skrev Kameleont i Hopplöst

@Snödroppen
Japp, det ger mig lite styrka att ge fingret åt hela situationen!
Myser åt mitt eget lilla uppror då 😉

Tack för kloka ord, som alltid 😍
Godnatt


skrev Kameleont i Hopplöst

@Samsung50
Ja visst är det så, att man gör så gott man kan i eländet som går på repeat. Skönt att höra orden från någon annan - tack!
Mannen har viss insikt tydligen men inte alls till fullo. Och som du säger är han inte redo. Vet inte om han vill.
Ta hand om dig!


skrev Tröttiz i Missbrukande särbo

@Anki65
Hej.
Gällande orosanmälan ...
Utfallet med sådana blir olika har jag fått erfara. Den jag gjorde gällande mitt ex gjorde nog varken till eller från för honom. Det som dock hände var att hans familjemedlemmar kom att mer skyddas från hans missbruk.

Min tanke är den att är människor med missbruk inte "där" ännu så hjälper inte orosanmälningar för att de ska söka hjälp. Åtminstone min upplevelse.

Du kan inte få honom att söka hjälp, det måste komma från honom. Han är ju i rullorna redan hos företagshälsan. Vad han gör med den hjälp från arbetsgivaren kan inte du styra. Tyvärr. Vad jag utläser i din text så har du också gjort mycket redan. Försök tänka nu på vad Du behöver.

Ett liv med en människa i missbruk tar energi, förstår mycket väl att du inte orkar. Ta hand om dig. 🌹
Kram. 💜


skrev Kameleont i Det finns hopp

@Snödroppen
Tack - så roligt att du gillar mina tips! ❤️
Är så fint att kunna inspirera o dela med mig av något som ger mig mycket o är viktigt för min hälsa också. 🙏
Idag har jag varit ute i skogen i nästan två timmar och ändå bara ca 10 km.
Så jag tar det lugnt. Hellre lugnt o länge än snabbt o kort är min grej (men olika vad man vill få ut av det).
Stannar ibland o kollar naturen, nåt spår, äter blåbär, dricker, andas.

Ett till minitips jag kom på är att det är väldigt skönt med stödstrumpor under löpningen. De håller mig upprätt. Med ull jättebra nu när det blir kallare. Snart minusgrader - älskar löpning på vinter!

Kom på att jag vill trycka extra på detta med att lyssna på kroppen.
Att med en utbrändhet inte pressa sig för hårt. Du kan bli trött, flåsig o svettig o få träningsvärk men i slutändan ska motionen GE dig energi o du ska inte vara helt utpumpad efteråt.
Jag fick rådet av en läkare att fortsätta med löpningen som vanligt när jag var utbränd för några år sedan. Han menade väl o var klok i mycket, men glömde att han hade en 'duktig flicka' framför sig.
Viktigt med balans. Att du hinner återhämta dig mellan passen.

Ja, tänk om vi hade kunnat springa ihop! Men vem vet, ett terränglopp nån gång kanske...(utan tidtagning) 😘

Måste bara tillägga att din danskväll lät fantastisk! Det är så mycket glädje i dans. Länge sen för mig med. Kanske dax för fest, musik o dans.
Behöver få in mer glädje i mitt liv igen - livsglädje❤️
Tack för den inspirationen fina du!
Sov gott.
🥰


skrev Varafrisk i Tillsvidare

@Ny dag Du är så bra❤️och du kämpar på så bra❤️Jag tänker på dina tårar….kan det vara så att nu när du inte dämpar och stänger inne dina känslor så får känslorna fritt flöde och tårarna kommer? Även om jag grät när jag drack så har jag gråtit så mycket under behandlingen. Ibland räcker det nästan med att komma in i NA’s lokaler å tårarna kommer beroende på sinnesstämning. Tårar är ju inte farligt…kanske har de inte funnits plats för dem förut..Det finns ngt ordspråk som lyder ngt i stil med ”Tårarna är själens språk…”. Stämmer ngt i vad jag skriver el känns det helt fel? Hoppas att du får sova inatt🙏🏻

Kram❤️


skrev Kennie i Vill inte dricka mer

Det är en vanesak tycker jag. När det gått lite tid känns det helt naturligt att dricka alkoholfritt. Och jag bryr mig inte längre om vad någon eventuellt kan tänka om att jag är nykter.


skrev Kennie i Tillsvidare

Hej,
Jag känner igen det du beskriver från när jag slutade snusa.. Kanske är det mental abstinens. Åtminstone för mig var det så att sorgsna känslor förstorades upp, lite som att jag undermedvetet ville ha ett skäl att börja snusa igen, jag var ju så ledsen.. Men det gick över i takt med att beroendet försvagades. Så jag tror att det är normalt att vara deppig när man bryter ett beroende, men om det håller i sig längre än ett par månader kanske du behöver prata med vården. Motion funkade bra för mig, endorfiner skrämmer bort nedstämdhet.


skrev Andrahalvlek i Min värderade riktning

@Himmelellerhelvette Det dåliga samvetet tror jag inte att man kommer ifrån tyvärr. I alla fall om man har sina empatiska förmågor intakta. Men man får inte låta det dåliga samvetet styra. Till slut måste man sätta ner foten. För att freda sig själv.

Min mamma berättade hur hon lång tid efter min pappas död satte sig kapprak upp i sängen mitt i natten: ”Hur kunde jag säga så?” Hon hade dåligt samvete för hur hon skällde på honom när han var full.

Det blir så bakvänt alltihop. Men man måste låta förnuftet styra. Göra det som är bäst för en själv - bryta helt eller tydligt bestämma exakt vad man ska hjälpa till med och inget mer.

Samtidigt måste man inse att det dåliga samvetet kommer att följa en länge, men man behöver inte agera på det. Istället se det som en illa omtyckt gäst som då och då gör en sällskap i sängen. Vända ryggen till, men ändå ligga kvar och försöka somna om.

När våra föräldrar dör tror jag att alla plågas av delvis dåligt samvete. Kunde man gjort mer? Borde man förstått tidigare? Det ingår liksom i paketet, på samma sätt som man oroar sig för sina barn i samma stund som de börjar växa i magen.

Jag vet med mitt förnuft att jag har gjort och gör mer för min mamma än vad som kan krävas av mig. Jag väljer medvetet att begränsa vårt umgänge. En dag varje eller varannan vecka är fullt tillräckligt, och max några timmar i taget.

Det som skaver mest i mig är min barndom/ungdom, att jag inte riktigt kan förlåta henne för att hon försummade mina behov helt. Å andra sidan vet jag att hon inte kunde göra bättre, varken just då eller nu. Hon är inte jag, hon tänker inte som jag alls. Hon är inte heller lika handlingskraftig och hennes självkänsla är dålig.

Kram 🐘


skrev Surkärring i Ja till livet

@Himmelellerhelvette @Andrahalvlek japp är medveten om fällan.
Njuter av kaffe och tv med maken. Tänker inte luras ikväll heller, det är ju inte värt det.
Tack för ert stöd 🌻


skrev Varafrisk i Äntligen på rätt väg!!

@miss lyckad Så gott det låter❤️ Allt gott t dig❤️


skrev Andrahalvlek i Ja till livet

@Surkärring Håller med @Himmelellerhelvette - det är bara alkoholdjävulen som försöker övertala dig. Tänk på hen som en treåring i baksätet som tjatar om glass. ”Jag hör att du gärna vill ha glass men först ska vi hem och äta.” Tålamod.

Kram 🐘


skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare

@Ny dag Du kan inte vara utbränd? När jag gick in i väggen kunde jag inte sluta gråta. Det jag behövde göra då var att vila, sova mycket, äta det jag kände för och få hjälp av familjen till alla sysslor så jag slapp dåligt samvete för att jag var verkningslös.

Jättebra att du inte är sugen på A för precis som du säger förvärrar det situationen.
Massa kramar❤️


skrev Himmelellerhelvette i Ja till livet

@Surkärring Det är bara beroendedelen av dig som tittar fram för att förhandla. Låt den babbla på men lyssna inte. Den gör allt för att du ska lyssna. Ät något gott, vila, ta en promenad eller vad som helst. När du ignorerar en stund brukar den tystna. Den får mindre och mindre luft till att snacka ju längre tiden går. Tillslut har den syrebrist och man hör bara en suck då och då.
Kram


skrev Himmelellerhelvette i Min värderade riktning

@vår2022 Jättebra liknelse. Nej jag ska inte bära hennes eller någon annans skuld. Jag tar ansvar för mitt liv och vill göra det bästa av det. Tack igen❤️

@Andrahalvlek Vilken fruktansvärd ångest att han dog så snart därefter och det är väl så vi medberoende fungerar. Som du satte stopp inför julen för du drog din gräns men sedan ändå fick dåligt samvete. Det ska ju inte behöva vara så. Vi ska inte få dåligt samvete för att dom inte lyckas ta tag i sina liv ändå blir det så. Jag önskar verkligen att jag slipper dåligt samvete den dagen min mamma går bort.
Jag kan också önska att jag drog en gräns tidigare men jag måste förlåta mig för det. Jag kunde inte/viste inte bättre då. Samma som med att jag drack egentligen. Vi har dragit våra gränser för vårt eget drickande senare än vi önskat också men vi måste förlåta oss själva även där för vi viste inte/kunde inte bättre förut.

Som jag tänker nu kommer jag också känna att jag kommer tycka att hon äntligen får frid men man kan ju inte förutspå hur man kommer känna när dagen kommer. Det jag redan sörjer är att hon behövt leva ett så hemskt liv.

Det är skönt att du skriver att din pappa ändå testade med hjälp av beroendeenheten men ändå inte klarade det. Jag har trott att om min mamma bara tar sig dit så blir hon drogfri men inser när du skriver så att det bara är en fantasi, en dröm.
För vissa spelar det ingen roll hur mycket dom förlorar, det verkar inte finnas någon botten djup nog. Det är sorgligt. Varför är det så?

@Amanda L Det är så skönt att höra andras livshistorier, så viktigt att kunna dela detta och förstå hur hemskt medberoendet är. Jag känner igen mig i typ allt du skriver. Man vänder in och ut på sig själv för att försöka få föräldern att må bra, komma vidare i livet. Få ett liv värt att leva. Det jag övar mig på att känna nu är att jag har gjort så mycket för min mamma att jag inte ska behöva känna varken skuld eller annat för att jag nu drar en tydlig gräns. Jag tycker att jag med gott samvete kan säga att jag försökt.
Tänk va oerhört konstigt det är egentligen att ens föräldrar låter sina barn bli deras som deras föräldrar.
Det är mycket lättare att se någon annans situationer än sin egna. När jag läser det du skriver tänker jag att du inte ska behöva kämpa så för din mammas mående och så slår det tillbaka på att jag alltid gjort detsamma. Det måste vara sånt som får oss att få mer insikter, att ta del av varandras berättelser.
Allt vi tagit med oss från barndomen och hela vägen, alla känslor vi tryckt ner har vi inte kunnat hantera, vi har inte från början förstått att vi flytt från känslor och trauman utan vi har bedövat det istället, på olika sätt och sedan fastnat i alkohol. Jag är så glad åt att vi lyckats vakna upp tillsist och nu tar tag i allt vi inte tidigare kunnat hantera. Jag är så tacksam över att ha funnit nykterheten. Samtidigt är jag livrädd att halka tillbaka men jag tror det är bra att vara rädd för det, det håller mig på banan. Jag vill aldrig glömma hur det var för mig innan jag slutade dricka för dit vill jag aldrig tillbaka.

Kram till er alla tre❤️


skrev Surkärring i Ja till livet

Är just nu i en fas som får mig att fundera på hur allvarliga problem alkoholen inneburit från mig. Det går från känslan av att det egentligen inte var någon fara och allt är överdrivet till herregud vilken tur att inget hända barnen eller att socialen inte blev inkopplad. Det svänger nåt enormt.

Något som är skönt är att jag inte är sugen på alkohol. Jag är rätt nöjd med läsk och alkoholfri öl. Återhämtar mig från en operation, tränar lite av det jag kan och livet flyter på. Det är väldigt skönt och jag är så tacksam.
Det var bara det.
Trevlig helg.


skrev Amanda L i Amanda L

@Daemon Dåligt här med. Förkyld idag när min favorittävling går av stapeln; Greenkeeperns hämnd.
Då drars alla maskiner ut och står i vägen på fairway, på någon tee får man bara slå ut sittande på en pinnstol, vattensprinklarna sätts på lite då och då så att spelarna får sig en dusch. På någon green ligger redan hundra bollar, på en annan är hålet placerat i en backe eller under en låda med en liten ingång! Jag tycker det är jättekul, (eftersom jag har så svårt annars?) men nu ligger jag här och snyter mig istället.:)


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Det är längesedan jag skrev nu. Livet rullar på. Ofta har jag en hel del att göra, både med huset, resor och annat. 😅. Det andra är en ungdomskärlek jag har börjat träffa. Det känns toppen. Vi har kvar kemin sedan ungdomen. Han var min första kärlek. Så nu när vi träffades hade vi inte varit tillsammans på över 40 år! Vi har dock träffats på en tillställning för 23 år sedan. Det är lätt att prata med honom för att han känner min familj och jag känner hans. I början så pratade vi en hel del om missbruk och beroende. Vi har även kollat på sådana dokumentärer ihop. Jag tycker det är intressant. Vi träffas på helgerna, för han bor en timma från mig. Vi plockar svamp, bastar, lagar mat, och pratar. Jag känner mig väldigt trygg med honom, det har jag alltid gjort. Han tycker mycket om min hund, vilket är jätteviktigt. Alla runtomkring är glada för vår skull. Renoveringen är fortfarande inte klar, köksbänken har anlänt, men snickaren har varit sjuk. Det ordnar sig. Livet känns väldigt harmoniskt, och jag ser på framtiden med ljust sinne. Önskar alla på Forumet allt gott❤️


skrev prinsessa i Kaffestugan

@Påvägmothälsa Blev också inspirerad av hennes fina ord <3


skrev Ny dag i Nya Given..

@Lonely Man Vi får kämpa här tillsammans, vi har ju samma mål, en bakgrund där vi varit periodvis nyktra men hamnar på ruta ett igen. Nu tredje nyktra helgen, mår inte bra men hade mått sämre med alkohol. Vi kämpar på, de värsta dagarna är passerade och nu är mitt enda fokus att inte ta det där första glaset! Önskar dig en underbar lördag!


skrev Amanda L i Vara alkoholfri eller måttlig?

@Daemon Jag bad Admin flytta min tråd, eftersom jag ville ha kvar min "resa" i en och samma tråd. Och kanske lättare för andra att hitta … Det tog bara nån dag så var den där.
Det blir färre kommentarer iof, men å andra sidan kan man skriva om helt andra saker...
Både plus och minus. :)


skrev Amanda L i Nya Given..

@Lonely Man Huvudsaken det går bra :) Grattis till två veckor, sen brukar det ju gå lättare. Hoppas det blir så för dig! :)