Nykterist och alkoholist i en kropp

Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

Profile picture for user Ler

Lim .. Måste bara säga .. att vad många som har glädje av din tråd o dina tankar ❤️
Vi har gett oss ut på en resa , en riktigt svår o tuff resa .. en resa från a .. ju längre bort vi kommer ju starkare blir vi .. Såklart att det märks .. Att vakna pigg o fräsch .. inget att dölja .. ingen skam och lik i garderoben .. Såklart inger det självförtroende ? Så sträck på dig Lim .. Du är Stark , Trygg & Nykter ❤️

Profile picture for user MondayMorning

Du är en så otroligt fin människa. Man kan känna ditt lugna och ödmjuka, mogna sätt genom dina inlägg.
Klok och eftertänksam.
Jag får alltid en varm känsla när jag läser det du skriver.

Tack

Profile picture for user Lim

Honungsblomman , miss lyckad, AlkoDHyperD, MondayMorning, Jasmine, Ler och Knaskatten, tack!! Jag blev helt förvånad över så många fina kommentarer ❤❤❤. Ibland tänker jag att jag mest tjatar om samma sak hela tiden och att jag "borde" vänja mig av att skriva här. Liksom gå vidare. Men jag vill ju skriva och bearbeta. Allt är inte direkt alkoholrelaterat men egentligen är det alltid det indirekt när man har ett beroende bakom sig. För allt jag gör nu, nykter, blir ju som det blir tack vare och på grund av att jag inte dricker. Allt hade ju varit annorlunda i mitt liv om jag drack. Nästan så att jag kan påstå att jag inte hade haft samma liv ens.

Mina barn har ju vuxit de här 1,5 åren också. Ganska mycket hinner ju hända i barns utveckling. De är mer medvetna, mer funderande och mer intresserade över omgivningens beteenden. De oroar sig mer över yttre saker... kan fundera på brottslingar och de sista månaderna har de för första gången nånsin börjat använda ord som öl och fullgubbar. När det dök upp var det i samband med något en kompis till dem berättade om nån full på stan. Det kändes så otroligt skönt för mig att jag inte dricker. Jag menar, hade jag varit berusad nu då och då så hade de ju fattat att det var pga öl. Vad pinsamt. Vad hemskt. Det är som guds försyn att jag hann ordna upp mitt drickande innan mina barns omvärldsuppfattning blev såhär stark.

Nu dricker ju fortfarande min man men tack och lov är det oftast ute och i alla år har barnen varit vana vid att det är jag och de som gör mest saker ihop osv. Jag tror att om jag fortsatt dricka som förut hade det varit värre för dem som det ser ut just nu. Det är ju alltid jag som vaknar med dem på morgnarna och sånt. Hade jag varit bakis hade det varit värre för dem än att min man är det. Menar inte att det är okej att han är bakis eller att barnen inte påverkas av det. Men hade jag varit det nu så hade det verkligen försämrat barnens liv på riktigt.

När jag resonerar så är det lite lättare att stå ut med att min man dricker. Jag försöker liksom tänka att han inte betyder nåt egentligen. Jag vet att det inte är sant... men jag måste tänka så. Det är också det kanske som gör det så lätt för mig att vara nykter trots att han dricker. Jag frestas ALDRIG att dricka med honom. Tvärtom. Och det är ju pga min inställning till alkohol i allmänhet men också hans drickande. Ibland tror jag att jag nästan har det lättare att inte vilja dricka just pga att han dricker. Jag inser ännu mer då hur viktigt det är att jag är en frisk och pigg förälder.

Alltså nu är det ju så att han arbetar och förstås är nykter ofta. Han drack inte igår men jag gissar redan nu att han kommer att göra det ikväll. Men då tänker jag redan nu på morgondagen. Han kommer att må illa men inte jag. Han kommer att stinka och kasta bort en dag. Hans ögon kommer att vara rödsprängda. Inte mina.

Igår hände en sak som fick mig att tänka på HALT som alla skriver om. Jag hade en lång dag på jobbet och hade arbetat klart första intensiva veckan efter semestern. Handlade med barnen efter hämtning. Kom hem strax innan 18. Helt slut på alla sätt och väldigt hungrig. Då tänkte jag "om nån höll fram en öl nu skulle jag kunna svepa den bara för energin". Alltså jag SKULLE inte göra det om det hände men jag förstod grejen. Rent fysiskt skulle min kropp vilja det för ENERGINS skull. Inte för berusning. Så om man är beroende och har slut på energi så är det inte konstigt om man faller. För då drar ju både suget och hungern och kraftlösheten i en.

Jag var ju enbart trött och hungrig och helt utan sug. Så jag skulle aldrig ta en öl. Men jag fattar grejen verkligen.

Nu ska jag ta en påtår kaffe.

Heja alla därute ❤❤ Kramar till er!!

Profile picture for user Knaskatten

Tycker att du känns så otroligt övertygad och stabil i din nykterhet. Vilken tur för dina barn att de har dig, och att du tog tag i ditt drickande. ❤️

Profile picture for user Lim

Tack Knaskatten ❤ jag känner mig både övertygad och stabil i min nykterhet.

Jag städade min tvättstuga för ett tag sedan. När jag fortfarande drack så gömde jag burkar lite här och var. En kväll hade jag druckit folköl. Inte så många. Men jag kunde för allt i världen inte minnas sedan vart jag gömt burkarna. Undrade länge. I mer än 1,5 år. Visste ju att jag inte kastat dem. Men när jag städade hittade jag dem. Två stycken i en plastpåse. Kändes väldigt overkligt att det var jag som gömt dem. Tänk vad man kan förändra sig.

Många kramar! ❤

Profile picture for user Lim

Det finns små detaljer som ensamma kanske inte verkar så viktiga. Men när flera små saker samlas blir det ändå en stor skillnad.

Ett exempel. Jag har två barn. Jag har varje vinter köpt små ledlampor som man kan fästa på jackan, väskan etc. Innan mitt vita liv så köpte jag många sådana. De försvann. Jag lät barnen leka med dem. De satt aldrig där de skulle och jag hade inte sån full närvaro mentalt att jag såg till att de satt kvar på jackan. Eller att de ens blev fästa på jackan som det var tänkt. De hamnade lika gärna i barnens leksakslådor.

När jag slutade dricka köpte vi nya såna där lampor. De satt på rätt plats hela återstoden av vintern för jag såg till det. Nu har jag köpt lampor igen och satt fast dem där de ska vara. Och jag kommer inte låta barnen ta loss dem och lägga dem nånstans. För jag orkar säga att de ska sitta på väskan.

Såna små detaljer finns det miljoner av som sammantaget gjorde livet som aktiv drickare så himla värdelöst.

Nu har jag koll på såna här saker utan att det är svårt. Det är snarare såna här saker som har hjälpt mig att stärka mitt självförtroende. Små små saker för nån annan men inte för mig.

Profile picture for user Ler

Ja Lim .. små , små detaljer som gör skillnad .. Härligt att ha koll ? I mitt förra liv så letade jag ständigt efter saker .. nycklar , mobil , laddare .. gömda vinflaskor .. Nu har jag också koll ? Ingen vindimma utan nykter o närvaro .. Stor Kram .. Och en riktigt trevlig onsdag kväll till dig ?

Profile picture for user Winna

ett sånt himla bra exempel på en sån där stor liten vinst med att lägga ner A som man kanske inte tänker på i första hand. Blir så glad, och lite rörd, när jag läser ditt inlägg. Och precis som du skriver: "Såna små detaljer finns det miljoner av som sammantaget gjorde livet som aktiv drickare så himla värdelöst." Precis så.

Profile picture for user Lim

God kväll allihop.

Ja ellerhur Ler och Winna... De små detaljerna gör mycket. Det är när jag kommer på små exempel mitt i vardagen som jag förstår hur grundligt ett alkoholmissbruk påverkar oss. Och hur det inte är självklart först att det är alkoholen som förstör. Det är ibland så subtila saker.

Oj vad det är svårt att vara positiv nu för mig. Jag har varit på så dåligt humör halva dagen idag. Varit lättretlig. Känns som att jag äter hela tiden. Jag är vresig mot mina barn. Jag tror det är pms. Okontollerbart känns det nu. Jag tänker ena sekunden "nu ska jag vara snäll och andas och sluta gnälla" och nästa sekund står jag där och gnäller ändå. Min hals kliar också så jag är nog snart sjuk.

Jag tål att vara på dåligt humör ibland men jag tål inte när jag blir otrevlig mot mina barn. Det är inte okej. Men det är som att det är nån annan i mig som beter sig illa. Usch. Och mina barn försöker muntra upp mig... stackarna. Men jag försöker förklara varför jag varit lättretlig. Iof har de mest varit ute och lekt så det var inte lång stund de behövde stå ut med mig. Hoppas jag är trevligare imorgon!!! Jag tror jag ska läsa på om strategier för sånt här. Det värsta som finns är att vara barn till någon som är irriterad. Det minns jag från när jag var barn själv. Så det ska mina barn slippa!

Kanske ska se till att ta oss ut till skogen imorgon. Då brukar mitt humör alltid bli bra nästan. Men å andra sidan kan det göra mig ledsen att möta hösten..... får då sörjer jag att sommaren är slut. Men naturen är alltid bra.

Jahapp vilken muntergök ?

Men nåt muntert på riktigt är att jag varit nykter i 1 år 6 månader och 21 dagar ? närmare bestämt 567 dagar. Jag laddade ner en app nu för att räkna efter. Minns förr när jag gjorde det och tyckte att tiden gick så långsamt. Minns tydligt hur 90 dagar var mitt första mål. Att jag skulle känna mig nöjd då och fortsätta leva nyktert. Och det har jag hållt.

Nu blev jag på lite bättre humör genast ?

Kram och godnatt!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Utan var du lägger ansvaret för det. Om du visar att du försöker bete dig respektfullt så gott du kan och berättar att det handlar om dig och inte dem samt ber om ursäkt om du brusar upp utan anledning tar de inte skada. De lär sig att de är viktiga nog att vara delaktiga, få förklaringar och lär sig att människor kan må dåligt av och till.
Du är en fantastisk förälder, Lim!

Profile picture for user Lim

Första september 2018.

Idag har jag haft alkoholsug tror jag!! Har inte hänt på mycket mycket länge. Känns jättekonstigt och inte så trevligt.

Jag har haft en väldigt bra dag. Gott humör. Irritationen jag hade igår är helt borta.

Gick till affären. Med många barn. Därinne fick jag som ett ryck och funderade plötsligt på att köpa nåt. Då frågade min son "mår du bra mamma?". Han såg att jag blev konstig för jag stannade och kliade mig i ögonen. Jag sa att det var bra och så släppte jag tanken och köpte ingefära och honung istället så att jag kan göra en riktigt stark ingefärashot för halsondan.

Vi var klara på affären och började promenera hem. Då cyklade två killar förbi oss. Den ena hade hämtmat i en påse och den andra hade en systemetpåse. Båda vände sig om mot mig och log (de kanske trodde alla barn var mina och blev förvånade eller nåt ?). Då kände jag plötsligt att jag så gärna skulle vilja cykla med en kompis och ha vin i en påse. Helt fri.

Men jag vet ju att det inte är sant. Jag avskyr att dricka vin med en kompis för det blir oftast för mycket och jag skämmer ut mig eller så känns det åtminstone så dagen efter.

Nu ska jag göra ingefäradricka.

Planerar mig hjärna att återfall? Jag har inte tänkt såhär konkret på alkohol på otroligt länge.

Känner inte att jag kommer att dricka men närheten till tanken idag skrämmer ändå lite. Eller så är den okej. Jag vet inte. Är min hjärna nyfiken på berusning efter så lång tid helt klar i tankarna?

Nu är jag absolut inte sugen och det visste jag att jag inte skulle vara heller. Så det får väl vara okej att tankarna kom.

Många kramar till er därute!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Sug har alltid en bakgrund. Var det frihet vinet förknippades med? Ansvarsfrihet?
Förstår ju utifrån dina vardags beskrivningar att du har mycket ansvar och att det iblend kan kännas tungt. Som att vara lite fången i det. Kanske var drt längtan efter att k9mma bort från det en stund som tankarna egentligen bottnade i?
Jag brukar se mina tankar på alkohol som signaler. Ofta handlar det för mig om hög stress eller känslor av ensamhet eller otillräcklighet. Istället för att bli skrämd av tankarna använder jag dem som mina känslors lite trevande sätt att försöka komma till tals.

Profile picture for user Lim

Jag somnade med barnen framför tvn. Vaknade till och bar dem till sängen. Lade mig bredvid dem och ligger här nu och lyssnar på deras andetag. Oändligt tacksam för att jag inte varit berusad idag. Tacksam för att jag faktiskt valt en väg i livet där jag har stor chans att aldrig nånsin behöva vara det igen.

Jag läste nånstans "First you take a drink, then the drink takes a drink, then the drink takes you". Det är det man måste komma ihåg.

Att dricka tillför inget förutom problem.

Profile picture for user Lim

Jaa AlkoDHyperD... jag tror det var känslan av att vilja släppa allt ansvar. Och slippa väga alla val jag gör så noga som jag alltid gör. Varje beslut jag tar tänker jag alltid över noga. Vilka konsekvenser får de för alla inblandade osv.

Jag trivs egentligen men en stund ville jag nog vara tio år yngre. Ung och "dum".

Men jag vill ju egentligen absolut inte dricka.

Oftast gillar jag att bli äldre och mer erfaren. Trivs med den utvecklingen. Men å andra sidan har jag mycket högre krav på mig själv nu än förr. Alltså med all rätt ska jag vara klokare. Men ibland vill man ju bara vara 18 år med rätt att vara oerfaren ?

Vet inte varför jag inte vill skriva vad jag jobbar som? Som att det skulle röja anonymiteten.. men mitt yrke och mitt privatliv innehåller mkt av samma ingredienser och de gör att jag har ganska höga krav på mig själv som person. Egenskaper jag kräver av mig själv. Moraliska egenskaper. Att vara vänlig, välkomnande och omtänksam. Hela tiden. Och det gillar jag förstås att vara. Men då och då skulle jag vilja bara gå ut och strunta i det. Strunta i den bilden av mig själv.

Nu pladdrar jag mest. Men det hjälper att reda ut tankarna. Så tack AlkoDHyperD för den öppningen.... även om man inte förstår vad jag skriver när det blir såhär kryptiskt så hjälper det mig. ❤

Profile picture for user Ler

Lim .. Det är a- djävulen som talar till dig .. att du ska cykla med en kompis med en flaska vin i påsen .. Påminner om att ... Det är Nu som du är Fri ?

Profile picture for user FinaLisa

Intressant det du nämner om kopplingen ansvar och sug.
För så kan det mycket väl vara för min del också.
Känner igen tyngden av ansvar jag har och dessutom tar på mig för allt och alla.
Det kanske är när tyngden blir för tung som suget sätter in?
Ska verkligen fortsätta begrunda detta?
Förövrigt så är det alltid intressant och lärorikt att läsa dina inlägg.

Kramar
???

Profile picture for user miss lyckad

Av tankar och känslor händer ingenting.Det är när vi handlar utan att tänka, eller tänker som beroendehjärnan vill, som det blir svajigt..Alkohol finns och kommer alltid att finnas runtomkring oss Precis som andra beroendeframkallande medel och substanser..Det är vårt sätt att förhålla oss till det, som är styrkan eller svagheten. .Jag ser mycket alkohol och en del berusade personer här ombord när jag jobbar på båt..Jag ser mest det tragiska i alkoholen..Alla barn som far illa, och som sedan blir vuxna med det i bagaget. Frihet och alkohol hör inte ihop i längden..Kanske för stunden..Kram

Profile picture for user Lim

Hej allihopa ❤

Ja Ler, du har helt rätt. Tack för påminnelsen. Jag var ju väldigt tacksam sedan på kvällen att jag inte hade cyklat iväg men någon och en flaska vin.

Finalisa tack för ditt inlägg. Det finns mycket att fundera på kring sina triggers osv. Och att liksom se dem som just triggers för då är det oftast lättare att förstå och att låta bli att dricka. När man inser att det är nåt som lurar en att vilja dricka.

Miss lyckad. Nej precis. Frihet och alkohol är ju faktiskt varandras motsatser. Alkohol är som handbojor för själen.

Jag är sjuk. All ingefära i världen verkar inte hjälpa men jag fortsätter att hälla i mig.

Förr i tiden kunde en förkylning få mig att dricka. Som om det skulle hjälpa. Mådde alltid sämre av det men jag ursäktade med att en bekant en gång för flera år sedan sa till mig att avslagen öl och salt var bra för förkylning. Alltså på den tiden drack jag typ aldrig och jag avfärdade det där helt och tänkte att det sista man vill ha då är ju nåt så vidrigt. Men de där orden låg latenta kvar i mig och när jag hade fått alkoholproblem så kunde jag tänka på det där och legitimera några öl när jag var sjuk.

Men nu. Alltså fy sjutton vad jobbigt att dricka nu samtidigt som jag nyser och har ont i kroppen.

Jag tror att jag då och då i höst kommer att få sug efter alkohol (ska ej skriva hur för det romantiserar A på ett sätt som det inte förtjänar att romantiseras). Men jag ska kunna säga i februari att jag varit nykter i två hela år. Nån fix idé om höst och rödvin ska inte förstöra den inre harmonin och hälsan jag fått i mitt liv ❤

Ha en fin fredag allesammans och kom ihåg att vi är många på samma resa ❤

Profile picture for user Lim

God kväll allihop.

Jag hostar och hostar så att jag håller på att bli tokig. Men samtidigt mår jag så bra.

Jag har haft en vecka av relativt dagligt "a-sug". Inte på samma sätt som förr i tiden men ändå. Det har inte känts farligt och jag har inte mått dåligt av det precis. Jag har ju vetat att jag inte ska dricka och jag vet att alla sug försvinner, för det har ju tiden lärt mig.

Men nu känns det ändå som att jag är lite stolt över mig själv. Jag har gått på affären med det där suget men ändå inte tänkt köpa nåt. Jag har varit på stan. Jag har varit ensam hemma. Min man har jobbat borta. Etc. Alltså jag har levt vidare utan alkohol, precis som jag alltid ska. Men hade det varit för två år sedan hade en sådan här vecka utan minsta tvekan fått mig att bryta en nykter period. Ingen tvekan.

Man växer av att låta suget vara utan att agera. Man klarar en hel vecka av sug. Och det försvinner! Utmanar alla att våga prova!

Jag tror att det är hösten som har satt igång det hos mig. Jag skrev förut vet jag om att det inte alltid ens är alkoholsug utan snarare minnen där alkohol varit med. Jag minns höstkvällar och middagar med vin. Och det råkar vara mysiga minnen. Därav suget. Men minnen är ju selektiva. Jag har ju hundra gånger fler minnen som är tragiska. Och de sitter i ryggmärgen så därför dricker jag inte. Jag har ju många fler mysiga minnen där alkohol varit frånvarande!

Jag är ju fortfarande sjuk men jag var på affären idag (det måste man ju tyvärr ibland... Vill inte smitta nån men man måste ju ha mat hemma). Jag sminkade mig och gjorde mig lite fin när jag gick. Såg mig i spegeln och tänkte att om jag drack skulle jag se hemsk ut. Nu var jag sjuk och slut men säg ändå fräsch ut. Alltså jag gjorde mig lite fin med flit för att jag inte skulle glömma bort den fördelen med att inte dricka.

Jag är lika stark som alltid i min nykterhet vill jag ändå skriva. Antagligen ännu starkare. Varje hinder man tar sig över gör en starkare.

Jag är så tillfreds i att spendera denna lördagkväll nykter.

Godnatt ❤

Profile picture for user miss lyckad

Kan känna din stolthet och glädje över dig själv och ditt liv..Du är en härlig kvinna och du är värd det allra bästa..Ha en fin kväll..Snart är du frisk?

Profile picture for user Lim

Tack miss lyckad och detsamma!! ❤❤

Visste inte om jag skulle våga logga in för det är så många konstiga inlägg här (nåt virus?) Hittade knappt min tråd då sida efter sida efter sida innehöll konstiga inlägg.

Men idag är min dag. Nykter en månad till. Dvs 1 år och 7 månader.

Min man sa stolt till nån att jag inte har druckit på tre år ? Det kanske känns så. Det får mig ännu mer att tänka att det är så självklart att jag inte dricker. Ett år eller fem år... spelar roll. Nej, huvudsaken man kommer till den punkt där man identifierar sig som en person som inte dricker.

Jag tycker ibland att det känns konstigt att jag så sällan pratar med folk om nykterhet. Jag tänker så ofta på det och det är en stor del av mig att jag gör denna resa. Men jag öppnar inte upp mig om den. Jag skäms inte men jag hittar inget forum i det "verkliga livet" där ämnet känns helt bra att prata om. Då och då gör jag det och jag är helt öppen med att jag inte dricker och om nån frågar så säger jag att alkohol gav mig mkt ångest och att det är mycket skönare att inte dricka. Det säger jag utan skam. Men jag skulle aldrig berätta om hur jag drack ibland förr. Jag hade ju en idé förut om att när jag varit nykter ett år skulle jag öppna upp mig för mina närmaste om hur jag faktiskt drack i perioder. Men jag kunde inte. Det känns inte som deras ensak och det skulle inte ge mig något. Jag behöver inte erkänna för världen för att kunna hålla mig nykter utan det räcker att jag lovat mig själv att vara nykter. Det löftet till mig själv är viktigt att hålla så jag behöver inte "stänga dörrarna" till alkoholen genom att berätta för alla om alkoholens roll i mitt liv.

Många runt mig pratar om självförverkligande, självkänsla, att lyssna på sin inre röst, psykisk hälsa etc. Och när de pratar om alkohol har jag lätt för att inflika att jag inte dricker. För det passar i ämnet. Samtidigt som en annan kan säga att den upptäckt hur gott det är med ett glas vin på en vardagskväll så vågar jag svara med att jag har upptäckt motsatsen. Hur gott det är för mig att inte ta ett glas vin.

En person sa just det till mig. Hon har små barn. Rätt mkt stress. Och upptäckte vad ett glas vin gjorde för henne efter nattningarna. Jag kände igen mig. Det var exakt så det började för mig mitt sista besök i alkoholträsket. Innan dess hade jag inte druckit mkt sedan innan jag fick barn.

Man kan falla i alkoholfällan när som helst i livet antar jag. Tråkigt att jag gjorde det. Men man kan ju vända det mesta till nåt gott ?

Snart ska vi åka utomlands. Det ska bli skönt att vara nykter då och sova gott. Sist jag var utomlands drack jag vin varje dag tror jag. Helt sjukt för så har jag aldrig gjort nånsin innan eller efter det. Jag var förkyld dessutom. Sov dåligt varje natt. Kände mig extremt ful hela tiden. Denna gång ska jag njuta av resan helt obedövad.

Ha en fin dag allihop. En vit en!!

Profile picture for user Jasmine

Jag blir lika glad varje gång det kommer ett inlägg från dig, men på sistone har jag inte riktigt haft tid att kommentera. Men,nu gör jag ett besök i din tråd för att önska dig en härlig resa och berätta för dig hur mycket dina tankar och reflektioner betyder för mig. Det är inte lätt att lämna alkoholens värld, för mig innebär det en stor social förlust, men när jag läser om ditt inre lugn så känner jag hopp. Hopp om att det kanske kommer en dag när mina tankar inte upptas av alkohol, när jag inte känner att det enda jag kan göra för att riktigt koppla av eller fira något är att dricka vin, när jag känner ett lugn i förhållande till alkoholen.

Du är min nyktra förebild!

Kram till dig fina Lim

Profile picture for user Ler

Finaste Lim .. ? Börjar bli länge sen vi hörde ngt från dig .. Men vet ju att du är / har varit på resa . .. och den här gången som du önskade ... utan bedövning .. .. Helt Vit ? Hoppas allt är bra .. med dig och barnen .. Tänker på dig .. Många kramar ? Ler igen

Profile picture for user Lim

Hej allihopa.

Tack gulliga fina Jasmine och Ler. Jag har läst era svar och blivit glad av eran omtanke. ? Har läst hos dig Jasmine att du inte mår så bra ? Du kanske behöver gå och prata med någon? Även om nykterhet är vägen att gå för att må bra så finns ju andra faktorer också.

Jag har inte kommit mig för att skriva. Har gått in på forumet nångång men inte hunnit eller orkat logga in.

Jag har inte tänkt på alkohol sedan jag loggade in sist. Jag hade ju nåt form av sug där men det försvann (som jag visste att det skulle). Och sedan har jag varken tänkt på för eller nackdelar med alkohol. Livet bara rullar på med allt man har att göra.

Skönt med lördag. Vaknade ganska tidigt med barnen. Började städa runt 9. Har städat åt alla djur vi har och nu ska jag greja i barnens rum. En härlig höstdag.

Det här forumet är toppen. Men det har faktiskt varit lite skönt att inte logga in. Då har jag tänkt mindre på alkohol. Ibland behöver jag en paus från att analysera medan jag andra gånger mår jättebra av det.

Kämpa på alla nynyktra därute ❤ Höstkvällar och mornar är mycket sköna när de är nyktra ❤

Profile picture for user Lim

God morgon!

Vaknade tidigare än jag hade lust med för ett av mina barn ville upp. Jag kliver alltid upp då. Ligger aldrig kvar i sängen och låter någon vakna ensam. Försöker tänka tillbaka på hur det var när jag var bakis på morgnarna. Och jag minns att det var likadant då. Jag klev upp helt livrädd i varje cell av min kropp för att jag skulle behöva må illa halva eller hela dagen. Men upp kom jag och jag spenderade återstoden av dagen med att kompensera allt.

Men jag var inte bakis alltid. Jag drack ju sällan så sent på kvällarna just pga min stora skräck för bakfylla. Men jag minns ändå allra tydligast den period jag faktiskt drack sent. Och hur förjävligt jag mådde både under natten och sedan dagen efter.

Nu försöker jag uppbringa minnen men ärligt talat har jag svårt för att komma ihåg hur det kändes att vakna bakis eller sova berusad. Jag vet att det var vidrigt.

Ibland om jag är förkyld nu för tiden så kan jag på morgonen känna en bekant känsla som påminner om att vara bakis. Men det är bara i några sekunder det känns och dessa gånger tackar jag nästan mig själv högt för att jag inte dricker.

Min man fortsätter att dricka med samma frekvens som vanligt. Jag påverkas dock mindre och mindre av det. För jag är så långt ifrån honom. Så länge han låter mig vara när han dricker så går det bra. Däremot ser jag ju hur i olika form vi är. Jag är bara några år yngre än honom men jag tror att jag skulle få en chock om jag fick byta kropp med honom en dag. Jag kan tänka mig att den känns sliten. Han vaknar alltid med rödsprängda ögon dagen efter han druckit. Igår drack han med en vän. Denna gång hemma hos oss men det sköttes ändå snyggt och jag och barnen var på en annan våning och gick sedan och sov. Men jag förfäras lite över mängderna öl de dricker. Fast de umgås stilla över mat, fotboll och öl.... så kommer vännen hem till oss med två proppfulla påsar med öl. Alltså fulla till bristningsgränsen. Men han gömde dem för mig. Skämdes kanske. För alla vet att jag starkt ogillar alkohol. Men mina ögon scannar av allt. Jag ser en påse med öl så lätt att jag skulle nog kunna se en genom en stenmur. Och jag gör en snabb kalkyl i huvudet kring hur fulla de ska bli av mängden jag kan tyda. Jag suckar högt och himlar med ögonen bredvid min man när vännen kommer med öl. Men sedan brukar jag släppa det och försöka fokusera på hur glad jag är över att jag är jag och inte dem.

Om en liten stund ska jag och barnen iväg på en rolig aktivitet och sedan tänker jag att vi ska ta en söndagsfika på stan.

Ha en skön dag allesammans. Kram!

Profile picture for user Jasmine

... glad för att du verkar ha funnit ett lugn utan alkoholen. Jag blir inspirerad och tänker att så där vill ja också känna... och det gör jag ju efter en tid utan alkohol. Tack Lim för att du delar din vardag, det hjälper oss "vilsna själar". Du verkar var en så fin mamma och en så stark person.

Kram?

Profile picture for user Ler

Lim .. Ja ibland kan man behöva ta en paus härifrån .. och jag är inte orolig över dig när du inte skriver på ett tag .. du är så stark o förståndig ❤️

Profile picture for user Lim

Tack Jasmine, och du med! Du verkar vara fantastisk! ❤

Tack Ler för din fina tilltro ❤

Jag börjar sakna sommaren nu. Det bådar ju lite illa med tanke på att det bara nyss blivit oktober ?

Mina barn sover. Min man är borta. Jag ligger i sängen redan fastän jag inte planerar att sova riktigt än. Jag har så svårt för att ligga i soffan själv. Ligger hellre som nu, med en barnarm runt mig.

Det är mycket nu. Med barnen och jobbet och jag har fått vara en riktig tigermamma de sista dagarna. Det har varit jobbigt. Mycket mycket jobbigt. Men jag försöker se det positiva.

Det första är att jag vågar vara en tigermamma. Jag vågar bli upprörd och arg och hävda mina barns rätt. Jag orkar! Och jag vågar. Och jag är klartänkt varje dag och då hinner man samla information om det man behöver veta för sina barns skull. Hinner man sånt när man dricker? Orkar man? Vågar man? Jag gjorde inte det. Men nu kan jag.

Det är ändå jobbigt förstås när det gäller ens eget barn. Men jag klarar av att finnas där och hjälpa till, inte bara med kramar och kärlek som är så självklar utan också med det där jobbiga.... att klaga, ringa samtal, leta fakta, lagar och vetenskaplig fakta. Jag klarar det.

Jag fattar att man dricker bort såna här jobbiga dagar. Att man jobbar hårt hela veckan och kämpar med mycket på sidan av och sedan bara vill in i en filt av vin en stund. Men skillnaden för mig som varit nykter så länge är att mitt beroende är borta. Så jag klarar mig utan vinet. Jag är faktiskt livrädd för tanken på att ens prova dricka ett glas. Livrädd för hur illamående jag skulle kunna bli. Hur ont jag kanske får i magen. Hur äckligt det skulle smaka. Hur ångesten skulle vakna till liv direkt. Så rädd är jag att jag faktiskt inte ens skulle dricka ett glas ens om nån kunde garantera att jag inte skulle bli beroende igen. Det är tur att jag är så rädd för alkohol.

Jag tror jag har omprogrammerat min hjärna på nåt sätt. Det är som att när jag försöker tänka tanken att dricka ett glas vin så gör min hjärna ett tankehopp över den idén så att jag inte ens kan tänka det ordentligt. Min hjärna har liksom byggt en mur runt den tanken så att det inte går att tänka den riktigt. Man studsar bort från tanken och jag hamnar i den nyktra riktiga och verkliga verkligheten. Min hjärna skonar mig från att ens behöva slösa tid på att fundera på att dricka. Det är som att den säger "been there, done that" och kastar ut mig från tanken så att jag slipper den. Haha, det är så svårt att beskriva med ord hur det känns. Hur det känns när man inte ens kan föreställa sig att på allvar dricka. Och kan ni tänka er att samma hjärna ville dricka jätteofta förr?? Nu vill den inte ens tänka sig att tänka en enda tanke som skulle kunna leda till att dricka. Inte ens som en fantasi.

Jag tycker det är ganska häftigt...

Jag tycker också det är lite häftigt att folk som inte har haft ett alkoholberoende har sug efter alkohol 99 procent oftare än vad jag har. De kan vara sugna varje helg medan jag kanske har det några gånger per år. Det är ganska konstigt egentligen. Jag klassar mig själv som alkoholist men jag vill inte ha alkohol och jag är nästan aldrig sugen på det och jag dricker det aldrig. Det är väl häftigt ändå! Att man kan bli fri såhär till den grad att man är friare än "vanligt" folk.

Ja. Att det är såhär hjälper mig mycket när livet svajar. För jag kan lita på mig själv i alla väder. Det kunde jag inte förr.

Godnattkram!

Profile picture for user Lim

Min man är bakis. Sover fortfarande. Som en död. Jag älskar honom men jag börjar undra om han är dum i huvudet. Jag lägger inte en minuts energi på att försöka hjälpa honom till ett mer hälsosamt liv. I vissa aspekter okej, men detta med alkoholen.... nej! Där är det eget ansvar som gäller. Vill man sluta kan man tillslut om man ger sig den på det. Men vill man inte anstränga sig och försöka reda upp sig själv och möta sina känslor så vill man väl helt enkelt inte.

Det är ledsamt och tråkigt och sorgligt. Men jag orkar inte vara ledsen. Så jag vänder mig istället till att tycka att han är korkad för det är lättare.

Det är korkat att dricka bort sitt liv.

Profile picture for user Knaskatten

Du känns så självklar i ditt nyktra liv, trots att du har saker att brottas med och en man som väljer att fortsätta dricka.
Imponerande och inspirerande. ❤️

Profile picture for user MondayMorning

Säg till din korkade karln att han inte har rätt att förstöra ditt liv med sitt
drickande. Han kan ta in på hotell, sova hos polare, hyra ett rum, tälta, bo i husvagn om han
ska ligga bakis hela dagen.

Eller? Kan man inte säga det? Du får dricka men inte i vårt hem.
Som person med en problematik så borde man kunna det....
Du är ju påläst och vet ju konsekvenserna för dina barn - att dem kan ta
skada och senare i livet hamna i ett medberoende (el. eget missbruk)

Således är vi okorkade båda två.

Kram

MM

Profile picture for user Vinäger

Tänker att du är värd något bättre än det du är mitt uppe i just nu.
Tänker också att dina barn har en fantastisk tur som har just dig till mamma.
Tänker även att du är så stark just nu och hoppas att din trygghet i nykterheten håller i sig.
Tänker slutligen att du verkar ha hyfsad koll på din situation och hur du ska tänka runt din mans missbruk.

Hoppas att jag har rätt i mina sistnämnda tankar. Tack för att du finns här. ♡

Profile picture for user miss lyckad

Förstår att du älskar din man..Barnens pappa..Och är glad att du kan skilja på den han är nykter och den han är full..Det värsta är att beroendet är progressivt..Den nyktre fina mannen blir mer den onyktra och bakfulla..För oss gick det i vågor..Med a-uppehåll ibland.Men mer och oftare på slutet.Du är stark lim, och jag är helt säker på att du hittar lösningar för dig och barnen..Men att sätta ner foten och sätta dig i förarsätet oftare kanske är en bra idé..Hörde en man i 40-årsåldern som berättade om sitt alkoholmissbruk på nätet.Poddcast i verkligheten Region Gotland..Jag googlade..Jätteintressant. Han berättade att hans sambo möjliggjorde att han kunde supa ännu mer ett tag, innan hon bröt upp. Bla genom att köra honom till jobbet när han åkt fast för rattfylla. Det är så bra för oss att höra om andras tankar och hur dom lyckas bryta sitt missbruk..Varm kram till duktiga fina dig???

Profile picture for user Ler

Lim .. Kramar kommer här ❤️ Blir så ledsen när jag läser om din man , han förstör verkligen för sig själv och sin fina familj , dig o barnen ... Som du säger så går det att sluta , om man verkligen ger sig den på det .. Önskar dig en riktigt Härlig helg och det ser ut som om sommaren och solen kommer tillbaka till oss ... Vet ju att du gillar värmen o ljuset .. Igen Kramar till dig Lim ❤️

Profile picture for user Lim

Hej alla. Och tack för all omtanke ❤❤❤

Jadu MondayMorning ❤... jag tyckte det gick att kräva att hemma hos oss ska det inte drickas. Jag var så bestämd till en början. Trodde jag. Men jag får ändå säga att det händer så sällan att det förmodligen är mer sällan än vad alkohol förekommer i familjer utan alkoholproblem. Just själva drickandet. Sedan har vi dessvärre fått uppleva en bakfull pappa och man alldeles för ofta.

Tack vinäger, jag tror jag har koll ❤. Men jag accepterar nog mer än vad de flesta skulle. Eller vad de flesta tror de skulle acceptera i alla fall. Jag tror att det är svårt för många att veta hur de själva skulle agera och hur mycket de skulle gå med på. Teori är ofta lätt men praktik är svårare. Just nu mår jag ändå bra ändå och än så länge barnen också faktiskt. De har en trygg hemmiljö och ett rikt liv. Om jag drack vet jag inte hur det skulle sett ut... antaligen bråkigt och otryggt. Eller självklart skulle det vara så.

Tack Knaskatten för dina snälla ord ❤ och Jasmine ❤ kram till Er!

Ja miss lyckad.... jag har ju tankar på framtiden förstås. Just nu är det ändå okej i vårt äktenskap (men jag har ju rätt låga krav kan man säga). Jag är tacksam över att det går att leva ihop så att jag kan vara med barnen hela tiden. Glad att inte behöva lämna dem varannan vecka. Det är det viktigaste just nu. Min man sa senast igår... "hur gör man om man vill ändra hela sitt sätt att leva? Vara mer med barnen.... lägga pengarna på vår familj istället för dåliga saker". Jag svarade bara att det tar tid med nya vanor. Man får inte ge upp så fort det känns svårt. Så nog har han tankar kring allt... men tankar räcker ju inte. Som sagt... teori är lättare än praktik. ❤

Ja Ler du har så rätt, solen och värmen helgen som varit har varit så härlig! Kramar till dig också ❤

Hoppas alla har en fin måndag. Justja jag har varit nykter i 1 år 8 månader och 5 dagar ??

Kramar!

Profile picture for user Lim

Idag kom tankar jag nog inte haft på ett par år minst.

Det var ett speciellt väder ute. Som påminner mig om andra tider. När vi grillade och drack vin. Jag och min man försökte hitta tillbaka till oss som par efter att fått två barn tätt. Det var på det där mysiga sättet. Jag kände mig väldigt lycklig och fri. Men det där övergick ju till något annat med tiden och när jag drack sedan ville jag göra det utan honom... för att slippa bråk.

Men idag tänkte jag på den där tiden innan. När vi hade det trevligt och roligt och framförallt måttfullt. Min man drack mycket i förrgår och nu idag igen. Det var plötsligt så jävla sorgligt att inse att han är som fast i tiden. Medan jag är nån helt annanstans och har gått igenom en stor inre resa, utan att han förstått det? Han har inte kommit nånstans. Och så kände jag plötsligt en sorg över våra förlorade mysiga kvällar. Alltså jag vet ju sanningen men känslan kom ändå. Kanske för att jag fick en sådan stark känsla av att vi är på olika stigar i livet.

Pga anonymiteten kan jag ju inte skriva så mycket men jag kan i alla fall säga att vi har gått igenom mycket tillsammans. Alltså positiva saker. Vi har en historia bakom oss som skulle kunna bli en bok eller en film. Vi har vandrat sida vid sida sedan jag var tonåring. Vi har gjort så mycket och varit med om så mycket. Att inse att vi lever så olika liv under samma tak är förkrossande. Han satt i soffan ikväll och drack öl. Jag sitter aldrig i samma rum som honom när han dricker men ibland går jag in dit i nåt ärende ungefär. Idag såg jag att han såg trött ut och det syntes att han inte ens hade kul. Men där satt han flera timmar ensam medan jag och barnen gjorde massa saker som en familj. Sedan gick han ut. Och jag kan pusta ut för då vet jag att jag slipper vara med honom när han druckit. Hoppas han inte stör mig när han kommer hem inatt.

Jag ser ju i hans ögon att nåt inte är bra.

Jag såg filmen A star is born med Lady Gaga och Bradley Cooper för någon vecka sedan på bio. Bradleys karaktär är ju alkoholiserad. Och i filmen väldigt sympatisk. Men jag kände verkligen att jag vet hur det är att leva med någon som dricker. Och det finns inget romantiskt med det... det är inte en vacker saga att man som partner gör allt för den som dricker. Jag kan faktiskt tänka mig att det satt många i biosalongen som skulle vilja rädda honom och vara den som får honom att må bra osv. Men de har ingen erfarenhet. Det finns inget romantiskt med alkoholism eller att vara anhörig till någon som dricker. Tvärtom kan jag inte tänka mig något mer oromantiskt.

Jag stack ut och sprang idag på sena eftermiddagen. Jag kände mig så stolt. faktiskt. Jag klarar mig! Jag dricker inte och jag mår bra så och jag står för det.

Känslan jag fick angående min man idag är en känsla jag gissar förstör för många andra som försöker sluta dricka men har en partner som dricker. Att man tycker att man gör det tråkigt för den som vill dricka och sådär. Jag har ju aldrig nånsin känt så tidigare. Tvärtom.. jag har aldrig tyckt att jag gör min man nån otjänst. Men idag kände jag nåt... Men samtidigt skulle han aldrig fråga mig om jag vill dricka. Jag vet att han är stolt över mig. Och antagen glad åt att barnen har en nykter mamma. Och jag vet att jag är hans förebild i detta. Men ja... inget ändras ju. Hur många år kan det pågå innan man glider ifrån varandra så mycket att det är kört för alltid. Det kändes helt absurt idag att vi lever så olika och har helt olika moraliska kompass i livet. Vi värdesätter helt olika saker (inte i teorin men i praktiken och det är det som räknas tycker jag). Hans önskan är att leva mer som jag gör. Men jag lever nästan som hans motsats....!!

Hmm känns konstigt att skriva sånt här. Om någon jag älskar. Och bryr mig om. Men det är tärande det här. Samma visa år efter år.

Alla ni som är i början av er nykterhet; på riktigt nu, ge inte upp. För man måste ta sig igenom många månader innan man förstår hur alkoholen har sabbat hjärnan och känslorna. Kasta inte bort de nyktra dagarna ni har utan försök samla fler. Låt inte alkoholen ta hela ert liv. Det är bara sånt slöseri. Önskar så mycket att min man fick prova känna hur det känns i mig nu... om han visste hur BRA det är att vara nykter länge och fick ett smakprov på det skulle han sluta direkt tror jag. Jag tror alla skulle sluta om de fick känna hur det är att vara helt nykter. Jämfört med mig som drack är livet 1000 procent bättre. TROTS problem och bekymmer så mår jag oftast bra. Jag som såg mig själv som en ångestfylld person förr... jag trodde det var min personlighet liksom men det var det ju inte. Det var bara alkoholen. Nu kan jag vara vemodig och sånt ibland men förr var det bara ångest nästan varenda dag.

Nu har jag hoppat hit och dit mellan ämnen tror jag. Ibland är det rörigt att skriva ner saker när man tänker många tankar samtidigt.

Godnatt allihop och njut av en vit natt och vit och pigg morgondag ❤

Profile picture for user Lim

God morgon god morgon.

Min man kom hem kl 4. Kräktes och ropade på mig. Klockan 7 kunde jag lägga mig en stund igen innan barnen hann vakna. Mitt huvud värker. Han har kräkts på en matta som jag lade i köket igår. Den måste ju kastas... Egentligen borde jag lagt mig och struntat i honom men då skulle han börjat bråka. Och jag ville absolut inte att barnen skulle vakna och se honom i det där skicket. Så här illa däran har han inte varit sedan vi separerade ett tag.

Är det här hans botten?? Eller kan en människa behöva sjunka lägre innan han ändrar sig?

Det tar emot att skriva det här inlägget. En del av mig vill låtsas att allt är bra. Men det är ju lögn. Det är inte bra.

Jag och barnen ska alldeles snart åka iväg. Önskar jag kunde spendera några timmar i soffan men snart känns det kanske okej att gå ut.

Min man har varit sjukskriven i en vecka och jag kan säga att det var inte bra. Han djupdök in i ett dryckesmönster man bara kan ha om man inte har nånstans att gå på dagarna. Vilken skillnad... hade jag varit sjukskriven av samma anledning som han så hade hemmet varit skinande, tvätten tvättad och vikt, god mat hade stått på bordet och barnen hade fått göra något kul. Men han har istället ägnat veckan åt rent och skärt förfall.

Jag har träningvärk i kroppen efter min springtur. Huvudvärk ja men jag mår ju bra i alla fall. Min man kommer absolut att sova hela dagen. Jag kommer inte så mycket som att hämta ett glas vatten åt honom.

När vi kommer hem tänker jag leva som om han inte var hemma. Hög musik och dammsugning står på mitt schema sedan innan och det tänker jag inte ändra för att han mår illa.

Hoppas ni andra haft en trevligare natt.

Heja alla som orkar ta den nyktra vägen. Och heja alla som försöker. Och alla som förstår bättre än att såra och fördärva.

Profile picture for user Anxiete

av att leva parallellt i samma hus är tung. Jag kan tycka synd om min man när han ,som du skriver, sitter och dricker men har varken roligt eller mår bra. Om jag då bjuder in och försöker nonchalera att han druckit ,sätter mej och tittar på tv med honom t.ex. då kan man ge sej f-n på att något elakt kryper ur honom och jag går. Det är som om de måste straffa sej själva men ska absolut inte erkänna det.

Profile picture for user MondayMorning

Ditt inlägg gör mig både ledsen och glad. Glad och varm för att du mår bra, men ledsen att familjen, gruppen - flocken, inte mår bra.
Kan det vara så att din man dricker mer nu när du är nykter? Att han vet och känner att du tar hand om barnen och därmed kan "koppla av" och dricka?
Er kärlek är grundad, det märks.

Men för att inte hamna i ett djupt medberoende, kan du ta hjälp av någon?
Kan det gå att räta upp innan det är ett slagfält?
Han dricker, du tar allt ansvar, känner dig förmodligen ensam i din relation.

Det kommer ju antagligen inte bli bättre av sig själv, tyvärr.
Fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut. Om en vecka, om en månad, ett år, om 10 år.
Utgå ifrån det.

Om man ser att ni är på 2 olika vägar just nu så kanske ändå sluthållplatsen är gemensam?

Profile picture for user mulletant

Jag är alltmer sällan här inne på forum men råkade nu få syn på dina senaste inlägg. Och så såg jag att MM skrev att ’er kärlek är grundad, det märks’. Det högg till i mig, liksom när du skrev om er historia som du inte kan gå in på pga anonymiteten. Det gjorde ont att läsa och påminnas om att ungefär där har jag varit. Inte så illa dock, det nådde sin vändpunkt tidigare. Jag nådde min smärtpunkt en kväll, packade det mest nödvändiga och gick praktiskt taget rakt ut. Har ältat dettta, och återkomsten, här på forum. För jag gick tillbaka efter hans löfte att sluta, och det höll efter en något knackig start. Idag är han helt nykter sen mer än sex år tillbaka. Jag har jobbat mycket med mig själv inom Alanon och Vuxna barn. Förstod så småningom att min del i vår osunda, om än på många sätt goda relation, hade rötter i min barndom. Vår relation idag är ärligare och rakare än nånsin. Och bättre, på ett annat sätt än förr.
Jag skriver om mig och mittt nu. Det jag vill, är att önska dig och er kraft till en vändning. Jag hoppas ni hittar en ingång som kan visa vägar ut. Allt gott ... och jag kan inte låta bli att sluta med det som blev mitt mantra: det är möjligt att ta makten i sitt eget liv❣️? Kram och styrka / mt

Profile picture for user miss lyckad

Känner igen mig mycket i ditt liv..Hur man älskar någon som gör så dåliga val..Hur en person kan vara som två olika personer. Hur man avskyr den fulla illaluktande, sluddrande människan, och däremellan älskar den snygga, väldoftande mannen/pappan till sina barn..Det verkar som om att när partnern förstår allvaret i att hen mister familjen på riktigt, kan en vändning komma..Eller så tar det ännu längre tid, eller så sjunker personen bara ännu djupare in i sitt missbruk..Vilken väg det blir, vet vi inte..Kanske inte personen med missbruket vet det heller. Det enda vi kan göra är att må så bra som möjligt själva..Och se till eventuella barns bästa..Jag önskar dig allt gott..Du är stark, duktig och en suverän mamma..Glöm aldrig det?Kram..

Profile picture for user Lim

Tack Anxiete, MondayMorning, mulletant, Ler och miss lyckad för era svar. Jag har läst dem allt eftersom de kommit men jag orkade liksom inte med att svara. För då hade jag behövt känna efter. Men jag vill ni ska veta att jag uppskattar varje svar och tanke ni gett mig ❤❤ och de värmde direkt jag läste dem. Tack!!! ❤❤❤

Jag trodde min man skulle säga något dagen efter den där incidenten. Säga något om att ta en paus ett tag. Men det som hände var att han undvek mig hela dagen. På dagen var jag och barnen iof inte hemma och sedan när vi väl var hemma sov han till kvällen. Ett tag tänkte jag att han kanske dött! Men han vaknade sedan och undvek oss allihop. Av skam? Vet ej. Har han hållt sig nykter efter detta? Nej. Han fortsätter. Äckligt tycker jag.

Jag har en tidsplan i mitt huvud. Vill inte tänka att tiden fram till dess är bortkastad utan jag tänker att den handlar helt om mina barn och mig själv. Men sedan om han inte slutar dricka så kommer jag absolut att gå min egen väg. Det har jag inga som helst tvivel kring. Sedan finns det saker som kan skynda på allt förstås. Jag tål ju inte vad som helst.

Nog om det.

Igår tänkte jag på att dricka. Tänkte och tänkte på om det ens skulle vara möjligt att dricka nåt utan att få ångest direkt. Och om jag ens vill känna berusning? Tänkte länge och väl men ingenting talade för att jag skulle dricka nåt eller för att jag ville. Så det blev inget. Förstås ? För att ta ett återfall känns det som att nån först måste slå mig i huvudet med en tegelsten så att jag glömmer bort hur man tänker.

Vet inte om någon minns... men förut... ett år sedan kanske? Kommer inte ihåg när det var men jag råkade ju dricka en grej som innehöll alkohol. Och jag fick direkt ett enormt ångestpåslag. Räknar det inte som att jag drack eftersom det inte var medvetet. Men det kändes jättejobbigt. Men det bevisade ju väldigt direkt hur alkohol ger mig ångest. Så det var ju en bra erfarenhet såhär i efterhand för jag lärde mig något som jag har användning av varje gång jag tänker på att dricka nåt.

Sedan menar jag inte att jag tycker man ska prova dricka för att lära sig nåt. Hade aldrig gjort så med flit. Inte en enda cl.

Jag är faktiskt fascinerad av att det kan anses normalt ett dricka ens en gång per vecka. Jag tycker att det är ofta! Många dricker väl en flaska vin per vecka kan jag tänka mig? Det är ju mycket. Så tyckte jag förr i tiden också. Innan jag fick problem. Och det känns så FINT att jag är tillbaka där. På en plats där jag tycker och känner på riktigt att det är onaturligt med alkohol.

Jag tänkte räkna efter hur mkt pengar jag sparat på att inte dricka. Men jag har glömt vad det kostade! En del av mig vill ta reda på det för att kunna räkna medan en annan del av mig mår så bra av att inte veta vad det kostar att köpa öl längre.

Mina inlägg är överallt och ingenstans.

Ena sidan fylld av alkoholproblem genom min man och andra sidan helt fri från alkohol. Jag fokuserar på den alkoholfria för det är den som är jag. Och jag uppfostrar mina underbara barn till att se fördelarna med att leva så som jag gör. Jag säger inte att deras pappa dricker för mycket. Men jag klargör att jag inte tycker om alkohol och att jag bara dricker sånt som de kan dricka. Utan att smutskasta någon. Men jag säger att av öl mår man illa så jag vill bara dricka sånt som man mår bra av. Och sedan märker de ju hur mycket piggare och mer närvarande jag är. Sedan förstår de inte varför men så småningom gör de nog det. Och då är jag ett perfekt exempel på hur bra man mår och hur bra man behandlar andra om man låter bli alkohol.

Jag är helt säker på att de kommer att minnas sin mamma som en närvarande, aktiv och omtänksam mamma och jag kommer alltmer hänvisa det till nykterheten jag valde februari 2017.

Jag tror att risken som finns när man dricker när man har äldre barn är att de försummas ännu mer. Man tror att de klarar sig själva så då kan man dricka oftare. Småbarnsföräldrar kanske fotfarande försöker kompensera för sitt drickande (särskilt mammor) så att barnen ändå får mycket av vad de behöver. Men tonåringar får nog tåla berusade föräldrar på ett annat sätt. Kanske tåla att spendera kvällen ensam hemma när föräldrarna dricker. För det ska de väl klara? Eller?

Jag tror det är lika viktigt att vara nykter med tonåringar. Så därför kommer mina barn ha en nykter mamma även då.

Kram till er alla ❤❤ och Tack igen till alla fina svar jag fått.

Profile picture for user Lim

God morgon.

Idag fick jag äntligen en efterlängtad sovmorgon!

Novembervädret och det tillhörande mörkret känns nu tycker jag. Det är en sådan kontrast motför bara några veckor sedan!! Och jag saknar redan ljuset. Det är inte klokt egentligen vad snabbt det känns som att jag har fått nog av mörkret ?

Men jag har turen som får vara ute mycket varje dag. Jag har läst att man ska försöka vara ute i en timme minst innan lunch för att få ljus nu under det mörka halvåret. Och det är jag varje dag. Och mer än så. Det hjälper mig tror jag.

Idag ska jag till kyrkogården och tända ljus. Brukar inte göra det men jag kände att jag vill ge både mig själv och barnen en upplevelse av det under den här helgen. Inte bara bus eller godis. Även fast jag tycker att det är roligt med Halloween.

Snart åker vi utomlands. Ska börja packa snart tror jag. Dagarna går snabbt och plötsligt är det dags att åka. Ska bli så skönt med semester för jag hade väldigt kort i somras. Det känns nu... att jag hade för lite ledighet i år.

Hoppas ni har en fin helg allihop. Jag anar att det här är en svår tid på året att inte dricka. Det finns nog både psykologiska orsaker (mörker, tristess, mkt jobb etc) och sedan även andra saker som högtider osv. Men någon gång måste vara den gång då man övervinner det och klarar sig igenom den svåra perioden.

Kram till er alla!

Profile picture for user Lim

God kväll. Eller det känns som natt redan. Har varit ute flera timmar men solen försvann på ett ögonblick kändes det som.

Vi var till kyrkogården. Så vackert med alla lyktor och gravljus. På väg hem kändes det tomt... klockan var väl efter 16 och det var helt mörkt. Vi åkte hem och jag kände den där märkliga tomheten som jag förr i tiden dämpade med vin eller öl. För att få innehåll till den långa mörka kvällen?

Jag har tagit ett bad och dricker råsaft av blåbär. Jag får färg på läpparna av det precis som av vin. Usch, det blir konstig när jag ser mig i spegeln.

Jag funderar på att ta mig ett träningspass på crosstrainern. Vill egentligen ut och springa men det passar inte nu. Crosstrainern är ett rätt så dåligt substitut för det är syret jag vill åt utomhus. Imorgon får det nog bli ett springtur i alla fall.

Ett glas vin skulle inte sitta fel nu (jo, det skulle det såklart men ni fattar) men jag hittar andra sätt. Nyttiga drycker och träning samt kosttillskott är något jag har ersatt alkoholen med i snart 1 år och 9 månader. Och det är bra saker som håller vecka efter vecka. Och imorgon när jag hade kunnat vakna bakis och med ångest så kommer jag vakna som den bästa versionen av mig. Ja, kanske med lite höstdepp och oro men den är där för att den ska vara där... ingenting jag har gjort kommer att vara orsaken. Det är bara så jag är av naturen när nya årstider träder in. Med ett glas vin ikväll skadar jag bara morgondagen. Och nuet också för den delen.

Är ni fler därute som ska träna nu tro? Göra det som är gott för kroppen istället för att dricka...

Kram kram

Profile picture for user Jasmine

Du skriver så vacka vardagsbeskrivningar och tankar, så målande. När jag läser det du skriver känns du nära och du känns grundad. Grundad i ditt beslut att vara den bästa mamman för dina barn, inte bara i förhållande till alkoholen utan också med tanke på din relation där du tar ansvaret för barnens trygghet även om det gör att du offrar en del av dig själv (det är så jag tolkar det i alla fall). Och varje gång jag läser det du skriver önskar jag att jag var lika stark. Jag förstår inte riktigt var du hittar din energi och hur du kan vara så beslutsam trots att du har alkoholen nära hela tiden.

Jag har svårt att formulera exakt vad jag vill säga annat än att dina reflektioner hjälper mig mycket, hjälper mig att visualisera ett liv utan alkohol. Du är stark och en så fin och engagerad mamma. Hoppas bara att du har någon avlastning irl...??

Profile picture for user Lim

Tack fina Jasmine! ❤ jag vet inte om jag är så stark egentligen... jag tror jag gör som jag gör för att jag inser att jag måste. Skulle jag prioritera annorlunda skulle vår familj falla samman tror jag. Och dessutom är det som att jag investerar i barnens liv och välmående och min egen hälsa. I framtiden när jag lämnar mig min man (för det kommer jag att göra) så kommer jag ha en mycket stabilare grund att stå på om jag vårdar det viktiga. Barnen och jag har en jättebra relation och jag har bra värderingar och en god självkänsla. Allt det som är viktigt. Och vad som än händer kommer barnen aldrig behöva tro att de har gjort nåt fel eller att jag har valt fel. Den enda som gör fel är min man.

Om jag drack skulle inget jag gör ge dem trygghet. Och jag skulle agera på ett sätt som jag inte står för. Säga fel saker och göra fel saker pga berusning. Är man nykter gör man ibland misstag men det är inte alls på samma sätt som när är full person gör misstag.

Min man har börjat bete sig mycket illa när han dricker. Han säger vidriga saker till mig varvat med tårfyllda förlåt. Han är så vidrig. Så oberäknelig. Den här morgonen som varit kommer jag aldrig glömma. Han väckte mig igen kl 4.30. Han har hållt monolog om hur hemsk han är som man till mig och att han inte vet hur han ska sluta dricka. Bett mig om förlåtelse. Plötsligt byts ämnet till hur kall jag är och att han vill skiljas. Och samtidigt massvis med fula ord. Sedan ber han om förlåtelse. Sedan bråkar han igen. I två timmar under min nästan enda chans till sovmorgon.

Jag jobbar heltid och han deltid. Jag sköter allt hemma. Han ingenting. Och han drar upp mig 4.30 en söndag. Imorgon ska jag ju upp tidigt igen. Jävla svin.

Jag avskyr honom. Jag avskyr alkohol. Jag avskyr att det är så tabu med alkoholproblem att han inte vågar söka hjälp men mest avskyr jag att han är så äckligt feg som inte tar tag i sitt missbruk. Okej det är en sjukdom men den är inte obotlig. Däremot krossar den både missbrukaren och dens närstående. I alla fall när man dricker och beter sig på det sätt som min så kallade man gör.

Okej om han vill supa sönder sig själv men att dra in mig i hans nattliga ångest och galna sätt är fan inte klokt.

En gång var vi kallade till socialen. Min man hade blivit LOB:ad så många gånger att en orosanmälan gjordes. När vi Gick dit var jag totalt förnedrad. Men tror ni att man som anhörig sitter bredvid sin alkoholiserade man som har aggressionsproblem och är ärligt mot socialtjänsten?? Jag ville bara gå dit och visa dem att barnen har mig som inte dricker och som alltid är hemma. Kändes som ett skämt allihop. Hon vi pratade med var barsk och stressad och hjälpen hon erbjöd honom var väl det sista man ville ta emot. Kändes bara som att man ville mörka allt. Men egentligen behövde han hjälp redan då och jag mådde jättedåligt. Det enda det där mötet gav var en fruktansvärd upplevelse för mig. En rädsla för att socialtjänsten skulle få för sig att ta mina barn. Skammen över att jag som är så skötsam inte är stark nog att lämna en man som bryter ner mig. Skammen att smyga dit och hoppas att ingen känner igen mig. Fy fan.

Men vet ni....det kanske är som du säger Jasmine. Jag är stark. Och jag ska kämpa. Överleva och tillsist ska den man jag lever med få bo med sina flaskor. Jag ska samla erfarenheter och kunskap och sedan kunna stödja mina barn i framtiden om det (gud förbjude) blir så att de kommer att må dåligt av hans drickande. Den dagen bor vi inte med honom längre men då finns jag ändå här med allt stöd jag kan ge.

Jag borde kanske skriva i anhörigsidorna. Jag vet inte.

Ha en fin söndag allihop. Jag vet inte alls vad jag ska göra med min dag... men nåt hittar vi på. Som alltid. Utan pappan i huset. Pappan som hatar sig själv för hur han beter sig men som aldrig ändrar på sig. Fast i alkoholträsket.

Kramar från en trött kvinna...

Profile picture for user AlkoDHyperD

Tack för klokskap. Just så. Allt får vara som det är bara vi ör nyktra. Igår blev jag överväldigad av allt som skulle göras.
Panik över handlingsförlamningen som kommer efter en tid med överaktivitet och stakt driv.
Väntar ut dippen och säger att det är ok, bara jag är nykter är det ok att göra ingenting och uppleva att världen runt mig förfaller av min inaktivitet. För det skulle den gjort även om jag avskärmat mig i dimman.
Som du skriver. Investera i hälsan. För mig kan den investeringen handla om att inte aktivt glra någonting för att förbättra utan helt enkelt låta bli att förvärra.
Ps. Att lämna ett förhållande som är kvävande kan verka skrämmande. Du kanske är där snart och vågar hoppa❤️

Profile picture for user John-Erik

Som svar på av Lim

Blir helt tagen av det du skriver.. Pappans hjärna är helt kidnappad.. Du skriver det själv att du ska lämna.
Hoppas att du har styrka nog att bryta...
Du är stark... hela din text andas mod...

Största kramen vännen..

John

Profile picture for user miss lyckad

Jag förstår att livet känns som en berg-och-dalbana stundtals. Nu verkar det som om din man har blivit riktigt elak mot dig emellanåt, i fyllan. Det kan vara svårt att hantera nattetid, eftersom barn sover och den berusade mannen inte är mottaglig för normalt resonemang..Det bästa är ju att prata med honom nykter, inte ens bakfull..Du är stark, duktig och värd ett gott liv..Det kan bara du bestämma hur det ska se ut..Supervarm kram till dig och barnen?????..

Profile picture for user Vinägermamman

Som andra också har skrivit, din berättelse är så gripande och går rakt in i hjärtat. Tänker också på hur kasst din man måste må.
Att han kanske är så djupt i träsket att han inte på egen hand klarar att starta en förändring. Har du ställt krav på honom att han måste ändra sig? Kan du säga/göra något som gör att han "vaknar" och inser att han MÅSTE agera?
Tror att det kan vara bra för dig att skriva på anhörigsidan också.
Många varma styrkekramar

Profile picture for user Lim

Å, tack alla ni som skrivit. Vilka vänliga själar ni är!! Vinägermamman, Ler, miss lyckad, Pellis, John-erik, Luddrigt och AlkoDHyperD ❤❤❤ tack alla ni fina!

Jag har varit bortrest. I solen. Helt underbart. Och HELT underbart att vara helt alkoholfri. Jag sov som ett barn på nätterna och mådde superbra hela dagarna. De vuxna i sällskapet drack varje dag. Från ett glas till flera. Det var väldigt lätt att låta bli för mig. Väldigt lätt. Känner mig ändå stolt trots att jag inte kämpade. Stolt över hur jag lyckats vända mitt leverne.

Kände också att det var en lättnad att slippa vara en som dricker. För det hade handlat alldeles för mycket om alkohol om jag drack tror jag. Även om jag inte hade druckit stora mängder så vet ni ju hur alkoholen startar nåt i oss som gör att man inte tänker på mycket annat än nästa glas.

Det känns lite tungt att vara hemma i Sverige igen. Det är så kallt och mörkt. Men det är ju som det är med det.

Jag har ju mina strategier för att orka med vinterhalvåret. Men just nu känns det lite svårt.

Min man ska börja jobba heltid. Det känns så skönt!! För det betyder färre lediga dagar och förmodligen ett minskande på drickandet. Den som lever får se.

Jag har beställt hem alla julklappar för i år. För att få det överstökat litegrann. I år ska jag ta det väldigt coolt med julen. Inte trissa upp allt så väldigt som jag upplever att jag gjort de senaste åren. I år vill jag ha ett annat lugn och faktiskt inte fokusera så mycket på julen alls. Bara i lagom dos.

Brukar vilja sätta upp julbelysning en vecka innan advent för att jag inte brukar kunna hålla mig men denna gång tänker jag vänta. Känner mig kvävd av mörkret blandat med mysbelysning.

Kram till er alla ❤

Profile picture for user miss lyckad

Att du har fått ladda ljus och sol..Nu orkar du med vintern lite bättre får vi hoppas. Jag tänker mycket på detta ”parsupandet” som har ökat. Dvs att båda parterna i ett förhållande är alkoholberoende. På semesterresor syns det ännu tydligare, där det dricks i tid och otid. Jag har fått avsmak för allt drickande, så jag drar mig undan sådana tillfällen. Jag har sett nog. Hoppas du får en fin vinter. Och att du har framtidsplaner för dig och barnen. Du är så stark och fin, så det är synd att din man är så alkoholberoende, att han inte orkar bli fri igen. Det ordnar sig på sikt ska du se. Hoppas ni tänder mycket ljus och har lite myskvällar. Varm kram?

Profile picture for user Lim

Hej miss lyckad och alla andra.

Ja du det där parsupandet kan vara rätt så vanligt. Och det blir ju till ett sätt att umgås på. Nåt man kan ta till när det är tråkigt, när man ska fira, mysa, få tiden att gå osv osv. Eller när man vill glömma problem. Eller när man är så fantasilös att man inte kan komma på roligare saker att göra. Och vill den ena dra ner på drickandet så påverkar det ju hela dynamiken i relationen vilket kan göra det svårt.

Jag har svårt att förstå att jag för ett par år sedan drack så mycket. Jag minns känslan, både den lockande och den avskyvärda. Men mest det avskyvärda. Jag kan riktigt känna beroendet ta tag i mig.... Alltså känna hur det kändes att så tvångsmässigt dricka. Att inte kunna sluta fastän jag ville. Den paniken... Alltså det var längesen jag mindes den. Men nu minns jag. Jag trodde jag skulle bli tokig. Det var som att jag inte kunde lyda mig själv en period.

Men det gick ju ❤ Nu lyder jag mitt beslut varje dag.

Nu är det läggdags strax. Trött som få denna kväll.

Godnattkramar!

Profile picture for user Femina

Jag har inte läst i din tråd förut men nu är jag glad att jag tittade in här. Det är inspirerande att läsa om din nykterhet samtidigt som jag tyvärr känner igen min mans beteende i din. Tack!

Profile picture for user Lim

Å tack snälla Femina ❤ tråkigt att du känner igen min mans beteende... Skönt att inte vara ensam om det men jag önskar att alla slapp leva så... vi är värda mer och bättre.

Profile picture for user Lim

God morgon.

Jag började ett inlägg men råkade radera allt när jag gick runt med telefonen för att göra frukost.

Skrev lite om julöl. Hur alkoholindustrin är så slug som säljer in julstämning på det där sättet. Ofta hade jag en nykter period oktober, november och december förut. Sedan när julölen reades ut så kunde jag köpa det och legitimera det med att det skapade lite stämning sådär i efterhand. Det var lättare att köpa julölen än något annat. Och det kändes okej eftersom att den vad så "snäll" och anspelade på en sån mysig tradition. Det kan ju inte vara så fel att dricka den va?

Läser ibland artiklar om systembolaget också. "I år blir det stängt i tio dagar- se till att handla smart" typ... Jag förstår att en sån artikel skrivs. Folk har väl panik. Nu menar jag inte de beroende (dem förstår jag och sympatiserar med på ett sätt) utan de människor som ser ner på alkoholister men som är lika besatta av systembolaget själva. Findrickarna. Blä.

Findrickarna som tycker att vin ska säljas på ica för att de inte kan se utanför sig själva och begripa vilken misär det skulle skapa för alkoholister och deras anhöriga. Findrickarna som skiter i hur alkoholberoende skulle plågas.

Findrickarna hjälper verkligen till med att göra det svårt för alkoholister att öppna upp om sina problem. För de värnar om alkoholen och vill ha den. Egentligen lika mycket som en aktiv alkoholist men på ett tillåtet och socialt accepterat sätt.

Minns när jag såg en intervju i Shulman show för längesedan. Gudrun Schyman och Maria Montazami var gäster. Gudrun som är nykter alkoholist sa att det var synd hur samhället fokuserar så mkt på vin men Maria och Alex kunde inte för en sekund ta hennes perspektiv. De ska minsann ha sitt glas vin. Det var så himla talande för hur det ser ut. Skit i att lyssna på någon som vet och låt Findrickarna bestämma. Så kan alla förr eller senare hamna i alkoholträsket. Nu råkar ju jag tro att programledaren också har alkoholproblem men han kan ju luta sig mot alla findrickare som hyllar alkohol på "rätt sätt". Det är så man kan gömma sitt missbruk. Han kunde gömma sig bakom Maria Montazami just denna gång. Och Gudrun framstod som överdriven.

Haha nu känner jag mig nästan politisk... jag upprörs över vems perspektiv man i allmänhet tar. Och det är oftast de som inget vet.

Profile picture for user Lim

Hejsan!

Jag fick hjälp att flytta min tråd till det vidare livet. Ärligt talat brukar jag inte läsa här. Jag hinner liksom inte utan jag har hållt mig på förändra sitt drickande sidan. Men jag har känt att jag borde vara här. Och kanske blir det mer naturligt för mig att läsa här på denna sida av forumet nu när min tråd också är här.

Jag känner väl att jag behöver läsa mer från andra som är ungefär där jag är i nykterheten. 1 år och 10 månader har jag varit nykter nu. Och jag har helt lärt mig att leva utan alkohol. Saknar det inte. Och jag vill väl mer inspireras av andra som också lever helt nyktra.

Intresserar mig förstås för de som försöker sluta också. Men just för min egen skull är det skönt med andra nykterister också eftersom det trots allt finns ganska få i min närhet i det verkliga livet (tyvärr).

Vissa vill ju dricka fastän de skriver på forumet. Och vissa vill aldrig nånsin dricka igen. Jag hör till det sistnämnda och jag har dessutom kommit till en punkt nu där jag har börjat säga till människor runt mig att jag inte dricker. Alltså jag kan säga det fast ingen undrar eller fast vi inte ens är i ett sammanhang där det dricks. Det räcker att alkohol nämns för att jag ska känna att jag vill berätta att jag är nykterist. Jag gillar det!!

Tror till och med jag är redo att prata om alkoholproblem... kanske. Det tar längre tid. Men jag börjar känna hur det vaknar i mig... en önskan om att dela med mig av det jag varit med om de snart två åren jag har varit på den här resan. Jag är helt säker på att jag skulle kunna hjälpa andra runt mig. Jag har några stycken runt mig som jag tror har liknande problem som jag hade.

När vi nyligen var utomlands så var det en i mitt ressällskap som drack väldigt lite men ändå ett glas vin till middagen och kanske en öl under dagen någon enstaka dag. Efter vinglaset... om jag kom nära personen (om vi till exempel gav varandra en godnattkram) så kändes personens andedräkt som att någon hällde syra i min näsa. Det är en sådan oerhört tydlig doft (stank) av alkohol. Från ett enda glas.

Senast min man hade druckit dagen innan så kände jag på allvar att hans andedräkt kanske skulle göra mig full? Att alkoholångorna skulle ta sig in i mina lungor. Det borde inte vara möjligt men jag sa faktiskt till honom att han inte kunde andas på mig för jag kände det som att jag fick i mig alkohol.

Tänk vad sjukt att jag kunde dricka en flaska vin förut och tro att ingen skulle känna det på min andedräkt om jag borstade tänderna noga. Varenda por i kroppen måste ju ha avslöjat mig. Nu har jag sådan distans till det men förut när jag tänkte på det där fick jag sådan ångest. Men jag börjar bli fri från den också. Tiden har gått och jag kommer aldrig lura mig själv sådär igen.

Jag köpte en lagrad flaska julmust och ställde den i kylskåpet. Den stod där i några dagar tills min man såg den. Han stod med näsan i kylskåpet och läste på flaskan ett bra tag. Jag förstod att han trodde det var någon slags öl. Men han vågade inte fråga mig utan det var som att han ville göra sig säkert först. Jag blev lite irriterad över att han ens tänkte det kunde vara en öl med alkohol i, till mig! Men jag sa inget. Jag är nykter för mig och mina barn, inte för honom.

Undrar vad han skulle säga om jag började dricka? En del av honom skulle nog bli nöjd för då slipper han känna sig sämre. Men en annan del skulle nog bli ledsen av många orsaker.

Jag tror att det finns något hoppfullt i att jag inte dricker. Som att jag bidrar till att hans stora alkoholkonsumtion mildras om vi skulle slå ut all alkohol mellan oss båda. Totalt i vårt hem dricks det ju inte så sjukligt mycket. Om det vore utslaget mellan oss båda. Jag gör att statistiken ser bättre ut både hemma hos oss och i Sverige. Det gör vi ju alla som inte dricker.

Jaa hörrni det blev ett rörigt inlägg som vanligt. Jag saknar solen men mår bättre än vad jag nånsin gjorde förut när jag drack för att mota bort vinterdeppet förr i tiden. Har ingen julstress eller ångest heller. Det hade jag förra året trots att jag varit nykter nästan ett år då. Det blir bättre och bättre hela tiden egentligen.

Ha en fin kväll allihop (oj klockan var bara 16! Trodde den var mycket mer!) Kramar!

Profile picture for user IronWill

Du låter till freds tycker jag? Själv närmar jag mig 7 månader nykter. Mycket, mycket positivt som kom ut av att sluta dricka, bland det bästa jag gjort. Men jag känner mig inte till freds. Speedad, uppåt eller nedåt. Rastlös, trött förbannad och allt möjligt i en påse. Trots det så är det ändå bättre än när jag drack. Mellan fyllorna alltså. Kanske är det därför jag drack oftare och mer. Eller så blir det bättre med tiden. Hur och när började du känna som det låter i ditt inlägg ovan?
Jag tror iaf att jag måste göra fler förändringar för att hitta nån balans i min maskin mellan öronen som jobbar 24/7 i 120. Nu när jag inte kan olja hjulen måste jag kanske kasta in en skiftnyckel.
/metaformannen
(Just nu känner jag mig både destruktiv och som en kollega sa skämtsamt idag, ”knäpp”.)

Profile picture for user Ler

Det låter bra .. Lim .. att du tar julen och alla förberedelser med ro och inte stressar upp dig .. Som sagt , det blir jul ändå .. Det fick jag verkligen erfara julen för ett par år sen när jag var med om olyckan dagarna innan jul .. jag var verkligen inte klar med alla förberedelser .. nyopererad som jag var fick jag sänka kraven och anlita nära o kära för lite fix .. Ja , det vart jul ändå trots att det inte vart riktigt som jag hade tänkt mig .. Lim .. Njut nu av alla ljusen som är överallt och Önskar dig o barnen en riktigt fin Lucia ??? kramar Ler

Profile picture for user Lim

Tack ironwill, Ler och finalisa för era svar, de gjorde mig glad!

Jadu ironwill jag skulle nog säga att det tog över ett år att bli såhär pass varm i kläderna som nykter. Vet inte exakt men jag tror jag skulle säga att man måste nog ge det 1,5 år i alla fall för att uppnå "full effekt". Dock upptäcker jag ständigt nya fördelar med nykterheten och jag kommer allt längre ifrån risken att bli sugen på att dricka. Det kanske också är lite psykologiskt. Att dricka nu när det snart gått två år känns rent av farligt för hela min självkänsla och mitt psykiska mående.

Jag tror de tar tid också för att man ska hitta nya vanor. Och ge sig tid att identifiera sig med den personen man är utan berusningsmedel. Jag har i alla fall behövt ta mig förbi alla årstider två gånger nykter för att sluta förknippa dem med alkohol. Jag har varit glad och ledsen och arg utan att bli rädd för att känna. Analyserat mycket. Och landat i vem JAG är. Jag har också klarat av saker som jag vet att jag aldrig hade klarat nykter. Och det har stärkt mig och gjort mig ännu lyckligare över mitt nyktra liv.

Men ja, det tar tid men tillsist är det verkligen ett lugn som lägger sig. Äntligen slipper jag dricka. Men som jag skrev sist, när jag hade varit nykter nästan ett år hade jag fortfarande en inre stress. Men den har försvunnit nu. Och jag kan leva med tristess, ångest och ledsamhet nu ibland utan att ens tänka på att alkohol skulle vara ett bot.

Vissa vill inte tänka att de måste vara nyktra för evigt för att det känns för övermäktigt. Men för mig är det nyckeln till lugnet. Jag ska vara nykter för evigt och det är så skönt att inte behöva låtsas något annat eller ha en dörr till helvetet på glänt. Jag tänker inte en dag i taget. Jag tänker ett liv i taget och mitt liv ska vara fritt från alkohol.

Ha en fin lördag allesammans. Många kramar till er.

Profile picture for user Lim

God kväll.

Jag blev nyss arg på mina barn pga småsaker. Känner hur irritationen pyr i mig.

Min man drack massor igår (halva mängden hemma och halva ute). Han sov hela dagen men jobbar nu på kvällen.

Kombinationen av dessa två grejer fick mig att tänka på varför man dricker och varför man inte ska dricka. Många dricker ju för att ta udden av känslor. Nu t.ex... om jag var en som drack skulle det vara ett typiskt tillfälle för mig att vilja dricka bort irritationen.

Men jag bara kände nu att shit vad oansvarigt att göra så. Mot mig själv och mot de runt mig.

Min uppgift när det händer att jag är irriterad är ju att komma på orsaken och försöka lösa det eller acceptera att mitt humör inte är så bra men försöka andas och inte låta irritationen styra mig.

Min man kan inte göra som jag gör. Han tar till flaskan direkt. Och jag kan tro att han hade det rätt så kul igår till en viss punkt. Men idag mår han skit och de negativa känslorna han drack bort igår är ju antagligen större idag plus att en bakfylla är adderad.

Ibland vill man ju dricka för att släppa ansvaret ett tag. Men det är detta man måste komma över. Det finns ingen anledning eller klokhet i att släppa ansvaret över sig själv och sitt beteende. Man får göra på andra sätt. Göra tokiga saker och skita i att städa eller vad det nu är. Släpp ansvaret på ett annat sätt. Jag vet att det är svårt men man kan lära sig. Man måste lära sig!

Jag har börjat djupandas när jag får känslor som jag skulle vilja döva. Djupandas i irritationen och den släpper ganska snart.

Det är oansvarigt att dricka bort verkligheten. Och det är inte något negativt att ta ansvar över sig själv! Det behöver inte kännas jobbigt. Det är bara ursäkter som gör att man vill dricka bort jobbigheter.

Nu ska jag andas några gånger till. Och dricka ett stort glas vatten.

PS. Jag vet att jag skriver lite väl rakt nu kanske men det är här jag är i min nykterhet. Jag är förbi ursäkterna och offerkoftan. De har jag redan levt med och anammat alldeles för mycket. Jag förstår att alla är på olika plats i det vita livet. Det är väl av den här orsaken jag ville flytta till det vidare livet. För att jag ska våga vara rak trots att jag sympatiserar MASSOR med de som fortfarande har svårt för att inte dricka bort det jobbiga. KRAM!

Profile picture for user Lim

Hej allihopa.

Vilken märklig tid detta är. December, advent. Mysigt samtidigt som jag tycker det är så mörkt och tråkigt. Väntan på julafton, förberedelser som jag i år tycker känns okej. Men ändå lever jag liksom inte i nuet den här tiden. Lever mest i "väntan på".... julafton och nyår först och sedan våren. Ljuset och orken. Det är tråkigt att det inte blir någon ordentlig vinter oftast förrän långt efter nyår när jag brukar börja hoppas på vårtecken ?

En veckas jobb till innan lite julledighet. Den ledigheten måste jag nästan planera upp med lite aktiviteter så att det inte blir att sitta av de mörka dagarna. Inga stora grejer utan det viktiga för mig är att spendera tid utomhus och röra på mig mycket. Jag är väldigt beroende av det. Självklart tillsammans med barnen.

Gud vad jag saknar solen. Men som jag ofta skrivit.... när jag drack saknade jag den ännu mer för då var jag ju också i princip deprimerad (pga alkoholen). Så jag har det ju bättre. Det är svårt att tro att jag nyss var utomlands. Känner mig ändå helt drenerad av detta mörker. Hur orkar man?? Finns det människor som mår bra i detta?

Nåväl. Måste tänka positivt. Fokusera på det bra...

Kram och trevlig söndag!

Profile picture for user miss lyckad

Kul att du flyttat hit. Har ju också gjort några försök, men skrivit på min gamla tråd igen efter ett tag. Ja mörkret är ju inget vidare. Jag använder dom ljusa timmarna till vedarbete. Sen sitter jag inomhus med tända ljus på kvällen. Tycker det är lite kravlöst och bra. Önskar ändå att vintern går fort över, och att värmen kommer. Jag håller med om att det finns alldeles för många a-missbrukare i Sverige. Sviterna av drickandet jobbar jag med just nu..Tjejer på hvb-hem. Föräldrar som missbrukat eller har psykisk ohälsa..oftast både och..Det är inte många av alla människor jag mött i mitt yrke. där familjen levt sunt och varit stabil. Att den psykiska ohälsan ökar i landet är ju inte konstigt eftersom missbruk av både alkohol och psykofarmaka ökar..Nu gör vi det så bra vi kan lim..Fram med ljus, julmust och fika..God kväll..Kram

Profile picture for user Ler

Lim .. Igår var mörkaste dagen , nu vänder det och går mot ljusare tider igen . . Är ju länge kvar till våren och ljuset kommer än .. men hoppas att tanken på vår och alla ljusen nu i jultider kan göra att det känns lite lättare .. pepp pepp pepp ... Och du ska vara stolt över att du inte väljer att dricka bort de här mörka månaderna bara för att det känns jobbigt .. ? .. stor kram till dig Lim och en riktigt God vit Jul ???

Profile picture for user anonym24098

Som svar på av PimPim

Åh Lim! Jag är nygammal på forumet och har precis läst igenom din tråd. Vill bara säga att du är en förebild! Jag längtar tills jag också stolt kan säga att jag har varit nykterist länge. Men, so far, 10 dagar är bättre än inget och jag känner mig ännu mer säker på att jag kommer förbli nykterist när jag får ta del av stödet i era berättelser. TACK!

Profile picture for user Jasmine

Hur mår du? Har du fått en bra start på det nya året?

Många kramar

Profile picture for user Lim

Hej kära forum.

7 månader har gått. Jag är fortfarande stupnykter. 2 år och 5 månader nu. Jag har behövt en paus från att reflektera över alkohol dagligen så det är därför jag inte skrivit. Utan min mans drickande skulle jag knappt veta att alkolhol fortfarande existerar. Förutom nu då när sommaren lockar fram alkoholromantiseringen på ett helt galet sätt. Lider med de som påverkas av den.

Jag skrev ett inlägg men det försvann... Det var ju lite snopet såhär när jag äntligen skulle skriva. Så jag skriver ett kort nytt.

Jag har köpt en hundvalp till familjen. Det var min målbild. Utan min underbara nykterhet hade jag inte orkat alla tidiga promenader i ur och skur ?

Hoppas alla mår bra där ute i sommaren.

Massa kramar till er ♥️

Profile picture for user miss lyckad

Så skönt att höra att det går bra för dig..?Hundvalp, underbart..Jag har ju 2 hundar som du vet..Märkte på den stora hunden att hon ogillar onyktra personer..Tränade henne berusad när jag fortfarande drack. Inomhus förstås.Märkte att hon tyckte jag var underlig. Även sen när jag slutat dricka märks det så väl på djuren att dom inte litar på fulla personer.Ser ju det tydligt när man är nykter själv. Så härligt med din fortsatta nykterhet..Hoppas det går bra med jobbet också..Stor varm sommarkram???

Profile picture for user Lim

Som svar på av miss lyckad

Tack miss lyckad för ditt svar ♥️ tänker på dig och har dig fortfarande som en förebild i mycket.

Det är underbart att ha vår lilla hund. Jag har ju känt länge att jag vill ha en och det är lika perfekt som jag föreställt mig. Har haft hund förut men inte köpt en egen såhär. Vi köpte honom i vintras och det är fortfarande ett av mina bästa minnen. Är så glad att jag kunde göra det för mina barns skull och min egen. En promenad med honom löser mycket stress för mig. Precis som jag förutspått. Det är fantastiskt egentligen.

När man har hund går man ju ut ofta och jag är evigt tacksam att jag hann bli nykter innan jag skaffade en. Hade behövt flytta nu i efterhand tror jag om jag hade haft en hund förut... Hur många fyllepromenader hade mina grannar sett mig på?! Hemska tanke alltså.

Jag hade säkert lyckats tappa bort honom också för den delen om jag hade gått ut med honom onykter. En bekant var väldigt alkoholiserad och gick ut med sin högt älskade hund en kväll. Berusad. Hunden blev överkörd vid ett övergångsställe trots koppel på och allt. Tänk vad hemskt.

Tack igen kära miss lyckad ♥️♥️ för ditt svar.

Kramar!!

Profile picture for user Lim

Idag är det dag 888 alkoholfri för mig. Lite coolt ? Jag har semester och upplever den både som mer effektiv och avkopplande i år tack vare att jag verkligen valt det här vita livet och vet att jag inte ska någon annanstans.

Sover inte bort förmiddagarna och dränker inte eftermiddagar och nätter i gift.

Trejde nyktra fria sommaren och nu känns det att det här är min vana. Suktar inte efter annat än vatten, kaffe, cola och ännu mer kaffe ♥️ Visst är en månads semester ganska lång men dricker man bort halva den tiden så blir det väldigt mycket kortare.

Tacksam för att jag stått på mig och är där jag är. Tacksam varje dag för just det. Saker runtom kan storma men jag klarar allt iklädd min vita dress ?

Profile picture for user Dee

Oj, va mycket pepp!
Tack för att du skrev ner den 888 dagen!

Grym du är! (är på min 223 dag, känns som långt tid, jag har lärt mig en del, tacksam, nu längtar jag efter min 888 dag jag med när jag läste det här!)
Fortsatt mod och styrka till dig, tack igen, precis va jag behövde for tonight!

Dee.

Profile picture for user MondayMorning

Vad jag blev glad av en hälsning från dig.
Har tänkt massa på dig men vart ganska
säker på din nykterhet.

Funderat lite på din relation, hur det gått med det.

Enligt numerologi står änglasiffrorna 888 i kombination för:
- ambition, styrka och oändlighet.
- En fas i livet avslutas och att man ska börja förbereda livet därefter.

Kan vara värdelöst vetande men det passade in.

Kram till dig och fin njutbar sommar .....

MM

Profile picture for user FinaLisa

Härligt att höra om alla dina dagar ? !
888, vilken underbar siffra?
Ha nu en fortsatt skön semester⛱️☀️?

Kramar
???

Profile picture for user miss lyckad

Jag tror att nummer 8 är evighetens siffra..Det passar ju med tre stycken då..Både livrem och hängslen..Du är grym?..Stor varm Kram?

Profile picture for user Lim

Dee, Monday, FinaLisa och miss lyckad: kärlek till er ♥️♥️♥️???

Dee, 223 (plus någon mer nu ?) ÄR mycket när man kommer ur ett beroende eller riskbruk ? såå bra jobbat. Bara fortsätt på den vägen så kommer du definitivt vara på dag 888 sedan. Och ju längre tid som går desto lättare blir det.

Det var kul att Monday, FinaLisa och miss lyckad hade tankar om siffran 888. Passar ju sååå bra med oändlighet. För det är så jag planerar att min nykterhet ska fortsätta.

Monday, min man dricker fortfarande. Det har blivit väldigt mycket under sommaren men hans semester är slut nu så då dämpas det. Jag har ofta en inre stress kring detta eftersom han kommer hem mitt i natten (på morgonen nästan) och jag inte vet om han ska störa mig eller inte.

Han dricker inte hemma just nu och jag har bett honom att åtminstone låta bli det för min skull. Så just det känns bra. Men det betyder inte att jag inte ser honom full ibland eller att vi inte drabbas av hans bakfylla när han sover hela dagarna.

Jag tror ärligt talat att han kommer att dö ganska ung. Så känns det när jag tänker på hur hans ohälsosamma leverne. Det gör mig ledsen och arg. Men de gånger då han beter sig illa när han druckit så blir jag bara avstängd och bitter.

Jag har ett årtal bestämt för mig själv då jag kommer att avsluta relationen om han inte blivit nykter. Kanske avslutar jag den ändå... Jag kämpar inte för att han ska sluta. Peppar honom inte ens längre till det. Jag tror att han aldrig kommer att sluta. Men gör han det så är det väl en glad överraskning. Och jag kommer alltid vänta på återfallet... Det är inte så skönt det heller. Och besvikelsen när återfallet kommer är väldigt tung att känna.

Nåväl. Nu låter allt deppigt men det är det inte. Jag är piggare än nånsin och har under min första semestervecka gjort så mycket roliga saker men mina barn och andra. Tror hittills att detta är den bästa sommaren jag haft faktiskt. Att ha vår hund som får upp mig en bra tid bidrar nog mycket till det. Att sova ut är skönt men att sova för länge tar mycket tid av dagen. Tid jag vill spendera på stranden eller någon annanstans. Som nykter har jag ett ganska stort behov av att göra saker (på gott och ont). Men idag ska jag få in en lugn dag hemma.

Inatt kl 2.30 gick jag ut med hunden. Samtidigt kom grannar hem. De hade suttit hela eftermiddagen och ätit ute med gäster. Så de var väl antagligen ute på krogen. Just de kanske inte ens druckit.. Det kan jag ju inte veta (bara gissa) men oavsett så tänkte jag att gud sån tur att jag inte varit ute och druckit. Imorse på morgonpromenaden kände jag samma sak igen... Tänk om jag hade kommit hem 2.30 inatt efter en vinfylld kväll. Men så var det inte och jag tog vår promenad och gick sedan hem och drack kaffe.

Nu ska jag ta en påtår och bädda sängen ♥️

Kramar till alla ♥️

Profile picture for user Maran

Hej, jag har varit här på forumet några år, men jag tror inte jag läst hela din tråd innan! Men en så inspirerande tråd! Och du skriver så bra! :) Jag har haft ganska exakt samma alkoholbeteende som du. Den där periodiska alkoholismen, där det kunde gå månader utan alkohol, inget sug, men när jag väl drack så gick jag all-in under några dagar eller veckor. Du skriver att du har skaffat en hundvalp! Och du är tacksam för att du inte hade hund under perioden du drack. Det fick mig att tänka på mitt eget beteende... Jag har också en hund, och dessvärre hade jag det redan då jag drack. Och jag kan bara hålla med dig, det är inte så kul. Inte nog med att grannar har sett och pratat med en när man varit full eller lullig. Min hund är lite större, och inte alltid helt lydig... :) så hur många gånger hon dragit omkull mig vet jag inte. Den sista, och det som gjorde att jag på allvar kände att nu får det vara nog, så skadade jag mig så allvarligt att jag var tvungen att åka ambulans till sjukhus och sedan opereras. Mina grannar fick hjälpa mig, tog hand om hunden, ringde min dotter och min syster, som kom och fick se mig i det här skicket. På sjukhuset fick jag inte ens något smärtstillande eftersom jag ansågs för berusad... En av mina mest svarta stunder jag varit med om. Mitt stora ärr över axeln är en ständig påminnelse om att jag inte klarar att dricka. Så trots allt har det ju fört något gott med sig.
I början, efter olyckan , tyckte jag det var lite jobbigt att gå ut med hunden och möta grannar. Jag kan ju bara ana vad de säger till varandra eller vad de tycker om mig. Men jag har kommit förbi det nu. Jag bryr mig faktiskt inte. De har inget med mitt liv att göra, så jag beter mig som vanligt, hälsar glatt eller stannar och pratar en stund när tillfälle ges. Olyckan hände för två år sedan, och inte en enda gång sedan dess har någon behövt se mig onykter ute på hundpromenad!

Profile picture for user sweatpea

Jag har läst din tråd och den är väldigt inspirerande och hoppingivande. Snart tusen dagar nykter. Om du tänker göra verklighet av din plan att lämna din man, försök att skaffa ett fuck off kapital redan nu. Det är inte lätt, men betyder jättemycket den dag din flytt blir verklighet. En del av mina väninnor blev kvar länge i ett mkt osunt förhållande för att hon inte hade råd att i det fallet fly.

Profile picture for user Lim

Hej allihopa.

Tack Maran och Sweatpea för era inlägg till mig. Å Maran det är exakt det där jag gissar hade hänt mig om jag hade hund innan min nykterhet. Kanske inte bli omkulldragen då jag har en liten hund men jag hade garanterat tappat kopplet så att hela grannskapet hade fått se mig jaga hunden berusad eller nåt liknande.

Vad skönt att du kan strunta i andras eventuella åsikter om dig. Men å andra sidan har två år gått och du beter sig som vanligt så de har säkert också gått vidare. Så bra att den mörka händelsen lett till något så bra som ett vitt liv ♥️

Sweatpea, tack snälla. Jag ska försöka göra som du tipsar om. Åtminstone i en liten skala som jag klarar av för tillfället. Jag tror dock att jag kommer att ha en bättre ekonomi som ensamstående i framtiden när inget av hushållskassan ska gå till alkohol och diverse böter min man drar på sig. Och jag kommer nog få färre sjukdagar också.

Igår köpte jag två alkoholfria öl. Hahahaha jag insåg nu att ingen av dem är uppdruckna men båda är öppnade. Jag har blivit dålig på att dricka till och med alkoholfria öl ? Det var ett onödigt köp. Bara att inse att kaffe och cola är det jag gillar.

Ska snart packa iväg mig och barnen och åka och bada. Passar på medan solen är så här underbar. Ni kan ju gissa vad min man ska ägna sig åt? Justdet. Sova ruset av sig ?‍♀️ Som han kastar bort sitt liv. Sådär var jag aldrig när jag drack men jag är ju också kvinna och vi lyckas ju till och med i aktivt beroende ta vårt ansvar för barn och hus osv. Hade jag lämnat barnen med min man idag hade de inte ens fått i sin lunch kan jag säga.

Ha en fin dag mina vänner. Vi gör rätt val varje dag ??? för oss och för de vi älskar.

Profile picture for user Lim

Nu har jag haft semester i två veckor. Jag har två kvar. Jag har haft det helt underbart. Är utvilad och lugn men gör roliga saker varje dag.

Det är som att när jag gör allt för tredje gången helt nykter som det blir bäst. Jag trodde jag var lika nöjd förra sommaren men jag märker en skillnad. Det är som att minnet av att man kan dricka på semestern har suddats bort nu för det var så länge sedan jag gjorde det. Ingenting jag gör associeras till alkohol över huvud taget. Eller kanske nån gång men inte på ett sätt som handlar om att jag skulle dricka. Snarare som en tanke kring alkohol bara för att jag ska få möjligheten att jämföra livet nu med livet då och känna tacksamheten.

Jag hittade ett badlinne som förut satt väldigt tight på mig men nu sitter det perfekt. Har inte tagit fram det på några år för jag har sett så alkoholplufsig ut (det är inte samma pluffsighet som när man går upp i vikt av andra orsaker tycker jag). Det kändes lite kul att sätta på mig det och direkt se kopplingen till att jag inte dricker under bikibisäsongen längre. (OBS. jag bryr mig INTE om vikt men jag ser en skillnad i min kropp på många sätt där alkohol ger en otrevlig uppblåsthet som alltså inte är samma sak som vanlig viktuppgång. Det syns även i ansiktet när jag tittar på gamla bilder).

Vill inte låta fåfäng men både mitt inre och yttre är ju ljusår från förut.

Kram kram

Profile picture for user FinaLisa

Man får vara fåfäng och njuta av sig själv i spegeln. ?
Ditt nya fräscha yttre är ju bevis och belöning på att du har valt rätt väg i livet!!
Så sträck på dig Lim, och var stolt!!?

Kramar
???

Profile picture for user Knaskatten

Jag har varit härinne till och från i ett par år nu och du har länge varit en sådan inspiration och hjälte. Jag längtar tills jag är där i min nykterhet där du är, men jag är fortfarande på minus - börjar (för sista gången, har jag bestämt mig för) på lördag.
Vill bara skicka kärlek och styrka och beundran - och framförallt tacksamhet för att du finns på andra sidan och visar att det går att komma dit.
?

Profile picture for user Lim

Finalisa och knaskatten- tack fina ni ♥️♥️♥️

Jag har lite ångest ikväll. Pga min relation. Jag känner att jag sitter fast i ett äktenskap där ENBART min mans behov blir uppfyllda. Det finns ingen omtanke för mig eller knappt barnen längre. Men han har det bekvämt. Han är omhändertagen och lever dessutom lika fri som en ungkarl.

Han är ute och dricker. Jag har en klump i magen av ovissheten kring när och hur han ska komma hem. Jag är så trött på att inte kunna slappna av inombords här hemma. Längtar tills nåt händer som gör att vi bryter upp från varandra. Jag har ibland stark tilltro till att det ska hända. Men ikväll känner jag mig rädd för att det aldrig kommer ske. Jag har blivit expert på att hålla husfriden i shack. Jag ger honom inga anledningar att vilja lämna mig...

Jag vet att jag kommer lämna en dag men just ikväll känns det som att jag är i ett fängelse. Det är bara när barnen är tillräckligt stora som jag kommer våga röra upp husfriden. Just nu klarar jag inte ens av att vara osams med min man för jag orkar inte med påfrestningen. Och dessutom leder det ändå aldrig till att jag blir fri. Inte än i alla fall.

Jag är så sjukt glad över att jag bygger upp mig själv däremot hela tiden. Vad tragiskt det vore om jag drack under den här tiden för att försöka må bättre. Vilken misär det hade varit. Jag kan åtminstone rent logiskt se mitt värde och veta att jag förtjänar bättre. Om jag drack nu skulle jag förlora det. Då skulle jag förlora mig själv. Barnen skulle förlora allt vad trygghet innebär. Och jag med. Fast när jag tänker efter är det trygghet jag saknar. Lugn. Förutsägbarhet och rutiner som fungerar i en familj. Jag är så ensam. Ensam om att försöka skapa en normal ö i ett hav av öl och bakfylla.

Jag älskar min man allt mindre för varje dag som går. När vi är nära varandra och jag ligger i hans famn känner jag att jag behöver det men samtidigt tänker jag för mig själv att jag hatar honom och att han förstör mitt liv. Samtidigt som han pussar mig så tänker jag att han skiter i mig. När han kramar mig gör han det för sin egen skull och inte min. Så är det med allt. Allt är för hans egen skull.

Mycket går att stå ut med. Så länge alkohol inte är i bilden. När min man var nykter för länge sedan nu så var jag lycklig och lugn. Jag älskade honom varje dag och blev glad av att se honom. Nu ser jag en stor mansbebis som behöver mig till allt men samtidigt aldrig vill umgås med mig eller lyssna på mig när jag pratar om något. Jag är ointressant för honom. Jag är nykter, sansad och ansvarsfull. Tråkigt va? (önskar jag hade en så tråkig man isåfall).

Sorgligt inlägg ikväll. Men det är så jag känner just nu. Såhär känner jag varje gång han är ute och dricker. En stor klump av ångest och svärta inombords. Jag hoppas han aldrig kommer hem igen. Så känner jag just nu.

Den eventuella dag han blir nykter är det nog redan försent. Det har gått för långt när man börjar hoppas på att ens egen man inte ska ta sig hem efter en natt ute. Sånt går inte att reparera. Just nu är allt en väntan för mig på rätt tid. En evig väntan känns det som just nu.

Hoppas ni andra mår bättre än vad jag gör ♥️ Ett ljus i allt är att jag aldrig nånsin skulle få för mig att dricka bort det här. Jag har lärt mig till 100 procent att det är okej att känna alla känslor. Man överlever alla känslor och tack vare att jag inte dricker så kommer jag att må bra imorgon igen och ha en fin dag trots att jag är ledsen just nu. Det går snart över. Med alkohol går inget över. Med alkohol tillåter man all skit i livet gro fast och inget blir löst och bearbetat. Min man till exempel ältar mkt gammalt. För han känner aldrig färdigt något. Jag är i nuet och tänker framåt. Och imorgon är en ny dag ♥️

Profile picture for user Lim

Nu har det gått någon timme sedan jag skrev.

Jag gick ut med vår hund på en promenad och kastade soporna samtidigt. Kände mig plötsligt så himla bra och stolt. Här går jag med 902 nyktra dagar i ryggen. Jag!! Som medicinerade ångest med öl var och varannan dag för några år sedan. Som inte kunde se en nykter framtid hur mycket jag än desperat önskade mig en.

Jag kan möta folks blickar till och med en sommarkväll under semestern kl 22.30 utan att behöva dölja något. För här går jag och lever varje dag och natt fri från gift.

Lite längre bort hörde jag hysteriska gapskratt från någons baksida. Vuxna människor som har sovande barn där inne. Jag är så stolt över att jag inte gör så längre. Så lättad att slippa all skam och allt självhat.

Jag tycker det är så häftigt att tänka tillbaka och liksom inse vilket jobb jag gjort. För jag menar, jag FÅR ju dricka. Jag har en inkomst, jag är över 30. Alkohol säljs. Jag hade ett beroende jag kunde fortsätta med för evigt. Men trots det gör jag det inte. Ingen har ställt ultimantum till mig. Ingen i hela världen vet om att jag hade ett beroende utom ni. Min egen vilja och insikt räckte för att jag skulle klara det här. Därför tror jag att alla på det här forumet som kommer till den punkten där de VÅGAR se sanningen i vitögat kan sluta om de vill. Men som många andra som varit nyktra länge så tror jag att man absolut måste ge upp alkoholen helt. Det går inte att göra den här resan halvhjärtat med en önskan om att dricka igen. Så fort den tanken får fäste och ni inte bestämmer er för att glömma den snabbt så kommer det att skita sig igen. Förr eller senare. Det är så alkoholen jobbar.

Det är så jag klarat mig hittills. Jag har sagt hejdå för alltid till alkohol. Förr i tiden sa jag hejdå men i mitt undermedvetna lade jag till "vi ses senare" och det gjorde vi också. Sågs och led tillsammans tills jag sa hejdå och dra åt helvete.

You can't keep dancing with The devil and wondering why you're still in hell.

Profile picture for user FinaLisa

Vilket bra citat! En mening som faktiskt säger allt?

Du kämpar så och jag hoppas verkligen att du får en förändring i ditt liv snart.
Fantastisk och bra att du valt bort alkoholen.
Du är värd att få vara lycklig varje dag?

Kramar
???

Profile picture for user FinaLisa

Vilket bra citat! En mening som faktiskt säger allt?

Du kämpar så och jag hoppas verkligen att du får en förändring i ditt liv snart.
Fantastisk och bra att du valt bort alkoholen.
Du är värd att få vara lycklig varje dag?

Kramar
???

Profile picture for user sweatpea

Vad du är stark du är. Fick en tanke när jag läste ditt inlägg om att du känner dig som i ett fängelse. Har du funderat på att bygga upp ett fuck off kapital? Även om det kanske är en liten summa du kan lägga undan regelbundet så är den till hjälp den dagen det är dags. Planera för ett liv i frihet för dig och barnen. Fortsätt kämpa

Profile picture for user Lim

Sweatpea och FinaLisa, tack båda för era ord ♥️ ja visst stämmer citatet väldigt bra FinaLisa!

Jag har börjat spara pengar ett antal gånger men det kommer alltid saker som behöver betalas i vägen och min mans beteende gör inte ekonomin lättare. Jag har tack och lov ett mkt bra skyddsnät av andra anhöriga som jag vet kommer att hjälpa mig om jag behöver det. Inte för att jag själv inte tänker göra mig beredd på olika sätt men jag vet att de kan hjälpa mig på många sätt och de är måna om mig och mina barn ♥️ tack och lov.

Jag vaknade runt 5. 30 imorse av att solen sken i mina ögon genom persiennen. Pustade ut när jag insåg att det betydde att det var morgon och han inte väckt mig full. Faran över liksom. Gick ut med hunden. Lättad. Tittade runt lite hemma och insåg att han inte var hemma. Ingen big deal. Så gör han ofta också.

Nyss ringde han. Han har blivit tagen till en annan stad för att sova natten i fyllecell. Det var fullt här tydligen (tragiskt va). Han verkade vilja att jag skulle bli upprörd å hans vägnar över att polisen varit idioter som kört honom till en annan ort. Men jag tycker att det är han som är en idiot. Håll dig nykter, håll dig hemma. Ser han någon köra mig till fyllecell genom landet? Behöver han vakna av att jag fylleäter eller bråkar på nätterna? Vaknar han och inser att jag inte kommit hem på hela natten? Alltså herregud. Vore rollerna omvända hade han lämnat mig DIREKT. Tanken är absurd att han skulle ha en fru som är som han är.

Innan han hinner hem idag tänker jag sticka ut med barnen och hunden. Vill inte höra honom anklaga polisen för det ena och det andra. För min del får polisen gärna behålla honom. Jag är glad att de tog honom så att jag fick sova ostört. Hoppas de vet det... Att trots fylleristernas gap och skrik och ouppskattning så finns det anhöriga hemma som de räddar genom att inte låta fullisen åka hem. Anhöriga som är tacksamma för jobbet de gör.

Kram till er alla. Drick inte!!!

Profile picture for user Amanda

Vilken resa du har gjort! Du slutade dricka alkohol för flera år sedan och är glad och stolt över det beslutet. Fantastiskt! Nu prioriterar du dig själv och barnen och jobbar för att skapa hållbara rutiner som kan ge lugn. Samtidigt blir du påverkad av din mans förhållande till alkoholen. Du drar ett stort lass för att få allt att fungera och känner oro för var han befinner sig när han är berusad. Inte konstigt att det dyker upp mörka stunder och att det finns tillfällen då du känner dig instängd. Imponerande att du trots allt som händer omkring dig håller fast vid dina värderingar och fortsätter att känna in vad du behöver och önskar! Du är ansvarsfull. En fin egenskap som bidrar med trygghet och stabilitet för dig och dina barn. Vad skulle du vilja ha mer av i ditt liv? Vad ger dig kraft och energi? Dela gärna med dig om du vill.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen