skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
När jag jobbar kväll piper mobilen kl 8. När jag är ledig och får sova hur länge jag vill vaknar jag kl 8.03. Nästan kusligt.
Och nu ska jag jobba dagtid mån-fre i 12 veckor. Jag ska vänja mig vid nya morgontider (upp 6.15), gå och lägga mig 21.30, köra tre mil till jobbet (och lika lång väg tillbaka) 4 av 5 dagar per vecka, vänja mig vid alla jobbröster (har köpt knallgula hörselkåpor), fortsätta ge min hund det han behöver, komma till skott och laga matlådor på helgen, fortsätta styrketräna 3 gg/vecka, fortsätta fylla mina aktivitetscirklar varje dag.
Pust. Blir trött bara jag skriver ner det. Men en dag i taget och en rutin i taget ska jag sätta minsann. När rutinerna går just på rutin kräver de inte ett aktivt beslut, det går av bara farten. Det är därför det känns tröttsamt inledningsvis men anspänningen lättar efterhand.
Igår åt jag socker, på dotterns födelsedagsfirande. Efter 67 sockerfria dagar. Så nu nollställer jag sockerstopp-klockan. Den nivån av sällanintag av socker känns helt okej. Klart att jag äter när dottern har bakat 🥰 Det var värre när hon bodde hemma, för hon bakade ofta.
Och resan och firandet gick bra, för alla. Även för gamlingarna. Farfar (ex-svärfar) är 86 år och det har respekt med sig. Nu känns det som vi gör typ allt ”kanske sista gången” med honom. Farmor (ex-svärmor) är 79 och min mamma 77 år.
Kram 🐘
skrev Kameleont i Hopplöst
@Kevlarsjäl62
Fina goa vän, det är så fint att höra att du går mot ljusare tider o att du mår bättre o bättre med o i dig själv. ❤️
Känner en tomhet just här o nu.
Vet inte vad som kommer bli framöver o jag är rädd för det jag inte kan styra.
Barnen är det primära o allt som betyder något eg. De står ju nästan på egna ben redan, men de förtjänar bättre. Jag vill ge dem mer!
Men jag kan inte ge dem en klok o frisk pappa med sunda klara tankar som sätter dem o familjen först.
Om jag ändå kunde...
Jag gör vad jag kan, som mamma, men känner mig otillräcklig. Och samtidigt känner jag en enorm tyngd av hur viktig jag är för dem o vår familj. Ansvaret är så stort så stort o det vilar enbart på mig.
Även på jobbet ligger ansvaret på mig. 'Ledningen' kan räknas bort, de gör inte sitt jobb, o kvar är vi duktiga som får det att funka o snurra vidare.
Situationen är eg ohållbar där med.
Drunknar i allt ansvar.
Men håller mig flytande fortfarande och det är tack vare kärleken till barnen o den jag får tillbaka.
Fast jag är så väldigt trött...
Tack för att du ger mig styrka med dina ord o din erfarenhet ❤️
skrev vår2022 i Promillebikt
@Flarran God morgon! När man haft rutinen att dricka i många herrans år är det lite som att vakna upp i en ny värld när man börjar leva nykter. De alkoholindränkta tankarna och känslorna var förvrängda och inte verklighetsförankrade. Som nykter öppnas och renas sinnena från giftet och tankar samt känslor blir mer nyanserade och klara. Ett litet barns jollrande leende värmer verkligen hjärtat. Jag har läst att ett litet barns ögon är så stora för att det skapar en känsla av att man vill skydda och ta hand om sitt barn och det skapas även starka band. Såg på ett program om hundar, där de sade att då en hund har en ögonvita i sina ögon så gör det hundens ögon mer mänskliga och mer uttrycksfulla och att man även där får känslor av omhändertagande och stark kontakt till sin hund. Alla djur har inte ögonvita.
Ha en fin söndag kompis!🌞❤️
skrev Kameleont i Hopplöst
@Åsa M
Så sant.
Tack för att du påminner!
skrev Felicita i Sluta dricka helt
Så sant som du skriver ❤️🙏samma här fick ultimatum från min man och barn och insåg tillslut vad man har att förlora förutom sig själv🙏❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Den äkta och rena lyckan den bor då i det lilla barnets glada och jollrande leende var en tanke som jag just hade i en sekundens blinkning som kom farande till mig. Hade väl sett ett litet nästan nyfött barns ansiktsuttryck på nån kort sekvens från ett nyhetsinslag om nåt vardagligt kan jag tro. Den rätt så ny-nyktra hjärnan tycks efter att ha fått villa och även lite sömn en tre timmar börjat bearbeta de grundläggande känslorna som alkohol väl har en förmåga att blockera och i viss mån även radera.
Det var en märklig upplevelse att kunna känna värmen och det genuina i ett litet barns lyckouttryck. Har läst någonstans att ett litet barn skrattar hjärtligt, varmt och äkta en fyra hundra gånger per dygn, medans en vuxen på sin höjd lite förstrött väl drar på smilbanden en tjugo gånger eller nåt sånt alltså. Tänk, en genomsnittlig människas ansikte ska visst ha runt en 200 små muskler som reglerar det ansiktsuttryck som förmedlar stundens sinnesintryck och känsla. Kroppsspråket det är då allt en liten vetenskap i sig.
Har läst att det någonstans i skriften står att man ska vara som ett barn och att himmelriket tillhör sådana som då väl har lite av den mer äkta barnsliga glädje som man som vuxen kanske rätt sällan har tillgång till. Det är nog det som det menas med att det är rätt viktigt för välbefinnandet att kunna känna tacksamhet och förnöjsamhet. Nog är det som man har läst om att alkoholen då allt tar ifrån en rätt så mycket rent känslomässigt och blockerar förmågan till att kunna känna äkta glädje.
När man har varit helt alkoholfri i drygt tio månader tycks tydligen förundranseffekten börja att vakna till liv igen. Det är mycket små subtila nyanser i tillvaron man börjar upptäcka som man inte kunde känna eller uppleva för bara knappt ett år sedan tänker och känner jag när jag nu sitter här i mitt kök och dricker lite helt vanligt vatten. Vilket i varje vattendroppe är så fantastiskt unikt och viktigt utan att man väl så ofta går och tänker på sånt. Nog är det rätt så lätt att missa livets små glädjeämnen som finns då man ofta glömmer dessa i jakten på den stora kicken liksom.
Har inte dragit upp persiennerna än men kan redan se att morgonljuset håller på att leta sig fram igenom springorna och gliporna i mitt fönsters persienn. Det är tydligen rätt mycket man har att vara tacksam för utan att man väl riktigt har förstått det tidigare. Nog är Gud skaparen snäll som jag tänkt så ofta och visst är det väl ett litet av under och mirakel att man kan sitta så här och filosofera helt fritt över något i grunden så självklart i en stund som denna.
Ha en fin söndag!
skrev Flarran i Promillebikt
Hejsan! B.Å det var kul att du tittade in här på kvällen kompis. Kommer att fortsätta att heja på dom som jag möter och när det känns rätt, för man ska gå på den känsla som finns i stunden. Ska väl tvätta i morgon kväll om jag orkar och då brukar man ibland stöta i hop med någon i källargången eller i tvättstugan och då tittar jag som nykter inte som oftast tidigare bara rakt fram eller ned i golvet. Man vinner rätt sällan något på att vara otrevlig. Det är inget tufft eller Rock n Roll i sånt liksom.
Nej, jag brukar åtminstone säga ett litet hej, då jag tycker att det oftast blir trevligast så. Det är en god ide' att du funderar på att dricka lite varm mjölkchoklad när det går mot kallare väder. Har själv i morse druckit choklad och ätit limpmackor vilket jag väl gjorde nästan var dag från det att jag var riktigt liten, tills jag blev så pass gammal att jag ett tag tyckte att enkla små saker var töntigt.
Men det har jag nog förhoppningsvis vuxit ifrån. Det är lite märkligt att jag skriver och skriver, men det faller sig naturligt på något sätt. Tänker inte ens något speciellt när jag skriver utan det kommer liksom som av sig självt på nåt sätt. Ett flöde av ord bara som väl vill komma ut tror jag. Något som väl beror på att jag väl håller mig lite för mycket själv inomhus ännu vilket väl är en kvarleva av hur man levde tidigare. Ja, då jag inte riktigt hade förstått att man mår bäst av att vara naturlig och inte försöka att göra sig till och som då ofta dränkte tankar och känslor i ett hav av alkohol.
För det går ju inte ändå, man blir bara oftast mörk i sinnet och får ångest av sånt har jag då förstått. Om det gnisslar och skaver inom en så beror det ofta på att man inte lyssnar på sina inre känslor och tar vettiga beslut. Man behöver ju för den skull inte bli en otrevlig typ. Försöker därför att väga mina ord en aning liksom alltså. Något sådant gjorde man väl inte medvetet som överförfriskad alla gånger tidigare år. Nu säger mig den logiska delen av min hjärna att det är dags att snart göra natt. Men den mer spontant lekfulla delen av mig vill göra musik och redigera lite foton fast jag är trött.
Får väl se om jag kommer i säng före klockan tolv idag vilket väl vore en bra ide'. Men jag får ofta så många idéer när det egentligen är dags att sova. Det är många låtar jag har gjort nattetid. När jag var som mest kreativ kunde kunde jag hålla på nästan tills jag somnade av utmattning mitt på dan vilket ju inte är så logiskt om man vill vara i någorlunda bra balans.
Det var väl ofta alkohol som höll en igång har jag förstått. Har ett i stort färdigt ambient elektroniskt musikstycke som jag egentligen vill lägga ut på min musiksida som jag har som ny-nykter terapi. Men måste ju försöka att få till vettiga rutiner för sovandet. Frukostbiten den har jag då löst på enklaste sätt med mjölkchoklad och mackor som magen gillar.
Ha det gott!
skrev Victor99 i Dricka måttligt, och bli lätt berusad, vid speciella tillfällen vid sällskap.
Hej alla. Finns det någon mer än mig som känner att det gått för långt med alkoholdrickandet?
Själv är jag en man på 24 år gammal, och jag dricker i stort sett varje dag.
Anledningen till att jag dricker som jag gör, har nog att göra med att jag inte alls mår så bra. Samt, för att få mig lugn för stunden så dricker jag en massa. Sedan fortsätter det, å fortsätter. Sedan när alkoholen tar slut köper jag nytt. ”Oftast är det kvällar jag dricker, samt, in mot tidiga morgontimmarna då ångesten, och oron är som störst då”.
Finns det någon mer här inne, som känner igen sig, och vill vara delaktig i att hjälpa varandra till en bättre vardag? Svara gärna på denna tråd.
Mvh Victor ❤️
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
Kvällsavstämning ✅
Nollan 0️⃣ i bagaget. Haft en bra dag tillsammans med mannen i lugnets tecken. Går till sängs med Robert Bohman i vänsterörat och låter hans lifestory vagga mig till ro.
Hoppas ni haft en fin dag
🩵
skrev Amanda L i På det fjärde ska det ske.
@Odågan Du vet kanske att just Alkoholen gör att livet blir grått och tråkigt. Det ökar suget efter alkoholen som ger dopaminkickar.
Den onda cirkeln är ett faktum.
Du kan sluta och du kan skapa ett mycket bättre liv. Men det krävs vilja och ett slags arbete i början.
Men för varje dag blir det lättare.
Kanske behöver du också hjälp av antabus den första tiden?
Du har gjort något bra när du kom hit. Kolla Alkoholprogrammet här också. Kan ge bra tips. Gör en plan och släng all alkohol.
Kämpa på, du kommer inte att ångra dig!
❤️
skrev Kirskål i Kör på!
Heja dig @Victory1! Visst är det en härlig att få sova utan rus/sus/dus! Så bra jobbat!
Nu låter vi bli det där första glaset. God natt och så härligt att få lägga sig nykter!
skrev Amanda L i Börjar det vända?
@livima Jag kom hit för ett och ett halvt år sedan. Då var jag riktigt illa ute och kände att jag bara måste skuta dricka helt och hållet.
Under en lång tid var forumet det som hjälpte mig. Alla svårigheter, frågor och funderingar ventilerade jag här. Och fick svar och stöd. Gick igenom Alkoholprogrammet och läste också en del böcker.
I början funderade jag också på AA och andra möten, men tiden gick och jag kände nog att forumet räckte för mig. Här kunde jag ha”möte” varje dag…
Nu har det gått så lång tid att jag inte känner så stort behov av Forumet heller och jag har ingen som helst lust eller sug efter att börja dricka. Jag tror inte att alla behöver gå på möten, det är nog väldigt olika.
Det som kan vara en nackdel med Forumet kan vara att det kanske inte är så hjälpsamt för dem som har svårt att uttrycka sig i skrift.
Jag tror just att skriva ner vad man känner och tänker är en av de saker som hjälper en.
Men andra kanske har lättare för att prata…
Jag tänkte nog lite som du också att jag inte ville ge alkoholen så stor plats i mitt liv längre.
Hur som, tydligen räcker det med bara detta Forum för en del. ❤️
skrev Kirskål i Sluta dricka helt
Hej @Felicita och vad bra du hittat hit!
Jag sniffade runt på den här sidan för drygt ett år sedan men det blev inte mer än så då, jag orkade inte ta tag.
För en dryg månad sedan fick jag ett ultimatum av min man för första gången och då förstod jag att det är Nolltolerans som gäller för mig - jag nöjer mig inte med att dricka ett glas, jag kommer dricka hela flaskan eller två ... Och när jag förstod det så blev det på något konstigt sätt enklare ... Låter knäppt men det blev så tydligt för mig.
Det har varit väldigt avgörande att få stöttning från det här forumet, läsa och göra självhjälpsprogrammet och skriva av mig och bolla tankar och funderingar här, gör det!
Det är så otroligt fantastiskt att få somna nykter, vakna nykter och vara nykter! Att slippa ångesten över dagen/kvällen innan, undra vad man sagt/gjort - det är så värt att inte ta det där första glaset. Heja dig, nu håller vi i varandra här på forumet, vi hjälps åt och stöttar varandra.
I morgon vaknar vi nyktra - sov gott!
skrev Strimman i Körkort
Måste förtydliga mitt tidigare inlägg. jag menade 1 öl var tredje timma. o cjh inget annat.
Strimman
skrev Strimman i Körkort
Det finns en skyldighet att som läkare lämna in en orosanmälan om någons hälsotillstånd kan innebära att körkort inte skall utfärdas eller bör prövas / återkallas .
Problematiken med alkoholkonsumtion är att den skiljer sig åt mot andra medicinska åkommor. tex om du tappar synen eller drabbas av epilepsi är det ju ingen tvekan. Men om du dricker fyra små 5,0 öl varje dag var tredje timma så är du aldrig onykter, du känner heller ingen eufori eller andra symptom som innebär ngn risk Peth värdet säger dock ngt annat och det är det som ställer till det för många. Läkarna förstår inte att denna typ av konsum finns, för dom är det svart eller vitt, digitalt, fälla eller fria. Om du är beroende av ditt körkort, och vet att du har koll och sällan bli onykter, Lev ditt liv och undvik läkare och lämna inte blodprovstagning där Peth ingår. om så skulle vara önskan från läkaren, ta två vita månader å sen blodprov.
Strimman
skrev B.Å i Promillebikt
Du är så fin du @Flarran och jag tycker du ska fortsätta heja glatt och prata om väder och vind med dem du möter. Det gör jag med, hejar på alla grannar och småpratar med butikspersonal, så gör trevliga människor. Och det är du @Flarran…så himla trevlig och jag är så glad att du finns här med oss.
…och vet du vad, så fort det börjar bli lite kallare då ska jag börja mysa med varm chokladmjölk på helgerna, tycker det låter så gott och ser framemot en höst tillsammans med dig och alla andra här på forumet.
Önskar dig en fortsatt fin kväll och god nattsömn kompis ❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Nu är det kväll och ännu en lördag är snart till ända och solnedgången har varit. Mörkret har sänkt sig över mitt kvarter. Jag satt en stund under solnedgången idag på balkongen och tänkte helt nyktert på min gårdag och vad jag då vid exakt samma tidpunkt eller väl en timme före den solnedgången gjorde och tänkte på. Vid just den tiden på kvällen befann jag mig ute i guds fria natur kanske en femtio meter från en strand ute på rätt djupt vatten med solen i mitt ansikte. Jag simmande mot ett mål längre bort som var att runda en sportbåt kanske femtio meter ifrån glada och stojande människor jag stunden innan hade passerat med rätt så sakta och lugna simtag.
Jag kommer ihåg att jag just hade rundat båten i fråga och då hejat på en person ståendes på en badbrygga där. Minns att jag hade bytt ett ord, eller väl mera konkret sagt en kort mening då jag kände att personen jag passerade väl nog stod och tänkte på varför jag simmade runt just hans båt, kanske hade jag något att säga kunde han väl tro. Mina ord eller konversationen var inte lång, mest en artighetsfras om väder och vind och sånt där som väl är rätt vanligt för mig att utbyta med någon medmänniska som jag passerar för att inte bara tyst lite märkligt glida förbi liksom. Kanske borde jag sluta med sådant trams kan jag ibland känna. Men att alltid bara vara tyst kan ju bli lite trist.
Men jag kan även ofta känna att det är en tom meningslöshet i tala utan någon större substans i det hela som att väl ofta sitta vid en dator och skriva ord om hur jag tänker om mitt liv i stort och då i synnerhet om hur det är att tänka på det så som väl relativt ny-nykter och alkoholfri. Tänk vid den här tiden det förra året trodde jag då verkligen inte fullt ut att det skulle kunna vara möjligt att uppnå en alkoholfrihet i över tio månader som man ju har gjort. Men det var väl kanske Herrens mening att jag skulle utveckla mitt tänkande en aning. Man tänkte ju så konstigt som mer eller mindre konstant berusad.
Jag kan ofta känna att det är som predikaren i bibelns samlade skrifter talar om rätt så meningslöst det mesta, om man nu då inte som jag har har en personlig känsla av skaparens närvaro för det mesta. För allting som man gör, tänker och ibland kanske fantiserar om är ju inget nytt under solen. Människan är i stort sett den samma som alltid förutom väl det materiella runt omkring. Men här tror jag att predikaren som en skriftens lärde man nog glömde en viktig parameter. Då allting ju är nytt för var människa eller åtminstone för mig när det gäller sådant som jag själv inte har greppat helt eller varit med om liksom.
När jag för en stund sen satt och tittade på dagens solnedgång så fick jag en impuls att göra exakt samma sak som jag gjorde igår. Nämligen att från ungefär samma vinkel och klockslag fånga en stundens ögonblicksbild från min balkong, precis som jag gjorde igår då jag tog ett foto från min punkt här på jorden, vilken då var från en badbrygga och en solnedgång alltså. Dokumentation av en tidpunkt helt enkelt i en alkoholfri stund utan störande ljud i öronen ifrån musik som jag normalt använder för att slippa tänka så himla mycket. När jag tidigare år mest var mer eller mindre berusad då tänkte jag väl inte så mycket. Det mesta gick bara runt och upprepade sig på något meningslöst sätt.
Såg att du @bobiljo har läst många av mina inlägg och väl i all välmening vill dela med dig av lite visdom som du kanske besitter, vilket jag är tacksam för. Du har faktiskt öppnat mina ögon en aning mer idag då jag vet att mitt skrivande kanske inte följer den mall för hur man verbalt i skrift kanske bör uttrycka sina tankar och ord rent generellt. Ska försöka att lära mig mer om grammatik och konsten att vara mer konkret när det gäller bruket av ordet ”man ” respektive ordet ”jag”. Detta var min tanke jag fick efter att ha läst ditt inlägg på min sida.
En annan tanke jag hade var väl mer att - vad vill skribenten @bobiljo på detta forum nu lära mig som jag kan ha nytta av i min kamp för att vara nykter och kunna tackla just min knepiga tillvaro. Var därför in på din sida kompis och såg att du tydligen konsekvent i drygt två år har följt det gamla ordspråket om att tala är silver och att tiga är guld vilket inte alls är att förakta. Du avlutar ditt korta inlägg på min sida med orden: ”Jag önskar Dig lycka till med allt.” Det tycker jag är fint gjort av dig och väljer att tolka som ren kärlek och hjälpsamhet från din sida.
Förresten @Carisie, det var kul att du tittade in en sväng på min sida idag och skrev några uppmuntrande ord. Det blev inte som jag hade hoppats på och att jag skulle ta mig utanför dörren idag då jag faktiskt hade lite för mycket träningsvärk och energibrist. Men tycker ändå att jag har haft en rätt bra dag i alla fall. För något starkt alkoholsug har då inte funnits, och helt nykter är jag också och det är jag då tacksam för till den som jag i ande, tanke och känsla känner som min skapare alltså. Nu tror jag att det känns som att det är dags för en liten slurk med läsk, kanske några ostkrokar som lördagsgodis och att man eventuellt kanske även ser på nån kul videofilm som finns i bokhyllan i rummet.
Ha en fin kväll!
skrev Felicita i Sluta dricka helt
@B.Å ❤️❤️❤️
skrev Amanda L i Så många försök
@jojje1970 Hur gör du?
skrev Felicita i Sluta dricka helt
@peace tack för din berättelse, det stärker mig ännu mer ❤️jag skall klara detta och har aldrig tidigare velat erkänna mina problem som jag nu gjort och pratat mycket med min man och vuxna barn som stöttar mig också, men är trötta på att jag inte velat erkänna det tidigare utan jag har sagt jag klarar det nog utan antabus 😢som jag ej gjort så nu kommer jag INTE sluta med dom, och jag tror detta forum kommer hjälpa också🙏
skrev Amanda L i Spårat… igen
@Nackamannen Det är ofta bra att skapa nya vanor och intressen så att man ” byter ut” alkoholen mot något annat. Då försvinner suget fortare och lättare.
skrev Amanda L i Kör på!
@Victory1 Det är en mycket bra strategi! Fyll dagana med roliga, intressanta saker. ❤️
skrev Ny dag i Som Kirskål ...
@Kirskål 🥳🥳🥳 till 40 dagar! Själv firar jag 25. Vi skålar för varandra i alkoholfritt såklart. Här kommer gästerna vid åtta och jag har en flaska på kylning samt några afria öl. Kommer passa perfekt till maten 👍. Var borta igår och det blev mycket sent, satt ute hela kvällen. Har inte skrattat så mycket på länge.
Jag känner också skam, ibland griper den liksom tag i mig. Till en annan person hade jag nog sagt, jamen du känn ingen skam nu när du är nykter. Du var sjuk, beroendet är en sjukdom. Du har förvisso ansvar för dina handlingar men det enda du egentligen gjort är att sabotera för dig själv. Nu är du nykter och den enda bot du behöver gör är att fortsätta vara nykter, då är liksom allt förlåtet 🥰❤️🙏
skrev vår2022 i Som Kirskål ...
@Kirskål Grattis för 40 dagar!🥳. Så jäkla bra jobb du gör! Vad gäller skam så har den för mig bleknat med tiden och den sitter mest inom oss själva i tankarna om oss själva. Det vi tror att andra tror om oss får ofta en oproportionerligt stor betydelse för det sitter inom oss själva, att man är fel. Skammen tillhör alkoholen och lägger sig som ett lock över den vi verkligen är och våra genuina känslor. Den förmörkar och förvränger. I nykterheten och i ljuset är vi vårt genuina jag. För att bli av med skam behöver man acceptera känslan och även förstå att ingen människa är fullkomlig. Ett sätt är precis det du gör, du pratar om dina skamkänslor och vi här på forumet vet precis vad du pratar om och har känt den där skammen som tär. Skam kan bara växa i ensamhet. Den är som troll i solsken. Den försvinner om man släpper ut den i ljuset. Så att känna medkänsla med sig själv är ett bra verktyg för att bli av med skamkänslor.
Ha en fortsatt fin ljummen kväll!❤️
@Flarran Ja, visst är det häftigt! Att känna genuin glädje och tacksamhet över vardagliga ting är ett uppåttjack som heter duga. Det känns som man plötsligt öppnat ögonen och ser storheten i det lilla. Naturen ger mig sådana kickar hela tiden. Tittar även på komedier (Papphammar rekommenderas) och skrattar så jag kiknar. Då blir jag så uppåt att jag mentalt skuttar fram med hoppsasteg. (Mina knän tillåter inte att det görs IRL.)
Och skulle man försöka förklara hur man känner för någon utanför forumet skulle de höja ögonbrynen av förvåning och undra om man tappat det helt. Man beter sig som om man är nyfrälst, eller som om man vore nykär. De känslorna är syskon.
Kram 🐘