Senaste kommentarerna i forumet

Han vägrar hålla undan alkoholen men jag vågar heller inte röra hans sprit, då skäms jag faktiskt. Finns det inte tillräckligt med min favvodryck vin så kan jag vara utan. Han vill ej att jag dricker och jag kan vara nykter, då jag än så länge "bara" är riskdrickare och ej dricker varje dag. Men jag är väldigt irriterad och deppad av att behöva avstå och vi bråkar jättemycket. Det är så sorgligt, för jag vill leva med honom trots allt.

Som sagt har min man inte problem med drickandet. Han kan nöja sig med en whiskey och ett par mellanöl då och då. Han vill t ex kunna dricka på en stadsfestival nästa vecka och träffa våra gemensamma vänner. Den veckan har vi hand om hans barnbarn som han tycker att jag ska vara hemma med en kväll då han ska ut. Jag blir arg och ledsen men det bryr han sig inte om.

.....ändå rätt "intressant" att impulsen/suget att dricka visade sig så tydligt när jag under några dagar var både stressad och orolig över div ting. Det var lärorikt - och jag var aldrig i närheten av att "falla" - eller tillfälligt fly och dämpa ångest med hjälp av alkohol. Nu känner jag mig bara starkare. Jag såg framför mig hur det hela kanske skulle ha slutat. "Inte bra" har det ju visat sig ett antal gånger. Jag känner mig i nuläget långt ifrån ett återfall - men fattar att det visst kan hända. Därför är jag ödmjuk inför detta faktum - och det gör mig starkare och än mer övertygad. Så känns det idag. Så det så.

Semester om en vecka - och i år så blir det en "vanlig semester". Förra året så var "påfarten" till semestern kantad av inläggning, avgiftning, sjukskrivning och läkarmöten. Allt detta var svallvågorna efter sista fylleracet - som sen blev en välbehövlig semester. Visst, den är välbehövlig i år också - men kommer att innebära en återhämtning av ett helt annat slag än vad den innebar förra sommaren.

Läser vidare här - och är imponerad av alla starka forumvänner härinne som kämpar - på ett eller flera sätt. Fortsätt med det - det kan bli bättre. Ibland så tar det bara lite tid att få stora skutor att gira...........

Vilka bra frågor du ställer! Tack.

Poängen med Baklofen (utomlands, läs gärna vidare på http://baclofentreatment.com) är att man ska fortsätta att dricka som vanligt. Ju högre dos man kommer upp i ju mindre dricker man eftersom det inte känns meningsfullt längre.

Observera att detta är vad jag läst mig till, det är inte självupplevt. Än, får vi hoppas ?

Det här med psykiska och fysiska resor känns ganska... torrt och andligt. Alla alkoholister vill sluta dricka, men begäret gör att det inte är värt det. Tro mig jag vet. Baklofen ska (enligt vad jag läst, rekommenderar alla att läsa på) totalt klippa suget och begäret efter alkohol.

Tänk dig själv, apelsiner är gott, men inte trycker du i dig 10-15 apelsiner per kväll för det?

Enligt vad jag läst mig till fungerar Baklofen på detta vis.

Enligt mig är det beroendehjärnan som försöker lura en. Den vill att man ska försöka för att sedan misslyckas. Den vill bara att man ska bli berusad. Kan den då i steg 1 lura en att ta bara en öl och i steg 2 bara 2 öl så är det ju närmare att återgå till att supa igen.
Som du sen säger : det är ju helt idiotiskt att inte bara avstå det är vår "vanliga" hjärna som talar. Den vet bäst egentligen. Iaf för välmåendet

Jag tror vi behöver minnas våra värsta bakfullor. Det är det svåra är just att minnas! Jag glömmer lätt bort och tänker att det inte blir så den här gången! Men denna gång ska jag inte släppa taget om nykterheten!

Du träffar verkligen rätt på många sätt med detta inlägg. Livet är inte glans som de framställs på fb och insta. Det fick mig att i samband med att jag för ett år blev nykter ta bort mitt fb konto. Senare även insta. De bilder och inlägg som läggs upp där, vilket jag själv var en del av är inte äkta. Iaf inte alla. Man ska mäta lycka och visa hur kul man har. Man checkar in med så många man kan gärna på en bar. Man visar bara glada bilder på sina barn.
Man tar bilder skålandes och leende. Sanningen är ju att många av de bilderna är tagna mellan kaos och bråk.
Vad är det man vill visa?
Samtidigt går vissa av oss runt och känner oss som skit. För vi klarar inte av att umgås med alkohol.
Jag har heller inte riktigt nått till det stadiet där jag kan känna glädje för någons "fantastiska utekväll med bästa gänget". Eller känna mig helt avslappnad och obrydd när folk skryter om en rolig fyllefest.
Min beroendehjärna vill fortfarande inget hellre än att lura mig tillbaka till kaos och galenskap.
Jag håller den kort men den är envis just nu. När mitt övriga välmående är sådär så blir det svårare.
Förlåt om det blev aningen långt. Din text fick mig bara att vilja skriva.
Tack

Imorn är en vecka för dig! Brukar också tänka på dagen efter... usch, den värsta bakfyllan man kan komma ihåg borde väl vara nog egentligen. Det var en dag då jag inte kunde sluta spy under hela dagen, kunde inte ens hålla nere vatten. Tillslut var det bara äcklig sur galla som kom upp. Förlåt för bilden, ni förstår vad jag menar.
Kramar!

Det är väl svårt att ge upp någonting som har varit med en - nästan - hela livet, en vän, kompanjon och något som man har många bra minnen med, i alla fall i början. Det är väl det som är alkoholism. Man vet att man har problem men vill/kan inte sluta. Man kanske inte vet vem man är utan alkoholen och behåller "ett" glas vin som en livlina. Typ jag då. Jag är inte beredd att sluta helt just nu även fast jag vet att jag har problem med att kontrollera det. Dessutom kan ju vissa faktiskt gå från överkonsumtion till normalkonsumtion, alltså de behöver inte sluta dricka helt.

...att du säger nej, tar alkoholfritt etc. Det är ju allt man kan göra egentligen. Tänka på dåliga minnen alkoholen har medfört och hur dåligt man mår av den hjälper ju lite men när suger kommer är det svårt. Jag har också svårt att acceptera när man mår dåligt fast man inte dricker, så konstigt egentligen. Som att allt skulle vara en dans på rosor hela tiden. Livet är en bergodalbana. Hade haft svårt att sluta med två saker samtidigt, starkt av dig!
Kram!!

Hej!
Jag mår okej. Fruktansvärd huvudvärk & tröööött till 1000.
Dåligt samvete. Dels för situationen & dels för rökningen.
Inga pengar har jag.
Men jag har satt upp mig på 2 lägenheter så får vi se.

Mannen skickade till mig imorse:
Fy fan vad jag mår dåligt. Vi måste hitta en lösning.

Skrev tillbaka:
Jag tycker det är bäst att någon av oss flyttar i allafall tills du har tagit tag i problemen som du tydligen inte har?!

att själva supandet är ett symptom på något (sjukdom)! Kunde lika gärna va nåt annat! Om man inte kommer till rätta med det som framkallar/utlöser symptomet så tar den gärna någon annan form när/om alkoholisten slutar supa! Därför tror jag att terapi av någon form är nödvändig om det ska bli bra och hålla i sig! Långsiktigt så att säga! Men vet inte, kanske inte stämmer!?

Här är vi många som stöttar och kämpar på dag för dag!

Viktiga insikter kring hur just alkoholdjävulen smyger sig på!! Känner så igen!!
Tillsammans peppar vi varandra här inne!

...gud ja, man vill att det ska vara perfekt från början, haha. Så jävla löjligt. Det är väl som livet antar jag, man vill att allt ska vara perfekt men man orkar inte kämpa eller ha tålamod för det. I alla fall för mig. Måste jobba på det. Jag kanske började med något för svårt... men det stod for beginners ;) Virkar en teddybjörn. Klar med nosen, haha. Lättaste först.
Vet att måendet går upp och ner men mådde så himla bra igår. Jag är mest trött, ska inte klaga för jag har mått så bra denna vecka.

Tombor: Tack så mycket, och detsamma! Vi ska verkligen inte ge upp!

Jag har kommit ur fasen, lycklig och euforisk som avstår!
Nu är det att kämpa igen! Måste inse att det kommer dalar av trötthet och skit. Livet har ju alla sidor! Jag kommer dock inte att dricka! Jag tränar nu på att visualisera hur jag tackar nej, väljer A-fritt och berättar att jag mår bäst utan.
Kommer heller inte att ta till tobak!
Dock blev det ett nikotintuggummi.,, bättre det än att falla helt..,

Kram alla där ute!!!

17 dagar är svinbra jobbat! Gör plus och minuslistor! Över att dricka. Och över att vara nykter. Sammanfaller de listorna "på mitten"?

De flesta här tänker som du! Alkohol är en väldigt lömsk drog! Börja skriv här till att börja med! Det blir som en negativ spiral. Dricker för att mår dåligt och så mår man ännu sämre! Sjukt egentligen! Men nu har du tagit förstå steget!

Just det med! Det enda lilla glaset... men om man har alkoholproblem vill vi inte ha ett glas vi vill ha hela flaskan....
Bättre då att avstå helt!
Alkoholfritt får bli ersättningen!
Ett glas kommer alltid att trigga den slumrande sjukdomen...

Fortsätt precis så - dag för dag. En dag i taget. Bra jobbat!

Tänker samma som du! Tänker på dagen efter. Brukar också tänka att det vore synd att ta en öl nu när jag varit utan flera dagar. Tack för att du bryr dig!

Du gör ett jättebra jobb och du närmare dig alltmer ett liv där du har kontroll över livet igen! Känner varje dag mig allt mer nöjd med att vara utan alkohol.Vi kämpar på och ger inte upp! Sköt om dig!

Bra jobbat!! Ja eftermiddagen är verkligen värst!! Jag brukar under de tuffa timmarna tänka på morgonen efter! Hur skönt det är att vakna pigg och med energi!!!

Jag repade upp allt jag gjorde i början. Om och om igen, tills "fastheten" liksom satt i fingrarna, tills det blev som jag ville. Och jag hade också all tid i världen, sjukskriven med utmattningsdepression. Tio år sedan nu, jag virkar och stickar fortfarande från och till för återhämtningens skull. Våra starka, tappra förmödrar blev inte utmattande. De handarbetade varje kväll innan de gick tidigt till sängs!

Inne på min 6:e dag utan alkohol och jag märker att det är tuffare på eftermiddagen. Gäller att vara beredd på det! Vilka krafter alkoholen besitter!!