Senaste kommentarerna i forumet

Kul att det blir fler och fler som hänger på här i tråden. Grattis TP med de sex dagarna och fler ska det ju bli.

Jag tänkte på en annan detalj som är positiv med att sluta dricka och det är att man sparar pengar. Det är inte jättebilligt att kolka i sig ett par flaskor whisky eller annat varje vecka. Säg att man dricker en flaska whiskey och två-tre flaskor vin per vecka. Det blir 15-20 tusen på ett år om man nu inte handlar stora lass i Tyskland. Istället kan man exempelvis köpa en 55 tums LED-tv varje år. Det ni!

Hej TP - undrade just var du är. Vad starka ni är och så mycket förtröstan ni sprider här på AH. Det ger mig mycket tröst att följa er även om jag själv känner mig stark just nu. Kramar till er alla!

Fenix din kämpe,
känner att du har nystat i det där tilltrasslade nystanet & börjat reda ordning i kaoset.
Blir glad av att se att du hittat din egna livsnyckel.
Kram från Mie,

Hej på er hela högen och välkomna ni som är nytillkomna!
Nu är jag inne på min 6:e dag utan alkohol, just nu känns det hur enkelt som helst!
Men jag vet att det kommer bli riktigt tufft till helgen när jag har en barnledig helg.
Men jag SKA klara det mer ert stöd!

Grattis till Mr Dry och nubaskemig för att ni fixar det här så bra :)!
Föresten är ni duktiga allihop som tagit ett sånt här beslut som kommer göra livet så förbaskat mycket bättre!

Kramar TP :)

Kul att du hittade hit. Här sitter alla i samma sits och vi finns här för varandra. :) Lycka till med vad du föresatt dig - uppehåll en tid eller sluta helt.

kram

Hej Florida,
Läste din berättelse och känner igen allt det du skrivit. Och jag avskyr att vara bakfull.....för min del har konsumtionen ökat enormt de senaste två åren, jag har blivit "bråkig" hemma och nog att det funnits anledningar, men i helt fel tillstånd.Och ångesten dagen efter går inte att beskriva.
Typisk kväll för mig igår; trött efter en stressig dag, tränade, kom hem och började laga mat och så klart öppnade liiiiite matlagningsvin, sedan var även mer just igår, usch. Idag tack och lov har jag arbetat hemmifrån och eftersom jag mår dåligt av mitt drickande behöver jag få hjälp.
Hittade denna sida efter allt surfande, tack och lov! O kunna läsa att jag inte är ensam. Det ger hopp och ljusning, så nu av med drycken! ;-)

Sims - Idag är det en ny dag. Nu börjar vi om. :) Notera bara hur och vad som fick dig att falla i ditt mentala minnesblock och häng ut varningsskyltar. På så sätt kanske du kan undvika det eller iaf göra det lite svårare att falla nästa gång. En klok människa här skrev att man skulle undvika att ha något hemma, för på så sätt måste man falla två gånger för att kunna dricka ju - JÄTTEBRA råd! Idag tar vi nya tag och klarar det bättre ska du se. Vi finns här allihopa ju. *kram*

Dry - Grattis till 15 dagar! Jag firar 2 veckor idag, och upplever faktiskt ungefär samma som du. Det är jobbigt med tjafs och bråk eftersom jag inte kan "gömma" min besvikelse, frustration och genuina sorg över att jag har det som jag har det. Tycker synd om mig själv i stora stora mått alltså. ;) Och ingen vidare sömn alls på 2 veckor heller. OCH jag har huvudvärk, ont i magen och gått upp i vikt. Men jag tror också som du, att kroppen behöver tid för att ställa om sig. Det kommer att bli bättre. Och det är värt alltihopa när jag kan vakna med gott samvete och utan ångest. Det kan inte komma något ont alls utav att sluta dricka.... allt som sker blir bara en förändring. =)

Nykter idag. :)

Kram

Trött på dem, de finns ju överallt och hoppar på mig
när jag minst anar det... förkylningarna avlöser varandra,
blir inte kvitt den ena förrän den andra tagit kommandot...

Nytt år är det också, det har börjat bra, med lägenhet
och ett eget hörn av världen...
Fast ändå är det nåt som gnager, kan inte sätta fingret på
det, men det ger sig nog... snart ett år sen jag träffade
honom... kanske är det precis det som spökar?
Träffade förresten ett annat ex häromdagen, och hans dotter.
Har inte träffat henne sen hon var två och ett halvt, och
nu är hon fem snart.. träffade honom för nån månad sen, och
då talade han om att hon fortfarande pratar om mig och säger
att hon längtar efter mig, trodde han bara snackade goja,
men det var nog så att hon verkligen kom ihåg mig... lyste
upp som ett barn som ser tomten, log och blev jätteblyg...

jag mådde jättekass över att lämna henne, mer över det, än
det faktum att han var rätt kass och att vår dröm sket sig!
kanske är det barnen jag lämnat som gnager...
vet att de inte är mitt ansvar, och att det bästa för dem
är att jag inte har kontakt med barnens pappor...

eller också är det min egen barnlängtan som gnager, min
längtan efter en lugn och skön familj...

äh, skit samma! gnager gör det, men det kommer nog visa
sig varför förr eller senare?!

Stoooora kramar till er alla! Bacillfria såna!
/kristin

Hej, jag är alldeles ny här.
Jag har inte vuxit upp med alkohol, har använt det hyfsat måttligt till jag träffade min nya man för två år sedan.Blev hejdlöst förälskad och vår relation var helt underbart i början med god mat,vinoch "sång".Det som blev snopet för mig att denne man som jag fortfarande älskar och lever med, har mycket psykiska dilemmor med depressioner och ångest innehållande oerhört stora mängder av mediciner.Han dricker väldigt mycket av allt (öl,vin) och ffa stark sprit, då vill han isolera sig framför tv:n eller stänga in sig i egen värld. Detta har inneburit att jag tar ett par glas vin vardagkvällar och ca 2flaskor vin på helgerna.Alkoholen har blivit min bedövning, jag mår jättedåligt av att jag gör det,vill ur detta.Dessutom innebär detta att jag "bråkar" mer för att få uppmärksamhet av min man och det blir inte heller bra.När jag inte dricker vin, så mår jag så bra, men alkoholen har blivit lite av "vad fan, jag skiter i detta etc..." Men nu har jag insett att jag måste sluta, jag vet bara inte hur, det här är så destruktivt.Jag har dessutom ett toppjobb, som även den gör mig ledsen och förmodligen pga alkoholen alla kvällar.

svaret på din fråga Pia...

Jag hade ju en "efexor-liknande" substans, och fick en ännu mer vassare grej på slutet, ett gammalt (tungt) preparat som utprovades...

Så jo, visst, det funkade ju ett tag, men jag tycker nog att med tiden så blev nackdelarna en allt större del av preparatets verkan.
Lyckopillrena löser ju inte problemet, det måste man ju ta hand om själv, och inte löser det sig självt med tiden...heller...

Vad jag såg som det bästa med pillerna var att jag fick ett skapat utrymme för vila, ett tankebrott så att säga..
Problemen låg alltså kvar, men tog inte över hela mitt liv, de försköts något åt sidan, som en molande huvudvärk på ett ungefär..

Gör man ingenting åt själva problemet, så finns det kvar när man slutar med pillerna, och det är ju inte så smart...
Klart att tiden har sin verkan, problemen är en färskvara de med, men de förändras ju också och utvecklas...

Så om problemet var "jobbet" från början, så kanske det blev "ekonomi" på slutet, fortfarande ett problem alltså..
Men i en annan form, och där börjar man ju fundera lite, är det hjärnan som spökar och vill "straffa" en hela tiden???

Jag gick ju till mina (KGB) teraputter, och tvingades "lirka" med mina problem, och få upp dem till ytan, inte gömma undan dem hela tiden..
Det var hemskt nyttigt och väldigt jobbigt, men skapade enhelt annan insikt om mig själv...

Jag trodde jag gjorde "rätt" hela tiden, men det var "fel", någonting som halkat snett i min uppfostran (eller självuppfostran för all del..)..
Mitt fokus har ändrats något till att inte bara se på "resultatet", utan hur i h*lvete når jag dit?, hur funkar jag på resans gång, en självbetraktelse..

Lite granna så här...
Du köper dig en pryl (en sak, ett klädesplagg osv..) och tror att den ska lösa problemet, du ska bli glad, lyckligare och hela dritten..
Blev du det???
Nähä, då tjackar vi en pryl till då......felfelfel..

Varför är du inte lycklig?, vad kan ett inköp skapa eller läka för ett behov, den löser inte alla mina problem, den skapar en liten lucka av lycka...
Däremot så kan den på längre sikt skapa en "anti-lycka", den blev inte så där bra som man hade hoppats på, jag blev bara fattigare,
och har ännu en sak mer att spara på och måste så småningom göra mig av med, sälja, kasta, ge bort och "antilyckan" måste upplevas ännu en gång...
"Problemet" hänger kvar där i garderoben, eller i en låda på vinden, och det gnager inom en, min lycka som blev en flopp..

Vi vänder på problematiken lite, att köpa sig en "upplevelse" är en annan sak, en skillnad...
det kan vara precis vad som helst, en middag, en bio, en resa, en sak som inte kan sparas i en "pryl"...
Inget som hänger i garderoben och skapar antilycka, utan bara minnen, och förhoppningsvis BRA sådana...

Det är mitt recept, och att man ska försöka att NJUTA av upplevelsen, sug ut allt, stanna upp, och upplev istället för att forcera fram...

Om man missar bussen med 50 meter, så står man där arg och förbannad och stampar i 20 min för att vänta på nästa buss...
Okej, kan JAG göra någonting åt det???
Knappast, tiden lär ju inte gå fortare för att jag står här och är arg...

Så nu kan man tänka, här har jag fått 20 min till i mitt liv som jag inte hade planerat, och vad ska jag göra med dem...???
Titta på folk som sitter i bilarna, kolla på slaskfårorna i bilspåren, leta efter ljud, se på andra människor som INTE njuter av situationen...
Känna att jag gör något bra av situationen, vara starkare än alla de andra...

Vad kan jag göra för fel..?, jo ta upp mobilen, be familjen sätta på potatisen därhemma så du hinner ikapp tiden, be grannen skjussa dem till träningarna osv..
Och man upptäcker....jag har inte lärt mig ett skit, i dag heller...
Och vem vet, då kanske man skulle behöva stressa av med något dessutom, kanske alkohol...

Mors Berra

Tjena killar!

Tänk att vi kan beskriva ungefär samma saker med så olika ord!
Ja precis... släpp ratten. Lev och låt leva. Var rädd om ditt inre och din balans- må bra. Mata inte egot med vare sig alkohol, självömkan eller begär.

Förr var jag väldigt sån... ta hand om alla, tog åt mig problem, ältade saker, var lättsårad. Plus hade tusen olika andra krav på mig själv. DET är så himla skönt att slippa det. Fast som du säger Berra, det är en färskvara att ha sinnesro. Fast ju längre tiden går desto mindre behöver jag jobba för den. Det har numera blivit en god vana. :)

Att göra gott låter stort och fint men det är egentligen så lite.. bara att jag är lugn, trygg och kan ge ett leende istället för att själv utstråla rädsla eller agg gör mycket tror jag. Och att vara curling människa hjälper inte någon. Bara mitt eget snedvridna ego.. Fast det satt väldigt långt inne, den insikten. Att jag matade mitt ego med "att vara duktig genom att ställa upp för alla andra" . Det gjorde lite ont faktiskt. Men det får göra ont, självinsikterna. Bara man kan se det medvetet och sedan släppa taget. För all den energi som töms ur en den fyllde jag på med rött vin.... och det var ju inte bra alls.

Kul när ni svamlar på.. för visst är det spännande att spåna om livet.

Kram kram

Mors Berra och Pia!
Härligt att läsa era reflektioner över livet och allt.
Spontant känner jag att när det gäller alkoholen är grundtipset att det är slut för evigt med den varan, men när det gäller livet i övrigt så är det nog till att framlevas en dag i taget och göra det allra bästa av varje dag. Och vad som är det bästa, jag det är ju bara jag som kan avgöra när det gäller just mig. Att göra någon annan lite glad eller så är ett fungerande koncept. Vilket man kan göra, en bra dag. En dålig dag kanske någon annan gör mig lite glad.
Slutsvamlat:-)
/Fenix

Tack Viktoria, vad glad jag blir! Och en god frukost blev det också. Har följt din resa och varit avundsjuk:-)
Hur länge är det nu? Känns det bekvämt för det mesta?
I dag ska jag pränta in i hjärnan att aldrig ångra mitt beslut, eftersom det absolut inte finns något att försaka när man inte använder alkohol.
/Fenix

min tanke bakom sökande-frågorna är att försöka fastställa ett mål, vad vill jag?
Man kastas mellan hopp och förtvivlan nästan varje dag, hopp om att kunna nå berget, förtvivlan när man ramlar ner igen...

Jag ändrade mina mål en bit, vill inte bli tuffast, rikast och ballast längre som toppmål...
Mitt stora mål är att få fortsätta må bra, och det är faktiskt en begränsning, för jag måste hålla koll på mig själv...

För jag är som en svamp, suger inte bara åt mig av alkoholen, utan av andras problem också...
Och där har jag fått lära mig att sätta gränser, mår jag bra av det här???, nähä, men sluta då!

och framförallt, be människor runt omkring mig som fortsätter komma med sina problem, dra åt helvete!
Energitagare som aldrig betalar tillbaka..är tjuvar!

Viktigast för mig, topp tio...att fortsätta må bra, ett sorts mantra som upprepas flera gånger i timmen...

Och jag måste hålla koll på mig själv... hela tiden...vad är viktigast???...må bra...

Vad gör jag för att må bra?, klipper bort det "ruttna" som äter sig inåt...
Det ställer krav på en själv att uppfylla en del regler, inte fylla ryggsäcken på jobbet t.ex. (med problem)
Sinnesrobönen, kan jag göra någonting åt det???, ..hähä, släpp skiten då'rå!

Och bland det absolutaste vikitigaste (..för mig)...inte mata alkoholdjävulen...
För då drar han ner dig i träsket igen, men ångest och all världens jävelskap på en och samma gång...
Och då skiter man i alla sina regler, och låter livet gå vind för våg igen...

Släpp ratten på bilen så får ni se hur det går..
om man är full, ja då är det som att släppa ratten på motorvägen, det går lite fortare ner i diket då, och smällen blir desto hårdare...

Mitt liv, min dag, jag bestämmer lite av framtiden redan nu... genom mina handlingar...
Imorgon...?, ingen fyllångest i alla fall...

Mors Berra

Alla vi som kämpar med våra relationer med partner som missbrukar sviker, sårar, kränker m.m De här året och framåt ska bli vårat år där vi sätter oss som nr 1 annars kan vi varken hjälpa oss själva eller andra och sen har vi varandra på forumet när vi själva inte klarar av våra problem. som vi vet så kan de vara svårt att prata med vem som helst hur vi har det i våra förhållanden.
Ha en underbar dag KRAM

Sims333, ingen anledning att ge upp för lite öl och whiskey. Återfall kan de flesta av oss här få, men då får man börja om igen. Hoppas att du gör det nu och fortsätter på den nyktra vägen. Vi är med dig!

Själv har jag haft det jobbigt i några dagar, framför allt med annat som inte rör alkoholintag. I natt var jag vaken rätt mycket och hade ett sug på en rejäl stänkare. Just nu har suget gått över och jag hoppas att det håller i sig. Ännu så länge mår jag inte direkt bättre av att inte dricka. Men det kanske ligger i sakens natur att om kroppen är van vid alkohol, så är det något som faktiskt saknas. Lite nöjd känner jag mig dock av att ha kunnat avstå i 15 dagar. Det ska bli 15 till.

Idag ska jag vara nykter!

Mr. Dry

Den finns en anledning till allt, försök finna din???

En av många "sökande".frågor, jag vill, jag vet (!) och jag KAN! och jag KAN, kan du?

Vet inte riktigt vad du syftar på här. Min anledning till att leva? Att supa? Att sluta dricka? Att inte äta mediciner? Jag ser ingen mening med att kämpa, att vara arg, irriterad eller ledsen. Det stjäl bara energi både från mig själv och från min omgivning. Det spär även på mitt ego och snart är jag full grandiositet omväxlande med självömkan. Precis som man är som berusad!

Jag söker inte anledningar. Livet bara är och sinnesro är mitt mål. Och göra gott, så gott jag förmår, i alla fall inte göra något ont. Vara mig själv men inte ta mig själv på för stort allvar, leva efter mina värderingar och stå upp för det jag tycker, men med open mind och en massa humor. Vi vet just i alla fall ingenting alls. O det gör ju hela livet så spännande.

Anledningen till att jag var nyfiken på om du slutat med medicinen var för att min son har läst på olika forum och säger att det är jääääättesvårt att sluta med efexor. Så har jag ett exempel att motbevisa med... HA!
Fast han behöver dom så väl och nu när han tar dom regelbundet så är han nästan symtomfri.

Nu kallar kollegerna... fika dax. Ha det bäst i natten.

/ Pia

Nu när jag har annan dryck med mig till festen, eller blir bjuden på alkoholfritt dricker jag ju knappast 1,5 liter av den, hur god den än är! Men jag kunde dricka 2 flaskor vin "för att det är så gott". Shore!!!

skönt att du är tillbaka. Har saknat dig...

Tack Sussie!

Ja utan eran respons så hade jag inte funnits här, och mitt sätt att tacka er är att öppna mitt hjärta och skriva precis det som mina sinnen vill förmedla...

Jag tror (utan att veta) att dessa 0,5 % är precis det minsta man kan detektera, och därför friskriver sig på detta sätt...
Det börjar finnas rätt så gott om de alkoholbefriade numera, ca fyra fem styckna...
Bäst är nog Carlsberg och sedan Spendrups i min mening, men man bör nog ha varit utan sin "vanliga" bira först ett tag, annars tycker man nog inte om själva övergången tror jag...

Men inte blir man packad på den, man skulle t.ex behöva dricka tre gånger så mycket bara för att komma upp i lättölsvarianten...
Sex gånger så mycket för en folkbira, nio gånger för en starkbira osv...
Men kläm nio flaskor nollbira och man har Max kommit upp i en starköl, det känns rätt tryggt för mig...
Då inte för berusningen, utan för farbror blå, i min mening...

Jag har börjat tänka lite i förhand, vad är det jag vill uppnå???
Om jag då vet att jag inte kan bli full på mina bira, så slutar jag att hetsdricka, och suger på dem mest för smaken och umgängets skull...
Och det är väl så det ska vara, eller hur...
Fyllan är väl bara ett bevis på att man missbedömde kvantiteten....igen?

Om man klipper möjligheten att få bli berusad, så får man ett annat sorts lugn inom sig, jag behöver inte jaga nya möjligheter att uppnå mitt nirvana...
Man får söka sig ett nytt sinnestillstånd, det äkta, och lära sig vara nöjd med verkligheten...

Mitt liv är det viktigaste, och då måste man få ha ett körkort på det också, med rätt att få styra mitt egna liv...
Fyllstyrnigen är det slut på nu...

Idag vaknade jag utan bakfylla och ångest, borde inte alla få en möjlighet till det, varje dag?

I morgon ska jag vakna på samma sätt,det har jag redan ordnat för...det ligger nedbäddat med i min säng...

Mors Berra

En bra dag i dag. Ett slags lugn inombords. Ska lägga mig nykter och läsa äntligen, och somna när jag är tillräckligt trött.
Inget mer än det behöver jag just nu. Ser redan fram emot en god frukost i morgon utan ågren över vem jag är och vad jag gör.
God natt alla!
/Fenix

Själv har jag fan inte klarat dagen bra. Sitter med mina 3,5 och har snuttat på min gubbes whiskey. Ingen är ju här, ingen kommer förrän inatt och ja, fyfaaaaan! Den eviga ensamheten är inte bra för mänskligheten!

Sherio, miss Sophie!

Jag är så glad för din skull. Jag har undrat hela dagen för hur det gått för alla. Du är fruktansvärt stark och jag glädjer mig med dig:-). Fortsätt nu på denna väg, vännen, för det är du värd och dina barn, och din sambo!

Kram från sims!

....jag har fan gått upp 3 kilo.......... hahaha fy bubblans alltså

Första jobbedagen avklarad UTAN problem. =) Så klar i huvudet en måndag morgon har jag inte varit på länge. Kändes helt underbart och jag tror alla märkte att jag var mer alert (trots sömnbrist - konstigt va?).

Hur har det gått för alla er andra idag? Tänker på er hela hela tiden.

Kram

Sussie