Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.
Jepp, from i torsdags så blev jag vit i totalt 9 månader! Känslan är obeskrivligt mäktig, eftersom det känns att jag har fullständig kontroll, vilket jag också har över suget. Jag skulle så otroligt gärna kunna dela med mig av min självdisciplin och vilja till alla andra därute. För tro mig: INGENTING ÄR OMÖJLIGT!
Och det bästa?
Vill bara skicka en liten hälsning till alla som kämpar mot alkoholmonstret. Hoppas helgen varit lugn och skön. Själv har jag haft det så - lugnt och skönt. Har upptäckt att nu när jag varit nykter i drygt tio veckor att jag sover så fort jag kommer över - på tåget, framför teven, sover middag när jag är ledig m.m. Och i fredgas kväll slocknade jag med korsordet i sängen och lampan tänd, tills sonen kom in på natten och undrade om jag skulle sova med tänd sänglampa.... Vaa ?? Förstod ingenting ! Jag minns inte att jag somnade, vet inte vad klockan var.
...men jag känner mej så pass styv i korken att jag vågar starta en ny tråd här!
Mot alla odds (enligt mej själv) lyckades jag lägga av med alkoholen.
Tack till
Forumet för stöd och uppmuntran,
Radions P1 som sände rätt program när jag behövde det
Doktor D på Respons i Göteborg som skrev ut Antabus och trodde på mej
Mej själv som tog mej själv på allvar och slutade ljuga för mej...
Mina andra två trådar heter
Både alkoholist och anhörig - under anhörigdelen
Flyttar mej själv... under förändra sitt drickande.
Hej!
Henke heter jag och är 28 år gammal.
Missbrukare sedan ca 15 år.
Hej alla
Jag har inte varit inne här på länge på grund av återfall. Började dricka i mars
och drack varje dag till den 10 september, har haft ett antal återfall men denna
sista gång hoppas jag var det värsta jag varit med om kunde inte sluta. Den 10
september föll jag ihop och fick kramper i hela kroppen. Min man fick köra mig
till akuten där dom konstaterade saltbrist i kroppen på grund av grovt missbruk.
Fick ligga med dropp i tre dygn. Det var fruktansvärt med maxångest. Nu har jag
Kanske beror på rastlöshet eller någon omedveten oro, men just denna timmen idag så kom ölsuget från ingenstans, och det var starkt och sitter kvar än! 9:e månaden är igång, så tänker definitivt in paja mitt löfte i denna stund. Ngn som känner igen sig?
Hej
Har varit nykter i 1 år och 9 månader, har nu även skilt mig (fruns önskemål).
Det tråkiga är att jag inte har några vänner att umgås med.
Har gått med ett par "föreningar" men allt som oftast när det är någon aktivitet så är det "vi kan ju ta nån öl samtidigt".
Känns inte så kul att sitta och dricka vatten när alla andra dricker öl/vin, man känner sig utanför direkt.
Det gör att jag drar mig undan allt mer.
Är det fler här som har samma problem och hur hanterar ni det?
Tog ett återfall igår. Ångest o bakfull! Känner mig så oerhört misslyckad, dålig, värdelös och så frustrerad, besviken, arg o trött på mig själv. Förstår inte hur min särbo står ut! Blir bara otrevlig o provokativ mot honom o han fick stå ut med mina sms igår! Jag skäms o vill inte träffa honom idag.
Hejsan!
Ni som svarar på detta inlägget får gärna vara nyktra alkoholister som varit i liknande situation.
Jag är nykter sedan mitt senaste återfall jag var i fram till 2 mars 2013 då jag hittades så gott som död på gatan. Trots det så kan jag ibland känna hur beroendet försöker trigga igång mig till att dricka igen. Jag lever nu annars ett bra liv. Fått tillbaka kontakten med min pappa som jag tidigare kände jag aldrig mer ville prata med eller träffa för att han försökt stoppa mitt missbruk när jag inte velat. Men när det kommer till kärlek och partner relationer så märker jag direkt av beroendesjukdomen och hur den triggar igång gamla beteenden.
