man egentligen behöver. Istället för medkänsla och omsorg från sig själv och andra blir det förakt. Som i sin tur väcker ön större begär att fly och döva. Bekräfta bilden av den missanpassade, missförstådda, otillräckliga.
Om du funderar över vad din frus beteende i de stunder du går direkt och handlar. Vilka känslor?

En vecka sedan återfallet. Ett helt nytt liv, tjejen lämnade mig för gott allt känns helt surrealistiskt. Kan inte direkt klandra henne. Vad är dröm och vad är verklighet? Men här står jag nykter iaf, och skönt känns det. Jag har bestämt mig, aldrig aldrig mer. Det här va inte värt det.

.

Tänker mer,vill jag dricka? Nej, inte svårt tacka nej då. ??

hej samma här känner i gen mej i det du berättar