Senaste kommentarerna i forumet

@Letlive
Jag lämnade så jag kan inte svara på det ur egen.
Jag tänker att det dels är helt naturligt med din reaktion och dels att det faktiskt bara gått 4 veckor. Det kanske är sunt för dig att ha kvar en lite kritisk hållning för sin egen skull.
Om du däremot har samma känsla efter ett eller två års nykterhet så kanske det är.dags att fråga sig själv om man kommer må bra i relationen, om man någonsin kan känna sig trygg.
Förstår att det gör din partner ledsen men samtidigt så kanske din partner innerst inne kan förstå vad det gjort med dig alla dessa år av lögner.

Det går fortsatt helt ok. Idag är det ruskväder och jag blev så sugen på glögg, men avhöll mig från att ringa min sambo för att be honom köpa hem.

En dag i taget. Mitt mål är ju att dricka måttligt och som ”vanligt folk” så småningom. En stor del i detta är ju att låta bli drickandet på vardagar, vilket är vad jag sysslat med tidigare - allt var anledning till att ”unna sig” ett glas. Trist dag; alkohol. Rolig dag: alkohol. Tufft på jobbet: alkohol. Varit duktig och tränat; alkohol.

Bara genom att jag låter bli det är mycket vunnet, glad att ta denna vita månad 😊 Sedan gäller det att ta det varligt i det nya upplägget.

@Himmellerhelvete Han har fått cancer och är 70+ så inte så gammal än. Mamma gick ju bort tidigare och var inte ens 70 så jag kände att jag tappade fotfästet. Mamma dog väldigt plötsligt, hon var inte sjuk innan. Tätt inpå dog mormor och morfar så jag kände att nu är det snart jag som är sista generationen kvar fast jag inte ens är 40.
Jo vi fick vädra ordentligt 😅
Helgen gick bra utan att dricka men kände att jag fick en social baksmälla igår. Blir väldigt trött av att umgås intensivt med andra. Känns som att jag skulle behöva gå och sova i 1 år nu men det är väl kroppen som försöker läka.
Kram till dig ❤️

@Himmelellerhelvette Hej! 🤗 Bara bra här. Det börjar närma sig fyra år sedan jag besökte Systembolaget för sista gången.Jag har t.o.m. glömt av vilka färger som skylten har till det jäkla stället.🤣
Jag är inte alls aktiv här på forumet numera. Men kommer aldrig glömma av hur mycket forumet betydde för mig några år där i början. ❤️ Det räddade mitt liv. Ha det bra!

Varmt tack för Ditt meddelande!
Jag ska komma till en terapeut och reda
ut de trauman som lett till min ångest!
Kram!

Hur jobbar ni andra med med det brustna förtroende som kan följa i en relation med en alkoholist? Min sambo har varit nykter i nästan fyra veckor. Idag kom jag hem från gymmet och det luktade sprit hemma. Jag tänkte genast att min sambo hade fått ett återfall. Jag konfronterade henne och hon förklarade att en hund kräkts i hallen och hon torkat upp med starkt rengöringsmedel. Hon var klar i talet och erbjöd sig visa hennes banktransaktioner så jag kunde se hon inte varit på Systembolaget idag.
Min sambo blev ledsen att jag är misstänksam när hon kämpar hårt med att vara nykter. Hon sa att hon blev ledsen idag, vilket jag förstår.
Hur tänker ni andra? Hur hanterar ni det brustna förtroendet som kommer från en relation med en alkoholist? Jag vill och önskar att jag kunde tro på hennes ord rakt av med år av lögner har satt djupa spår i mig.

Nu vet jag inte om jag har gjort någon konstigt här eller om man skriver sitt inlägg som en kommentar men jag skriver av mig nedan

Jag dricker bara ett par gånger per år, senaste nu i helgen. Jag dricker tills jag spyr eller tuppar av, samma hända igår. Nu har folk börjat prata med mig om att mitt drickande är problematiskt. Inte förstås gången det händer men nu mer än innan och jag orkar inte skämma ut mig mer, mina familj och mina vänner är mer värt att alkoholen.

Jag tror jag hamnar i ”kategorin” riskfyllt drickande. Går det att dricka måttligt eller är det bra att bara sluta? Jag ser ingen stor poäng med att dricka utan att bli full men samtligt är det svårt att säga nej till ett glas vin om man är över på middag etc.

Har någon av er varit i en liknande sits och hur har ni gjort?

Hejsan!

@Andrahalvlek,
Kul att du skriver lite och försöker stötta nu när jag har startat om som nykter för att se om min knepiga tillvaro kanske kan bli lite bättre. Jag har för övrigt länge haft kontakt med med ett flertal psykologer och läkare, och även någon slags specialist av något slag inom den öppna psykiatrin.

Det har prövats de flesta mediciner, men jag har bara fått mest biverkningar och inte någon större lindring av mitt i grunden psykiskt dåliga mående, låga energinivå och nedstämdhet. Sitter nu och tittar på ord från ett gammalt läkarintyg några år tillbaka som förklarar min diagnos som så här: Blandade ångest- och depressionstillstånd. Recidiverande depression ospecificerad, social fobi.

Knepigt så det förslår alltså, och som grädde på moset eller vad man säger, därtill då en massa onödiga drycker av och till som jag normalt intagit i mängder som kroppen inte tål. Blev sen för någon månad sedan bedömd som färdigbehandlad, vilket de har helt rätt i då det provats allt som psykiatrin har till sitt förfogande av medicin och olika metoder.

Jag är tydligen medicinskt sett ett rätt hopplöst fall, men på något sätt finns tydligen ännu den inre självbevarelsedriften kvar så pass mycket att jag ändå sitter här nykter och läser forumets många kloka ord, och själv lite försiktigt liksom försöker att skriva av mig lite så här på morgonen.

Vet inte varifrån känslan just nu kom, men orden - Ge aldrig upp! Blixtrade nästan till inom mig som en klar insikt i en tusendels sekund - en känsla och tanke som jag ska försöka bevara i minnet. Nu ska här kämpas på som nykter, tar mig i detta nu en slurk till med rent kolsyrat vatten, ska nu gå och vila mig lite, för är rätt så slut faktiskt, men i eftermiddag kanske det blir lite trampande på motionscykeln igen...

Ha det fint!

@Se klart Åh vad spännande 😍 Själv är jag kallad till möte kl 16.15 med min gamla chef och min nya chef. Vad kan de vilja? ”Du håller inte måttet?” 😱 Nä, det tror jag inte att de tycker men det är lite obehagligt att kallas till möte sådär. Jag har ju suttit på andra sidan tidigare.

Kram 🐘

Hej!
Se klart,
Har inte hittat Axiennnes tråd än, men rätt som det är så dyker den väl upp. Tror så jag också att man väl liksom ibland kanske får en sista chans att göra om och göra rätt eller nåt sånt. Det är bra med det här forumet som har förmågan att ofta ge nya insikter från flera håll och på olika nivåer. Men visst är det väl som du säger att det kan stöttas och hejas på, men till sist är det ju alltid en själv som måste göra jobbet. Tänker även på vad en allmänläkare väl en gång sa, jag kan inte dricka på rätt sätt åt mina patienter.
Kämpa på!

Älskar vintertid! Det är min biologiska klocka helt enkelt. Vaknade därför tidigt i morse, och kom igång med jobb redan vid 07, så skönt.
Igår hade vi middag hemma, och vi gjorde något som ALDRIG händer, lämnade disken till idag.
Kom upp i morse och såg röran på diskbänken, kändes som jag slungades tillbaka i tiden- minus baksmällan.
Illa nog ändå.

Förra veckan träffade jag en person för en tjänst som är utlyst hos oss.
En ganska så oväntad förändring - skulle det innebära för mig.
Men ju mer jag funderar desto mer nyfiken känner jag mig.
Bävar lite- som man gör- när ev engagemang tar överhanden och jag liksom går all in, men min man säger att det är ”roligare när du jobbar mycket och har kul, än när du jobbar ganska mycket och inte trivs”.
Det är iaf ett område som är nytt för mig, som jag inte prövat! Jag känner mig dock så pass trygg i ledarskap och förändringsprocesser att jag skulle våga utan specialist-kompetensen.
(Men såklart är det ändå i mitt härad)

Jag ska få lite siffror och underlag för att ev formellt söka tjänsten. Och sen är det förstås en sedvanlig rekryteringsprocess.
Lite spännande är det, och jag känner väl igen mina spröt som går igång på nytt och svårt.
Så kanske har jag ett sista skutt kvar i karriären- vi får helt enkelt se.
(Stackars intresseklubben här som inte kommer att ha en lugn stund att anteckna ✍️✍️✍️
Jag jobbar bara två dagar denna vecka, sedan blir det ledigt med små och stora barn på landet. Har beställt kött från en bonde i vår by, och pumpor från en odlare.
Det blir mysigt! Kram på er.

Jag har otroligt svårt att säga nej till alkohol när jag är bland andra. Detta gör att jag dricker alldeles för mycket och nu senast i helgen när jag till och med fick minnesluckor.
Att dricka för mycket har hänt ofta i mitt liv men nu har det gått så långt så att jag sårar mina anhöriga med mitt beteende.
En lösning är att säga helt nej till alkohol till att börja med men senare i framtiden kunna hitta en balans och kunna njuta av ett glas vin eller två.
Vet inte riktigt hur jag skall börja men känner att jag behöver ha hjälp att reda ut en massa frågor. Varför kan jag inte säga nej? Varför beter jag mig dumt och sårar de som står mig närmast när jag dricker?

@Flarran Eftersom din mamma hade bipolär diagnos så skulle du kanske kontakta vårdcentralen? Sådana diagnoser kan vara ärftligt.

Jag har, precis som min alkoholiserade pappa, haft återkommande depressioner hela mitt vuxna liv. Jag har nu insett att jag behöver antidepp livet ut. En del behöver tillföra insulin - och jag behöver tillföra serotonin.

Alkoholen gör att serotonin och dopamin skjuter i höjden, och dagen efter störtdyker nivåerna och man mår pyton. Det tar veckor-månader innan det stabiliseras till mer normala nivåer.

Sök på ”alkohol och hjärnan” på youtube så får du lära dig mer.

Kram 🐘

@Se klart Noll alkohol på företagets alla evenemang tänker jag lobba för!

Kram 🐘

Godmorgon @flarran
Har du läst Axiennes tråd här inne?
Ibland sker mirakulösa tillfällen, att något eller någon öppnar ett litet fönster på glänt och man ges tillfälle att där och då- kliva ut och in i en möjlighet till ett annat liv.
Jag tror alla vi här inne har upplevt det på något eller annat vis, men hos en del av oss är det mer uppenbart, att det är en sorts nåd vi får, en chans.
Den kanske kommer fler gånger, det vet jag ingenting om. Men jag uppfattar att du står och gläntar på den där dörren och vet och förstår att det är nu det gäller.
Vi är många här som kan heja och stötta, men tyvärr är det ju nykterheten också ett megajobb att göra på egen hand.
Många har god hjälp av vården, antabus tex. Andra blir hjälpta via AA.
Ville bara föreslå detta om du alls funderar över att sträcka ut en hand i verkliga livet. Men fortsätt att skriva här, läs och framförallt- ta en dag i taget! Kram

Hej Kennie,

Nu känns det bättre!

Har käkat frukost, som jag nyss skrev om skulle göras.

Ska nu läsa lite till här på forumet och ta det lugnt.

Kanske trampa någon minut på testcykeln senare.

Ha det fint!

Hehe,
Det är bra att du skriver om det som är svårt. Och som fu är inne på själv vore det kanske bra att få stöd av en psykolog eller liknande. När du landat i nykterheten kan du börja fundera på hur du går vidare. En lurig grej med alkoholsug tror jag är att det tar sig uttryck på oväntade sätt. Som till exempel hopplöshetskänslor. Beroendet försöker lägga fram skäl till att få dig att dricka. Men håll ut, det kommer klinga av, och sen blir det mycket enklare att bena ut andra, verkliga, problem.

@Amanda L hej! Nej har inte läst den. Måste ta tag idet och beställa den. Den kan ju förklara en del varför det är så svårt att sluta. Ha det gott❤️

Ny vecka har startat.

I natt var det verkligen kris.

Tänkte bara säga hej och tack för några trevliga ord till en skribent här på forumet och så plötsligt var det som om hela proppskåpet i skallen gick och jag öste ur mig en massa skit om min värdelösa tillvaro och livshistoria. Borde kanske i stället ha ringt till nån jourhavande präst eller medmänniska och ylat som man gjorde ibland gjorde när man var skitfull för något år sedan. Hade jag just då, i natt i den stund jag skrev, haft något att dricka så hade tömt flaskan direkt alltså. Det hade fan inte spelat roll vad det varit, bara det varit någon drickbar skit med rejäl procent.

Jag lyssnade efter senaste skrivinlägget i natt först på lite rockmusik för att hamna i ett mer sorts positivt stämningsläge, sedan gick jag in på en meditationssida av något slag där en amerikan talade lite släpigt och långsamt till någon seg bakgrundsmusik. Det handlade visst om att fokusera på sin andning och sånt där och att slappna av och känna hur avslappnad man var. Lyssnade säkert en halvtimme på detta fåniga tjafs.

Men jag blev i alla fall så pass trött av att höra på detta monotona jox att jag stängde av datorn och lade mig ner en stund i sängen, och kors i taket som man väl säger, så somnade jag väl mest av utmattning utan att veta hur det gick till, och som en urlakad sill vaknade jag prick klockan halv åtta i morse. Det är alltså en ny vecka som har startat.

Fortfarande ”stone cold sober” som jänkarna i amerikat väl säger, kort sagt spiknykter ännu alltså. Har nu ett val att göra, ta mig ner till stan och köpa ett gäng med öl, vin och en hela Jäger eller så. Men fattar ju att det är helidiotiskt, men det känns bara så. Klockan är i denna skrivande stund precis 08.12 pip... som väl fröken ur skulle ha sagt.. Sitter vid köksbordet och knapprar på datorn och känner mig allmänt dum efter att ha skrivit så fånigt som jag gjorde i natt, och spiknykter dessutom, fy fan alltså...

Nu är jag hungrig som en gris, om jag hade haft ölen kvar som jag hällde ur för ett tag sedan skulle jag rusat ner i källaren och druckit upp dom. Men får väl försöka köra den nygamla rutinen med varm choklad och mackor igen, det har ju funkat skapligt i ett par dar. Det känns verkligen som att man har börjat om från början. Borde väl som serietidningens världsberömde Bamse och hans vän Skalman eller nåt, ha en slags ät-och-sovklocka för att komma ihåg att äta och sova på fasta tider.

Har ju inte haft några rutiner alls på över 20 år utan bara kört på känsla och tagit allt som det kommit, och mest tankat bränsle i flytande form när jag har känt mig hungrig, trött, deppig, uppjagad, nedstämd, ja kort sagt i stort sett jämt. Det krävs så klart ett inrutat mönster, ett sorts schema att stenhårt hålla sig till, men sådan är ju inte jag, men måste väl för första gången sedan man var mycket ung testa att nu hitta min egen väg liksom. Nej nu jäklar knorrar magen och skriker om påfyllning av energi, så jag får väl köra choklad-och-mackor rutinen igen.

Ha det bra!

@Amanda L tackar!

Godmorgon! Dricker gott kaffe framför nyhetstv. Känner mig pigg idag. Hoppas ni också mår bra kära kaffegänget och att ni får en finfin måndag!

Jag jobbar också i privat sektor som traditionellt haft en mkt generös alkoholkultur, förr i tiden var det resor och hemska mängder alkohol. Men jag jobbar också i en bransch som dragits med mkt missbruk, så detta beslut om noll alkohol (vi får inre ens ha egna systemflaskor på jobbet…) är bara välkommet tycker jag. Men många gillar det inte alls ska väl sägas..

Härligt @charlie70
Jag började förra året- på nyårsdagen- och tänkte nu försöka hålla i höstbad och låta det gå över till vinterbad.
På landet har jag nära till brygga och har minnen av att pulsa i snö och mörker, möta upp min lilla ”badklubb” och sen pulsa hem igen, krypa ner i sängen och känna den inre värmefläkten dra igång.
Bot mot allt,
Vi får peppa varandra.
Kram!

@Charlie70 Så skönt att det går bra för dig och flickan ❤️ Njut nu, nu, nu. Allt som varit och eventuell oror för allt som ska komma får vila långt bak i skallen just nu.

Vinterbad låter häftigt. Ligga kvar i vattnet? Jag har bara doppat mig och gått upp direkt. Men jag har upplevt ”ruschen” av först adrenalin och sen värmen och lugnet som sprids inombords efteråt, så jag förstår vinterbadarnas fascination. Det är allt runtomkring själva badet som behöver vara mysigt också. Det är ju kallt och ruggigt på land också.

Kram 🐘

@Charlie70 Jag vet inte. Det är ju ett privat företag som det gått bra för i perioder. Jag minns personalfester med ”fri bar” och då blev alla väldigt fulla. Personalfester med övernattning på hotell i Köpenhamn, fast den gången var jag gravid och gick hem till hotellet tidigt. Den gången jag kräktes i diket var innan barnen, så det är mer än 26 år sedan.

Nu verkar istället folk vara fulla redan när de kommer. På personalfesten för två år sedan var maten kall och jag fick kranvatten till maten, för något annat alkoholfritt kunde de inte erbjuda. De andra vid bordet drack kanske två glas vin till maten. Ändå fanns det de som ställde till med pinsamma scener. Sorgligt. Tråkigt. Jag har inget tålamod med sådant längre. En nästan nykter aw hade jag nog haft roligare på.

Kram 🐘