Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

som man inte måste anamma. Det är bra att komma ihåg. Jag har alltid varit en som blir sugen på lite av varje, vare sig jag var gravid eller ej :) Skaldjur är något jag hade jättesug på tidigare. Ibland har jag handlat efter suget, ibland har jag avstått. Suget försvinner...Så är det med alko-sug med. Jag har tänkt mycket på alkohol och drickande. Det beror nog på sambon som dricker och nu åkt till gamla vänner på "vår" gamla camping. Jag känner mest avsky och skam när jag tänker på campingen. Där drack vi som mest. Vänskapen var inget fel på. Men supandet. Där såg man att alkoholberoendet drabbar vem som helst. Där fanns chefer, egenföretagare, pensionärer, ja alla kategorier som var beroende. Lim har ditt sug också ökat i sommar? Eller tankar på alkohol? Vad fint med din tavla <3 Jag ska också ha en tavla i mitt nya sovrum. Den handlar om att våga drömma och göra verklighet av sina drömmar..Kram.

Lim

Ja ellerhur, sug kan man ju ha till mkt men ändå låta bli att agera på det. Så är det väl med A också när man väl tagit sig så långt.

Jag har nog egentligen inte haft jättemkt sug i sommar om jag jämför med vad jag TRODDE jag skulle ha. Jag hade enormt sug första semesterveckan och det var vidrigt och jag trodde det skulle forsätta så. Men eftersom det gav med sig efter det så har det ändå inte varit så starkt. Däremot har jag tänkt mkt på A. I början med en jobbig känsla och jag blev irriterad på mig själv som tänkte på det så sjukligt ofta. Men nu känner jag att tankarna är på ett annat sätt. Mer lugna och mer i bakgrunden. Jag tror att det hjälper mig MYCKET att jag skriver här i princip varje dag och vissa dagar flera gånger. Det fungerar så lugnande på mig. Känns som att alla tankar landar nånstans och jag slipper dividera med mig själv.

Jag tycker dock ett en mkt obehaglig sak med missbruk/riskbruk eller beroende av alkohol är så känslostyrt. Jag kan må kanon nu och klara mig så bra i nykterheten. Men vad som händer om jag är med om nåt hemskt vet jag inte. Kan nån känsla eller händelse trigga mig i framtiden och få mig att överge nykterheten? Det tycker jag är läskigt att tänka på.

Men å andra sidan känner jag mig så säker. Dubbelheten är så skum tycker jag. Men det är väl också därför jag tänker att jag borde öppna mig ännu mer för mina närmaste. Berätta den fula sanningen så att de kan vara med och stötta om jag nångång får för mig att börja dricka. För då och då får jag minnesbilder av jättemysiga stunder med vin osv. Men mkt oftare hemska minnesbilder förstås. Det gäller att låta de minnena ha överhanden. Och försöka minnas hur illa jag sov efter den mysiga vinkvällen. Och hur bakis jag var efteråt.

Men herrgud det är ju inte lätt heller. Eftersom att alkohol finns överallt. Och är lagligt och populärt till och med.

Jag tror tyvärr att vintern blir en större prövning än sommaren för mig. Men samtidigt som jag tror det så vet jag också att jag har vidrigaste minnen att plocka fram som utspelat sig just på vintern. Det är då jag druckit på ett sätt som gjort att jag blivit deprimerad och trott jag behövt medicin för det.

Heja oss alla säger jag bara. Vi är så jäkla bra!!

Vad fint att du också ska köpa en tavla miss lyckad. Jag tycker det är en fin peppande sak att göra. Så man påminns om att man måste ta hand om sig själv och även sina barn.

Jag känner mig lyckligt lottad just ikväll. Att jag klarat semestern. Och faktiskt mått rätt bra. Jag tror också att mina barn har haft ett fint sommarlov med mig. Min man har ju mest jobbat. Vilket också på ett sätt kan ha varit räddningen. Hur han hade agerat i sommar om han var ledig törs jag inte tänka på. Det var meningen att jag skulle vara ensam med barnen i sommar. Det har gjort att det har gått så bra tror jag.

Å nu får jag sånt där lyckorus igen. Fan vad SKÖNT det är!!! Om några dagar har jag varit nykter ett halvår!!! Det var så längesedan jag var det. Nu börjar jag faktiskt lite kaxigt se fram emot att säga till folk att jag inte dricker. Alltså om jag går ut och äter med jobbet etc. Då ska jag stolt säga att jag inte dricker. Ingen skam här inte. Bara stolt och nykter.

Kram!!

Lim

Hej i kvällen.

Idag har det regnat HELA dagen. Så tråkigt!! Vi har ändå tagit oss ut. Gått på stan och till och med promenerat lite i regnet. Och barnen har gått ut några minuter i taget... De har liksom gjort små försök till att leka ute men rätt snabbt vänt in igen.

Jag har varit på ganska dåligt humör av och till. Varvat med gott humör. Kanske är det pms. Eller så är det skitvädrets fel.

Börjar inse att det kanske inte är så dumt att jobba sedan igen ändå... iallafall när vädret är såhär . Fast samtidigt känns det så smärtsamt att inte få vara såhär mkt med mina barn. Jag kommer att sakna dem så vansinnigt mkt. Åh det blir en krock inom mig som framkallar dåligt humör.

Känns dessutom som att jag äter hela tiden?? Vet inte om jag ens gör det men det känns så. Mackor och frukt hela tiden. Känner mig proppmätt och hungrig på samma gång.

Jag måste börja träna. Måste det för det botar en del av den här irriterade känslan jag har inom mig. Hade jag inte varit så jäkla full med mackor hade jag gjort nåt yogapass nu med detsamma. Kanske ska prova ändå. Det kryper i kroppen på mig.

Äsch nu blev jag trött också. Eller lat. Jag vet inte ens. Nä nu ska jag köra ett pass. Normal sysselsättning en lördag 21.45? Bättre än att bota denna känsla med vin i alla fall va?

Nädå men när jag yogar regelbundet så mår jag jättebra. Jag betalade precis in för höstens yogakurs som börjar snart. Jag är inte så duktig som du lim att få till yogan hemma speciellt ofta. Kanske sen i mitt nya hem... Hunger och mättnad..hm.. Du har inte magkatarr? Det kan ju kännas så..Kram..

Lim

Nu har jag yogat och det känns bättre allting nu.

Miss lyckad, vad härligt att du också gör det. Jag gör det hemma eftersom jag inte har riktigt tid för pass. Jag tror det är nästan livsviktigt att göra nåt bra för kroppen och själen om jag ska klara att fortsätta vara nykter. Det motiverar mig och tar udden av krypet i kroppen.

Jag har gjort den här förut och ska göra igen nu har jag bestämt https://youtu.be/oBu-pQG6sTY

Jag är inte speciellt duktig med huvudsaken jag mår bra av det.

Jag tror jag behöver försöka äta mindre mackor haha. För det ger en sån konstig halvfalsk mättnad. Magkatarr hade jag nyligen lite också.

Många godnattkramar ?

Sannah

Du tillåter dig känna! Ena stunden lycka och nästa stund skit! Du flyr inte!
Tror att det är en av nycklarna till nykterhet. Även jag yogar lite lätt här hemma, det är skönt! Rekommenderar meditation med! Typ 10 min, finns många bra appar tex Insight timer (gratis)
Kram ?

Lim

Tack Sannah ??⚘

Jodå många känslor är vi människor förmögna att känna. Min värsta känsla är irritation. När allt irriterar mig. Då hatar jag att leva alltså för jag det blir så svårt att inte ta ut det på andra. Och varje grej stör. Ljud, röra, att behöva prata... Jag är hellre ledsen eller arg.

Idag är jag på gott humör. Än så länge haha. Det regnar idag igen.

Meditation låter också bra. Kanske något jag kan ta till när humöret svajar. Tack för tipset!

Kram!

Lim

Hej allihop. Har tänkt skriva förut idag men inte kommit mig för. Ibland går dagarna utan så många funderingar. Ganska skönt egentligen. Dessutom är vardagen smått tillbaka och därmed finns mindre tid för reflektion till allt. Just nu reflekterar jag över mkt annat som pågår dock. Skolstarter osv.

Att möta lärare och föräldrar och andra vårdnadshavare i samband med barnen gör mig åter igen tacksam för min nykterhet.

Ingen har sett mig köpa öl eller vin etc. Inte för att jag tror någon av dem skulle bry sig ett dugg om det, men jag som hade så låg självkänsla för ett halvår sedan hade tänkt att de säkert sett mig många ggr osv. Känt mig mindre värd. Som en usel person. Misslyckad. Skamsen.

Imorgon är det 6 månader sedan jag slutade dricka. Jag är så glad för det. Och att jag stått emot när jag förr i tiden hade fallit.

6 fina månader har det varit.

Nu har jag hängt upp min tavla som symboliserar mitt nya liv. Den ser mig rakt i ögonen och påminner mig (motivet har ögon alltså ?). Det känns som den ser rakt in i mig och säger "Kom ihåg vem du är. Vad du har bestämt och varför. Du får absolut inte ge upp det. Aldrig nånsin. Du kan! Du ska! Ingen ska trampa på dig".

Kram alla!

Bedrövadsambo

6 mån är grymt bra! Så skönt att du slipper tänka på alkohol dagligen, att vara nykter är numer det "normala" för dig ?????

Nu kan du vara stolt över dig själv. Du har stått emot både eget och fått känna på din mans sug på alkohol.Du har lugnt ridit igenom stormarna med dina verktyg du skaffat dig.. Jag är så glad för din skull. Skulle vilja ge dig en grattiskram. Men du får tänka dig det idag i stället.Fantastiskt bra jobbat!!!

Sannah

Det är imponerande med 6 månader!
Känner igen tankarna kring barnen och skolstarten! Känslan av att kunna möta andra vårdnadshavare och kollegor på jobbet med en stark blick! När frågan om semestern har varit bra och jag på riktigt har haft det bra!
Kram till dig!?

"Vad du har bestämt och varför!" Det är SÅ bra ord. De ska jag ta med mig.
Och visst är det skönt att ha kontrollen över vad man har sagt och vad man har gjort.

Stort varmt grattis till dig Lim. Du vet vart du ska och framför allt varför.

<3 <3 <3

MM

Lim

Bedrövadsambo, Sisyfos, miss lyckad, surkärring, Sannah, Gunda och MondayMorning - tack alla!! Vad lyckligt jag blir för era grattis och lyckönskningar. Och jag kände din cyberkram miss lyckad ❤❤

Idag har det varit fantastiskt väder. Och är det ännu nu på kvällen. Så härligt. Jag har varit ute nästan hela dagen. Men nu ska jag gå in och damsuga lite. Men sedan ska jag lägga mig ute och njuta av kvällen. Se någon dokumentär på ipaden medan barnen leker.

Idag var vi på stan en tur. Det var mkt folk. Och jag tittade som vanligt in på uteserveringarna. Idag kände jag varken längtan dit eller längtan därifrån. Jag kände ingenting alls. Blankt. Tyckte nästan flera vid borden såg ut lite så de med. Blanka ansiktsuttryck. De kanske har börjat ledsna på det obligatoriska glaset med vin så fort solen skiner.

Hur som helst. Jag känner att jag nått en milstolpe med ett halvår nykter. Nu tar varje kommande månad mig närmare och närmare ett år. Och sedan kan jag ju bara inte börja dricka för vem vill bryta en sån lång tid?

Ha en fin kväll alla vänner. Jag uppskattar er så mycket.

Kramar!

Amanda..

Stor grattiskram till dig Lim!!!?❤️
Så starkt gjort!! Jag ser verkligen fram emot att känna det du känner, jag är långt ifrån där ännu men din styrka och tro på dig själv får mig att våga tro på mig själv. Tack och grattis igen???❤️❤️!!

Lim

Tack snälla Amanda!! Jag är säker på att du klarar det om jag kan! Det gäller bara att stå emot sug som periodvis kommer. Liksom bara hålla ut för det går över tillslut och man kommer ut på andra sidan ännu säkrare i sitt beslut.

Igår drack min man. Först hade han inte druckit när han kom hem vid 22. Jag blev så glad och gav honom en stor kram. Men sedan hade grannar grillning ute och gav honom både öl och sprit. Jag blev direkt sur och besviken. Det slutade med att vi blev osams på natten. Och sättet han pratade med mig på, blandat totalt nedvärderande och hjärtlöst med snälla ord. Jag grät mkt och han tyckte mest jag var fånig och att jag tycker om bråk (????). Jag hatar bråk och är en sån som tippar på tå för husfriden oftast. Igår pratade jag dessutom sansat fram till han betedde sig som sitt alkoholistjag. Jag vet inte hur berusad han var. Han såg inte berusad ut men däremot märktes det på hans beteende. Och på hur samtalet gick i cirklar. Han sa samma sak hela tiden och när allt lugnat sig började han om igen. Jag satt mest tyst då. Jag får sån flashback till förut även om det var värre då.

Det jobbiga är att jag haft sånt hopp inom mig att få leva lycklig med honom. Men alkoholen förstör åter igen.

Han får väl helt enkelt välja mellan att bo kvar med mig eller dricka. Jag kan inte bestämma över honom. Jag kan önska hur mkt som helst men vad han beslutar är inte mitt val. Fan vad dum jag känner mig nu. Jag hade så mkt hopp kvar. Vi har planerat nästa sommar, jag har till och med tänkt på fler barn idiot som jag är. Och så gör han såhär.

Jag kan inte fatta hur alkohol kan vara så viktigt för en person att den kan frivilligt låta den förstöra en familj? Jag vet att han lägger det på mig nu, att jag kan välja att vara positiv istället. Men så funkar det inte när jag tycker att han är alkoholist. Att han kan hålla sig nykter emellanåt är INTE ett bevis på att han inte har problem. Herregud jag anser att jag själv har problem och jag kan ju vara nykter i år! Men jag tar ansvar för mitt handlande och gör val som är bra för familjen och som inte söndrar.

När livet är såhär önskar jag att han kunde försvinna. Jag önskar jag fick vara ensamstående med mina barn.

Jag fattar inte vad jag har gjort i mitt liv som gör att jag förtjänar att leva såhär. Varför kan jag inte få ha ett harmoniskt förhållande till min man? Nu har jag tre dagar (fredag, lördag och söndag) kvar ledigt innan jag börjar jobba igen. Vad trevligt att de dagarna ska bli fyllda av ångest och oro för framtiden.... Eller så ska jag strunta i att oroa mig. Bara lägga beslutet på honom. Men så enkelt är det ju inte när man har barn ihop heller. Det är allt annat än enkelt ?

Hoppas ni andra har en fin dag. Jag ska försöka ha det trots allt. Nyktrare än nånsin. Jag ska aldrig dricka igen. Det äcklar mig så mkt!!! Jag äter hellre bajs till frukost varje dag!!

Kram!

Annie54

jag undrar vad jag kan göra för att undvika sug efter alkohol har ju haft flera återfall, men nu varit nykter snart 5månader den 25Augusti, men ibland så får jag ett sug efter vin,men jag har inte druckit något men tankarna kommer ibland,hur ska jag göra för att inte få sug,

mvhAnnie54

som förstör så mycket. Tänkte idag att det borde vara varningstext på flaskorna och baginboxen.. Beroendeframkallande.. Bilder på sönderfrätta levrar och texter på barn som säger..Snälla mamma och pappa bli inte fulla..Eller något sådant. Tycker synd om dig Lim, fast jag vet att det inte hjälper att göra det. Men känner igen det där med hoppfullhet och framåtanda för förhållandet. Och stunden efter nedslagen av beroendet som skövlar familjer med hull och hår. Jag träffade en kvinna, som berättade en tragisk historia. Jag köper ju möbler och sånt nu för min flytt. Och jag skulle köpa en möbel av henne. Dom höll på och tömde ett jättestort vackert hus. Med underbar trädgård. Kostar säkert en förmögenhet. Jag kände på mig av dom som var där att detta var ingen vanlig flytt. Tänkte om det var så att mannen i huset träffat en ny eller så? Det var värre...Han hade supit i många år. Frun hade flyttat för ett år sedan. Nu bodde dottern kvar med sin far. Och han hade kört ihjäl sig i fyllan.. Alltså det spelar ingen roll vem du är vad du har om du inte söker hjälp för ditt beroende. Allt skiter sig till slut eller väldigt snabbt..Berättade detta för sambon, han verkade bara rycka på axlarna..Situationen här är lite likadan. Förutom att mannen som körde ihjäl sig var egenföretagare.Finns ingen arbetsgivare som kan tvinga honom att få hjälp.. Lim, jag tänker på dig och din familj..Allt har sin tid, bara du håller dig nykter, det är viktigast eller hur..Du är stark du klarar dig.. Kram..