Senaste kommentarerna i forumet

@Tröttiz
Så himla hjärtevärmande och vad glad jag blir inombords av att du känner sinnesro.
Du är så bra på att stanna upp och reflektera, blir lite klokare av att läsa dina inlägg.
Glad första advent 🌲❄️☃️ och att du gör det känner att DU vill.
Kram

Rättelse enligt inlägg ovan: 2,4 liter buljong dricker jag per dag, vid sex tillfällen.

Förra lördagen var jag med när äldsta dottern julpyntade. I söndags julpyntade vi hos yngsta dottern. I måndags julpyntade vi hos min mamma. Och idag har jag julpyntat hos mig själv. En jättestor adventsstjärna, en adventsljusstake, en nyinköpt bordsgran (som jag döpt till Gran-Jan) med små röda och guldiga kulor enbart, en röd/guldig duk på köksbordet, totalt fem mjuka tomtar plus två i porslin, och en julkrans på ytterdörren. Thats it. Precis lagom och gick att summera i en mening.

Efter alla barnår, som i min yngsta dotters fall bara pågick år efter år, känns det så jävla nice att julpynta minimalistiskt. Vi ska inte vara här hos mig på jul och de få besök jag eventuellt får bryr sig inte ett dugg om julpynt, de kommer i så fall för min skull.

För yngsta dottern, som bor litet, har vi också komprimerat pyntet. Hon är nöjd om hon får en chokladkalender (helst två) och har x antal porslinstomtar och sin rosa plastgran. Och stjärnor i fönstren, och en stor lysande jultomte i entrén. Jag har också infört en ny tradition med adventspaket, som innehåller olika typer av jultröjor och tights. Då kan hon sprida julfeeling varje dag i december. Tomteluva började hon med dagligen innan den 1/12.

Dagens adventspaket innehåller dock ett duschdraperi med julmotiv och en tygkasse med tomtemotiv. Det ska bli spännande att höra om hur hon ser på denna nyordning. Nästa söndag får hon en jättefin röd klänning i sammet och svarta strumpbyxor, för nästa måndag ska de ha julfest på hennes dagliga verksamhet. Hon är nöjd, och då är jag nöjd. Och njuter av min fina bordsgran Gran-Jan 🎄

Kram 🐘

Tack fina @Varafrisk ❤️ Jag bär mycket sorg och känner mig väldigt ensam när jag bearbetar den och vet inte hur jag ska ta mig ur ibland. Jag vet att det brukar gå över men nu har den överväldigat mig och jag har tänkt på alkohol för att döva återigen men jag vet att lösningen inte finns i botten av flaskan den finns i botten av mig själv. Jag står ut, this too shall pass!

@vår2022 Det är svårt när det kommer så mycket på en och samma gång, brukar ju komma lite i taget, nu slits jag fram och tillbaka mellan alla möjliga sorger.

Tack fina @Se klart Det känns verkligen att hjärnan är känslig, jag vet inte vad som är vad i detta, vilket av avvänjningen från cigaretterna och vilket är sorger eller har alla sorger gömt sig bakom beroendet och när jag tog bort mitt sista beroende fanns all sorg därbakom?

Tack fina @Vinägermamman ❤️ Ibland vet jag inte om jag ska skriva eller ej, om någon ens läser men det är bara min dåliga självkänsla som gör sig påmind när jag tänker så men då är det skönt att läsa när jag får några rader som lyfter. Tack❤️

Har satt i mig nästan en hel liter, ja inte sprit utan bara lite helt vanlig redd grönsakssoppa och limpmackor med mjukost på. Sitter och myser i skenet av den elektriska adventsljusstaken och lyssnar på lite blandad popmusik och har inte ens en enda tanke på att gå ut och köpa, tillverka eller dricka alkohol av någon sort, detta är helt underbart, en lugn frihetskänsla helt enkelt. Tror att jag lite senare ska bära ned vindunkarna i källaren, tycker de har stått och skräpat länge nog. Ha en fin kväll vänner!

@prinsessa @Natalia Tack för pepp, det är så viktigt för mig att vara transparent! Budgeten höll även denna gång. Hoppas att du har en bra dag på jobbet Natalia. Heja dig som höll budget prinsessa, visst känns det bra?! Skall strax till grannen för lite (alkoholfri) glögg. Har i övrigt en "arbetsdag" vid köksbordet med texthantering och digitala möten. Vaknade stressad men har hunnit med en del sen klockan 0915 när jag började.
Glad första advent på er!!

Hej! @ISE,
Du fixar detta! Alkoholsug är bara ett symptom på att man är stressad eller belastad av tankar på sånt man inte har nytta av att gå och fundera på. Tycker det var strongt gjort av dig att skriva om att du liksom en själv då och då tänker på att ta den snabbaste vägen till sinnes och känsloförändring. Håller med dig om att det är jobbigt när man får lust att köpa ett par pack med pilsner, den känslan att köpa nån skit fanns även hos mig när jag var inne i en matbutik igår. Men fattade att det inte var något att bry sig om utan jag köpte då i stället några burkar med konserverad sallad i vinäger. Kostade även på mig ett par burkar cola och käkade lite chips när jag kom hem och det funkade finfint och idag har jag inte haft det minsta alkoholsug. Det att man kan tro att alla julmyser och har det fint är bara sånt man tror, för om man blir närmare bekant med såna som man kanske tror lever det goda livet så brukar det ofta visa sig vara en sanning med modifikation.
Kämpa på - Du vinner denna tillfälliga kamp.
Ha det gott!

Hej,
Jag gickvigenom flera svackor när det kändes deppigt att inte dricka. Men de gick över, tror det var det mentala beroendet som gjorde sluga försök. Nu känner jag att hels livet ligger öppet för mig och det finns så mykatt njuta av som inte är destruktivt. Håll ut, du kommer landa där du med om du kämpar vidare. Ta dig tid till ett möte tycker jag, nykterheten är viktig och behöver boostas ibland.

@ISE Du är jättestark dom kämpar på! Dag 5, heja dig! Håll i nu! Sitter här oxå med malande oro, vet inte varför, eller jo förresten, jag vill binda mina dörrkransar för att hänga upp idag på 1:a advent, men jag orkar inte just nu och sitter istället i soffan och dricker te och försöker tänka att jaja, världen går inte under för det. Förstår precis din känsla vad gäller kalendrar osv. Så var det för mig också när man var mitt i allt med yngre barn, aktiviteter, karriär osv och allt sådant bara var ett krav ( från mig själv dock). Flera år fixade jag det inte, det hände att adventsljusstaken kom fram ett par dagar före julafton och jag var väldigt besviken på mig själv. Har lärt mig att hantera att det inte alltid blir som man tänkt, men försöker se att det som blir, det blir och det blir bra ändå. Att man faktiskt kan välja hur man vill tänka. Hur skulle du kunna tänka för att det ändå kan landa i att du uppskattar det du gjort, slappna av och tänka snällt om dig själv. Hoppas du inte tar illa upp om jag är för frispråkig. Önskar dig en fin första advent🕯️☃️

@ISE Håll ut, det blir bättre! Kan du ta en riktigt rask promenad eller göra något fysiskt ansträngande, det kan hjälpa en hel del till att få lite endorfiner. Eller dricka något bubbligt alkoholfritt. Det hjälper också att sätta ord på sina känslor, beskriva hur det känns utförligt. Det lindrar ångesten och påverkar hjärnan. Man kan då liksom se det utifrån på ett annat sätt. Sedan kommer även ångesten att avta efter en stund, det når en topp och dalar sedan.

Kämpa, det är så värt det!💪❤️

Hej! @Lonely Man,

Såg att du klarade att gå in på flaskbanken och lämna giftbolaget tomhänt och imponeras av din styrka i att kunna gå in på bolaget och inte köpa nån skit. Har för nån vecka sen passerat bolaget efter stängningsdags när det var mörkt ute och tog då ett foto på deras förbommade skyltfönster och tänkte att för min del så kunde de slå igen för gott.

Detta då bolaget ifråga för min del mest bara har givit mig onödiga kostnader och depressiv djup mörk ångest som jag inte fattade ett smack om när jag var som värst nere i skiten. Då jag trodde att jag behövde deras jävla prylar eller hemgjorda grejer av liknande slag för inte så värst längesen.

Har tänkt att om jag skulle trilla dit och gå som i trans och av automatik köpa nån skit så spelar det ju ändå ingen roll bara jag inte dricker nån flaska utan bara slänger eller häller ut skiten i toan och inte självmant låter allt jävelskap starta om från noll igen som har gjorts tidigare år. Skulle skämmas så jävla mycket inför mig själv så det skulle nog inte kännas klokt helt enkelt. Men sånt ska man inte tänka på, men vet ju att risken finns om man inte hela tiden är stenhårt fokuserad när man är i närheten av frestelser som kan leda till knepigheter.

Kämpa på!

Hej, det är många som inte känner det där myset, du är inte ensam. Kan det hjälpa att äta något, vila lite? Eller ring någon du prata med om drickandet. Håll ut, det blir bättre!

@Em och nykterheten Jag brukar tänka att man måste praktisera på nykterheten. Precis som när man i högstadiet praktiserade på en arbetsplats. Man lär sig nya saker och får nya erfarenheter med sig.

Låter kämpigt med ditt tighta schema med aktiviteter som ska hinnas med samt därpå ett högpresterande arbete. Låter också som att du har väldigt högt satta krav på dig själv. Vad är egentligen perfekt, hur är man när man är perfekt, vem vill man vara perfekt inför och varför? Jag minns att jag hade en bild av att vara perfekt på alla sätt och vis, minns speciellt att jag ville vara en perfekt mamma när barnen var små. Min dotter var väldigt aktiv som barn och jag tog kontakt med en psykolog för jag undrade om det var något fel på min dotter, om jag kunde göra något för jag ville ju också ha den perfekta dottern… Psykologen träffade oss och sade, din dotter är verkligen nyfiken på livet, aktiv och vill undersöka saker, det är inget fel på henne, men det kan vara svårt att tillfredställa den perfekta mamman. Jag blev helt paff, det tog verkligen när hon sade detta, jag minns ju än idag över 25 år senare, men jag förstod direkt. Det handlade om mig! Vi pratade om den perfekta mamman och där och då förstod jag också att det finns ingen perfekt mamma. Jag förstod att det var mig själv jag skulle jobba med, mina höga krav på mig själv och mina skeva bilder om att vara perfekt. Jag började i terapi för att söka efter mig själv, hur jag såg på mig själv och var mina skeva bilder kan ha sitt ursprung.

Så du är något på spåren även här tycker jag och det är en väg framåt att reflektera kring. Idag tänker jag att det räcker med good enough, man gör sitt bästa och skulle det bli lite fel så är det inte hela världen. Shit happens!

Sköt om dig❤️

Idag är det jobbigt. Dag 5. Känns orolig i hela kroppen. Inte stress,men oro. Och ångest. Vill bara åka till affären och handla 3,5or. Värsta nederlaget, behöver dessutom dricka en tio stycken om det ska ge nåt. Total skam. Alla mammor julmyser och familjen är så lycklig. Utom jag, jag känner inte så. Självklart har även mina barn julkalendrar, nissedörr, pepparkakshus och adventsfika. Men det går liksom på autopilot. Har redan varit på Ica, men lyckades då låta bli. Fasen va jobbigt

Tänka sig, klockan har passerat 13:00 redan så här på första söndagen i december. Vem kunde nånsin tro att jag skulle få sova i över fyra timmar extra, men det har man faktiskt spontant gjort så här på första advent och allt.
Det tackar jag min skapare för, och Jesus hans son får väl också åka med på köpet i min andliga tacksägelse fast jag inte är så speciellt religiös.

Har dock tänt den elektriska ljusstaken i fönstret. Missade ju min nya rutin med att äta choklad och smörgåsar till frukost så får väl nu ta och tänka på lunchen i stället.

Tror det får bli grönsakssoppa från en påse i skåpet som jag har. Tar nog ett par limpsmörgåsar med mjukost till vilket kan bli gott och något som kroppen signalerar om att det nog är allt som behövs. Ja, tänk vad tiden går fort nu när det tickar på mot jul.

Har ju oroat mig för att falla in i dåliga tidigare dryckesmönster, men har inte det minsta alkoholsug idag heller, vad det nu kan bero på. Har ett glas med kosttillskott med en massa vitaminer ståendes på bordet som jag snart ska dricka ur. Sen blir det nog till att göra soppan som jag just nu tänker på att göra i ordning.

Det kändes som att det var dags för lite pigg rockmusik att spela i mina hörlurar. Gör därför som jag brukar och kör någon svängig låt tänkte jag nyss. Borde kanske trampa lite på min motionscykel idag, men får då ju så mycket energi att jag väl då även får ta en liten promenad så att jag inte får ångest och sen bara rusar in i matbutiken och köper en massa onödig och för mig skadlig öl som så ofta förr.

Det var så sant - måste ju dra upp persiennerna också så att jag får in lite dagsljus denna dag också. Brukar ju oftast sitta i mörkret och deppa, men sånt gör ju ingen människa glad som jag har förstått det alltså. Just nu snurrar Johnny B. Goode runt i spelaren, inte direkt nån psalmsång, men ändå.

Men är ju inte speciellt mycket för sån musik rent spontant, men det blir kanske nån sån låt också framöver kan man tänka. Har nog fått lite julkänsla ändå. Men nån traditionell alkoholhaltig dryck ska då inte få förstöra min vilja att hålla fast vid mitt löfte om livslång nykterhet.

Får jag alltför stort alkoholsug framöver så skriver jag väl om det på forumet här och då får jag säkert en del tips på hur jag tacklar problemet när det eventuellt dyker upp. Men som en psykolog väl sa till mig för nåt år sedan ska man ska inte gå och oroa sig i förväg för det skapar bara onödig oro inom en liksom. Soppa var det som skulle fixas till, så tror att jag nu tar och försöker göra så. Förresten, kul att ni tittade in här @Andrahalvlek @Vår2022 sånt inspirerar och uppskattas mina vänner.

Ha det gott!

Jag har alltid haft en generös inställning till alkohol och alltid haft en förmåga att träffa ”fel” män. För 15 år sedan träffade jag riktigt fel man. Mitt generösa intag övergick till beroende och bitvis lugnande i stormigt vatten.
För 10 år sedan lyckades jag bryta mig fri från relationen, men inte mitt alkoholberoende

Hej Johanna,
Känner igen mig så, men jag är 20 år äldre, frånskild och sonen utflyttad.
Så mycket härlig ensamts att ta hand om 🥴

@Lonely Man grymt bra jobbat 💪. Önskar dig en fin första advent 🕯️☃️

@Ängans Hej! Vill bara kika in och säga att jag tycker det är superstrongt som du jobbar och vinner kampen mot suget dag efter dag. Det sägs ju att det tar minst 3 veckor för att ändra en vana, så suget och tankarna på A kommer att avta successivt. Har du något som du kan distrahera dig med när det är som jobbigast? Kanske lyssna på någon podd eller ljudbok?
Önskar dig en fin första advent 🕯️

God dag!

Vaknade till min 25:e dag i nykterhet. Har haft väldigt jobbiga tankar sedan i fredags. Fantasier om paraplydrinkar och iskallt bubbel. Så kämpigt det ska vara då – är stolt att jag lyckas ”skjuta på det” (att falla dit) en dag i taget.

Måste försöka ta mig till ett möte, har haft så fullt schema det sista och nästa vecka med. Fan att det ska vara så jävla jobbigt fast jag ska vara glad över hur mycket bättre jag börjar må. Ångesten är (nästan) borta. Magen är nättre. Jag sover hela natten. Huvudet är klart. Varför är det då så jobbigt!!??

Önskar er alla en fin söndag ❤️

@Lonely Man wow så starkt att gå ut tomhänt🤩 det krävs styrka. Jag hejar på dig✨

Nu ska jag skriva av mig och kanske kan det jag skriver vara till hjälp för någon annan.
Jag har i flera år tampats med alkoholen. Jag vet inte exakt hur det började eskalera från att jag var en ”normaldrickare” – ni vet vin till maten, en aw då och då, en öl på puben med en kompis, det som betraktas som normalt. Men sedan stegrades det av någon anledning. Kanske var jag i en skörare period då jag reflekterade mycket över saker som jag inte bearbetat, jag vet inte exakt. Från att ha varit en ”kämpe” som många kallar mig, en överpresterare både på jobbet och privat, en doer, en som gav mycket tid åt andras problem, så blev jag svagare. Det gav lugn att komma hem och ta ett par glas vin, senare något starkare och så fortsatte det. Blev bara värre och värre och till slut drack jag även på jobbet (men jag lämnade ganska snabbt starkspriten). Jag var aldrig sådär full och raglade utan självmedicinerade helt enkelt.
Sedan bestämde jag mig för att nu fick det vara slut på skiten och kämpade på egen hand för det – ville inte ha nån hjälp. Kan själv ni vet. Min familj blev lättade och jag looovade att det var över. Kunde ge mina barn den uppmärksamhet de förtjänar istället för att vara trött och påverkad, tränade inför tuffa lopp, var glad och mådde bra. Men så hände något, säg vad men jag blev väl skörare igen, och den där butiken som jag gått förbi länge utan att tänka på det drog plötsligt in mig och så var jag fast igen, tills jag åter igen tog mig i kragen och looovade min familj. Och så har det fortsatt, ibland i flera månader, ibland i veckar, ibland i dagar. Skammen växte, jag grät i min ensamhet för att jag svikit de jag älskar så många gånger. Mina barn och min man och mina föräldrar och syskon var oroliga, besvikna, frustrerade och ibland arga på mig. Till slut trodde de inte längre på mig när jag looovade. Det var när min ena dotter fick en ätstörning och jag sa åt henne att hon måste få professionell hjälp som jag i samma veva tänkte – vem är jag att säga det? Jag trodde ju inte ens själv längre på att jag skulle klara det den här gången heller och den här gången MÅSTE jag. Insåg att den här tjurskallen inte ”Kan själv”. Så jag sökte hjälp.
Först hos en kvinna på öppenvårdens vuxenenhet i kommunen, fantastisk människa som hjälper mig med mina skuld- och skamkänslor – den stora ryggsäcken som hon tydliggjorde att jag måste försöka göra mig av med först och främst. Nu har vi utvecklat det hela till att jag även ska ha hjälp i större utsträckning från beroendemottagningen i kommunen. Ett tydligare program där både läkare och psykolog är inblandade. Och jag vill verkligen rekommendera en liten apparat som när jag fick den presenterad för mig gjorde att axlarna sjönk ner till normalnivå. Previct – läs på om den. Nu ska jag med hjälp av den banne mig se till att mina nära vågar lita på mig den här gången! Fantastisk liten grej som gör att när du verkligen bestämt dig för att lyckas, att inte falla tillbaka men vet att de du lovat så många gånger, inte kommer att tro det den här gången heller, gör att de kommer att kunna göra det. Men då måste du såklart ha bestämt dig. Du blåser i den hemma eller var du är och det går signaler till din behandlare om du är grön eller röd. Finessen är att du kan lägga till personer som ska få sms om du är grön eller röd också. Är du grön så är du och de behöver inte undra och skulle du råka vara röd nån gång, ja, då får det vara så. Men för mig kommer det att vara en trigger för att hålla mig grön nästa gång jag är nära ett återfall. Och jag vet att de som jag vill ska veta också kan se det. Den har en kamera så det är tydligt att man inte kan låta någon annan blåsa. Supersmart grej tycker jag. Men som min professionella kontakt säger – ”du gör det främst för dig själv, inte för andra. Jag kommer strunta i om du är röd ibland bara jag ser att det går åt rätt håll, annars måste vi sätta in mer hjälp, om du är mottaglig för det vill säga”. Och klart att jag är mottaglig – jag har ju bestämt mig på riktigt och jag har äntligen sökt hjälp. Och jag såg glädjen i min makes och mina barns ögon när jag berättade detta. Nu behöver de inte gå runt och undra om jag ljuger eller om jag är ärlig och om jag ännu en gång ska lova något som jag inte kan hålla. Nu försöker jag bara släppa sorgen över den tid jag slösat bort på den här skiten – den kan jag ju inte göra något åt. Men jag kan äga framtiden.

En lugn första advent. 😊
Har inte alltid varit så. Tänker tillbaka på olika högtider. Blir ingen speciell mat idag, sätter upp en elljusslinga. Sedan får det räcka för denna dag. En promenad i mängder av snö på agendan med en vän, benen får arbeta. Det behövs. 😄
Inte heller har jag städat, men det får vara nu ...

Jag märker att jag reflekterar mera över saker, t ex tidigare satte jag fram julpynt för "att man skulle " liksom. Nu tänker jag snarare, vill jag? Nej? Känner efter mera. Då gör jag det inte. 🙂

Slutat göra saker för att det så att säga hör till. Möjligen en konsekvens av det förflutna då man var kraftigt medberoende.

Där har det också blivit avsevärt bättre, avseende medberoendet alltså. Mitt ex och jag träffas någon gång och pratas vid som vänner.

Jag har lärt mig att fokusera på vad jag behöver och agerar enligt det, men även oss. Har slutat påpeka hans drickande, det vet han ju vad jag anser sen flertal år tillbaka. Därtill ett mera konsekvenstänk i situationer vi hamnar i då han dricker, gynnar detta någon av oss? Är/ upplevs svaret nej så låter jag bli. Önskar att jag i större utsträckning agerat så då vi var ett par. Men, detta hör väl till medberoendet.

Trodde aldrig att jag skulle få till ett sådant här inre lugn, "sinnesrobönen" har varit till stor hjälp där, mitt mantra en period. Det där med maktlösheten ... Vägen till inre lugn har ju varit knackig förvisso. En process.

✨️Glad och lugn första advent önskar er. ✨️💜
Sköt om er.

@Se klart Wow grattis!!!

Just den här årstiden så snurrar mina tankar väldigt mycket på hur min sista tid som aktiv alkis var.
Det var så mycket som hände inom mig när jag för första gången letade efter en riktig lösning på mitt missbruk. I mellandagarna "förhandlade" jag med behandlingshemmet om pris och inställelse och det slutade med att jag bestämde att jag skulle vara på plats den 13 januari = min första helnyktra dag <3
MEN.....med facit i handen så kan jag ju se att i och med att jag själv erkände för mig själv att jag var en alkoholist (alltså det första steget i 12-stegsprogrammet som jag då inte visste om) så gick allting helt plötsligt så mycket enklare !! Det var inget jag tänkte direkt på då utan det kom senare.
Men att erkänna för mig själv att jag ÄR en alkoholist förenklar så otroligt mycket !