Senaste kommentarerna i forumet

Hej Berra...
Låter som en spök- eller skräckhistoria det du berättar, men med ett lyckligt slut... för dig i alla fall!
Alltid lika härlig läsning!
TACK!!
/k

Vad bra att du inte druckit Polaris. Nu vet du att du kan vänta ut suget, du har ett val...
Imorgonbitti kan du ta ett nytt beslut.
Ha en fin kväll!

är ingen lösning på suget eftersom det ger en snarlik effekt på hjärnan som när du dricker. Hjärnan tror alltså att du druckit och "suget" försvinner inte långsiktigt sett. Sobril är ett benzodiazepin som är starkt beroendeframkallande och har ett högt värde på svarta marknaden hos narkomaner och tablettberoende. Det är heller inte att rekommendera att du kör bil när du använder benzo.

Hej alla
ni får ursäkta att jag skriver mycket idag, men jag känner värkligen att jag behöver skriva av mig. det har varit en jobbig dag.riktigt jobbig.
Efter att jag tog sobril o var iväg o titta på grabben min som var o körde på sjön så åkte jag hem fortfarande med tankar på öl, tur är så litar jag så mycket på mig själv att jag inte blandar. men jag satt o tänkte hur länge sitter sobrilen i så jag kan få i mig öl.
Räddningen blev att jag la mig o vila o sov 3timmmar. Vilken glädje att vakna kl var nästan fem o inget sug. Jag har vunnit dagens kamp. HURRA

konstigt nog försvinner suget alltid på sena efter middan o kvällen. Nu skall jag bara njuta o le o må bra hela nyktra kvällen..

Ha de så bra allihopa
Polaris

Jag leta reda på några sobril som jag tog, som har legat o skräpat..vet av mig själv att jag aldrig törs blanda medicin med alkohol.
Vet att även sobril kan vara beroende framkallande, men av två onda ting så tror jag sobril gör minst skada för mig o omgivningen.
man blir ju bara trött.
Passa på o stoppa i mig dom medans den andre öl sugna jaget var upptagen med o ladda ny krafter för att övertala mig o ta en öl.
Nu har jag lurat honom.
Nu skall jag åka ut till sjön jag var på i morse med grabben o kolla på honom o hans kompisar, dom är där o kör fyrhjuling.
skall bli skönt med sol utan öl.
Njut nu gått folk av denna nyktra dag

Soliga hälsningar
Polaris

Här sitter jag o kämpar med två personer. den som vill njuta av sol o väder med en öl håller på att vinna.
Hur skall man få han att gå.....jag lär hitta på nå att göra annars ramlar jag dit.
hoppas ni alla får en nykter o fin söndag.

Polaris

Jag kan bara buga o tacka för dina fina o vänliga ord o tankar.
Lovar att jag skall försöka o kämpa. redan nu har tankarna hamnat på hur skönt o mysigt det skulle vara med några öl nu när solen skiner, njuta av det fina.
Ja man letar anledningar o finner dom överallt. var nyligen ut med pojken min på en sjö här som han fick köra lite bil, förstår honom. det är roligt i hans ålder att köra bil(15år). vi hade en riktig rolig stund här på morgonen. solen steg upp över isen o vi badade i solsken, då kom tankarna på öl, hur skall jag få i mig dom idag. hr skall jag rättfärdiga för alla att det är ok att dricka 10-15 öl idag.. det är ju så fint väder..Tankarna har ännu inte släppt. o som ni förstår har jag kommit hem nu. Sittter här o tänker att det gör väl inget om jag dricker idag. fan va mysigt..
Har jag redan glömt ågren mm? nä men denna gång får jag ju ingen ågren, denna gång blir ingen sårad eller besviken.
Vad fan håller tankarna på med, känns ibland som man är två personer. hemskt.
skall kämpa av hela mitt hjärta men lova törs jag inte. törs inte svika några löften. vill vara den som håller dom.
Men försöka kan ni ge er på.

polaris

Du Polaris, jag tror inte det är så att andra här generellt är vare sig starkare eller mognare än dig.
Kan det kanske bero på att vi hittar hit i lite olika skeden i vårt missbruk (eller riskbruk om man hellre har ett sådant)? Jag hade precis som du tänkt 111 söndagar "aldrig mer, nu får det vara färdigt", men med största tydlighet visade det sig redan framåt onsdagen att så var inte fallet.

Försök bevara känslan av stolthet och det välmående du känner idag, efter din nyktra helg. Den är bra att kunna ta fram och jämföra med när suget sätter in. Hur vill du må resten av helgen?
En annan sak som är fantastisk med dig är att du själv reflekterar över NÄR du har som värst sug, och NÄR det passerat. Toppen - för då kan du göra upp planen efter det, du kan vara förberedd. För tro mig, det krävs lite planering för att fixa detta till en början. Se tex till att du, precis som igår med att hjälpa kompisen, är sysselsatt under de kritiska timmarna eller dagarna. Boka in saker (inte tvättstuga typ) gärna tillsammans med bekanta som INTE kommer bjuda på öl eller liknande. Gå på bio, massage, åk och tvätta bilen tillsammans med sonen.
Eftersom jag helst druckit hemma, ensam, hjälpte det mig att planera saker utanför hemmet. Och precis som du hade jag en kritisk tidpunkt mellan kl 15 och 20 ung. Efter det var suget över och jag kunde lungt lägga mig på soffan med en påse godis. Köp hem massa annat gott att unna dig. Kostade mig midjan under något halvår, men det fixar sig senare : )
Önskar dig varmt lycka till, om du VILL, verkligen vill, så kan du uppbringa den kraft som krävs, du har den innom dig - du måste bara hitta den.
Sen kan det vara så att du inte fixar allt ensam, utan behöver lite hjälp på traven, men om viljan är stark och du har modet så kommer det inte vara något större problem att be om den hjälpen. Det är min övertygelse (ev provokativ - men ändå...)
Jag tror på dig av någon anledning... : )

Hej alla vänner.
Torsdags var min senaste fylla, uch vilka minnen vilken ågren.
Då bestämde jag mig för 111 gången att dra ner på mitt drickande eller sluta.. låter o känns bättre att säga dra ner,, inte sluta.. vilken tanke att veta att alldrig få träffa sina öl igen,,få dricka öl i sommar på en solig altan. vet mycket väl att det är det jag ej skall göra,det är det som ställer till allt.
Men när man nu sitter här o vaknat upp efter två dagars nykter het så känns det som tankarna ändrar sig. nu är det inte min värsta fiendw, nu är det någon man kan umgås med ibland käns det som..Gemfört med mina tankar på fredag morgon,,aldrig mer.
Är det suget o längtan som sagta försöker förvrida förståndet igen?. om jag är rädd, jag är livrädd att inte klara detta att inte orka mer.
Denna morgon vaknade jag så glad,, riktigt riktigt lycklig. nykter i två dagar o min kropp o själ skriker av glädje.. sitter nu med morgon kaffe o myser o skriver.. vet att min son vaknar snart o jag kan stolt titta på honom o jag vet att han är glad att papppa varit nykter.
Igår var en kämpig dag började som denna dag, sagta men säkert kom suget.
vid kl12 igår hade jag gett upp för suget o var påväg till bilen o resa mot bolaget. Turen var att en vän ringde o undra vart jag var. hadde lovat att skjutsa honom..FAN FAN var min tanke, grinig o tjurig for jag iväg o körde honom(LOVAT ATT SKJUTSA I FYLLAN,) oturligt nog han bolaget stänga med tjugo minuter innan jag han dit. Nudå tänkte man, vem har öl, tordes inte ringa vänner o tjata igen om öl,tur det. Jag har ju berättat för alla att jag vill dricka mindre eller sluta. Kan inte ringa dom o skämmas. dom vet ju om mina senaste fyllor.
Jag gick o la mig o sov en timme på soffan.
Vakna var en ny upplevelse,inget sug. bara ett seger rus. satt stolt i soffan o njöt att jag vunnit över mig själv. kvällen blev underbar. Mycket kaffe o snus, bra tv.
Tackade även nej till fest jag blev bjuden på vid 8 på kvällen.
har lagt märke till att mitt sug är värst på mornar förmiddag o dag till kl 4-5 ungefär, sen känns det som det är försent.. blir aldrig sugen på kvällen.
Rädslan är att falla dit idag, jag vill vara en bra Pappa inte en full pappa.
Det är så underbart att vakna stolt. ni alla andra här värkar vara så mycket starkare personer.ni kan bråttas med suget på ett moget o genomtänkt sätt. Jag faller omedelbart känns dt som.
Hoppas ni alla här får en underbar nykter dag.. njut nu av livet. Jag skall kämpa o få mig en nykter dag här i Gävle.Blir en kamp

Polaris

Jag är så glad att jag kom in på din tråd. Önskar dig en härlig söndag! mt

Mulletant:Allt är bara fint med mig. Har bara fått lite tillfällig skrivkramp med läser det ni skriver och blir varm i hjärtat!

Kram på er allihop, åh välkomna ni som precis har hittat hit!

..har jag fått mig en stärkande dos antifylla..

Var ute med gubbsen, 40 st distingerade kostymbärande trevliga & artiga herrar i övre medelåldern...
Vältaliga och lyssnande medmänniskor som för en konversation på högsta rang...
Möjligen lite försiktiga i sina utlåtande för att inte stöta sig med några andra i sammankomsten...
Man pratar jobb och statussymboler, och kanske lite väder om spörsmålen tryter...
"Lätt" trevligt och på gränsen till grå-tråkig, en liten sarkastisk dänga kan ju komma, bara för att driva upp stämningen...

Första måltiden, en lätt lunch, några mackor, en bira och en snaps för sällskapet, kanske en bira till om det drar ut på tiden..
Magen dämpar sin akuta hunger, och stämningen lättar, det blir lite mer skratt...
Sällskapet är nu inte alls längre tråkiga, vi tar en omgång till va, grabbar...?
Några snabba till innan vi går tillbaka till aktiviteten, precis när vi hade det som trevligast!!!
Vi tar med oss några "handgranater" (33 cl ölburkar) i fickorna...ifall vi får det så där tråkigt igen, eller hur?

Aktiviteten blir nu ännu mera uppsluppen, och koncentrationen för vissa är lika med noll...
Vi har inte alls tid för uppgiften, vi vill ju bara surra en massa, och berätta om våra gamla minnen vi har ihop..
Det är lätt att dra med sig de andra,och själva det-vi-skulle-göra-grejen flyter ut i sanden, och skapar irritation för de som vill få uppgiften iland...
Det blir lite slitningar mellan de som vill få uppgiften gjord, och de som nu helt enkelt skiter i den...
Eller på ren svenska, mellan de som inte är så packade, och de som är det...

Det är en omöjlighet för de som redan är på G att bli nyktra, så det återstår bara att invänta de segskallarna som inte har hunnit blivit pruttiga ännu..
Och det tar inte så lång tid, kanske en halvtimme...

Nu så, alla i samma linje, uppgiften är lämnad och det är bara ett högljudd tjatter, ett och annat brölande för att bevisa att vi fortfarande är män, och hävda vårat revir?

Nämenvafan!, börjar bli lite småhungrig igen, och några kalla pilsner grabbar?, skulle väl inte sitta fel???
Vi packar ihop oss härifrån för här blir det ju inget vettigt gjort i alla fall...
Jag vet en billig sylta nere på hörnet, där kostar bara en stor stark 39 spänn....öhh! Grabbar ...ska ni me?
2/3 drar iväg, de andra hann inte med, eller så hörde de inte, eller så satt de i en intensiv diskussion med någon annan...
Det blir märkbart tyst efter en stund och 15 förvånade karlar tittar sig runtomkring, varfantogdeandravägen...?
Ett litet fyllfipplande med mobilerna och avsaknaden av läsglasögonen gör att de har i stort sett hunnit ringa igenom HELA telefonboken, innan de träffar rätt...
Vartihelvetetognivägen???, pizzeria lilla istanbul.....39 spänn?...jaja korsningen efter seveneleven, javafanvikommer...
Grabbar!, på med jackorna...vi drar ner till lillaistanbull, alla andra är ju redan där...

Snabbt kommer gänget klafsande i snöslasket runt hörnet i lågskor, en med två vänsterskor, en 43.a och en 45.a, båda pekandes åt samma håll...
Vem har de ojämna par som pekar åt höger...?

Väl återsamlade på krogen ringer det på mobilen igen...3 st stod utelåsta på baksidan av lokalen och rökte utan jackor...
Vem har nyckeln, vem gick sist, låste han framsidan, vilka grejor finns kvar där, men framförallt, vem avstår fyllvärmen en 20 min för att gå upp och låsa upp för tre huttrande vänner, där gick det nog en kvart i onödan, bara för att utse någon stackare som skulle få "straffet"...
Många skiter i maten, det finns ju fortfarande bira i tappen, och kolla här!...vackra damer..ohlala!
Tonfallet ändras med tiden till j*vla luder, som inte uppskattar riktiga män i kostymer, inte att det saknas sisådär 30 år, och inte saknas det egna fruar heller..?

Jag tittar förvånat på det som sker framför mig, men har bestämt mig att fortfarande vara en "betraktare" och inte en moralisk tråkmåns.
Det är mer än vuxna män, och alla får stå för sina egna göromål, jag mantlar inte andras problem längre...

Det som förvånar mig mest är att jag bara för två år sedan var en av dem, och såg inte detta...
När nådde sammankomsten sin höjdpunkt?, och när blev det så minnesvärt att man längtar till nästa träff?
Kommer de att ha ågren i morgon?, är deras ånger välförtjänt?
Snubben som sover i hörnet med slipsen i ett halvdrucket ölglas, var det han som hetsade mest vid snapstagningen?

Kvällen väcker mera frågor...än svar, och jag har nu nått ett stadie där kvällen har slutat ge mig positiva inputs, och är dessutom trött...
Andra surrar om att fortsätta kvällen på nästa pub, min fortsatta kväll blir att återförenas med min familj som har lördagsmys utan sin pappa och man, och utan kostym...

I skenet av fladdrande gatulyktor genom sidofönstret på bilen som når ett tomt passagerarsäte en mörk vinternatt, så tänker jag...
Var tog de...40 st distingerade kostymbärande trevliga & artiga herrar i övre medelåldern....vägen...

Det är så märkligt hur alkoholen påverkar oss alla, både de som nyttjar den, och de som inte gör det..
Är jag tråkig som bara ser verkligheten...?
Är jag ångerfull?

Nähä!, det här är mitt liv, och JAG har kontrollen....

/Berra

Hello allihopa!

Det händer så mycket på den här tråden så jag hänger inte med längre, men det är intressant, rolig och tänkvärd läsning. Vill också tacka Adde och Viktoria för kloka ord, ni gav oss några tankeställare tror jag.

Idag är jag glad för det är fyra veckor sedan jag drack! Hurra för mig! Det är första gången sen jag var gravid 2005 som jag har varit nykter så länge! Jag har försökt mig på vita månader men det har aldrig varat längre än 2 veckor. Kanske har det underlättat att jag kommit igång och tränat ordentligt också. Läste i DN tror jag att kvinnor som tränar och är aktiva i mindre utsträckning har alkoholproblem, så det kanske har bidragit.. : )

Hoppas ni alla kännt er starka idag och inte druckit.

Kram!

år och missbrukare av benzodiazepiner, alkohol och amfetamin, ett mycket digert brottsregister, i stort sett allt han gör går snett och han blir haffad. Tom hans försvarsadvokat tycker att det är ointelligent det han pysslar med. Jorå, han har gjort 12 stegsprogrammet 2 gånger, båda gångerna så var det ett "program" på 12 månader. "Skaru sluta?" frågar advokaten. "Jorå jag har ju tänkt på't".................

Karln har en ( 1st) bevisad åtalspunkt i veckan, i genomsnitt, förra året. Småbrott som bara ger bekymmer för honom i första hand typ olovlig körning, narkotikainnehav, rattfylla, smitning och ett fåtal där andra blev drabbade.

Återigen blir frågan : Varför kommer jag och andra till insikt om missbruket medan andra slår huvudet i väggen gång på gång ??? Den här mannen har inget kvar, "bara" sitt liv, och det är ju en fråga om tid innan han dör av en överdos eller liknande.

Hans missbruk är inget försvar för det han gjort, han har, precis som vi andra, ett val att göra. Han väljer varje morgon att fortsätta sitt missbruk.

Jag lider med honom i hans sjukdom men han visar också för mig hur min värld kan se ut om jag återgår till mitt drickande.

Det är en tragisk figur som en gång i början av sitt liv haft visioner och drömmar, ljusa sådana, precis som vi andra. Han gör mig ledsen och jag kan känna tårar bränna bakom ögonlocken när jag tänker på att vi trots allt är så lika. 2 människor som gjort olika val i livet.

Nedstämdheten lättar efter ett tag när jag lämnar domstolen, jag blir tacksam att just jag fick förmånen att få leva mitt liv i nykterhet den andra halvan av mitt liv.

Idag är jag en stolt, nykter, alkoholist. Jag gör mitt val varje morgon och känner tacksamhet varje kväll över att jag fått vara nykter just idag.

Jag kan se nu att det är en fin gåva som jag fått.

för respons och att ni uppmärksamgör medberoendet! mt

Tack Adde, Victoria och Mulletant för era inlägg idag. Jag har bara varit med några dagar och behöver era kloka kommentarer som bygger på er erfarenhet.

Ha en bra helg o kram till er alla här i tråden.

Grechan

Viktoria för att du skrev i klartext vad jag menade med min lite väl inlindade text " gränsen till att kräva bekräftelse är många gånger hårfin och brukar märkas rätt väl."

Medberoendet är en fiende som måste uppmärksammas innan den har oss i sina klor och drar ner oss alkisar i skiten igen. Lev och låt leva !!

jag tror att det varningens finger du lyfter är mitt-i-prick! Tack för ditt svar, mt

Godmorgon mulletant,
Jag sitter här med morgonkaffet och reflekterar över det du skriver. Och känner igen känslan av sorg och deltagande när någon av oss tar ett återfall, också jag tycker mig ibland kunna ana redan i förväg vad som är på väg att ske, ett mönster som du skriver. Det kan vara till stor hjälp att gå tillbaka och läsa alla sina gamla inlägg då och då, för att lära sig något om sina egna mönster. Jag har gjort det om och om igen med jämna mellanrum, framförallt efter att jag druckit igen. Det är också tydligt när jag läser min tråd från början att något är annorlunda i min nykterhet om jag jämför min första nyktra period på 3-4 månader med den senare. Så jag var uppenbart inte klar med det som behövdes. Svårt att förstå då, men lätt att tyda nu i efterhand. Jag är helt säker på att de här på forumet som gått före mig såg vad som var på väg att hända. Självklart lyssnade jag selectivt på råd, och tyckte nog det fanns en och annan besserwisser, och jag var ju heller "inte lika illa däran som många andra" (eller hur?!) : D
Deltagarna på detta forum ger och har gett mig så mycket insikter om mig själv, att lära av andras resa, att med mer och mer ödmjukhet kunna se verkligheten, min verklighet, som den faktiskt ser ut. Att släppa fram demonerna i ljuset.

Åter till detta med hur vi reagerar och agerar då någon forumvän druckit eller vi ser att det är på väg...jag ser på det så här, efter egen erfarenhet och en längre tids deltagande här (har sett en hel del människor komma och gå sedan min start i augusti 2009) Vi är i behov av att bli sedda och hörda, så att fråga hur någon har det och skriva ett par stöttande eller uppskattande rader när någon saknats sedan en tid är jätteviktigt tror jag. MEN jag har också både varit med om det själv och sett att det kan uppstå en form av något som liknar medberoende mellan forum-medlemar. Med det menar jag att omtanke och omsorg övergår i något osunt som varken hjälper den ena eller den andra. Jag tänker så här, att vi ska stötta varandra i motgång, men akta oss för att förminska och bagatellisera faran och riskerna med ett återfall, inte ge varandra ursäkter för det som ev hände. Många av oss här är ju inte bara beroende själva, utan är irl också medberoende till alkoholiserade föräldrar eller en partner, och faller lätt in i rollen...
Jag menar nu inte dig och din vänliga omtanke om oss Mulletant, absolut inte! Jag vill bara lyfta ett litet, litet varningens finger ang detta fenomen som jag ett fåtal gånger tyckt mig se.

Tack alla underbara själar i den här tråden för det liv och den lust ni tillför<3

... hoppas allt är väl med dig! mt

Så klok du är. När jag läser är på forumet om allt lidande alkoholen orsakar kan jag känna mig förtvivlad. Men så hittar jag några som håller taget och kämpar på och det inger hopp! Jag har levt som barn till en alkoholist och ett liv med vad som anses vara "normaldrickande" men som började urarta alltmer. I mitt sökande efter hjälp hittade jag Alkoholhjälpen och forumet och det ger mig enormt stöd. Också förtvivlan när jag ser hur många som faller, och faller igen. Jag inbillar mig nästan att jag ser mönstret... Men långt viktigare ändå att det finns de som håller taget och finns kvar! Det ger mig enorm kraft att hålla emot och stå för mitt val. Du är en av dem som ger mycket stöd och kraft, tack för ditt engagemang och att du delar med dig av din kunskap! Den är av den sorten som inte kan köpas i en bok! Kram och ha en bra dag! / mt

Mulletant !

Jag tror nog att vänliga frågor gör positiva intryck hos alla. Alla tycker nog om att bli uppmärksammade och efterfrågade, i varje fall i måttliga mängder och i positiv ton. Att vara bekräftad är en nödvändighet för alla men gränsen till att kräva bekräftelse är många gånger hårfin och brukar märkas rätt väl.

En vänlig röst i cyberrymden uppskattas alla gånger ! Som du nog har sett här på forumet så är vi väldigt ensamma människor när vi är aktiva alkoholister och en bra bit in i nykterheten. Att vara vänlig och bry sig om andra kräver nog lite övning av oss alla. Så öva på du min vän !!

.... underbart att läsa denna förhoppningsfulla tråd! Var och tittade på lillablås foton på fb också, vackert! Kramar och ha en härlig vinterdag! mt

med mina funderingar, ska man fråga efter dem som man saknar här på forumet? Eller ska man lämna mänskor ifred? Jag ser att den här tråden är levande och jag har enorm behållning och stöd av att dela även om jag inte skriver mycket. Nu har ju flera tagit (som det heter) återfall men följer med här. Är det till hjälp att fråga efter dem man saknar? Eller är det bara tjatigt? undrar mt

Tala bara om när det är dags för kakkalas - jag kommer! :)
Var bor du, btw? Det vet jag nog inte, tror jag...

Du... Det är väl inte bråttom med böckerna och allt det andra? Ta det lugnt, det kommer att bli jättefint och kännas som ditt eget hem,
Men det gör ju inget om det tar lite tid. Eller?

Kram! /H.