Senaste kommentarerna i forumet

Gunnar

Jag ska prata med konduktören, han är min kompis;-). Sitt du lugnt kvar, jag ordnar fribiljett till dig. Din beskrivning är så vanlig, jag känner flera "prydliga" alkoholister. Det tar ett bra tag innan parksoffan hamnar i vardagsrummet. Och det är då man har halkat så långt ner i diket att det är svårt att ta sig upp på egen hand. Mitt X var inget undantag, egen företagare, stort driv, alltid med ett eget belöningssystem när arbetsdagen var till ända. Han höll på i drygt 30 år innan parksoffan hamnade hos honom. Nu är det bara en tidsfråga innan han kommer att sova utomhus för resten av sitt liv.

Att våga vända blicken inåt, det är ett avgörande steg, det gjorde och gör du. Det tyder på en jäkla styrka. Att ta eget ansvar och inte lägga det utanför sig själv är så viktigt, det gör du. Härligt Gunnar att vi också kan vara ett stöd för dig.

Styrkekram Märta

Hej Märta

Tack för dina ord.
Jag tycker det är skönt att ha Er med på Min resa, det ger mig styrka.
Att läsa här om er andras kamp ger mig styrka.
Att skriva här om min egen resa, min kamp, mina upplevelser ger mig styrka.
Jag får mycket ut av att läsa era berättelser.
Att känna Ert stöd är mycket värt för mig.

Jag trodde ALDRIG att jag skulle kapitulera och erkänna mina alkoholproblem.
När jag gjorde det för 11 dagar sedan startade jag en berg och dalbaneresa som går både upp o ner, hit och dit, det är tufft att hålla sig kvar i vagnen.
Jag hade smygsupit varje dag i 4 månader.

Jag vet inte hur ni ser på mig, hur er bild är av den Gunnar som kallar sig alkoholist.
Jag är en man, 43år gammal. Välvårdad.
Ingen skulle kunna se på mig, åtminstone i nyktert tillstånd, att jag har alkoholproblem.
Fast man skulle tydligt se att det finns problem om man såg mig dricka, på det sättet jag dricker.
Fyller på glaset när ingen ser på för att det ska se ut som jag inte druckit nåt.
Dricker från grannens glas när han/hon är på toaletten.
Det beteendet fick mig att inse att jag ÄR alkoholist.

Min far var alkoholist men tog sig aldrig ur sitt beroende utan dog av alkoholförgiftning när han var 46 år.
Jag vill inte hamna där han befann sig.
Det tog sin tid innan jag förstod att jag börjat samma resa som han.
Jag har dock klivit av det tåget och klivit på ett annat tåg.
Tåget mot nykterheten, hoppas jag inte blir avslängd.

/Gunnar

Hej Gunnar

Vad härligt det är att läsa dina inlägg, du reflekterar och reagerar på andras inlägg. Det är starkt av dig, du gör verkligen en resa nu. Tack för att vi får följa den.

Kram Märta

PS Nyckelordet i den mening jag citerade e, "det ENDA jag behöver göra........."
Det räcker inte med att skruva på korken för att bli nykter, då går man på torrfylla bara, därför går en del oxå i kbt, behandling, AA. Vilket jag tror på stenhårt.
Man kan behöva hjälp att se sin självbild, vilken nästan alltid e skev.
Jobbigt men spännande, tycker jag.

Tack raring!

Du har ju insikt, mig har det hjälpt otroligt mycket att skaffa mig kunskap om hur hjärnan fungerar, att förstå "kriget".
Kanske kan det hjälpa dig oxå. Finns otroligt mycket läsvärt i ämnet.
Alkoholen e ju falsk, listig, o stark. Där har du din Tvåa o jag min.
Förneka inte tanken, men låt den inte bygga bo!

Kram tbx!

Morrn Thea,

Det är ALLTID skönt att vakna nykter.
Jag börjar förstå att alkoholjäveln försöker bryta ner mig och mitt försvar.
Jag inser också att jag planerar för ett återfall, vilket inte är så kul.
Jag som kände mig så stark för ett par dar sen.

Jag lärde mig en sak för många år sedan - att aldrig säga aldrig - man vet inget om framtiden.
Det var så att jag satt tillsammans med min far och vi pratade om bl.a. hasch.
Jag sa att jag ALDRIG kommer röka hasch.
Två timmar senare sitter jag på en fest och röker på för första gången.
Då insåg jag att "aldrig" är ett ord man ska använda med försiktighet.

Jag säger inte att jag "aldrig" ska dricka alkohol mer.
Jag vet att jag inte har makt över framtiden.
Men, jag vet vad jag vill.
Det är en önskan om att aldrig dricka mer.
Jag vacklar i min kamp.
Jag kan INTE säga att jag ALDRIG SKA dricka igen.
Men, jag kan säga att jag ALDRIG VILL dricka igen.

Jag kämpar med mina demoner(Gunnar1 o Gunnar2)
Jag vet inte vem av dem som är starkast, igår hade Gunnar2 övertaget men idag har Gunnar1 övertaget.

PS. Du är inte alls för hård, det är något jag behöver, en spark i arslet.
En STOOR kram till Dig Thea

Gunnar

Morgon Gunnar!
Det kändes väl skönt att vakna nykter?

Jag måste instämma i Pias inlägg.
Ett återfall kommer inte bara. Det e en process som du redan har startat, som resultrar i ett återfall..
Gunnar 1 vill inte dricka men Gunnar 2 försöker ta över o vinna, där har du ditt inre krig.
Ett farligt tänk , som e ett återfallssymtom, e att man övertygar sig själv stenhårt om att det enda man behöver göra e att avhålla sig från alkoholen .(punkt 3 i "min" lista.)

För mig funkar en dag i taget.

Hoppas jag inte låter för hård nu.

Kram, Thea

Gunnar,
Bra jobbat.
När jag slutade min karriär som drinkard så gick jag först på kbt möten på kommunens beroende mottagning - efter ett tag så blev det mer att man pratade ditt o datt eftersom jag inte orkade "älta" spriten längre, därefter gick jag på några AA möten - kände rätt snabbt att det inte var min grej eftersom det var mycket ältande.
När jag reflekterar kring varför jag tyckte kbt.n och aa inte var min grej och jag tyckte bara det var ältande var att jag bestämt mig att inte dricka längre och så var det med det.

Jag har sprit hemma, jag har tom en flaska på jobbet (present från leverantör) som står i ett skåp.
Visst är det fruktansvärt frestande ibland MEN jag har bestämt mig att inte dricka - det är det som är det viktiga - BESLUTET!
Frestelerna kommer alltid finnas där - spriten kommer alltid finnas inom en armlängds avstånd för oss som har fallit i gropen.

Som sagt Gunnar 11 dagar är jättebra, kämpa vidare det blir bättre o bättre.

/W

Jag bara menar att jag är inte bättre än någon annan.
Vi är bara människor och människor misslyckas ibland.

Det kan vara så att jag försöker hitta en ursäkt för att kunna ta en jävel, att inte behöva skämmas för att jag misslyckas.

Gunnar

F-N,

När jag läser vad jag skrivit blir jag lite rädd, du har rätt Pia.

Gunnar

Gott att höra Gunnar, bra jobbat!!!
Suget kommer o går, jag känner mig aldrig riktigt säker på hur kvällen ska te sig, kan känna mig hur motiverad som helst klockan 16, för att 16:30 ha jättetvivel på om varför jag inte ska dricka, o 17 är jag tillbaka till att vara motiverad, det är bara att surfa på vågorna bäst det går.

Hallå!!!!

Du tänker redan återfall, planerar återfall genom att skriva så: "Jag kommer att falla, men kommer att resa mig igen..... "

Din alko-röst berarbetar dig just nu för allt den kan. (alkoröst lika med alkoholvand hjärna som skriker efter den kemiska substans som den vant sig vid) Försöker ställa in dig på att du kan ta ett återfall och sen sluta igen.

Så känns det i alla fall när jag läser ditt inlägg.
Strunta i så fall i de tankarna och tänk nyktert istället. En dag i taget. Eller som jag, aldrig mer. O släng spriten!!!

Kram

Pia

11 dagar
Idag känns det skönt.
Skönt att jag inte tog den där jäveln igår kväll som jag så gärna ville.
Tack och lov fanns Ni här och peppade mig att låta bli, det fungerade
Tack ska ni ha.

Surran, att jag har vin o sprit hemma ger mig styrka, tror jag.
Jag känner mig stark när jag vet att jag kan dricka men inte gör det, att se på flaskorna men inte röra dom.
Visst, dom kan ha en frestande inverkan också.
Jag gjorde så när jag slutade med tobak också, det låg ett paket cigaretter på köksbänken i över två veckor innan jag slängde det.
Men, jag tror, åtminstone för mig, gör det mig starkare.

Jag är ganska säker på att det inte fungerar för alla, tror inte det fungerar för speciellt många egentligen.
Det kanske bara är en ursäkt för att ha nåt att falla tillbaka på, om jag faller.

Jag har gett mig f-n på att klara det här, att inte misslyckas.
Visst, jag vacklar och det har varit nära ett par gånger nu, igår kväll var det väldigt nära.
Men, jag ska klara det.
Jag kommer att falla, men jag kommer resa mig igen, och börja om från början.
Jag kommer inte att förlora, inte hela matchen, möjligtvis en period, men jag kommer komma tillbaka, det kan Ni ge er f-n på.

Tack för Ert stöd.

Gunnar

Nu är det sent, för sent för att hinna sabba din fina resa!
Go for it Gunnar!!
/Fenix

Härligt att höra från dig, du gör rätt som bäddar ner dig. Kram

Jag har inte druckit nåt ännu.
Jag vill, men ändå inte.
Ska strax gå och lägga mig istället
Tror jag

Håll ut bara lite till, suget går över, kom igen, håll ut...

Fattar inte varför du har alkohol hemma?? Om du inte har nåt behöver du ju inte gå o sukta så där. Skulle aldrig klara att ha alkohol hemma. I alla fall inte så här i början. Och din fru tycker väl att det är bättre att ni häller ut skiten än att du blir full som en alika och luktar fan på nätterna. Usch tänk på det istället.

Kom igen nu!!!!!

...och du Gunnar, skriv här. Jag är med dig om du behöver sällskap : )

Nej! Gunnar, försök som Thea säger bryta ner en dag i taget tänket till tio minuter itaget. Ta en dusch, en promenad, kanske köpa lite godis (socker verkar funka som dämpare för en del) Om inget verkar hjälpa - gå och lägg dig!
Du har varit fantastiskt duktig hittills, och klarar du denna kväll kommer du att ha större självförtroende att vinna över suget nästa gång det kommer. Härda ut, fast det känns skit just nu - du kommer att känna dig som en kung imorgon

JOO!

Gör nåt annat, borsta tänderna.
Sug på en citron.
Skjut upp det i 5min, 10 min
Tänk, inte nu, senare.

Kämpa med oss!

I kväll skiter det sig.
Jag är så j-vla sugen.
Det blir nog inga 11 dagar.

Gunnar

10 dagar utan alkohol.

Igår var nära att jag tog en jävel.
Igår var nära att jag skulle falla.
Igår var nära att jag skulle misslyckas med mina mål.
Jag våndades hela kvällen och ville så gärna bli berusad, bara lite, det kan väl inte vara så illa tänkte jag.
Men, viljan att inte misslyckas, att inte svika min fru var starkare, tack och lov.
Igår kände jag mig svag igen, men idag är det nya tag.
Det går verkligen upp o ner.

Idag ska jag belöna mig med att vara nykter!

Gunnar

Gunnar

En dag i taget, ett steg framåt. I kväll har jag ett rejält bakslag, 8 månader efter uppbrottet, men jag tar inte kontakten igen, jag har bestämt mig. Jag vet vad jag villl, jag vet resvägen, rutten framåt.... Det gör ont, hjärnan spelar mig ett spratt, längtan suger, allt...... Vi vet, vi vet alla som varit eller är där. Vi vet konsekvenserna av att bejaka det där suget. Men om jag står emot nu, här, i kväll, här och nu, låter det hela bero en liten stund, så växer jag 100 meter i morgon. Sen kanske, men inte just nu. Ibland får det vara här och nu. en dag i taget, ett steg framåt....

Styrke- och godnattkramar Märta

Hur som helst.. så snusar jag oxå och älskar det. Fast mina arbetskamrater brukar nicka mot tandlösa gamla gubbar med snusrändor längs hakan och nicka menande mot mig.. det är så du kommer att sluta Pia. :) Men min man han kanske är snusberoende han oxå nu på kuppen? :)

Bättre än att sluta som krampande, nerkissad, totalt sinnesförvirrad alkoholist med irreservibla hjärnskador! tsss... fast de brukar inte ha så många tänder i behåll de heller.

Grattis till dina nyktra dagar Gunnar, du känns full av motivation och livskraft. Gött!