Senaste kommentarerna i forumet

@TeTanten Vilken igenkänning på mitt tidigare alkoholistbeteende. När jag läste inlägget kände jag stressen inom mig som jag då hade. Tankarna som hela tiden snurrade och fokuserade på när, var och hur jag skulle dricka, hetsen att få i mig vin och irritation om det blev förseningar. Ångesten, ågren och självdestruktiva tankar om vilken sopa jag var. Fy fan vad skönt att den tiden är förbi! Har varit nykter i snart 4 år och det känns som att det var ett annat liv jämfört med nu. Livet är mer balanserat, motgångar är lättare att hantera, högre självkänsla och självkännedom med goda tankar om mig själv, bättre kontakt med mig själv och min omgivning och jag mår bra! Det jag behövde ta bort i mitt liv var alkohol för att det skulle vända och för att jag klarare skulle livet och det vackra i det.

Grattis till 4 veckor!🥳 Snyggt jobbat! Vad härligt att du kunde vända och starta en ny resa mot nykterheten. En resa mot välmående och att ta hand om dig själv så du mår bättre. Där du blir mer tillgänglig för dig själv men även andra. Starkt att du ska prata med din väninna och be om ursäkt. Det är modigt och det kommer säkert att stärka era band❤️

Nu har 4 veckor passerat denna lördagmorgon. Eller ska jag säga första 4 veckorna.
Jag vaknade och mådde dåligt för jag hade dragit i mig 1,5 flaska rödvin på fredagen. Jag är inte ens så förtjust i rödvin, men det var vad jag hittat hemma.

Om jag backar lite och kollar på hur mina sista två vindrickande veckor såg ut….

Jag och min bästa kompis skulle på roadtrip. Jag hade tagit semester ons-fred och vi skulle åka på tordagen. Jag åkte förbi systemet efter jobbet och handlade för hela resan, vi skulle ha så mysigt och prata och dricka vin. (Ja dricka vin är en aktivitet för mig tydligen). Jag räknade ut noga vad jag skulle handla så vi (jag) inte skulle råka bli utan och tog i lite extra. Köpte både vitt och rött då vi har olika preferenser. Och en extra flaska mousserande för det är kul. Köpte även en halvflaska till tisdagkvällen, på onsdagen skulle jag vara nykter tänkte jag då jag skulle köra. (Så mkt planerande!)
På tisdagen drack jag upp min halvflaska och som vanligt öppnade jag sen en ny (för man kan ju ta 1-2 glas till och sen ha resten kvar till dagen efter), men även denna tog slut såklart.
Onsdagen blev ju lite seg och jag var såklart irriterad på min brist på kontroll igen, men det hjälpte mig iaf vara nykter den kvällen.
Vi kom fram sent första kvällen och stannade på rummet, drack vin och hade trevligt. Jag minns att jag hade såååå bråttom att börja och var irriterad att vi blivit försenade pga trafiken. Eftermiddagen nästa dag efter dagens aktivitet dricker vi vin på rummet innan och efter resturangen. Jag minns att jag fyllde på mitt glas extra när hon är på toa.
Min kompis är mer sansad än mig och dricker normalt, hon dricker mest när hon är med mig, för jag fyller ju hjälpsamt på hennes glas. Jag har för länge sedan insett att jag dricker pinsamt mkt mer än henne när vi umgås. Men hon är aldrig fördömande och vi har ju samtidigt roligt.
Sista kvällen åker vi till nytt ställe och jag låter tacksamt henne köra. Jag är otålig att komma fram så vi ska hinna sitta i kvällsolen med vinglasen.
Den kvällen dricker jag på tok för mkt. Vi babblar och jag ältar och blir känslosam. Vaknar på söndagen med ångest, hjärtklappning och skäms.
Min stackars kompis är snäll som vanligt och skojar om att VI hade en klassisk festkväll.
Hon får självklart köra hem, jag är jättebakis. Sur är jag med och otålig att komma hem så jag får skämmas i fred.

Väl hemma bestämmer jag mig att nu får det vara nog, så här vill jag inte ha det. Det måste vara skadligt för mina organ och jag förstör ju för mig själv. Jag har dessutom lite andra hälsoproblem som jag borde ta tag i. Men jag har skjutit på det för jag vill inte behöva lämna prover på VC, man har ju läst om det där provet som gör man kan förlora körkortet. Nej jag bestämmer att jag ska ta ett längre uppehåll från alkohol.

Måndag är jag fortfarande ap trött, jobbet stressigt som vanligt. När jag kommer hem inser jag jag har en tetra rödvin kvar från resan. Jag är ensam hemma ( maken och sonen kommer hem efter läggdags). Jag fattar inte varför, men jag öppnar den där tetran och tre-fyra timmar senare har jag druckigt en liter rödvin. Jag njöt inte ens.
Men har även lite känslan av att ”nu är det avklarat, skönt att inte ha den i huset”. Tanken på att hälla ut vin fanns inte ens.

Fredagen kommer och jag tänker hela dagen på att jag INTE ska köpa vin efter jobbet. Jag undviker att handla mat till och med för att inte råka gå in på bolaget.
Väl hemma HITTAR jag en flaska rödvin. Den har jag helt glömt bort, jag köpte ju en extra innan resan att ha i vinstället ifall man plötsligt behöver till middagen eller om det kommer gäster. Rött dricker jag ju ändå inte så det känns säkrare att ha hemma har jag tydligen tänkt.
Men nu är det som hjärnan tänker att det är en oväntad skatt jag hittat. En gratis chans. Det måste vara meningen att jag iaf ska dricka vin denna fredag och på nån sekund har jag bestämt mig att jag förtjänar den. Och när den tog slut skarvade jag med några drinkar på kaffelikör och läsk. Inget annat fanns hemma.
DET blev mitt sista vin. Så ovärt. Vaknade med stor ångest kl 4. Ånger. Hade vart i god stämning, pratat högt och passionerat med familjen och tjafsat med maken innan jag krashade i säng.
Googlade om alkoholberoende som man ju gjort ibland senaste åren. Hamnade här. Läste hela lördagen. Kände igen mig. Bestämde mig. Minst tre månader. För att hitta mig själv, för att få andrum. För att ge mig en chans att ta bättre beslut.

Nästa vecka ska jag be min väninna om ursäkt. Har inte vågat det än. Hon kommer vara jättestöttande. Hon är väldens snällaste och jag ser fram mot att bli en bättre kompis.

Jag känner igen mig så väl i det du beskriver @Andrahalvlek och för mig blir det en tom känsla, och precis så som skolgårdsliknelsen, ung, vilsen, vill passa in. Fy! Jag kan få en snabb tanke som svävar förbi om att jag behöver nog börja dricka igen men samtidigt vet jag till 100% att det hade resulterat i att jag inte går på sånna grejer utan hellre stannar hemma och dricker för mig själv. Haha så tragikomiskt.

Jag gillar också på-tu-man-hand sällskap och gå på djupet, jag har väldigt svårt för yta. Det blir inte genuint!

Men det är väldigt ensamt livet ibland och just nu står jag och stampar lite igen, vill vidare och har nu sökt en vidare tjänst tillbaka till det jag jobbade med innan plugget. Det var inte min stil det här. På vandring genom livet, letar min väg. Men vill ha gemenskap i aktiviteter men vill inte gå ensam, önskar jag hade någon som tog med mig på olika gruppaktiviteter, finns olika inom friluftsområdet men vill verkligen inte gå dit helt själv. Det är svårt när man haft en riktning genom livet och sedan väljer en ny. Det kan nog bli ensamt jämt om man inte vågar ge sig ut på egen hand för att träffa gemenskapen….

Vi är många som är och har varit i din sits. Jag lever i den nu. Jag har alltid haft en del ångest kring alkohol då jag haft en pappa som drack varje helg. Har alltid sagt för mig själv att så vill jag inte ha det i min framtid. Men gissa vad? Här sitter jag med en sambo som i detta nu är så full. När jag tänker tillbaka på hur det var när vi träffades så har jag absolut sett varningsflaggor men jag har förbisett dom. Det är inte så konstig när man blir kär, man tror att det kommer bli annorlunda sen, det var nog bara en engångsförteelse att han blev så full. Men det är sällan så. Jag har länge funderat på att lämna men ändå är jag kvar.

Tack @eling för att din omtänksamhet. Jag mår bra, och jag håller mig nykter. Om två dagar har jag varit alkoholfri i två månader! Så tacksam och glad. Ska fortsätta denna resa året ut. Minst. Nästa vecka ska jag ta prover för att jag har för högt järnvärde, och andra prover som kanske kan förklara min onormala trötthet. Hoppas att alla prover är bra... Så skönt att veta att de iaf inte kommer att visa för höga alkoholvärden.
Nu har fredagen gått över i lördag och jag har haft en fin kväll med en gammal vän. Vi har ätit ute och pratat om allt. Hon vet att jag inte dricker, och accepterar det utan att ställa frågor. Själv dricker hon bara något glas till maten, och sedan är hon nöjd. Tänk om jag kunde vara sådan, men jag vet att om jag börjar vill jag inte sluta...måste komma ihåg alla gånger jag fortsatt dricka när jag kommit hem, druckit mig redlös och mått skit dagen efter. Så skönt att vakna nykter. Det kommer inte min man att göra - han har också varit ute med en kompis, men de har druckit en hel del. Är inte det minsta avundsjuk - bara tacksam över att slippa. Godnatt och sov gott alla fantastiska hjältar! ❤️

@Himmelellerhelvette Åh, skickar massa kramar ❤️ Ikväll kände jag mig också ensam, fast jag var omgiven av en massa folk. Jag umgås hellre med min hund, så tråkig är jag. Och det är okej. Vi behöver nog båda god sömn och vila, kanske lite svampletande imorgon. Livet är fan upp och ner, hit och dit. Minns bara: Nu är inte alltid.

Kram 🐘

@aeromagnus Jag hoppas innerligt att ni snart får bättre besked om din fru ❤️ När man sitter djupt i skiten känns det ensamt, ”alla andra”, verkar ha så lyckliga liv. Så är det förstås inte, men det känns så. Kan du be att få träffa en kurator på sjukhuset och prata om just detta? Hur svårt det är att stå bredvid. Ofta glöms anhöriga bort. Att just prata om det tror jag är nyckeln till läkning.

Kram 🐘

21.45 åkte jag hem. Maten var god, sällskapet trevligt, men dans och karaoke skippade jag. Jag förstår varför man dricker på den typen av tillställningar, för det är rejält skavigt. Byta några ord här och där, inga djupa samtal alls. Hälften har man inget gemensamt med alls. Folk samlas i klungor, med sina närmaste kollegor. Lite skolgårdskänsla över det.

Jag känner mig som en tråkmåns i de lägena, jag kan liksom inte peppa igång mig. Fredag kväll dessutom, den kväll i veckan då jag är allra tröttast.

Jag är nog mer en på tu man hand-typ nu för tiden, gillar att kunna prata lite ordentligt, lite mer på djupet.

Det var kul att se stället vi var på. Efter maten i restaurangen åkte vi upp till en festlokal med glasparti åt alla håll, jag fick nästan svindel när jag tittade ner.

En del kollegor var i gasen och värre lär det bli innan kvällen är slut, men jag längtade efter min hund och åkte hem. Ja, livet har olika faser. Jag har nog festat klart i den bemärkelsen. Det är okej. Been there done that.

Trevlighelgkram 🐘

För sent

Behöver hjälp nu

Ja

@ann74 Nej, nej, nej! Du måste därifrån, du har bara ett liv. Det gör mig så ont att höra hur ni har det. Snälla gör inte som jag gjorde, jag blev nästan pensionär innan jag lämnade. Nu vet jag att det hela tiden fanns något annat utanför livet som medberoende. Ett riktigt liv. Jobbigt och krångligt ibland, men mitt eget. Önskar så att jag kunde hjälpa dig 🧡

När man inte orkar inte stå emot! Vad gör ni?

@xyz23 Menar att den kan vara till stöd & hjälp till att avstå A

Bra att du skriver, förmodligen kan han inte ändra sig bara du♥️
Har du och barnen något samtalsstöd?
Kan du skaffa en lägenhet som ni tre kan få ro i?
Känner så med dig, men det finns alternativ, hoppas denna helgen blir så lugn som möjligt.
Du o kidsen är värda ett bättre liv, tro inte på de hårda orden från en missbrukande man.

@Molnet Nu kom kryckan igen, du såg vad jag skrev va :))))

Försökte se Sheen; började men orkade inte. Inte en verklig människa för mig. Sorgligt såklart, men fullständigt jet set och oförståeligt för en skogsbonde som jag - ändå har jag i alla dar förstått superkändisskapets problem. Jag får mer hjälp av er och från YouTube.

Kan tipsa om Dan Hunter och hans Clear Mind på YT. Såklart, man har väl hört detta tidigare, men Dan paketerar det på ett annat sätt, och han tar nya infallsvinklar till detta. Sedan är han britt också vilket underlättar, tycker jag. Synd att de packade in EU.

Idag och igår har jag haft riktigt dåliga dagar, dränerat mig på energi då mina tankar ältat negativt. Gjort en massa saker extra utöver det vanliga och inte fått kompensera med något positivt. När jag håller på såhär går jag fort in i spinn och ser allt som inte är som jag vill och jag tror jag också gör det större än det är, dels för att jag är trött och dels för att jag inget positivt fått ladda med. Det har varit konflikter med i spelet också och känslomässiga bergochdalbanor. Och jag reagerar med att tänka att jag är inte som alla andra, jag är den trista nykteristen som sällan har någon att umgås med och jag saknar sammanhang där jag har människor som tänker som mig. Jag har vaknat och ser på livet på ett annat sätt men det kan vara ensamt. Alla andra ser på livet med guldkanten där det är fest när man vill göra något men jag vill också göra något men alla är så vana vid att det man ska göra på en helg det innefattar alkohol. Jag bara önskar att jag kan få till nyktra aktiviteter med andra likasinnade. Just nu känns det som för någon månad sedan eller två, minns inte men då kände jag också att typ allt känns fel. Malplacerad överallt. Varför kan jag inte hitta någon som jag? Kanske får jag kolla upp AA och se om jag kan finna några likasinnade där? Känns bara konstigt att gå dit och säga att jag varit nykter i tre år.

@Molnet Så sant! Det handlar om att hantera obehag, inte om att stå ut i det. Det kan öka obehaget att stå ut i det och försöka att inte tänka på det. Att man lyssnar in och känner av kroppens behov. Obehag kommer för att det finns känslor och upplevelser som vi lärt in och som inte är okej att vara i kontakt med, dessa blockeras ofta omedvetet. När vi är i kontakt med känslor som tidigare blockerats, luckrar det upp ångest och obehag. Att sedan agera hjälpsamt, vara självsnäll och känna självmedkänsla gör att vi mår bättre och inte blir så självkritiska.

Ha det gott!❤️

Det vilar en förbannelse över vår familj. En som som är opererad i ryggen fyra gånger varav två steloperationer. Mannen i huset (jag) alkis och frugans njurvärden blir sämre. Kan vi aldrig får ett positivt besked? Något som verkligen skulle göra vår månad.... Behöver inte vara något stort men någonting positivt. Jag är helt slut mental och jag förstår ju att min fru har det än värre. Döden har fått en ny innebörd och det skrämmer mig. Inte för att vi är nära döden men jag.

@B.Å härligt välkommen. Den där dokumentären ska jag se. Jag såg Skavlan för någon vecka sedan. Det är klart att man får tycka vad man vill om att dricka och inte men att vara så kategorisk som Edward Blom och Katrin Zytomierska. Vilka korkade förklaringar och man säger emot sig. Sitt ni och sup och ha kul men se för helvete till att respektera oss som inte vill eller kan. Charlie Sheen ska jag se. Hoppas du får en fin helg

@Andrahalvlek hur var det på personalfesten? Gick det bra? Hoppas du får en bra helg

1000 dagar låter bättre än tre år. Så grymt bra jobbat. Nu tar vi 1000 till.

Ja men sååååå härligt och kul. Bra jobbat.

Ikväll berättade jag för min man att jag tycker det är jobbigt att inte kunna ta en öl en fredag kväll. Att jag saknar det och att jag kämpar lite. Jag fick berätta för honom att det är nu han ska peppa mig, visa förståelse och uppmuntra mig för att jag gör det som är rätt för mig. Så då gjorde han det.

Sen gick han och tog sin 3e öl.