Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Jag tänker….vi människor är olika….våra bagage ser olika ut vilket bidrar till att vi reagerar olika. Jag tänker också att det är skillnad på tillrättavisningar och tillrättavisningar. Vi tycker lika om vissa saker och om vissa saker tycker vi olika. Jag kan fortsättningsvis välja vad jag vill läsa och inte läsa om vissa saker berör ömma punkter hos mig… kan även välja att inte gå in alls på forumet. Ibland får man välja att inte gå i försvar…..nu tänker jag att denna diskussion avslutad i min tråd.

Nu ska jag sova för att orka med morgondagen. Godnatt 😴

Insikter kommer och insikter går. Tänker att det kanske kan vara fint med en tråd där vi delar med oss av insikter lite mer generellt?

En tråd att gå tillbaka till när en behöver påminna sig om vad man en gång kom fram till, men som man sedan kanske tappade kontakten med för en stund.

Här kommer några av mina, högst personliga, insikter från den här resan.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

I den sjukes hjärna finns tusen och åter tusen anledningar och förklaringar till varför det är som det är. Varför denne ska, behöver och vill dricka. Och varför du är så jäkla jobbig, gnällig, övervakande och lägger dig i sånt som inte angår dig.

Lärdom: det spelar ingen roll vad du säger. Du är inte ens inbjuden till den pågående debatten. Alkoholisten projicerar och du blir hårt dömd av dennes inre jury utan att ens veta om att du står inför rätta.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

Alkoholisten kan tillfälligt få en aning om att något inte står rätt till. Om drickandet ännu inte helt tagit över kan morgonen börja med ångest och förhandlingar med självet. Det blev inte så bra igår, jag drack visst för mycket. Jag kommer inte dricka idag.

Men så går dagen. Kanske en bra dag kanske en dåligt. En glad fru, en sur fru. Ett lyckat projekt eller något som gick åt skogen.

Oavsett vad som händer finns där en tippning point där alkoholisten istället börjar glädja sig åt att klockslaget som ger ett ok till att börja dricka för dagen närmar sig och börjar också planera för hur det ska genomföras på ett så accepterat sätt om möjligt. Inför sig själv och inför andra.

Lärdom: det spelar ingen roll vad du gör. En glad fru, en trött fru, en sexig fru, en arg fru. Oavsett vilken roll du för dagen bekläder dig så finns det alltid anledning att dricka. Detta är en pågående dans mellan den sjuke och dess drog. Du kan försöka dansa med eller försöka avbryta dansen. Du kommer ändå att misslyckas eftersom du inte deltar och det egentligen inte alls handlar om dig.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

I de tidigare stadierna av sjukdomen kan alkoholisten visa upp förståelse för din oro och perioder av upplevt minskat drickande kan följa. Du kan känna hopp, att du fått gehör, äntligen blivit förstådd. Dessa känslor byts sedan ut mot grubblerier om det faktiskt är så att den sjuke dricker mindre eller ej. Om den alls kan dra ner. Något är fel. Du vet inte exakt vad, men känner det starkt i hela kroppen. Tills du ser spår av tomma burkar. Ölflak som aldrig tar slut. Eller flaskor som på något magiskt sätt aldrig minskar i innehåll, trots att du med egna ögon sett hur de fyllt glaset och druckits upp.

Lärdom: din oro ger inga faktiska resultat i annat än tappad energi. Likt en bil som spinner med däcken står du kvar på samma plats. Alkoholisten drar inte ner på sitt drickande, men blir däremot mer uppfinningsrik i sitt gömmande och smygande. Och i sina egna förklaringar kring hur hemskt det är att leva med en människa som tvingar denne att smyga, gömma och smussla. Känslan av att komma varandra närmre visar sig snart övergå till ytterligare steg ifrån och en ökad distans ifrån varandra.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

När saker så rämnar och alkoholisten börjar mista allt som stått den allra närmast blir den första reaktionen lättnad. Äntligen kan den sjuke dricka precis hur mycket den vill, när den vill och hur den vill utan att någon tjatig jävel lägger sig i. Utan en massa larviga pekpinnar och överdrivet fokus på drickandet, som den ju har fullständig koll på.

Lärdom: alkoholism är en sjukdom och en väldigt lurig sådan. Det är troligtvis ingen som vaknar upp en morgon och tänker ”alkoholist, det vore nåt för mig” kavlar upp ärmarna och börjar jobba på sitt drickande. Sjukdomen smyger sig på, för någon går det fortare, för en annan långsammare, men den vrider till och sätter det normala ur spel.

När sjukdomen får fäste väljer alkoholisten inte själv längre. Den styrs av sjukdomen, som manipulerar både den sjuke och omgivningen.

Det är väldigt svårt att inte ta den sjukes beteenden personligt, eftersom de med all kraft drabbar en som person.

Det är svårt att inte dras med i det man tänker är dansen, samtidigt som man egentligen inte dansar med alls utan står utanför, tittar på och försöker förstå vad som händer. Försöker få det som sägs och den egna upplevelsen av verkligheten att på något sätt gå ihop. Försöker förstå och försöker bli förstådd.

Det jag lärt mig av min nu nyktre alkoholist är att jag aldrig var bortvald. Eftersom han inte längre kunde välja själv. Att han kände sig lika stressad och styrd som jag gjorde, utan att förstå att alkoholen, som styrde honom, faktiskt också styrde hela vår familj.

Det jag vet nu, är hur viktigt det är för samtliga, inte bara den beroende, utan även alla oss runtomkring att acceptera steg 1: Vi är maktlösa inför alkoholen.

Vi är inte bortvalda. Vi är maktlösa inför alkoholen som styr den vi älskar.

Det vi har makt över är att rädda oss själva, rädda våra barn. Om vi fortfarande älskar behöver vi älska på avstånd tills personen eventuellt blir tillräckligt frisk och själv lyckas bryta sig loss och acceptera steg 1.

@B.Å ❤️☺️

@B.Å Tack, jag har det så bra som jag kan ha det just nu. Tusen tack för att du tittar in. Det betyder såå mycket🙏❤️ Idag har jag varit på gymmet, känns som en väg i rätt riktning 😊Jag tänker inte ge upp, även om jag har en svacka just nu. Tack igen, snälla du😘

@B.Å Grattis! Låter som du börjat få lyckokickar utan alkohol. Eftersom hjärnan är inställd på enorma dopaminkickar som kommer med alkoholen kan livet kännas grått ett längre tag efter att man slutar dricka.( Men även innan, förutom just när man dricker )
För mig tog det säkert ett par månader innan jag plötsligt hörde en vårfågel och blev lycklig!
Då började livet verkligen komma tillbaka.🤗

Kvällsavstämning ✅
0️⃣
Jobba igen om 9h. Vänder mig på kudden

🩵

Dag 17

Har känt mig så lycklig nu i två dagar, går runt i ett lyckorus. Jag tycker allt är så vacker, gräset, himlen, mina gardiner, kaffemaskinen på jobbet, alla människor jag möter. Allt är underbart.

Dagen var fullspäckad och kvällen med. Jag har tvättat sängkläder sen bäddade jag rent och tog mig en lång härlig dusch – nu sitter jag här med en hårinpackning, ska måla tånaglarna och se om jag hittar något på Netflix. Känner att jag börjar bli trött nu men ska hålla mig vaken en stund till, jobbigt att somna för tidigt och vakna pigg mitt i natten. Lyxproblem kallas det…jag vet 😂

Att gå runt i ett konstant lyckorus är superhärligt men samtidigt lite skrämmande. Är det lagligt att tycka så mycket om sig själv och sina känslor? Är det psyket som försöker lura mig nu, är lyckoruset något som händer innan man tar ett återfall? Håller jag på och bli galen – kommer jag krascha snart?

Jag är förberedd på allt. Ett återfall tar jag INTE – det är bestämt sedan länge och kraschar jag kommer jag fixa det, det vet jag. Har aldrig känt mig så stark och bestämd. Vem har jag blivit!?

Har en underbar helg framför mig tillsammans med barn och barnbarn. Åh vad jag längtar – blir hämtat redan vid lunch imorgon så det blir nästan en långhelg. Tillsammans med dem jag älskar allra mest 😍

En fortsatt härlig kväll önskar jag alla oss som kämpar. En dag i taget.

Så tacksam att ni finns här ❤️

@Toogoodformy o… För mig var också psykofarmaka (SNRI) en game changer. Det jämnade ut mitt mående så jag slapp djupa dalar och gjorde mig tillräckligt stabil att ta tag i drickandet.

Jag hejjar på dig!

@Maja43 Blev berörd av dina inlägg. Hur går det?

@Friluftstok wrote:"Tänk så mycket som ändras utan att man egentligen inte tänker på det. Nånstans 2020-2021 så hade det varit helt otänkbart att spendera en sådan här kväll utan vin. Sen kom helomvändningen 2022 och allt kändes läskigt. Hur skulle jag tacka nej? Vad skulle folk säga? Och nu är vi här, 2024, och det är självklart att säga att "nej, jag vill inte dricka idag" Vet inte vart det ändrades men jag är glad"

Hög igenkänning på ovanstående.

Innan jag slutade dricka så var jag orolig för vad andra skulle säga. Helt galet när jag kikar i backspegeln efter 1,5 år nykterhet. Majoriteten bryr sig knappt. De som möjligtvis undrar varför man inte dricker - verkar vara de som själva har problem.

Som många av er redan skrivit så blir man mer uppmärksam på andras drickande. Jag försöker inte visa det, för jag vill inte att någon ska känna sig obekväm.

@wasgij så tufft det är! Ville bara säga att du inte är bortvald. Din man väljer inte själv längre. Han är sjuk i alkoholism och styrs av alkoholen.

Så länge han inte kommer till insikt kring det är det tyvärr så det kommer fortsätta.

Du har all rätt att känna dig arg och sviken.

Men kanske kan det vara en liten hjälp att påminna sig det: du är inte bortvald, han väljer inte heller alkoholen. Alkoholen styr högst troligt hans liv och alla de val han gör just nu.

Hade inte ens en tanke på alkohol när jag på eftermiddagen var målmedveten som sjuttsingen att ta mig iväg till stan efter en kolsyrepatron till min bubbelmaskin. När jag hade köpt en sådan så cyklade jag sedan vidare nån kilometer till en loppis och köpte lite diverse prylar.

Har nyss ätit sallad och en färdigrätt som fick bli lasagne värmd i mikron, och som dryck till blev det en liten burk med cola. Nu är man då kroppsligt trött, men ändå nöjd med denna dag fast det väl regnade lite på hemvägen. Så trots att det kan kännas hur mörkt och eländigt som helst vissa dagar. Så ska man tydligen veta och förstå att dagen därpå kan se helt annorlunda ut liksom. Ja, alltså om man bara håller i och håller ut, och är envis som bara den och fokuserat kämpar på alkoholfritt alltså.

Det var väl bara det jag kände för att berätta då jag annars för det mesta väl bara sitter och gnäller. Men som min gamle far brukade säga ibland, så får man inte glömma bort att säga tack om man har fått något som man har uppskattat liksom. Så har nu i tanken riktat ett tack till den högste för den energi som kom mig till del och att jag även hittade lite intressanta prylar på loppis som jag alltså hade föresatt mig att inhandla så att säga.

Nu är man då värd ett rejält glas med kallt och gott kolsyrat vatten känns det som. Tänk att det idag inte fanns en enda tanke på att inhandla nån alkohol i form av vin eller öl. Det finns inte heller märkligt nog nåt alkoholsug alls i denna stund, vilket man då är tacksam för.

Måste säga att man då är rätt så nöjd med denna torsdag. Detta då man verkligen inte blev stillasittande i sitt kök, utan fick sig en kanske åtta kilometers åktur på cykel, samt handlade lite diverse begagnade datorprylar, sladdar med mera och dessutom var man ju även huslig och kom ihåg att kasta ett soppåse som liksom stått och flinat åt en i ett hörn ett tag.

Ha en fin kväll!

Är det någon mer än jag som upplever detta? Jag har varit helt nykter i tre månader nu. Det gick lättare i början. Sen känner jag fler konstiga symtom osv nu när det gått ett tag tycker jag.

Tack vår22. Nu är jag hos svägerskan och njuter av bad och avkoppling. Hoppas du också har det bra.
Kram

@Tröttiz
Sinnesrobönen är så väldigt sann. Och snurrar hos mig emellanåt.
Det jag försöker printa in är att han är en vuxen människa som tar sina egna beslut. Jag kan inte ta dom åt honom.
Väljer han alkohol, är det hans val. Jag vill inte ingå i det. Där väljer jag att säga stopp. Även om det varit svårt, där känslorna tagit över har jag nu införstått att jag kan inte göra mer än allt jag gjort. Det är sinnesro för mig.
Sedan finns det stunder av ilska och ångest av att bli bortvald. Den försvinner säkert tids nog. Men något jag tampas med emellanåt.

Det var en bra fråga.
Min första tanke var:
För att vi alla är barn innerst inne och känslan att älska och vara älskad kräver nästan ett barns nedrustade försvar.
Vi är oskyddade och lite hudlösa i kärlek och utsätter oss för risker.

Att vara vuxen,dvs förnuft och skyddsmur uppe är ju vad vi för det mesta bär omkring på.
Kanske är behovet av att få släppa taget och släppa in någon så stark så vi vill tillbaka dit.
Där vi inte hela tiden behöver vara på vår vakt.
Att det kanske är "barnets" oförmåga att skilja ont från gott som gör att vi lurar oss själv in i låtssvärlden igen.
Där vi egentligen inte hade några problem...

Det var mina första tankar av din fråga.
Jag kanske återkommer med ett mer nyanserat svar.

@Himmelellerhelvette Stort jättegrattis! Så himla bra kämpat!
Jag är lite nyfiken också, upplevde du att något förändrades under det sista halvåret eller året?
Frågar åt en vän😁😉

@Villslutadrickahelt Det är suget som vaknar. Din beroende hjärna vill ha drogen. Men med tiden somnar suget in. Det gäller att inte väcka det utan låta tiden gå.
Skaffa nya och roligare intressen under tiden!
Jag tror alla här känner igen den jobbiga kampen i hjärnan. Men det kommer inte alltid vara så. En dag är du fri, bara du håller dig från alkoholen. Tänk dig stt det är som en allvarlig allergi, för det är ju ngt du verkligen inte tål.
Att bli av med suget tar olika lång tid, för mig är det över sedan länge. Känner jag något alls brukar jag dricka en alkoholfri öl och det räcker gott!🥰 Kämpa på, du kommer inte att ångra dig!

@Cloette Jag upplever det lättare att få till en ny vana genom att stapla den ovanpå en redan etablerad vana. Därför tror jag att 15 min styrketräning mellan frukost och jobb är en god idé. 15 min hinns alltid med, om man planerar utifrån det. Och cykla två dagar per vecka. Och promenera med hunden totalt 70 min/dag (förutom de dagar jag cyklat, då promenerar jag bara 40 min). Just nu är det en lagom nivå för mig.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det där med träning går småtrögt för mig. Den träning jag gör, gör jag ändå hemma. Jag satsar på att göra någonting varje dag.
Herregud att börja komma sig iväg till något gym, näää ;)
Kram

@Himmelellerhelvette Gratulationer på 2 års dagen. Trumpeter och fanfarer :D

@Pilla Tack så mycket :) Vi kämpar vidare, en dag i sänder.

@Himmelellerhelvette Grattis till två år🥳🎉Så megastort💪🏻Ha det riktigt fint☀️

Kram ❤️

@Himmelellerhelvette Stort Grattis till dig. Wow blir så imponerad. Tack för att du skrev det triggar mig att fortsätta. Ha en underbar dag idag 🤗

Idag är sista dagen på min ledighet för den här gången.Har haft det fint och känner mig utvilad.Positiva tankar idag för mig själv och mitt beslut idag/Från Pilla