Senaste kommentarerna i forumet

när jag läser här på forumet. Mer nu när jag inte verkar kunna stänga av på nåt sätt? Jag sitter och läser gamla trådar och gråter över livsöden, hur alla kämpar osv. Tror jag har någon form av pms. Inte sovit riktigt på 4 dagar heller så jag känner mig riktigt seg......

Ja det är det jag menar! Jag fick inte riktigt fram det jag ville - du säger det mycket bättre. Att veta, känna och träffa den där ömma punkten - ja vi är rätt lika allihopa. Jag har verkligen ett behov av detta forum och denna tråd i synnerhet. Att man kan prata om vad som helst, gnälla, prata strunt, få ur sig saker och få respons - det är härligt.

Jag är ju väldigt fäst vid människorna i denna tråden - och läser många andra trådar också. Äsch jag kan inte förklara hur jag menar. haha Sömnbristen har verkligen gjort mig mossig i huvudet, känner mig hög och flummig. Febern har iaf nästan försvunnit under natten så nu ska man väl bli bra.

Ha en bra dag alla.

Kram

TV3's program igår kväll om engelska kvinnors alkoholbeteende...

Jag tycker det var intressant i alla fall...

En 27årig engelsk kvinna valde att kröka loss med allt ifrån 14-åringar till 60 åringar...
Och deras inställning till alkoholen var precis allt annat än förnuftigt..
Fjortisar som drack ren sprit i sugrör direkt ur flaskan, och på 10 min hade de provat fyra olika äckliga spritsorter...
20-åringar som klädde ut sig med små korta ballettkjolar för att få grabbarnas uppmärksamhet, och när
de väl fick det så klappade de till dem, sittandes pinkande i portarna...
En kvinna (Melane?) tyckte hon hade ett liv som sög, men jag kände nog att det låg väldigt mycket i hennes sätt att uppföra sig.
60 taggarna räknade också procenten, den var viktig om drickat skulle göra sin sak...
De bildade sällskap och vars enda viktiga inriktning var att dricka sig fulla, hmm känner igen min egna Herrförening...

Hursomhelst, jag tycker det var intressant att se, och det "lättar" ju lite av sina egna konstiga tankar...
..det finns ju de som har det värre, och gör det värre än vad de behöver...

Människor är konstiga varelser, för mig att se deras tokryck på fyllan var inte alls så roliga spratt...
Men de skrattade och såg ut att ha det väldigt roligt, och det kan ju ingen ta ifrån dem, trots allt...
Men för betraktaren... så såg det i mina ögon bara beklämmande ut...
Engelska kvinnor dricker 11 ggr mer än t.ex italienska kvinnor, som ju borde skvalpa i sig ett och annat vinglas varje dag bara till maten..tex.

Här har ni länken...
http://www.tv3play.se/play/240267/?autostart=true

Jag är faktiskt ännu gladare över att vara fortsatt glad nykterist, den filmen stärkte mig...
Man upptäcker ju att alltfler är ju mer eller mindre starkt alkoholiserade runt omkring en...

Men jag har ju mitt liv, och mina val, och skönt att jag fortfarande kan göra mina egna val...
Det är jag emot mängden, men vem mår bäst..?, egentligen?

/Berra

Okej : )

74:a, mamma, maka, matte, säljare, föredetta partyprinsessa som nu intresserar mig mer för andlighet, kost, yoga - att lära mig mer om hur jag kan må mitt bästa. Feng Shui konsult. Älskar all pimpla (alltså pratar fiske här!), älskar husvagnsliv - vintertid i fjällen, sommartid nära vatten. Dotter som fyllt 18 precis - det allra bästa i mitt liv! Make som också druckit för mycket precis som jag, men lugnat sig betydligt (om än inte helt till belåtenhet). Stort behov av egentid - svårt att släppa in människor riktigt nära, svårt med tillit. Skilsmässobarn, alkoholistpappa, söt-mamma : ) Kontrollfixerad, trygghetsnarkoman, melodikryssfantast, traderaberoende, normalsnygg...eller okej då, lite över snittet : D

Sussie, om du läst mina inlägg från då jag började skriva här i augusti 2009 så skulle du kunna se att vi verkar följa ungefär samma mönster de flesta av oss. Vi bekymmrar oss en hel del men "glömmer" efter ett tag att problemet är på riktigt. Vi faller tills insikterna trillat på plats och slagit rot. Jag har också bestämt mig - och tyckt jag varit duktig några veckor - och "belönat" mig. Nästa nykterhet varade lite längre...osv. Det det handlar om tror jag är att inte ge upp, inte se tiden som bortkastad om du faller, och att TA LÄRDOM av det som händer. Vad hände egentligen? Hur kändes det? Vad kan du vara på din vakt mot i framtiden. Det är nog ínget hittepå att man i behandlingar talar om de kritiska tidpunkterna, tror det var fyra veckor, 3 månader, 6 månader, ett år.
Vi är väldigt lika, vi alkisar : ) Fast vi sitter här ibland (jag också) och tycker att vår egna situation är så väldigt unik och att någon som träffar en öm punkt "faktiskt inte vet ett skit om mig.." Du vet - it takes one to know one...

Ha en bra dag Sussie, och alla ni andra också så klart!

nja tp, präktig vetesjutton om du är.
Men jag har nog gett en felaktig bild av ex och mina förehavanden...
Jag är en ganska tyst kille som gärna lyssnar om någon har nåt klokt att säga, har heller inga problem med att erkänna när jag har fel.
Vad ex pysslat med sen skilsmässan är mer eller mindre en form av krypskytte mot mej genom barnen !!.
Hon pratar och kommenterar med ofta ganska grova ord inför barnen om vad hon tycker om mej och vad hon tycker om saker här hemma.
exempel, jag anser att barnen inte behöver salta frukostäggen typ 10 ggr,(barnen får i sej så vansinnigt med salt i den dagliga kosten så det behöver ändå begränsas) och har satt en bordsregel om att man får salta 3 ggr.
Detta kommenterade hon med att "pappa är så snål"....
En färd med cykel utan hjälm, renderade kommentaren "pappa är dum i huvudet"..
Hon har heller inte fattat att älste sonen (10) håller på att spela ut oss mot varandra fast jag talar om det alldeles uppenbara när jag ibland får höra vad som sägs, utan hon tar allt som sägs för absolut sanning.
Den ekonomiska biten behöver vi inte ta här, men man får inget för att va snäll kan jag meddela...

Men !!!, jag har aldrig och kommer aldrig prata skit om henne inför barnen, däremot har jag slutat berömma henne....
Några bråk och gräl har dom heller inte hört, har iofs inte varit så många att tala om heller..

S

Florida: Tänkte skriva, jag vet hur du känner det....men kom på att det börjar nog bli lite tjatigt ;). Du har så rätt i det du skriver angående relationer och allt annat (framför allt när du håller med mig ;). Hoppas att vi båda vågar släppa någon nära snart, för med tanke på vilka underbara människor vi är, så får vi väl ordna med kölappar när det är dags :)

Det är så intressant att läsa det ni skriver. Det är så mycket tanke och livserfarenhet bakom era ord, Jag känner att jag hela tiden lär mig något nytt och får nya sätt att tänka på och tackla saker i livet!

Hillbilly: Du får tycka att jag låter jävligt präktig nu, men för din egen och dina barns skull så försök att släppa ditt hat mot ditt ex.
Även om du aldrig talar illa om henne inför barnen så fattar de mycket mer än man kan tro. Jag vet med facit i hand att jag gjort mina barn illa på det sättet. I över tio års tid så hatade jag mitt ex så mycket att det inte går att beskriva.( Fortsätter att vara präktig) Försök att lägga fokus på DITT och barnens liv, för att gå och vara förbannad på någon tar betydligt mycket mer energi av dig än vad det gör av henne. Åh jag förmodar att du inte tycker hon är värd det! Testa nästa gång ni bråkar att hålla med henne i det hon säger (alltså inte vad som helst). Du kommer märka en sån enorm skillnad efter några gånger, plus att du kommer kunna lägga din energi på nått bättre. Hoppas du inte tar det jag skrivit på fel sätt! Jag känner mig så sanslöst fri och lugn när jag inte hatar någon eller något.

Vågar inte säga emot nubaskemig.... så det är väl bäst jag skriver ;)

Jag är född 72, har två fina barn! Arbetar med fastigheter och älskar mitt jobb. Jag ser också bra ut och är omtyckt av många!
Jag arbetar egentligen alldeles för mycket, men jag mår som bäst då. Drömmer om kärleken och att få mer tid till musiken.
Har det förbaskat bra egentligen, men grubblar för mycket....

Kram o godnatt :) /TP

människa när det handlar om alkohol... Jag glorifierar inte ett skit eller rekommenderar nån jävla kult grej"! Jag tänker ge er faktum!
1- Jag är jävligt attraktiv! Snygg , smal osv.
2. Adde,Victoria, mamma mu osv ni vet vilka ni är.
Jag har problem med alkohol. Trosts att jag är s. å jävla fin på alla sätt - ja - detta är mitt handikapp. Och jag skäms inte. Jag undervisar för sörens adhd, asbergers, damp osv och självklart finns det hjälp för mig också precis som jag hjälper mina elever.
Det skulle ta evigheter att nämna alla här. Och man vill ju säga så mkt? Sims- vill tillbtinga en hel kväll med dig och bara hålla om varann (nej inte lesbisk)

checkar av... kram

Vi skriver i början av kvällen och skulle någon falla allt eftersom - stackare! Vi börjar såklart om allihop!
Nu visade det ju sig att JAG tog en stor whiskey. Japp. stod helt still ett tag. Lyssnade på en (inget illament) så duktig, kunnig, erfaren man som visste allt vart jag gjprde fel. Ja jag var irriterad! Förbannad! Jävla besser wisser Adde eller hur??? Har ingen aning om hur satans jävla illa jag har det! Nä.................. Adde är (som människa med fel) så rätt... som Victoria.... och Mamma Mu... och Lilla Blå ...kah kan hålla på i evighet. Förundras hur rätt han har och ärligt talat avundas hans fru.

Vi andra : vi faller. nu kommer jag att göra njåt som säkerligen INTE passar måänga här... men skit samma ...

JAG: jag är född 75. Jag ör positiv, glad, ser bra ut, har två barn. jag är gymnasielärare och jävligt duktig på mitt jobb. Men vi är ett internat. Så mina elevers trasiga hemförhållanden tar jag ju självklart på mig............

Så nu snälla ni bygg på här?
Kram

Det är verkligen härligt att vara en del av detta forum. Jag känner mig som en del av er alla, i uppgång och fall. Några har gjort ett avbrott från nykterheten, men tänk på allt positivt ni har gjort under denna resa och att resan inte är slut, ni svängde av vid fel avfart men kan hitta rätt igen.

Jag tror TP (tror jag det var) har rätt i att när man är nykter och grundproblemen till man dricker börjar komma fram, då är det lättast att göra som man alltid har gjort dricka lite trots att man vet att man mår sämre dagen efter.

TP jag säger som du ofta säger: jag vet hur det känns. : ) Jag är ensam och har varit en stor del av mitt liv på grund av att jag inte vågar släppa in någon, skulle vilja säga att jag är livrädd, fast jag inte vill något hellre. Jag förstår nu bättre varför jag beter mig som jag gör (terapi) och att jag måste våga prova och inte vara rädd för besvikelser, men det är svårt när jag reagerar nästan instinktivt så fort jag känner minsta lilla vibb. Jag är så van vid att vara själv att jag är rädd att jag alltid kommer vara det, man vet vad man har....

Jag tror inte det är en slump att det blir prat om relationer här. Jag tror vi människor är beroende av våra relationer till andra människor. Jag vet att en stor anledning till att jag dricker är att jag är ensam. Det var också en anledning till att jag för snart två år sen mådde så pass dåligt att jag började gå i terapi, vilket jag verkligen kan rekommendera. Konkret hjälpte det mig i helgen när jag kännde mig riktigt deppig, ensamoch gråtfärdig. Istället för att fly från sorgen som jag gjort i hela mitt liv på olika sätt, har jag lärt mig att ta den till mig och gå in i känslan, och ju mer jag gör så, desto mer erfarenheter får jag av det inte är så farligt att vara ledsen, man överlever och det kommer kännas bättre.

För egen del går det bra, men jag jobbar in på sena kvällarna i en period nu, så jag har inte haft så mycket tillfälle att dricka. Kan erkänna att idag när det var soligt och jag hörde fågelkvitter kom lilla vinrösten fram för första gången på en dryg vecka.. Jag förknippar verkligen sol och fint väder med vin verkar det som.

Kram på er alla och godnatt!

min exfru förtjänar fan ringsignalen som är dedikerad enkom till henne :-( , baskans ragata....
Finns nog inget jag gör som inte hon "vet bättre" .... (iaf inte om man frågar henne..)

nbm , nej det var inget som saknades i texten ovan!, det var bara jag som råkade trycka "insert" på fel ställe, får skylla på att jag inte är så van vid den nya laptop:en än ... :-/

Vad starkt av dej att erkänna att du gjorde ett medvetet val !!!.
Det var ju faktiskt det jag gjorde själv också, dessutom påfallande aktivt iom att jag dels var tvungen att köpa då det inte finns nåt i huset, dels att stå fast vid beslutet genom att faktiskt öppna burkarna en efter en och dricka upp dom... buhuuuu va kass...

intressant att du lägger energi på att göra en avhandling om papper och dess smak !!, du är strong !!!! tufft att sluta snusa !!!!.
Slutade röka själv för 11 år sen, så jag vet lite vad du går igenom !!.

Fasen alltså!, helt seriöst ( lr ja.. nästan iaf...) om man nu har slutat röka , slutar dricka, vad mer finns det då kvar att synda med ??? (fniss)
förslag ?? =-)

hehehe Kul! ;)
Fast en del av texten fattas va Hillbilly? Eller gör febern det knas för mig att läsa?

Jahapp - Vi är några som fallit. Det är ju hemskt att man finner styrka i att falla, men så är det i mitt fall lite grann. För nu tänker jag säga nåt med handen helt på hjärtat :
Jag tror att jag planerade mitt återfall i viss mån. Vi åkte hem till kompisar som jag vet tar ett par öl om lördagskvällen (har inga problem med alkoholen) och vi satt där och drack kaffe och jag sa inget. Han hämtade en ny öl och satte en framför mig också - ingen fråga ens. JAG tog det beslutet själv, JAG trodde att det skulle gå bra att dricka utan att fortsätta när jag kom hem. Det funkade ju inte alls. Eftersom jag redan hade druckit en starköl så hade jag redan "syndat" ju så jag tog MEDVETET en jättewhiskey. Och direkt minnesförlust. Ingen susning om vad som hände.
Jag vet inte vem jag försökte straffa med det där - det gick inte ut över någon alls förutom mig dagen efter......... barnen sov ju sedan länge, samdum spelade och jag satt själv vid datorn. Snilleblixt va? :P Nåväl, samla ihop sig och jag var jävligt noga med att ta beslutet morgonen efter.

Jag kommer inte att kunna slappna av helt förrän vi sålt huset och jag slipper all ångest här hemma. Jag vet det. Så jag ska försöka hålla mig dag för dag, INTE bli övermodig och tro att jag fixar det hur lätt som helst och absolut inte låta de som får mig att må dåligt vinna. Ja jag var svag, man kanske såg det lång väg, jag gjorde fel, jag är kass, skäms. Jag vet att jag har problem. Jag kan inte dricka normalt utan jävligt noga planerande. Och jag har druckit 2 dagar i veckan flera veckor i rad i omgångar. 3 dagar också ibland. Och oftast blivit full en av dessa dagar.Och flera gånger fel full. Minnesförlust-full. Detta var år 2010. År 2011 ska bli annorlunda.

TACK för alla era värmande ord om att månaden inte är bortkastad osv - vad skulle jag gjort utan er? Och ja snuset ja - har abstinens såklart. Toalettpapper under läppen.......... toalett handdukar som finns på toaletterna på jobbet är skitäckliga förresten. Skrovliga och smakar kartong. Lambi är rätt mild. Men bäst är nog euroshoppers toalettpapper man köper i bal. Lagom tjockt när man vikt det, smakar inte så mkt och fastnar inte i läppen lika lätt som lambi gör.........Ja INGEN har sagt att något är tabu att diskutera här! Ni diskuterar förhållanden osv - jag diskuterar toalettpapper. ;) Jag har inte haft någon form av nikotin sedan i söndags morse (då åkte sista plåstret av). Och ja jag tränar. Jag har inte BARA gjort dumt - tack tack TACK för att ni påminner mig om det. :)

FACEBOOK! Det hade varit SÅ kul om ni skapade nåt anonymt konto där och gick med i alkohohjälpens grupp och kanske lägg till mig också? :) Hade varit roligt att kunna skicka meddelanden till var och en osv (neeeeeej, jag menar inte snusk :P )
nubaskemig@hotmail.se

Kram
Sussie

Skit och helvete !!!!!!...
Ramlade lite....
Sladdade in på närköpet efter jobbet för att handla lite, av nån anledning så slank det med ett par 2.8 också...
Smart va ?, är ju "bättre" med 2.8 än med 3.5 eller ?... fasen va kasst!!!!.Har ett

och ja, dom tog allt slut också !!.

Har tappat lite av motivationen känns det som !, strular en del med tjejen också...
Hon har sina egna problem att slåss med , hon är en väldigt skör person som fått många smällar i livet, finns några förhållanden i bagaget där killen inte varit speciellt snäll heller..., och lite lugnande på det :-/ .
Hon har liksom jag ett 10-årigt krachat äktenskap i bagaget med barn med sej.

"man kan inte vara tillräckligt noga i sitt val av ex"....
Man får väl bedöma om man vill ha sin tilltänkta som ett eventuellt ex också :-/
Har ju ett strulande sånt jag med, Har en ringsignal på ex som jag klippt ut från "sällskaps-resan" "måtte jävulen ta alla fruntimmer !!!" =-).

Ni blir bara mer mänskliga och levande när jag får följa er även i motgång och fall. De största är att resa sig ... Sorgen efter en nära - och en tvilling är ju ens andra halva, kommer alltid att finnas även om den ändrar färg. men, något som påminner och på en 100.dels sekund är man där. Så är det.
Jag är så tacksam att jag hittat detta forum som ger mig raft och styrka! Tack för allt ni delar! Allt gott idag till er mina vänner!

Åh! Så härligt att du är här igen! Saknat dig som bara den o trodde du försvunnit. Bra att du inte druckit mer. Tack TP jag behövde nog få släppa ut min frustration, min sorg över den förlust det varit för mig att mista min syster. Hon skulle ju ha varit här hos mig nu, men nej.

Sorg får inte ta över ens liv på detta negativa sätt, vem hjälper jag då? Nej, imorgon blir det ett nytt beslut: nykter. Detta återfall får beräknas som ett dumt mellansteg, men imorgon: nej, inget mer

Kram/ Sims

Ledsen att jag inte skrivit men jag är faktiskt sjuk : / Jag och sonen ligger i feber och huvudvärk så jag är inte så vidare aktiv vid datorn.

Har inte druckit mera men tycker att det är lite svårare nu än det var innan. kan vara inbillning eller kan vara pga snuset. Men det ordnar sig. Nej jag är fortfarande besviken på mig själv eftersom Adde faktiskt har helt rätt (fast jag blev lite sådär hmpf-ig när jag först läste det) mitt beslut var inte med i morgonbestyren. Jag slappnade av och tänkte inte ett enda dugg på det den morgonen.

Tack alla för era ord och tankar - ska läsa igenom det mer när jag mår lite bättre, och då kan ni få lite gladare text också kanske ;)

sov gott
Sussie

Sims: jag har inte sett någon regel om vad man får eller inte får ta upp här. Känns det rätt så är det väl bara bra att du öppnar dig och släpper ut det du känner. Sen finns det inte heller någon tidsgräns hur länge man får känna sorg.
Hoppas du tar till dig det jag har skrivit och att du får må bra snart!

TP

Uuuuuuh! Jag kände själv hur jag skapade "bad vibritions" förlåt! Klart jag fixar detta! Vill absolut inte dra ner er i depression! Jag mår bättre nu, jag lovar! Det där jag skrev om min syster borde vara ett passerat stadium nu. Jag mår bra, jag lovar! Råkade bara se ett program där någons syster blivit mördad och genast föll jag.Ta hand om er och era kära!

Kram sims

Sims: Jag vet att jag ofta skriver att jag förstår, men jag gör verkligen det. Visst är det så att vi skapar våra egna liv, men att förlora någon som står så nära är ingenting vi kan styra över. Det slår sönder hela ens tillvaro och det känns som om man inte kan härda ut smärtan. Jag har många gånger bara velat lägga mig ner och aldrig resa mig upp igen. Men är idag så enormt tacksam att jag kämpade vidare.

Sims, jag vet ju inte alls hur din arbetssituation ser ut, utbildning osv. Men det rådet jag kan ge dig är att om Arbetsförmedlingen så bara erbjuder dig en kurs eller en praktikplats. Så TA DET! Du behöver bryta din vardag, och få se något nytt. Vad man än gör så utvecklas man som människa, man måste ta det första steget för att kunna ta det andra.
Går du och pratar med någon och får hjälp att bearbeta din sorg? Gör du inte det så tycker jag att du ska ringa vården i morgon så att du får hjälp där! Det är en styrka att be om hjälp!
Åh när det gäller arbete så vet jag att jag har rätt i det jag skriver. Ring och kolla, du kommer att må bättre bara av att du ringt!

Kram TP

Jag har skapat detta liv själv. Men jag vet att jag alltid kommer att sakna, gråta, längta efter min kära tvillingsyster som dog 2008. Hon och jag var liksom ett, men nu är hon borta..Hur ska jag kunna gå vidare? Jag saknar henne, jag saknar ett jobb, jag saknar min man som är bortrest, mina barn som är hos pappan. Hur ska jag orka vara normal?....

Tack Adde!
Vill ju så innerligt gärna att det ska gå bra för oss alla här inne! Det gör riktigt ont i mig att se och höra när någon här inne har det jobbigt och mår dåligt. Har mått så oerhört dåligt själv tidigare i livet och känner att jag skulle vilja göra något för alla här inne som visat mig sån värme och omtanke. Ni berör mig allihop!

TP

skrivet, Tvåbarnspappan !!

Mr Dry: Du är stark som står emot såhär bra! Hoppas allt löser sig med både familjesituation och med jobbet. Med en bra dialog kan man komma jäkligt långt. Med andra ord öppna dig och säg hur du känner det. Nu är jag ju inte direkt någon relationsexpert som ni säkert redan förstått ;). Men att prata, släppa masken och visa vad man känner kan lösa väldigt mycket.

TP

Sims: Är ledsen för din skull, och förstår att du känner dig både bitter och ledsen.
Men inget blir bättre av att du skriver dåliga saker om dig själv! Du är en människa och att vara människa innebär att man gör fel val ibland. Vilket både du och jag gjort i och med att vi har druckit. Men att falla innebär inte att man är en dålig människa.
Vi som är inne här på detta forum har ju gått med för att vi vill förändra vårt drickande, och precis som med allt annat nytt man ska lära sig så går det åt skogen ibland. Men det är ju faktiskt så att man lär sig av sina misstag.

Även om vi är några som har fallit, så har vi ju likförbannat förbättrat oss! Vi reflekterar över vårt drickande, vi har insett att alkohol är ett problem, vi har berättat för andra om vårt beroende och framförallt så stöttar vi varandra. Varenda del av det jag räknade upp är ett stort framsteg. Se det vi har lyckats med och ta lärdom av det som inte gått så bra.

Jag brukar säga att det borde komma ut en insruktionsbok för livet med moderkakan när vi föds, men tyvärr gör det ju inte det.
Vi begår misstag, vi lyckas. Hur tungt det än känns ibland så har vi ju absolut lyckats med mer i livet än vi har misslyckats med.
Men konstigt nog så läggs fokus nästan uteslutande på det som inte gått så bra. Om vi matar oss själva med negativa tankar om oss själva, så är det ju klart att det blir vår sanning.

Från det att vi varit små så har vi blivit inpräntade hur viktigt det är att motionera och ha god fysik. Åh visst, det är jätteviktigt. Men jag skulle vilja att redan i skolan så skulle mental träning vara obligatorisk.

Jag har helt klart sett ett mönster här i våra inlägg, när vi varit nyktra ett tag så kommer de problemen som var anledningen till att vi började dricka tillbaka. Nu när vi ser allt i ett nyktert perspektiv så blir de problemen mer påtagliga.
Lösningen är ju då givetvis inte att börja dricka igen, utan att jobba med att lösa det som vi inte mår bra av.

En sanning som jag tycker är jäkligt jobbig är den "att bara jag själv kan ta beslutet om att förändra mitt liv". Hade varit så mycket enklare om någon annan fixade det åt oss. Men det finns mycket hjälp att få på vägen. Vänner, psykologer, familjeterapi etc...

Jag själv behöver stärka min självkänsla, någon har det kämpigt i sin relation, någon annan kanske bär på något sedan barndommen. Vi är alla olika, men har ändå så mycket gemensamt. Vi VILL förändra våra liv! Men jag tror att vi allihop har alldeles för bråttom, vilket inte är så jäkla konstigt. Men allt måste få ta sin tid och man måste börja i rätt ände och inte försöka lösa allt på en gång.

Det blev långt det här, åh kanske lite svamligt. Men hoppas att ni förstår vad jag menar.

Kram TP

...visst, visst...men om man inte fattar nu. TP har rätt...varför dricker man? Bara för att man tar bort drickat så är inte allt löst. Det gäller att hitta och förstå varför. Kanske är lika bra att gå tillbaka från grunden. Jag föddes...vad hände sen? Vilka situationer har påverkat? Vilka händelser? Vad har jag för egen delaktighet eller skyller jag bara på andra?

Kan jag inse, förstå. Ok! Kan jag komma till insikt med varför och det som varit har varit och nu börja om. Jag anser att det är först i graven som det är försent innan dess kan man börja om. Om och om igen. Hade man inte gjort sina misstag så kan man heller inte lära sig. Väx med varje erfarenhet, men lär dig också.

Släpp det gamla. Lev i nuet, försök att förändra det som går och sluta älta det som inte går och lär dig leva med det istället. Acceptera att jag är på detta vis. Tycker jag om mig själv. Vad kan jag ändra på, vad kan jag förbättra och vad är jag duktig på...

Visst låter det enkelt, men är det så? Det är bara man själv som kan påverka och förändra...Det är vad jag tror!

Kram

Sims, ledsamt att du känner som du gör. Själv har jag en av mina värsta och sämsta dagar någonsin idag. Det känns som om jag har allt att förlora. Det går åt skogen med jobbet, chefen är på mig, min fru sedan många,många år vill skiljas, har vissa problem med ett av barnen och så är jag alldeles förbannat trött på att inte få döva mig med alkohol. Hur ska detta sluta? Är väl dessutom för gammal för att få ett nytt jobb om jag får sparken? Det enda positiva är att ekonomin är relativt god. (Och att jag är snygg, he-he!)

Ge inte upp nu, Sims. Försök att se det positiva med att inte dricka och framför allt med de positiva effekter det har på tid och längd. Jag håller tummarna för att du ska må bättre och att du kan ta tag i nykterheten på nytt. Vi finns här som stöd för dig!

Mr. Dry

Neej, tänkte skriva nåt riktigt bra, men va fan, är man alkis så är man. Ingen tror på mig på allvar..Är så trött på aaaaaallllt!!!!!!